Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:t proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § 4 mom. lagen den 29 juni 1946

1948-11-30 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1948:61, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:t proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § 4 mom. lagen den 29 juni 1946

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 61.

1

Nr 61.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:t proposition med

förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § 4

mom. lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering.

Genom en den 8 oktober 1948 dagtecknad proposition, nr 302, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag
angåemle

ändrad lydelse av 3 § 4 inom. lagen den 29 juni 1940

(nr 431) om folkpensionering.

Härigenom förordnas, att 3 § 4 mom. lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering

skall erhålla följande ändrade lydelse.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

3 §•

4 mom. Anka, som vid mannens frånfälle fyllt femtiofem år och varit

gift med honom minst fem år, äger, såframt hon ej eljest åtnjuter folkpension,

rätt till folkpension i form av änkepension. Ingår hon nytt äktenskap,

upphör rätten till änkepension.

Till änka, som fyllt femtiofem år,

må, om hon uppnått denna ålder under

samma kalenderår som det, varunder

mannen avlidit, eller när eljest särskilda

skäl föranleda därtill, änkepension utgå,

oaktat hon vid mannens frånfälle ej fyllt

femtiofem år.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1949.

I fråga om de skäl, som anförts till stöd för lagförslaget, får utskottet, i

den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Genom 1946 års folkpensionsreform infördes i vår folkpensionering bestämmelser

om änkepension i vissa fall. I lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om

folkpensionering, vilken trätt i kraft den 1 januari 1948, stadgas sålunda att

änka, som vid mannens frånfälle fyllt femtiofem år och varit gift med honom

1 —2196 48 Bi han g till riksdagens protokoll 1948. 9 samt. 2 avd. Nr 61.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 61.

minst fem år, äger, såframt hon ej eljest åtnjuter folkpension, rätt till folkpension

i form av änkepension. Ingår hon nytt äktenskap, upphör emellertid

denna rätt. Änkepension utgår med 600 kronor om året, vartill i

bostadskostnadsgrupperna II—Y kommer bostadstillägg med respektive 100,

200, 300 och 400 kronor. Pensionen är i sin helhet inkomstprövad och pensionen

minskas med fem tiondelar av den pensionsberättigade änkans årsinkomst,

i vad denna överstiger 400 kronor.

Innevarande riJcsdag har på hemställan av utskottet i dess utlåtande nr 38

i skrivelse den 12 juni 1948 (nr 304) anhållit, att Kungl. Maj:t, därest

Ivungl. Maj:t icke inom kort komme att framlägga förslag till en mera definitiv

reglering av bestämmelserna om änkepension i folkpensioneringslagen,

ville — om möjligt till innevarande års riksdag — framlägga förslag

till provisoriska bestämmelser beträffande änkepension av det innehåll, att

när särskilda skäl därtill föranleda änkepension skulle kunna utgå till änka

som fyllt 55 år, oaktat hon icke fyllt 55 år vid mannens frånfälle.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 har statsrådet och chefen

för socialdepartementet bemyndigats att tillkalla sakkunniga för utredning

rörande änkepensioneringen samt stöd i andra former åt familjer vid försörjarens

frånfälle m. m.

Till socialvårdskommitténs betänkande XI innehållande utredning och

förslag angående lag om folkpensionering (SOU 1945: 46) finnes fogad såsom

bilaga kostnadsberäkning för änkepensionering enligt socialvårdskommitténs

förslag. I bilagan finnes intagen en tabell utvisande det beräknade antalet

änkor i åldern 53—67 år, som blivit änkor vid 53—54, 54—55 och efter 55

års ålder. Tabellen ger tillika upplysning angående antalet aktiva änkor i

nämnda åldrar, d. v. s. sådana änkor, som icke äro perpetuellt invalida. Beräkningen

avser läget år 1947.

Antal änkor för vilka änkeståndet inträtt i ålder:

Ålder (år)

53—54

år

54—55

år

över 55

år

samtliga

därav

aktiva

samtliga

därav

aktiva

samtliga

därav

aktiva

53—54

369

329

—

—

—

—

54—55

361

319

413

365

—

—

55—56

345

301

396

346

379

331

56-57

346

299

396

342

765

661

57-58

250

213

381

325

1 149

979

58—59

291

244

255

214

1512

1 269

59—60

307

253

279

230

1892

1560

60-61

331

267

325

263

2 297

1 856

61-62

258

204

346

273

2 616

2 064

62-63

296

227

287

220

2 908

2 231

63—64

284

211

282

209

3 265

2 420

64-65

248

176

253

180

3 543

2 516

65—66

234

158

242

163

3 857

2 597

66—67

203

128

221

139

4 268

2 690

Summa

4123

3 329

4 076

3 269

28 451

21 174

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 61.

Antalet änkor, som den 31 oktober 1948 uppburo änkepension enligt folkpensioneringslagen,

bar preliminärt beräknats till 10 513, fördelade enligt

nedanstående tablå:

Bostads-

Antal

Änkepension

Bostadstillägg

kostnadsgrupp

pensionstagarc

kr. per år

kr. per år

i

4 351

2 241 665

—

ii

1 342

673 108

112 362

in

2 230

1 092 415

363 675

YI

1389

664 279

332 136

Y

1 201

545 337

363 558

Summa 10513 5 216 804 1 171731

S:a 6 388 535 kr.

Efter eu redogörelse för änkepensioneringsfrågans utveckling anför föredragande

departementschefen, statsrådet Möller, i propositionen följande.

»Av den lämnade redogörelsen framgår, att jag för min del är livligt intresserad

av att våra nuvarande regler om änkepension i folkpensioneringslagen

förbättras. Huru detta bäst skall ske är emellertid, såsom andra lagutskottet

påpekat, en svårlöst fråga och sammanhänger med den större frågan

om huru den samhälleliga stödverksamheten för änkor överhuvudtaget skall

organiseras. Detta spörsmål är för närvarande föremål för utredning av de

tillkallade sakkunniga och det synes mig icke sannolikt att utredningsarbetet

skall kunna bringas till slut å sådan tid, att därpå grundade förslag skola

kunna föreläggas nästa års riksdag. Vid sådant förhållande föreligger, såsom

också uttalats av riksdagen, ett behov av att genom en provisorisk lagändring

uppmjuka de nuvarande stela gränserna för rätten till änkepension, så att

de orättvisa resultat, vartill dessa nu leda, åtminstone till en del kunna

undgås.

Efter åtskilligt övervägande har jag för min del stannat för att i likhet

med riksdagen förorda, att såsom ett provisorium en regel införes av

innehåll att, när särskilda skäl föranleda därtill, änkepension skall kunna

utgå till en änka, som fyllt 55 år, oaktat hon icke uppnått denna ålder när

mannen dog. En dylik avfattning av bestämmelsen medger att i de olikartade

situationer, som kunna föreligga, det blir möjligt att taga hänsyn till

samtliga föreliggande omständigheter och på grundval därav avgöra huruvida

änkepension rimligen bör utgå. Å andra sidan har en regel av nämnda

innehåll den nackdelen att den lämnar föga vägledning för tillämpningen.

Det vanligast förekommande fallet, då den nuvarande 55-årsregeln känts

obillig, torde vara det då mannen avlidit kort tid innan hustrun fyllt 55 år.

I dylika fall bör enligt min mening änkepension regelbundet beviljas. Jag

vill för den skidl förorda att den av mig ifrågasatta undantagsbestämmelsen

utbygges på sådant sätt att, i anslutning till det förslag som motionsvis

framförts i riksdagen, änkepension skall, utan närmare prövning av frågan

huruvida särskilda skäl föreligga, kunna utgå till änka, som fyllt 55 år och

som uppnått denna ålder under samma kalenderår som det, varunder mannen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 61.

avlidit. Mot en dylik regel kar från andra lagutskottets sida anmärkts

bland annat att den kunde leda till lika stötande resultat som den nuvarande

bestämmelsen. Detta bör emellertid ej bli fallet, om regeln, såsom jag förordat,

blir ett komplement till regeln att änkepension skall, när särskilda

skäl föranleda därtill, kunna utgå, oaktat änkan ej fyllt femtiofem år vid

mannens frånfälle. Sistnämnda regel möjliggör nämligen beviljande av änkepension

i alla de gränsfall, som eljest skulle kunna anses orättvist behandlade.

Dess användning bör emellertid ej anses begränsad härtill, utan änkepension

bör i vissa fall kunna beviljas änka som fyllt 55 år, även om hon

vid mannens frånfälle varit yngre än i det föregående förutsatts. Härvid

bör givetvis hänsyn tagas — förutom till änkans ålder — till hennes hälsotillstånd

ävensom till antalet barn och dessas ålder vid mannens frånfälle.

I princip böra alltjämt de grunder, på vilka den nuvarande 55-årsregeln

bjgger, vara normerande för rätten till änkepension. Avgörande bör alltså

vara, huruvida situationen vid mannens frånfälle eller då barnen kommit

till sådan ålder, att de icke längre krävt mera sammanhängande tillsyn från

moderns sida, varit sådan att änkan icke skäligen kunnat återinpassas i

förvärvslivet.»

Utskottet. Förevarande proposition har föranletts av ett av riksdagen

tidigare detta år fattat beslut. Riksdagen anhöll nämligen i skrivelse den

12 juni 1948 till Kungl. Maj:t om förslag till provisoriska bestämmelser

beträffande änkepensioneringen av innehåll, att när särskilda skäl därtill

föranledde änkepension måtte utgå till änka som fyllt 55 år, oaktat hon icke

fyllt 55 år vid mannens frånfälle, allt under förutsättning att icke inom kort

reglerna om änkepension reformerades mera definitivt. Strax efter detta

riksdagsbeslut tillkallades jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande sakkunniga

för utredning rörande änkepensioneringen och stöd i andra former åt familjer

vid försörjarens frånfälle. De sakkunniga ha till uppgift att finna medel att

råda bot på de bristfälligheter och de luckor, som påvisats i den sociala

lagstiftningen på förevarande område.

I närvarande läge, innan de sakkunniga hunnit slutföra sitt arbete och

pröva de olika möjligheter till lösningar, som anvisas i utredningsdirektiven,

böra uppenbarligen icke i gällande regler företagas sådana ändringar, vilkas

verkningar icke kunna klart överblickas och som skulle kunna i väsentliga

avseenden föregripa de sakkunnigas arbete. Emellertid få icke av detta skäl

hinder resas mot att på de mera begränsade avsnitt av regelsystemet, där

detta synes särskilt bristfälligt, omedelbart vidtaga förbättringar för undanröjande

av de mest påtagliga orättvisorna i den nuvarande ordningen.

Yad angår änkepensioneringen har särskilt det ovillkorliga kravet för

pension, att änkan vid mannens frånfälle skall ha fyllt 55 år, lett till obilliga

konsekvenser. Upprepade gånger ha framförts önskemål om en uppmjukning

av denna regel, som skulle möjliggöra en mera nyanserad bedömning

av övergångsfallen. En lagändring med detta inskränkta syfte kan enligt

utskottets mening knappast binda de sakkunniga i deras arbete att finna

s. 5 Kontrollera mot PDF

indra lagutskottets utlåtande nr 61.

5

lämpliga former för stöd åt änkorna. Denna uppfattning låg oekså till grund

för utskottets ställningstagande tidigare detta år, då utskottet i utlåtande nr

38 förordade avlåtande av den nyssnämnda riksdagsskrivelsen med anhållan

om provisoriska bestämmelser i avbidan på en mera definitiv reformering

av änkepensioneringen.

Spörsmålet att åstadkomma en mjukare övergång mellan olika grupper

av änkor i vad angår den förutnämnda 55-årsregeln kan tänkas löst på olika

sätt. Redan i sitt förslag till den nuvarande folkpensioneringslagen övervägde

socialvårdskommittén ett uppslag med sådant syfte. Enligt detta

skulle änkepensionen utgå med ett reducerat belopp — 2/s respektive Va

av full pension — till änkor, som vid mannens bortgång fyllt allenast 54

respektive 53 år. Denna anordning avvisade dock kommittén själv, bl. a. på

den grund att pensionsbeloppen skulle bliva för små för att vara effektiva.

Emellertid kan man i stället för att giva alla änkor, som vid änkeblivandet

tillhört viss åldersgrupp, en reducerad pension lämna ett begränsat antal

änkor i övergångsgrupperna pension med fullt belopp. Härigenom skulle

den nämnda olägenheten med socialvårdskommitténs uppslag bortfalla.

Kungl. Majds förslag ansluter sig också till denna senare linje.

Även utskottet vill för sin del förorda en lösning av problemet efter sist

angivna metod. Den eftersträvade gradvisa övergången får lämpligen åstadkommas

på så vis, att förutsättningarna för att änka skall bliva pensionsberättigad,

oaktat hon vid mannens frånfälle ännu ej uppnått 55 års ålder,

skärpas, ju längre tid som förflutit mellan mannens död och hennes 55-årsdag.

Någon bestämd maximigräns för denna tidrymd synes icke böra fastställas,

men densamma bör i överensstämmelse med tankegången hos socialvårdskommittén

som regel icke överskrida två år. Då pensionen börjar utgå

först vid uppnådda 55 års ålder, skulle eljest mellan änkeblivandet och den

första utbetalningen av pensionen förflyta alltför lång tid.

Det genom propositionen framlagda lagförslaget går i och för sig längre

än vad som skulle erfordras för tillgodoseende av de av utskottet nu anförda

synpunkterna. Dessa låta sig emellertid knappast lagtekniskt sammanfattas

i ett klart och enkelt stadgande, som i sig på eu gång förenar önskad fasthet

och smidighet. Då Kungl. Maj:ts lagförslag därtill erbjuder vissa andra

företräden, har utskottet avstått från att föreslå ändringar däri utan tillstyrker

bifall till detsamma trots den formellt vidsträckta avfattning, som

undantagsregeln därigenom kommer att erhålla.

I enlighet med vad departementschefen anfört i propositionen torde änkepension

böra beviljas utan mera ingående prövning, därest änkan fyllt 55

år under det år mannen avlidit och övriga förutsättningar för pensions

erhållande äro för handen. Har hon blivit änka tidigare, måste därutöver

förefinnas särskilda skäl, för att hon vid 55 års ålder skall få komma i åtnjutande

av änkepension. Vid bedömande av frågan om särskilda skäl föreligga

måste hänsyn tagas — förutom till den grundläggande faktorn nämligen

tidrymden mellan änkeblivandet och änkans 55-årsdag — till övriga

i departementschefsanförandet angivna förhållanden. Den omständigheten

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 61.

liuruvida änkan kunnat återinpassas i förvärvslivet får därvid avgörande

betydelse.

För att undvika, att lagstadgandet kommer till användning i vidare omfattning

än utskottet nu förordat, är angeläget att pensionsstyrelsen med

uppmärksamhet följer pensionsnämndernas tillämpning av den nya bestämmelsen.

Kostnaderna för den nu föreslagna reformen kunna icke med säkerhet

beräknas. De torde dock icke komma att uppgå till mera betydande belopp.

Någon ledning kan erhållas av de erfarenheter som vunnits rörande den

nuvarande änkepensioneringens omfattning, varom uppgifter ovan återgivits.

Förutsättes därjämte, att den skärpta prövningen i övergångsgrupperna kommer

att medföra att änkepension beviljas omkring av de änkor, vilka

vid mannens frånfälle uppnått 54 men ej 55 års ålder och som i övrigt äro

pensionsberättigade, och ungefär l/-i av de änkor, vilka vid sagda tidpunkt

fyllt 53 men ej 54 år och som eljest fylla kraven för pensions erhållande,

torde den årliga kostnaden komma att ligga omkring en miljon kronor eller

något därutöver.

Vid behandlingen av detta ärende har utskottet haft sin uppmärksamhet

riktad även på andra brister i den nuvarande lagstiftningen rörande änkepensioneringen.

Kvinna, som sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden

med man, vilken uppbär ålderspension, kan enligt regeln i 13 §

folkpensioneringslagen tillerkännas hustrutillägg. Därest mannen avlider uppstår

fråga, huruvida kvinnan jämlikt nyssnämnda lagrum blir att jämställa

med änka och därigenom får möjlighet att erhålla änkepension.

Utskottet har emellertid icke velat i detta sammanhang upptaga dylika

frågor till närmare behandling. De kunna nämligen förväntas bliva föremål

för bedömande i rättspraxis. Endast därest denna skulle visa sig gå i för

de berörda kvinnorna ogynnsam riktning, böra lagstiftningsåtgärder vidtagas.

På nu anförda skäl och då utskottet icke i övrigt funnit anledning till

erinran mot Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 302.

Stockholm den 30 november 1948.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Forslund, Wistrand,

Sten, Nils Elowsson, Hallagård och fru Flood;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hagård, fru Johansson

i Norrköping, herrar Larsson i Östersund, Jacobsson i Igelsbo, Carlsson i

Bakeröd, Lundberg och Andersson i Alfredshem.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 61.

7

Reservation

av herrar Wistrand och Hagård, vilka anfört:

Det föreliggande förslaget till ändrad lydelse av 3 § 4 mom. lagen den

29 juni 1946 om folkpensionering har föranletts av en riksdagsskrivelse, vars

närmaste syfte torde hava varit att möjliggöra för änkor, som under det år,

under vilket mannen avlidit, fyllt 55 år, att erhålla änkepension, även om de ej

vid mannens död uppnått denna ålder. Förslaget är avsett att vara ett provisorium

i avbidan på en mera definitiv reformering av bestämmelserna om

änkepension, varom utredning pågår.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna och av utskottet tillstyrkta lagändringen

giver emellertid åt denna paragraf en lydelse med möjlighet till utvidgad

utdelning av änkepensionen långt över vad som avsetts. Utskottet har varit

väl medvetet härom och därför i sin motivering angivit, att förutsättningarna

för att änka skall bliva pensionsberättigad böra skärpas, ju längre tid som

förflutit mellan mannens död och hennes 55-årsdag. Utskottet framhåller,

att någon bestämd maximigräns för denna tidrymd icke bör fastställas, men

angiver att denna i regel icke bör överstiga två år.

Utskottet medgiver, att det föreliggande lagförslaget går längre än vad

som erfordras för tillgodoseende av dessa syftemål, men finner sig utan möjlighet

att angiva ett stadgande, som i sig förenar önskad fasthet och smidighet,

och tillstyrker därför bifall till detsamma trots undantagsregelns

formellt vidsträckta omfattning. Enligt utskottets uttalande skulle ankomma

på pensionsstyrelsen att tillse att tillämpningen bliver den av utskottet

avsedda.

Yi kunna icke finna dessa former för lagstiftning tillfredsställande. Lagstiftaren

bör anse det angeläget att i själva lagbuden finna uttryck för vad

han verkligen avser och icke överlåta åt en svårövervakad och i längden

oberäknelig tillämpning att utforma reglerna. I detta fall finnes så mycket

större anledning till aktsamhet som en vidare tillämpning, än vad utskottet

syftat till, måste medföra betydande kostnadsökningar för statsverket, som

ej låta sig på förhand beräknas.

Då inom utskottet icke kunnat utarbetas en lydelse av lagrummet, som

skänker större möjlighet till kontroll av att detsamma uteslutande finge

den tillämpning, vartill utskottet syftat, nödgas vi i avbidan på resultatet

av den utredning, som redan igångsatts, stanna vid en bestämmelse, som

inskränker sig till att tillgodose huvudsyftet med riksdagens framställning

av den 12 juni 1948.

Yi föreslå därför, att 3 § 4 mom. lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering

erhåller följande lydelse.

§ 3.

4 mom. Anka, som vid — — — rätten till änkepension.

Till änka, som fyllt femtiofem år, må, om hon uppnått denna ålder under

samma kalenderår som det, varunder mannen avlidit, änkepension utgå,

oaktat hon vid mannens frånfiille ej fyllt femtiofem år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:475 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 3 januari 1947 a1 i texten