Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning och förslag till ng lag om grkessjukdomar.

1948-02-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1948:8, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning och förslag till ng lag om grkessjukdomar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning och

förslag till ng lag om grkessjukdomar.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 79,

vilken behandlats av andra lagutskottet, ha herrar Holmberg och Hagberg

i Luleå under hänvisning till vad som anförts i motionen nr 78 i andra

kammaren hemställt, att »riksdagen matte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa om utredning och förslag till ny lag om yrkessjukdomar

i huvudsaklig Överensstämmelse med i nämnda motion angivna synpunkter».

I motionen II: 78 framhålla motionärerna, att de nuvarande bestämmelserna

om ersättning för skada eller sjukdom ådragen i arbete i vissa avseenden

äro mycket bristfälliga och orättvisa. Motionärerna anföra i anslutning

härtill bland annat följande:

Lagen (lag om försäkring mot vissa yrkessjukdomar den 14 juni 1929

samt komplementet till denna, KK den 24 november 1944 —- SFS nr 753)

uppräknar exempelvis vissa ämnen som kunna föranleda yrkessjukdomar.

En träarbetare, som impregnerar trä med klorderivat av fenol eller naftol,

kan sålunda få eksem och detta räknas då som yrkessjukdom och den skadade

blir berättigad till ersättning. Men en trädgårdsarbetare, som får

eksem av en viss sorts växter, eller en målare, som får samma sjukdom av

terpentin, äro i lagens mening icke utsatta för yrkessjukdom.

Samma godtyckliga urval av de anledningar, som kunna leda till yrkessjukdom,

tillämpas i fråga om smittosamma sjukdomar. En sjuksköterska,

som vårdar en patient med difteri, kan få sjukdomen och är da berättigad

till ersättning. Men den som under enahanda förhållanden får mässling

erhåller ingen ersättning och inte heller den som under tjänst blir smittad

med tuberkulos. Orättvisan i detta system är påtaglig.

Bristerna i lagen bero i vissa fall också därpå, att det efter dessa föreskrifters

tillkomst uppstått nya anledningar till yrkessjukdomar, t. ex. det

stora antal nya syntetiska ämnen som under senare tid kommit till användning.

Lagen om yrkessjukdomar bör därför omprövas för att garantera ett

bättre rättsskydd än för närvarande. I en reviderad sådan lag bör med

yrkessjukdom förstås varje sådan sjukdom som bevisligen eller med stor

sannolikhet orsakats:

\) av å arbetsplatsen eller i arbetsprocessen förekommande kemiska föreningar,

_

2) av å arbetsplatsen eller i arbetsprocessen förekommande fysikalisk

påverkan,

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1948. 9 samt. 2 avd. Nr 8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 8.

3) av ovanliga ansträngningar, upprepade stötar, ensidiga och fortgående

rörelser,

4) av smitta ådragen i arbetet vid direkt eller indirekt vård av sjuka

människor eller djur.

Lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar antogs av 1929 års riksdag

och utfärdades den 14 juni 1929 (nr 131). Ändringar i densamma ha vidtagits

genom lagar den 12 september 1930 (nr 335), den 26 juni 1936 (nr

384), den 3 juni 1938 (nr 211) och den 19 maj 1944 (nr 226).

Lagen är anknuten till lagen om försäkring för olycksfall i arbete på det

sättet, att var och en som enligt olycksfallsförsäkringslagen är försäkrad för

skada till följd av olycksfall i arbete även skall anses vara försäkrad för

vissa närmare angivna yrkessjukdomar. Ersättning i anledning av dylik

sjukdom utgår enligt i huvudsak samma grunder som för olycksfall i arbete.

Lagen är i sin nuvarande lydelse tillämplig dels å yrkessjukdom, som uteslutande

eller till övervägande del framkallats genom inverkan av vissa i

lagen uppräknade giftiga ämnen eller viss strålning, och dels å vissa andra

sjukdomar, som äro särskilt angivna i lagen, där sjukdomarna uteslutande

eller till övervägande del förorsakats av den försäkrades arbete. Däremot

innehåller lagen icke någon allmän bestämmelse om rätt till ersättning

vid sjukdom, som förorsakats av den försäkrades arbete.

I ett i december 1947 till Kungl. Maj:t överlämnat betänkande angående

vissa ändringar i olycksfallsförsäkringslagen m. m. har socialvårdskommittén

framhållit, att åtskilliga av de spörsmål, som mötte vid den kommittén

åvilande översynen av den sociala olycksfallsförsäkringslagstiftningen,

vore så vittgående, att ståndpunkt till dem icke kunde tagas utan

omfattande utredningar. Bland de spörsmål, som krävde omfattande utredningar,

vore frågorna om ändrade principer för invaliditetsbedömningen

enligt olycksfalls- och yrkessjukdoinsförsäkringslagarna, om utvidgning av

kretsen av de vid dödsfall ersättningsberättigade samt om införande av

ersättningsrätt vid andra yrkesåkommor än de i yrkessjukdomsförsäkringslagen

angivna sjukdomarna. Utredningsarbetet i dess helhet kunde icke

slutföras förrän tidigast under andra halvåret 1948.

Utskottet. Lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar innehåller icke

någon allmän bestämmelse om rätt till ersättning vid sjukdom, som förorsakats

av den försäkrades arbete. I stället lämnas i lagen en förteckning

över vissa fall, som berättiga till ersättning. Denna lagens konstruktion

leder stundom till resultat, som icke äro tillfredsställande. En viss yrkessjukdom

kan berättiga till ersättning enligt lagen, under det att andra liknande

sjukdomar ej medföra sådan rätt därför att de ej äro upptagna i

förteckningen. Enligt utskottets mening är en översyn av lagen påkallad.

Socialvårdskc mmittén torde emellertid inom kort komma att i samband

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Ändra lagutskottets utlåtande nr 8.

med den kommittén åvilande översynen av den sociala olycksfall sförsäkringslagstiftningen

verkställa en utredning av frågan om införande av ersättningsrätt

vid andra yrkesåkommor än de i lagen om försäkring för vissa

yrkessjukdomar för närvarande angivna sjukdomarna. Därvid torde kommittén

även komma att överväga möjligheterna att använda nya principer

för bestämmandet av de sjukdomar, som skola berättiga till ersättning enligt

lagen. Någon framställning till Kungl. Maj:t med begäran om utredning

av ifrågavarande spörsmål är av nu anförda skäl icke erforderlig.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, II: 79, icke måtte föranleda till

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 februari 1948.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck*, Forslund, Hage,

Björkman, Nils Elowsson, fröken Andersson och heir Hallagård;

från andra kammaren: herrar Hagård*, Hellbacken, Johnsson i Kastanjegården,

Holm*, Hedlund i Rådom, Andersson i Eskilstuna, Lundberg

och Andersson i Alfredshem.

Ej närvarande vid utlåiandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.