Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943

1948-01-24 · 11 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1948:1, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillninasutskottets betänkande nr 1.

1

Nr 1.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse

av 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående

statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror,

jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 3 januari 1948 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 6, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående

statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror.

Härigenom förordnas, att 16 § lagen den 11 juni 1943 angående statsmonopol

å tillverkning och import av tobaksvaror skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

16 §.

I varje tobaksvar as priskur antpris skall skatt ingå dels med ett belopp,

vilket motsvarar nedanstående procent av priskurantpriset, dels ock med

nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen

:

För inom

riket tillverkad vara

För till

riket införd vara

Procent

Belopp för

Procent

Belopp för

av pris-

kurant-

1 st.

1 kg.

kurant-

1 st.

1 kg.

priset

öre

kr.

priset

öre

kr.

Cigarrer ................

54

2-00

—

63

4

—

Cigarrcigarretter.........

62

l-oo

—

68

2

—

Cigarretter ..............

1 72

0''45

—

68

1-7

—

j Höktobak...............

73

—

2''75

78

—

1-50

Tuggtobak..............

48

—

2-00

63

—

1-50

Snus....................

60

—

l-oo

67

—

1''50

1 Bihanp till riksdagens protokoll 1948. 7 samt. Nr 1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

I skattehänseende---3,3 gram.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1948.

Till utskottets behandling ha överlämnats de i anledning av propositionen

väckta likalydande motionerna I: 37 av herr Linderot m. fl. samt

II: 106 av herr Hagberg i Luleå m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

avslå förevarande proposition.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det

följande, hänvisa till den i anledning av propositionen nr 5 väckta motionen

II: 105, vilken sistnämnda motion innehåller motiveringen även för

nu ifrågavarande motioner.

Vidare ha till utskottet hänvisats de likalydande motionerna I: 175 av

herr Domö m. fl. samt II: 237 av herr Skoglund i Doverstorp in. fl., vari

hemställts — förutom att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition

nr 5 med förslag till förordning om särskild automobilskatt, m. m. — att

de i motionerna framförda synpunkterna måtte beaktas vid behandlingen

av bland annat propositionen nr 6.

I den mån i det följande redogörelse ej lämnas för innehållet i sistnämnda

båda motioner får utskottet hänvisa till motionerna.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

Enligt 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol å tillverkning

och import av tobaksvaror utgår tobaksskatten dels med viss procent

av varans priskurantpris dels ock med visst efter varans myckenhet bestämt

belopp. Storleken av tobaksskatten — vilken skatt utgått efter oförändrade

grunder sedan lagens ikraftträdande den 1 juli 1943 — framgår

av följande sammanställning:

För inom

riket tillverkad vara

För til

riket införd vara

Procent

Belopp för

Procent

Belopp för

kurant-

1 st.

1 kg.

kurant-

1 st.

1 kg. &

■

priset

öre

kr.

priset

öre

kr.

Cigarrer.................

54

0-8

63

4

Cigarrcigarretter.........

62

0-4

68

2

—

Cigarretter ..............

72

0''2

68

1-8

—

Röktobak...............

73

—

1 -60

78

—

1-50

Tuggtobak..............

48

—

1''00

63

—

1*50

Snus....................

60

—

0''7ö

67

—

1-50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1. "

Såsom framgår av vad departementschefen anfört i proposition nr 5 till

innevarande års riksdag har 194-7 ars konsumtionsskatteberedning i skrivelse

den 20 december 1947 framlagt förslag till vissa skärpningar av den

indirekta beskattningen; och har beredningen därvid bl. a. förordat, att

vissa ändringar vidtoges med avseende å beskattningen av tobaksvaror.

Vid förenämnda skrivelse har beredningen fogat viss utredning, som

införskaffats från aktiebolaget svenska tobaksmonopolet. Rörande inneTiållet

av denna utredning tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen

nr 6 (s. 4—6).

I en den 1 december 1947 dagtecknad promemoria, vilken upprättats inom

finansdepartementet efter samråd med aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

och som därefter varit tillgänglig för konsumtionsskatteberedningen,

har föreslagits, att de för tobaksvaror gällande skattesatserna skulle ändras

på så sätt, att den s. k. myckenhetsskatten, d. v. s. den del av tobaksskatten

som utginge med visst belopp, beräknat per styck eller per kilogram,

höjdes — såvitt anginge inom riket tillverkade varor — på följande sätt

nämligen:

för cigarrer.............................. från 0 8 till 2 0 öre per styck

» cigarrcigarretter....................... * O''4 * f‘° * * *

» cigarretter............................ * O''2 » O’45 » » »

» röktobak............................. » 1-50 » 2-75 kr. per kg.

> tuggtobak............................. » 1’00 5 200 » » ’

Vidare har i promemorian föreslagits, att myckenhetsskatten för importerade

cigarretter höjdes från 1,3 till 1,7 öre per styck.

I samma promemoria har uttalats, att ökningen av statsverkets skatteintäker

även enligt det i promemorian framlagda förslaget kunde beräknas

till omkring 50 miljoner kronor för år.

Konsumtionsskatteberedningen har i sin förut berörda skrivelse den 20

december 1947 förklarat sig tillstyrka, att beskattningen av tobaksvaror

skärptes på sätt i nyssnämnda promemoria föreslagits. Enligt beredningens

mening komrne genom dessa höjningar statsverkets inkomster av tobaksbeskattningen

att ökas med omkring 50 miljoner kronor per år. — En ledamot

av beredningen (herr Öhman) har emellertid ansett, att tobaksbeskattningen

icke borde skärpas.

Departementschefen har till stöd för det i den föreliggande propositionen

framlagda förslaget anfört följande:

»Såsom framgår av den proposition (nr 5) med förslag till förordning

om särskild automobilskatt, in. in., som Kungl. Maj :t förut denna dag

beslutat avlåta till riksdagen, förordar jag, att beskattningen av tobaksvaror

skärpes på sådant sätt att intäkterna av ifragavarande beskattning

ökas med omkring 50 miljoner kronor.

De erforderliga ändringarna i skattesatserna torde böra genomföras i en
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

lighet med det av 1947 års konsumtionsskatteberedning förordade förslaget.

Skatteskärpningarna böra sålunda icke beröra den del av tobaksskatten,

som utgår med viss procent av prislcurantpriset, utan endast den s. k. myckenhetsskatten.

I fråga om skärpningen av skattesatserna för de olika slagen

av tobaksvaror förordar jag — i överensstämmelse med vad beredningen

föreslagit att skatten för inom riket tillverkade varor höjes för

cigarrer från 0,8 till 2,o öre, för cigarrcigarretter från 0,4 till l,o öre och

för cigarretter från 0,2 till 0,45 öre, allt per styck, samt för röktobak från

1,50 till 2,75 kronor, för tuggtobak från l,oo till 2,oo kronor och för snus från

0,75 till 1,00 krona, allt per kilogram, ävensom att skatten för importerade

cigarretter höjes från 1,3 till 1,7 öre per styck.

De nya skattesatserna torde böra träda i kraft den 1 februari 1948.

Därest skattehöjningarna genomföras, aktualiseras frågan om viss sänkning

av återförsäljarrabatten. Enligt vad jag har mig bekant föreligger

emellertid redan en under medverkan av statens tobaksnämnd träffad överenskommelse

mellan aktiebolaget svenska tobaksmonopolet, å ena, samt tobakshandlarnas

riksförbund m. fl., å andra sidan, enligt vilken rabatten —

under förutsättning av att skattehöjningar av nu föreslagen storleksordning

genomföras — skall sänkas från nuvarande 10 till 9 procent. En lösning

av rabattfrågan efter denna linje föranleder ingen erinran från min

sida.»

Såsom motivering för motionerna I: 37 och II: 106 har åberopats vad av

samma motionärer anförts i de likalydande motionerna 1:36 och 11:105

i anledning av Kungl. Maj :ts proposition (nr 5) med förslag till förordning

om särskild automobilskatt, m. m. I sistnämnda motioner har framhållits,

att förslaget om nya konsumtionsskatter innebure att folkflertalets

levnadsstandard nedskures genom direkta statliga åtgärder, varför andra

riktlinjer i fråga om den ekonomiska politiken borde följas. I övrigt har i

motionerna hänvisats till det inom konsumtionsskatteberedningen avgivna

särskilda yttrandet av herr öhman (se propositionen nr 5 s. 27), däri anförts

bl. a. att en höjning av tobaksskatten fördyrade en vara som inginge

i flertalet medborgares dagliga konsumtion.

I motionerna I: 175 och 11:237 har framhållits, att vissa allmänna synpunkter

kunde anföras på de finansiella och ekonomiska planer som låge till

grund för de i propositionerna 5—10 föreslagna skatteskärpningarna.

Sedan i motionerna närmare utvecklats, i vilken omfattning brist på balans

förefunnes i det nuvarande ekonomiska läget, har i motionerna understrukits,

att därest man genomförde ett sådant system som toge hänsyn till

intresset ur alla folklagers synpunkt av att bibehålla produktionskrafterna

vid de för uppehället nödvändiga varorna, kunde förutsättningar så småningom

skapas för en minskning och efter hand ett fullständigt avskaffande

av den individuella kontroll, som regleringarna utgjorde. Detta betydde

självfallet icke, att allt vad regleringar hette upphörde att existera eller att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

5

en hämningslös frihet upprättades. Vad det här vore fråga om, vore en

minskning av en ofta närgången och irriterande individuell kontroll och

dess ersättande med mera generellt verkande medel. En ökad lönsamhet

inom t. ex. den oumbärliga produktionen i förhållande till den mera umbärliga

vore en generell reglering så god som någon för att bevara eller tillföra

kapital och andra produktionskrafter till mera nödvändig verksamhet.

Priset vore därvid alltjämt en mäktig regulator, vars roll ingalunda vore

utspelad. Finansministerns uttalade farhågor för att ett friare system skulle

leda till en fortskridande prisstegring hängde helt samman med den av

honom icke redovisade förutsättningen, att penningpolitiken fråntagits sin

uppgift att hålla balansen inom systemet och förhindra s. k. kumulativa

prisstegringar. En riktigt bedriven registrerande penningpolitik hade tvärtom

förmågan att utgöra en verksam broms på en sådan av alla icke önskad

utveckling. Att även skattepolitiken kunde komma till användning i dessa

sammanhang hade ofta framhållits.

Beträffande budgetens roll för den samhällsekonomiska balansen har i

motionerna anförts, att alltför stor vikt fästes vid frågan om finansieringssättet

för kapitalbudgetens utgifter, om dessa betalats med skattemedel

eller med lånemedel. Skulle nämligen enda villkoret för att budgeten

icke verkade inflationistiskt vara det, att dess utgifter finansierades med

skattemedel, skulle den med detta resonemang lika gärna kunna omfatta

t. ex. 40 eller 60 procent av nationalhushållets utgifter som de ca 20 procent

den faktiskt omslöte. Även arten av de utgifter, som gjordes i budgeten, spelade

en betydande roll i detta hänseende. Såsom finansministern framhållit

kunde en beskattning, som syftade till att minska den enskilda köpkraften,

betraktas som en form av tvångssparande. Huruvida detta däremot

hade samma verkningar på den samhällsekonomiska balansen som det frivilliga

sparandet syntes mera ovisst. I nuvarande läge vore det synnerligen

angeläget att sparandet, som under det senaste året visat en sjunkande tendens,

upprätthölles och om möjligt ökades, så att det bleve tillräckligt i förhållande

till efterfrågan på lånemedel. Skulle nämligen införandet av ett

tvångssparande leda till en minskning av det frivilliga sparandet, skulle det

önskvärda syftet motverkas. I den aktuella situationen måste motionärerna

i sina överväganden självfallet förutsätta, att den efterfrågan på lånemedel,

som förefunnes, icke tillgodosåges genom tillskapande av ny kredit från

riksbankens sida genom fortsatta obligationsköp eller på annat sätt. Riksbanken

måste följaktligen bedriva en medveten politik i syfte att begränsa

den sammanlagda köpkraften, överhuvudtaget vore en målmedveten antiinflationistisk

centralbankspolitik ett nödvändigt led i en strävan efter samhällsekonomisk

balans. Därest icke tillräckligt omfattande och effektivt

samordnande åtgärder vidtoges för att neutralisera köpkraftsöverskottet,

komme utvecklingen säkerligen att gå emot en allt hårdare och på allt flera

områden ingripande statlig regleringsekonomi.

I motionerna har vidare framhållits, att motionärerna för sin del kunde

förorda ett anlitande av den indirekta beskattningen för alt bekämpa inlla
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

tionen endast under den uttryckliga förutsättningen, att skatteökningarna

infogades som ett led i en allmän ekonomisk politik för att återställa den

samhällsekonomiska balansen. Såsom en lämplig väg att nå detta syfte i

fråga om den skärpta indirekta beskattningen hade anvisats en sterilisering

av skattemedlen, vilken enligt motionärernas åsikt lämpligen kunde ske i

den formen, att medlen reserverades för nedbringande av den statsskuld,

som övertagits av riksbanken. Utan att motionärerna i detta samband ville

söka kvantitativt bedöma effekten av en sådan åtgärd syntes det dock uppenbart,

att man därigenom verksamt kunde bidraga till att återställa den samhällsekonomiska

balansen.

Slutligen har i motionerna erinrats om att ytterligare propositioner mer

förslag till skärpning av indirekta skatter bebådats. Ett definitivt ståndpunktstagande

till dessa olika förslag borde ske i ett sammanhang sedan

samtliga förslag förelagts riksdagen. Detta syntes vara en förutsättning för

en rationell behandling av ifrågavarande skattekomplex.

Utskottets yttrande.

I samband med framläggandet av statsverkspropositionen för budgetåret

1948/49 ha till riksdagen avlämnats propositionerna nr 5—10, däri Kungl.

Maj :t — på föredragning av chefen för finansdepartementet — föreslagit

vissa skärpningar av den indirekta beskattningen.

Såsom motivering till dessa förslag om skatteskärpningar har chefen för

finansdepartementet hänvisat till bl. a. sitt anförande till statsrådsprotokollet

den 28 november 1947 vid utverkande av bemyndigande att tillkalla

särskilda sakkunniga för utredning av frågan rörande skärpning av den

indirekta beskattningen. I nämnda anförande underströks, att det nu rådande

läget påkallade åtgärder, som kunde leda till en uppsugning och sterilisering

av köpkraft; och härvid syntes främst böra ifrågakomma en överbalansering

av budgeten genom bl. a. skärpt indirekt beskattning av i huvudsak

mera umbärliga varor.

De sålunda tillkallade sakkunniga —• 1947 års konsumtionsskatteberedning

—■ ha i skrivelse den 20 december 1947 framlagt vissa förslag till ändringar

i den indirekta beskattningen, vilka förslag lagts till grund för nyssnämnda

propositioner nr 5—10.

I fråga om innehållet i berörda propositioner må här omnämnas, att i

desamma förordats nedan angivna skatteskärpningar, nämligen

i propositionen nr 5 en skärpning i beskattningen av personautomobiler

och vissa motorcyklar samt av drivmedel till motorfordon,

i propositionen nr 6 en skärpning av tobaksbeskattningen,

i propositionen nr 7 en ökad beskattning av spritdrycker, vin, maltdrycker

av andra och tredje klassen samt läskedrycker ävensom införandet av

en särskild beskattning av viss maltdryck av första klassen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1. ''

i propositionen nr 8 en skärpning av nöjesskatten för biograf föreställningar,

i propositionen nr 9 en ökning av statsverkets andel i totalisator-, tipsoch

lotterimedel, samt

i propositionen nr 10 — bland annat — vissa skärpningar i beskattningen

av choklad- och konfityrvaror, essenser för beredning av alkoholhaltiga

drycker samt kemisk-tekniska preparat.

Enligt vad av dessa propositioner vidare framgår skola de ändringar i

den indirekta beskattningen, som upptagits i propositionerna nr 6—8, ävensom

de ändringar i fråga om varuskatten, vilka redovisas i propositionen

nr 10, träda i kraft den 1 februari 1948. Övriga förslag varom här är fråga

äro avsedda att träda i kraft vid en senare tidpunkt.

I förevarande betänkande har utskottet upptagit till behandling det i

propositionen nr 6 framlagda förslaget till skärpning av tobaksbeskattningen

samt de i anslutning därtill väckta motionerna.

Vad i detta betänkande anföres kommer att innebära ett första ställningstagande

från utskottets sida till de i propositionerna nr 5—10 framlagda

förslagen till skärpt indirekt beskattning. Med hänsyn härtill har

utskottet funnit det erforderligt att — innan utskottet närmare går in på

den mera begränsade frågan om en skärpning i beskattningen av tobaksvaror

— något beröra vissa spörsmål av mera allmän räckvidd.

Såsom förut omnämnts har i direktiven för konsumtionsskatteberedningen

understrukits, att med de ifrågasatta skatteskärpningarna åsyftades att

uppsuga och sterilisera överflödig köpkraft samt att med dessa skatteintäkter

åsyftades att ernå en överbalansering av budgeten; och enligt vad iT direktiven

vidare anförts borde intäkterna i fråga vara tillräckliga för att

täcka ulgifterna på kapitalbudgeten. Konsumtionsskatteberedningen har anslutit

sig till dessa synpunkter, dock har en ledamot i beredningen uttalat

en annan uppfattning beträffande användningen av de ökade intäkter, som

kunde förväntas uppkomma i följd av skatteskärpningarna.

Under hänvisning till de nu återgivna uttalandena i direktiven för konsumtionsskatteberedningen

har inom utskottet framförts yrkande därom,

att samtliga propositioner varom nu är fråga ävensom de ytterligare förslag,

som kunde komma att framläggas av konsumtionsskatteberedningen,

skulle prövas av riksdagen i ett sammanhang — eventuellt efter granskning

av de föreslagna skatteskärpningarna inom ett särskilt inflationsutskott

och att därvid skulle närmare undersökas icke endast i vad mån skatteskärpningarna

vore riktigt avvägda ur penningpolitiska och fiskaliska synpunkter

utan även huruvida den åsyftade effekten bäst kunde uppnås på

sätt anvisats i nämnda propositioner eller huruvida den önskvärda steriliseringen

av de genom skärpt indirekt beskattning erhallna skatteintäkterna

kunde mera effektivt genomföras på andra vägar. I anslutning härtill

har vidare framhållits, att därest utskottet upptoge till detalj granskning

vissa av propositionerna redan innan utskottet gjort klart för sig om det

uppställda syftet med skatteskärpningarna kunde vinnas efter den före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

slagna linjen eller i annan ordning, utskottet därigenom skulle avhända sig

sin handlingstrihet. I huvudsak samma synpunkter ha anförts och närmare

utvecklats i de likalydande motionerna I: 175 och II: 237. I nämnda motioner

har yrkats bl. a., att däri anförda synpunkter, vilka i första hand

anknutits till propositionen nr 5, måtte beaktas jämväl vid behandlingen av

propositionerna nr 6—10.

De i dessa motioner diskuterade synpunkterna beröra till övervägande del

sådana frågor av penningpolitisk natur, vilka det icke ankommer på bevillningsutskottet

att avgiva yttrande över. I den mån argumenteringen i

dessa motioner kan anses innefatta yrkande om att bevillningsutskottet

skulle medverka till uppskov med riksdagsbehandlingen av ifrågavarande

sex propositioner intill dess konsumtionsskatteberedningen slutfört sina undersökningar

och beredningens förslag framlagts för riksdagen, kan utskottet

icke ansluta sig till ett dylikt yrkande. Ej heller i övrigt kan utskottet

— som i detta sammanhang icke upptagit till behandling vad i motionerna

framhållits rörande beskattningen av motorfordon och drivmedel till

sådana fordon — ansluta sig till vad i motionerna anförts. För utskottet

framstår det såsom uppenbart att — oavsett vilken uppfattning man än

kan hysa rörande lämpligheten av att utvidga den indirekta beskattningen

en överhalansering av budgeten med avsevärt belopp i nuvarande läge

är nödvändig. Vidare må framhållas, att det beträffande vissa av de föreslagna

skatteskärpningarna icke, såvitt utskottet kan finna, synes föreligga

något hinder mot att utskottet prövar förslagen i detalj utan att först taga

ställning till de av konsumtionsskatteberedningen gjorda uttalandena i frågan,

huruvida en skärpt indirekt beskattning bör konstrueras såsom en mera

allmän indirekt skatt eller såsom en på vissa, speciellt angivna varor lagd

beskattning. Utskottet syftar härvid på de i propositionerna nr 6—8 framlagda

förslagen till skatteskärpningar, vilka förslag beröra sådana områden,

där redan under den allmänna omsättningsskattens giltighetstid funnits en

särskild indirekt beskattning vid sidan av nämnda skatt.

I enlighet med de här anförda synpunkterna har utskottet ansett sig

oförhindrat att av de i propositionerna nr 5—10 upptagna förslagen utbryta

till särskild behandling de förslag, som upptagits i propositionerna nr 6—8.

Såsom förut nämnts redovisas i detta betänkande den föreslagna skärpningen

av tobaksbeskattningen. I detta hänseende har i propositionen nr 6

förordats, att skatten för inom riket tillverkade varor skulle höjas för cigarrer

från 0,8 till 2,o öre, för cigarrcigarretter från 0,4 till l,o öre och för cigarretter

från 0,2 till 0,45 öre, allt per styck, samt för röktobak från 1,50 till

2,75 kronor, för tuggtobak från l,oo till 2,oo kronor och för snus från 0,75 till

l,oo kronor, allt per kilogram, ävensom att skatten för importerade cigarretter

skulle höjas från 1,3 till 1,7 öre per styck. Enligt vad i propositionen vidare

uttalats borde de nya skattesatserna träda i kraft den 1 februari

1948. I fråga om tobakshandlarnas återför sälj arrabatt har i propositionen

omnämnts, att mellan aktiebolaget svenska tobaksmonopolet, å ena, samt

tobakshandlarnas riksförbund in. fl., å andra sidan, träffats en överens
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1. 9

kommelse — under medverkan av statens tobaksnämnd — enligt vilken

överenskommelse rabatten — under förutsättning av att skattehöjningar

av nu föreslagen storleksordning genomfördes — skulle sänkas från nuvarande

10 till 9 procent och att en lösning av rabattfrågan efter denna linje

icke föranledde någon erinran från föredragande departementschefens sida.

I de likalydande motionerna I: 37 (av herr Linderot m. fl.) och II: 106

(av herr Hagberg i Luleå m. fl.) har avslag yrkats å den i propositionen nr

6 förordade skärpningen i tobaksbeskattningen; och i motionerna har åberopats

bl. a. att en höjning av tobaksskatten fördyrade en vara som inginge

i flertalet medborgares dagliga konsumtion.

Enligt utskottets mening böra tobaksvaror utan någon större tvekan kunna

hänföras till den grupp av varor, som anses mera umbärliga. Riktigheten

av denna uppfattning kan icke förringas därav att, såsom i nyssnämnda

motioner anförts, tobaksvaror ingå i flertalet medborgares dagliga

konsumtion. En skärpning av beskattningen på förevarande område skulle

självfallet bidraga till en viss uppsugning av förefintligt köpkraftsöverskott

inom olika samhällsgrupper.

Med hänsyn härtill biträder utskottet det av Kungl. Maj :t framlagda förslaget

om skärpt tobaksbeskattning. De i nyssnämnda båda motioner framställda

avslagsyrkandena kunna följaktligen icke tillstyrkas av utskottet.

I detta sammanhang vill utskottet understryka det av föredragande departementschefen

gjorda uttalandet (se propositionen nr 5 s. 18), att de av

honom förordade skärpningarna i den indirekta beskattningen — däribland

beskattningen av tobaksvaror — vore av tillfällig natur och åsyftade att

åstadkomma den överbalansering av budgeten som i nuvarande läge ansåges

ofrånkomlig. Utskottet förutsätter sålunda, att frågan om de nu förordade

skattehöjningarnas fortbestånd kommer att underställas 1949 års

riksdag.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 6 samt med avslag å de likalydande

motionerna I: 37 av herr Linderot m. fl. och II: 106 av herr

Hagberg i Luleå m. fl., antaga det vid propositionen fogade

förslaget till lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni

1943 (nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import

av tobaksvaror; samt

2 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 7 samt. Nr 1-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

2) att de likalydande motionerna I: 175 av herr Domö

in. fl. och II: 237 av herr Skoglund i Doverstorp m. fl. i vad

desamma avse propositionen nr 6, i den mån desamma icke

kunna anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört

och hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 januari 1948.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOL/V OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson*, Sjödahl, Ekman, Velander,

Gustaf Elofsson, Björnsson, Heiiman, Rosander, Axel Ivar Anderson

och Widner* samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Hammarlund*,

Sandberg, Orgård*, Henriksson, Jonsson i Skedshygd, Olson i Göteborg,

Sundström och Bladh.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Velander, Axel Ivar Anderson, Henriksson och Olson i Göteborg,

vilka anfört följande:

»Den i förevarande proposition nr 6 föreslagna skärpningen av beskattningen

av tobaksvaror ingår som ett led i en för ett flertal varor samt nöjen

föreslagen skärpt indirekt beskattning, vilken motiverats av penningpolitiska

skäl — för att bekämpa inflationen. Ytterligare förslag till nya eller höjda

indirekta skatter ha därjämte bebådats. Under sådana förhållanden hade

riksdagen enligt vår mening bort pröva samtliga förslag i ett sammanhang,

vilken prövning lämpligen borde ha förberetts av ett särskilt utskott, eventuellt

ett sammansatt sådant. Därigenom skulle garanti, så långt möjligt,

ha förelegat för en med hänsyn till det angivna syftet enhetlig och effektiv

lösning. Den försening i fråga om ikraftträdandet av de avsedda skatteskärpningarna,

som därav skulle ha föranletts, synes icke kunna tillskrivas

väsentlig betydelse.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

11

Det har från departementschefens sida anförts, att syftet med den skärpta

beskattningen skulle vara att uppsuga och sterilisera köpkraft. Huru en sterilisering

av de inflytande medlen bäst och ändamålsenligast skulle kunna

ske, har ingående belysts i de två likalydande motionerna I: 175 och II: 237,

till vilka vi hänvisa.

Då vi sålunda utgå ifrån att de genom den skärpta beskattningen inflytande

medlen komma att steriliseras på sätt i de åberopade motionerna

förutsatts, ha vi i det rådande läget ansett oss kunna biträda utskottets

förslag.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:15 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943 a1 i texten