Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning och förslag till ng lag om grkessjukdomar.
1948-02-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1948:8, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning och förslag till ng lag om grkessjukdomar.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 8.
1
Nr 8.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning och
förslag till ng lag om grkessjukdomar.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 79,
vilken behandlats av andra lagutskottet, ha herrar Holmberg och Hagberg
i Luleå under hänvisning till vad som anförts i motionen nr 78 i andra
kammaren hemställt, att »riksdagen matte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa om utredning och förslag till ny lag om yrkessjukdomar
i huvudsaklig Överensstämmelse med i nämnda motion angivna synpunkter».
I motionen II: 78 framhålla motionärerna, att de nuvarande bestämmelserna
om ersättning för skada eller sjukdom ådragen i arbete i vissa avseenden
äro mycket bristfälliga och orättvisa. Motionärerna anföra i anslutning
härtill bland annat följande:
Lagen (lag om försäkring mot vissa yrkessjukdomar den 14 juni 1929
samt komplementet till denna, KK den 24 november 1944 —- SFS nr 753)
uppräknar exempelvis vissa ämnen som kunna föranleda yrkessjukdomar.
En träarbetare, som impregnerar trä med klorderivat av fenol eller naftol,
kan sålunda få eksem och detta räknas då som yrkessjukdom och den skadade
blir berättigad till ersättning. Men en trädgårdsarbetare, som får
eksem av en viss sorts växter, eller en målare, som får samma sjukdom av
terpentin, äro i lagens mening icke utsatta för yrkessjukdom.
Samma godtyckliga urval av de anledningar, som kunna leda till yrkessjukdom,
tillämpas i fråga om smittosamma sjukdomar. En sjuksköterska,
som vårdar en patient med difteri, kan få sjukdomen och är da berättigad
till ersättning. Men den som under enahanda förhållanden får mässling
erhåller ingen ersättning och inte heller den som under tjänst blir smittad
med tuberkulos. Orättvisan i detta system är påtaglig.
Bristerna i lagen bero i vissa fall också därpå, att det efter dessa föreskrifters
tillkomst uppstått nya anledningar till yrkessjukdomar, t. ex. det
stora antal nya syntetiska ämnen som under senare tid kommit till användning.
Lagen om yrkessjukdomar bör därför omprövas för att garantera ett
bättre rättsskydd än för närvarande. I en reviderad sådan lag bör med
yrkessjukdom förstås varje sådan sjukdom som bevisligen eller med stor
sannolikhet orsakats:
\) av å arbetsplatsen eller i arbetsprocessen förekommande kemiska föreningar,
_
2) av å arbetsplatsen eller i arbetsprocessen förekommande fysikalisk
påverkan,
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1948. 9 samt. 2 avd. Nr 8.
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 8.
3) av ovanliga ansträngningar, upprepade stötar, ensidiga och fortgående
rörelser,
4) av smitta ådragen i arbetet vid direkt eller indirekt vård av sjuka
människor eller djur.
Lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar antogs av 1929 års riksdag
och utfärdades den 14 juni 1929 (nr 131). Ändringar i densamma ha vidtagits
genom lagar den 12 september 1930 (nr 335), den 26 juni 1936 (nr
384), den 3 juni 1938 (nr 211) och den 19 maj 1944 (nr 226).
Lagen är anknuten till lagen om försäkring för olycksfall i arbete på det
sättet, att var och en som enligt olycksfallsförsäkringslagen är försäkrad för
skada till följd av olycksfall i arbete även skall anses vara försäkrad för
vissa närmare angivna yrkessjukdomar. Ersättning i anledning av dylik
sjukdom utgår enligt i huvudsak samma grunder som för olycksfall i arbete.
Lagen är i sin nuvarande lydelse tillämplig dels å yrkessjukdom, som uteslutande
eller till övervägande del framkallats genom inverkan av vissa i
lagen uppräknade giftiga ämnen eller viss strålning, och dels å vissa andra
sjukdomar, som äro särskilt angivna i lagen, där sjukdomarna uteslutande
eller till övervägande del förorsakats av den försäkrades arbete. Däremot
innehåller lagen icke någon allmän bestämmelse om rätt till ersättning
vid sjukdom, som förorsakats av den försäkrades arbete.
I ett i december 1947 till Kungl. Maj:t överlämnat betänkande angående
vissa ändringar i olycksfallsförsäkringslagen m. m. har socialvårdskommittén
framhållit, att åtskilliga av de spörsmål, som mötte vid den kommittén
åvilande översynen av den sociala olycksfallsförsäkringslagstiftningen,
vore så vittgående, att ståndpunkt till dem icke kunde tagas utan
omfattande utredningar. Bland de spörsmål, som krävde omfattande utredningar,
vore frågorna om ändrade principer för invaliditetsbedömningen
enligt olycksfalls- och yrkessjukdoinsförsäkringslagarna, om utvidgning av
kretsen av de vid dödsfall ersättningsberättigade samt om införande av
ersättningsrätt vid andra yrkesåkommor än de i yrkessjukdomsförsäkringslagen
angivna sjukdomarna. Utredningsarbetet i dess helhet kunde icke
slutföras förrän tidigast under andra halvåret 1948.
Utskottet. Lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar innehåller icke
någon allmän bestämmelse om rätt till ersättning vid sjukdom, som förorsakats
av den försäkrades arbete. I stället lämnas i lagen en förteckning
över vissa fall, som berättiga till ersättning. Denna lagens konstruktion
leder stundom till resultat, som icke äro tillfredsställande. En viss yrkessjukdom
kan berättiga till ersättning enligt lagen, under det att andra liknande
sjukdomar ej medföra sådan rätt därför att de ej äro upptagna i
förteckningen. Enligt utskottets mening är en översyn av lagen påkallad.
Socialvårdskc mmittén torde emellertid inom kort komma att i samband
3
Ändra lagutskottets utlåtande nr 8.
med den kommittén åvilande översynen av den sociala olycksfall sförsäkringslagstiftningen
verkställa en utredning av frågan om införande av ersättningsrätt
vid andra yrkesåkommor än de i lagen om försäkring för vissa
yrkessjukdomar för närvarande angivna sjukdomarna. Därvid torde kommittén
även komma att överväga möjligheterna att använda nya principer
för bestämmandet av de sjukdomar, som skola berättiga till ersättning enligt
lagen. Någon framställning till Kungl. Maj:t med begäran om utredning
av ifrågavarande spörsmål är av nu anförda skäl icke erforderlig.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion, II: 79, icke måtte föranleda till
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 24 februari 1948.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck*, Forslund, Hage,
Björkman, Nils Elowsson, fröken Andersson och heir Hallagård;
från andra kammaren: herrar Hagård*, Hellbacken, Johnsson i Kastanjegården,
Holm*, Hedlund i Rådom, Andersson i Eskilstuna, Lundberg
och Andersson i Alfredshem.
Ej närvarande vid utlåiandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.