Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående tullfri införsel till riket av maskiner och redskap för jordbrukets behov.

1948-03-04 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1948:19, Betänkande i anledning av väckta motioner angående tullfri införsel till riket av maskiner och redskap för jordbrukets behov.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 19.

11

Nr 19.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående tullfri införsel till riket av maskiner och

redskap för jordbrukets behov.

(1 :a avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, 1:13 av

herr Näsgård m. fl. och II: 23 av herr Svensson i Stenkyrka m. fl., har hemställts,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl.

Maj :t ville låta verkställa utredning av frågan om tullfri införsel till riket

av maskiner och redskap för jordbrukets behov samt för riksdagen framlägga

de förslag, som må av utredningen föranledas».

Beträffande motiveringen för det i motionerna framställda yrkandet får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa

till motionen I: 13.

Maskiner och redskap för jordbrukets behov, andra än handredskap, äro

i gällande tulltaxa upptagna under numren 974—977 (statistiska nr 1733—

1747). Dessa maskiner och redskap äro belagda med vikttull, som utgår med

följande belopp, nämligen för vältar, ej särskilt nämnda, sladdar och andra

för jordens beredning avsedda, ej särskilt nämnda redskap, andra än handredskap

(tulltaxenr 976; statistiskt nr 1738) med 4 kronor, för tröskverk,

halm- och höpressar samt såningsmaskiner (tulltaxenr 974; statistiska nr

1733—1736) med 7 kronor och för de övriga varorna (tulltaxenr 975 och

977; statistiska nr 1737 och 1739—1747) med 6 kronor för 100 kilogram.

Vikttullen skall emellertid enligt Kungl. Maj :ts förordning den 21 mars 1933

(nr 88) med ytterligare tillägg till gällande tulltaxa i varje fall motsvara minst

15 procent av varans värde. Dessförinnan gällde en minimitull av minst

5 procent av varans värde. Traktorer, ej elektriska, inrymmas icke i nu berörda

rubriker utan äro särskilt nämnda i tulltaxenr 982 (statistiskt nr

1754) och åsatta en tull av 10 procent av värdet.

Rörande införseln av maskiner och redskap för jordbrukets behov angivas

i en vid detta betänkande fogad bilaga fullständiga kvantitets- och värdeuppgifter

för åren 1938, 1946 och 1947 beträffande alla i det föregående omnämnda

varuslag.

Enligt uppgift förutses en införsel under år 1948 av 4 000 å 6 000 stycken

traktorer, som utgöra den ojämförligt största importartikeln inom varugruppen

i fråga. Tillverkningen av traktorer inom landet kan beräknas omfatta

3 900 stycken. Vidare må nämnas, att de inhemska tillverkarna av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 19.

maskiner och redskap för jordbruket innevarande år torde kunna erhålla en

tilldelning av högst 34 000 ton järn; det aktuella behovet lär uppgå till

37 000 ton.

I de förevarande motionerna har anförts i huvudsak följande. Under den

närmaste framtiden vore utsikterna att i tillräcklig utsträckning tillgodose

behovet av jordbruksmaskiner synnerligen mörka på grund av de stränga

valutarestriktionerna. Jordbrukets maskinuppsättning bleve försliten utan

att kunna ersättas, och den mekanisering av driften, som vore det viktigaste

villkoret för att det av jordbrukarna sedan många år energiskt bedrivna

rationaliseringsarbetet skulle krönas med framgång, hotade att stoppas

upp. De långa leveranstiderna för maskiner, tillverkade inom landet, visade,

att den svenska industrien icke på långt när kunde fylla behovet, i varje

fall icke med nuvarande produktionskapacitet. En mycket stor import av

jordbruksmaskiner kunde därför väntas komma i gång, så snart valutaläget

lämnade möjlighet därtill. Det spörsmålet bleve då aktuellt, om det kunde

vara rimligt och riktigt att genom höga importtullar för maskiner och redskap

fördyra jordbruksdriften. Det vore möjligt, att ett upphävande av

tullarna å jordbrukets maskiner och redskap icke omedelbart skulle leda

till mera avsevärda prissänkningar för inom landet tillverkade maskiner,

men då skulle man icke heller behöva befara några skadliga verkningar

därav för den inhemska industrien. Nuvarande tidpunkt syntes vara lämplig

att taga nämnda tullfråga i övervägande, varför en utredning i ämnet

borde komma till stånd.

Utskottet. Frågan om borttagande av gällande tullar å maskiner och redskap

för användning inom jordbruket var föremål för prövning av riksdagen

under föregående år. Vid 1947 års riksdag väcktes nämligen en motion,

I: 3, i vilken bland annat hemställdes, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t begära skyndsam utredning och förslag till den samlade

riksdagen om tullfri införsel till riket av sådana maskiner och redskap för

jordbrukets behov, på vilka avsevärd brist vore rådande. I sitt betänkande

nr 36 i anledning av denna tidigare motion i ämnet framhöll bevillningsutskottet,

bland annat, att med hänsyn till de begränsade importmöjligheter,

som förefunnos, de ekonomiska återverkningarna av tullarnas borttagande

för varorna i fråga kunde antagas bliva ganska ringa. Ur handelspolitisk

synpunkt fann utskottet det vara mindre välbetänkt att sätta ett antal tullar

ur kraft i synnerhet som landet därigenom näppeligen skulle kunna tillföras

några verkligt betydande fördelar. Utskottet ansåg sig därför icke böra

tillstyrka bifall till motionen, och riksdagen beslöt i enlighet med utskottets

hemställan, att motionen icke skulle föranleda någon riksdagens åtgärd.

De vid årets riksdag väckta motionerna om tullfrihet för nämnda varuslag

skilja sig så till vida från motionen föregående år, att de syfta till en

utredning av frågan på längre sikt. Förhållandena hava även under det

senaste året ändrats i betydelsefulla avseenden såväl i Sverige som i de

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 19.

13

främmande länder, från vilka maskiner och redskap till jordbruket numera

kunna erhållas. Det är vidare att märka, att den för varorna i fråga gällande

minimitullen av 15 procent av värdet (dock med undantag för traktorer, där

tullen utgör endast 10 procent av värdet) är en efter svenska förhållanden

hög tullsats. Tulltaxan upptager en minimitull av endast 5 procent av

värdet, och denna tillämpades jämte de fastställda vikttullsatserna intill år

1933, då en höjning till 15 procent kom till stånd i samband med att vissa

tilläggstullar av handelspolitiska skäl infördes genom särskild förordning.

I betraktande härav och med hänsyn till angelägenheten av att ingen åtgärd

blir försummad, som kan vara ägnad att bidraga till en gynnsam utveckling

på ifrågavarande, för vår folkförsörjning betydelsefulla område, finner

utskottet sig nu böra tillstyrka förslaget om en utredning av tullfrågan. En

sådan utredning torde emellertid icke böra, såsom i motionerna föreslagits,

inriktas enbart på undersökning av möjligheterna att borttaga gällande

tullar å maskiner och redskap för jordbrukets behov utan synes lämpligen

böra erhålla en förutsättningslös karaktär och, med beaktande jämväl av

den inhemska tillverkningens behov och övriga berättigade intressen, omfatta

alla de spörsmål, som sammanhänga med frågan, huruvida och i vilken

utsträckning gällande tullar å nämnda varuslag må kunna sänkas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande motionerna

I: 13 av herr Näsgård m. fl. och II: 23 av herr Svensson

i Stetikyrka m. fl., i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att Kungl. Maj :t ville låta verkställa utredning av frågan,

huruvida och i vilken utsträckning gällande tullar å maskiner

och redskap för jordbrukets behov må kunna sänkas,

samt för riksdagen framlägga de förslag, till vilka denna

utredning kan giva anledning.

Stockholm den 4 mars 1948.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,

Ekman, Heiiman, Wehtje, Franzon, Ramberg, Näsgård och Isaksson samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Hagberg i Malmö, Björklund,

Sandberg, Falk, Sundström, Karlsson i Granebo, Vigelsbo, Bladh och

Johnsson i Skoglösa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

487295. Stockholm? lsaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Bilaga.

Sammanställning,

utvisande Införseln till riket av nedanstående varuslag under åren 1938, 1946 och 1947.

Statistiskt

nr

Varuslag

år 1938

år 19461

år 19471

1000 kg

1000 kr.

1000 kg

1000 kr.

1000 kg

1000 kr.

1733

Tröskverk:

för maskinkraft ......................................

199

204

94

210

32

117

1734

andra ................................................

—

—

—

—

2

3

1735

Halm- och höpressar....................................

91

101

11

10

62

99

1736

Såningsmaskiner ........................................

385

295

104

149

135

234

1737

Gödselspridare ..........................................

270

230

128

198

332

542

1738

Vältar, ej särskilt nämnda, sladdar m. m.................

65

222

58

364

109

696

1739

Plogar m. .............................................

920

907

272

332

584

800

1740

Harvar m. ............................................

136

116

38

50

in

177

1741

Skördemaskiner..........................................

516

561

234

597

762

1950

1742

Slåttermaskiner..........................................

39

56

15

28

138

267

1743

Hästräfsor och hövändare................................

151

97

1

1

30

49

1744

132

110

11

28

83

197

1745

Harpor, kastmaskiner m m..............................

92

193

31

163

37

206

1746

Potal isrivnings- och torvrivningsmaskiner m. m..........

69

61

21

31

54

129

1747

Halmclevatorer och andra stackningsmaskiner............

8

7

2

4

7

23

1754

Traktorer..............................................1

6 840

llO 763

6 028

113 945

9146

122 019

styckenf

4112

3192

5144

1 Preliminära siffror.

Bevillningsutskottets betänkande nr 19

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:73 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 15 november 1912 a1 i texten