Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923

1948-01-24 · 17 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1948:2, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

1

Nr 2.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändrad

lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923

(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker samt om fortsatt giltighet av förordningen,

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1 en den 3 januari 1948 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 7, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni

1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

samt om fortsatt giltighet av förordningen, m. m.;

2) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 28 maj 1943

(nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin;

3) förordning om ändrad lydelse av 13 § förordningen den 15 december

1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker;

4) förordning om tillfällig skatt å viss maltdryck av första klassen; samt

5) förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 22 december

1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker;

dels ock besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr

316) fogade tulltaxan skall från och med den 1 februari 1948 i viss angiven

del hava ändrad lydelse, på sätt i utskottets hemställan angives.

Rörande lydelsen av ovannämnda under 1)—5) angivna författningsförslag

hänvisas till utskottets hemställan.

Till utskottets behandling ha överlämnats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna I: 38 av herr Linderot in. fl. och II: 107 av

herr Hagberg i Luleå in. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte avslå förevarande

proposition;

2) de likalydande motionerna 1:91 av herr Annér in. fl. och II: 160 av

herr Jacobsson i Igelsbo in. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandling

av proposition nr 7 måtte besluta sådan ändring i Kungl. Maj :ts förslag

alt vid spritbeskattningen omsättningsskattens grundavgift skall utgå

med 10 kronor per liter»;

1 Bilianp till riksdagens protokoll 1948. 7 samt. Nr 2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

3) motionen I: 90 av herr Gustaf Elof sson, vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta, att grundavgiften för omsättningsskatten å spritdrycker höjes

från 7 till 8 kronor per liter»; samt

4) motionen 11:236 av herrar Holmström och Fahlman, vari hemställts,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte såsom sin mening uttala,

att den maximala motbokstilldelningen bör höjas från tre liter till fyra liter

per månad, samt att därigenom den av Kungl. Maj :t föreslagna ökade spritskatten

med 2 kronor per liter måtte nedsättas till 1 krona per liter».

Vidare ha till utskottet hänvisats de likalydande motionerna I: 175 av

herr Domö m. fl. samt 11:237 av herr Skoglund i Doverstorp m. fl., vari

hemställts förutom att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition

nr 5 med förslag till förordning om särskild automobilskatt, m. m. — att

de i motionerna framförda synpunkterna måtte beaktas vid behandlingen

av bland annat propositionen nr 7.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna.

Beträffande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen tilllåter

sig utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen

härutinnan återfinnes å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen:

Beskattningen av spritdrycker, s. 10—13.

Beskattningen av vin, s. 13—16.

Beskattningen av maltdrycker av andra och tredje klassen, s. 16—19.

Beskattning av viss maltdryck av första klassen, s. 19—22.

Beskattningen av läskedrycker, s 23—24.

Angående vad som anförts i de i ämnet väckta motionerna må här återgivas

följande.

Såsom motivering för de likalydande motionerna I: 38 och II: 107 ha motionärerna

åberopat vad de anfört i de av dem i anledning av propositionen

nr 5 väckta likalydande motionerna I: 36 och II: 105. Rörande innehållet i

dessa sistnämnda motioner tillåter sig utskottet hänvisa till sitt betänkande

nr 1 ävensom till dessa båda motioner.

I de likalydande motionerna I: 91 och II: 160 har bland annat anförts, att

den föreslagna höjningen av spritskatten knappast motsvarade mera än förändringen

i penningvärdet, samt att det förefölle som om höjningen utan

olägenhet kunde göras större. Då motionärerna icke kunde biträda i annat

sammanhang framlagt förslag om höjning av skatterna på motortrafiken,

hade de känt sig förpliktade att anvisa andra möjligheter att erhålla skatteinkomster,

och ansågo de då, att spriten vore en sådan umbärlig vara, som

tålde en ytterligare skattebelastning.

I motionen I: 90 har framhållits, att en så kraftig höjning av spritskatten

som den i propositionen föreslagna uppenbarligen innebure risk för att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

3

spritsmugglarna finge förbättrade avsättningsmöjligheter för sina varor med

ökade utgifter för vår kustbevakning till följd. Det kunde även befaras, att

hembränningen komme att öka, om beskattningen bleve för hög. Inför osäkerheten-

av om en höjning av omsättningsskatten med 2 kronor per liter

komme att verka i åsyftad riktning, ansåge motionärerna att man borde

nöja sig med en höjning av skatten i fråga med 1 krona per liter.

I motionen II: 236 har inledningsvis erinrats om att enligt gällande bestämmelser

spritdrycker icke finge utminuteras till någon i större myckenhet

än tre liter i månaden. Enligt motionärernas mening förelåge icke längre

de i rusdrycksförsäljningsförordningen stadgade förutsättningarna för en

dylik begränsning. Ett frisläppande av den så kallade fjärde litern jämte en

ökad beskattning av 1 krona per liter utöver nuvarande skattesatser skulle

kunna beräknas giva en ytterligare direkt statsinkomst av ca 55 miljoner

kronor, d. v. s. 5 miljoner kronor mera än vad Kungl. Maj :t beräknat genom

en skattehöjning av 2 kronor per liter. Och detta vore synnerligen önskvärt.

Kungl. Maj :ts förslag skulle medföra en sådan höjning av priset på

sprit, att man kunde befara en ökad olaglig tillverkning och handel beträffande

spritdrycker. De sociala vådorna härav vore påtagliga. Visserligen

hade riksdagen hösten 1946, trots bevillningsutskottets tillstyrkan, avslagit

en motion med samma syfte som denna. Då hade emellertid i motionen även

intagits ett yrkande om att rätten till efterhandsinköp skulle utsträckas till

sex månader. Det hade säkerligen varit farhågorna för de nykterhetspolitiska

konsekvenserna just därav, som den gången för många varit avgörande.

Dylika synpunkter behövde nu ej spela in, då här endast vore fråga

om ökning av motbokstilldelningen från tre liter till fyra liter per månad.

Beträffande det närmare innehållet i de likalydande motionerna I: 175

och II: 237 hänvisas till utskottets betänkande nr 1 (s. 4—6).

I en till utskottet inkommen skrift har svenska bryggaref öreningen hemställt,

att den ifrågasatta beskattningen av lagrat svagdricka icke måtte

genomföras. Till stöd härför har i berörda skrift anförts i huvudsak följande.

För konsumenter bosatta på platser, vilka icke mera regelbundet

kunde besökas av bryggeriernas utkörare, utgjorde lagrat svagdricka på

grund av sin större hållbarhet en ersättning för färskt svagdricka såsom

måltidsdryck. Då färskt svagdricka av konsumtionsskatteberedningen torde

ha ansetts såsom oumbärlig vara, för vilken någon beskattning icke ifrågasatts,

syntes jämväl lagrat svagdricka böra betraktas såsom oumbärlig vara.

Genom den föreslagna skatten skulle de nuvarande priserna höjas genomsnittligt

med ca 40 % till återförsäljare och med ca 33 % till privatkunder.

En så avsevärd prisfördyring måste medföra en omfattande omsättningsminskning.

Det troliga resultatet av införandet av den ifrågasatta

skatten å lagrat svagdricka torde bliva, att tillverkningen av denna dryck

praktiskt taget komme att upphöra.

Vidare har styrelsen för Sveriges vattenfabrikanters riksförbund i eu till

utskottet ingiven promemoria uttalat sig mot en höjning av skatten å läske
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

drycker eller, därest en sådan höjning likväl ansåges böra genomföras, förordat

att densamma begränsades till 3 öre för liter, med undantag dock för

mineralvattnen, för vilka någon skattehöjning över huvud taget icke borde

ifrågakomma. Av vad som anförts i promemorian till stöd för de däri uttalade

meningarna må här återgivas följande. Läskedrycker vore i dag att

anse som fullt ordinära livsmedel i hushållen. Mer än 70 % av alla läskedrycker

konsumerades i hemmen och 41 % av hemkonsumtionen ägde rum

i samband med måltider. Övervägande delen läskedrycker konsumerades av

hushåll med en årsinkomst understigande 6 000 kronor, en omständighet

som i varje fall gjorde denna del av konsumtionen starkt beroende av försäljningspriset

och särskilt känslig för prishöjningar.

I syfte att lämna landets handlande kompensation för deras ökade kostnader

i samband med ransoneringen hade statens priskontrollnämnd meddelat,

att den ämnade tillåta en höjning av marginalerna på mineralvatten

och läskedrycker med 1 öre för y, och l/, flaskor och 2 öre för V, flaskor.

Dessa höjningar vore avsedda att träda i kraft samtidigt med skattehöjningen.

Allmänheten finge härigenom vidkännas en prishöjning, som svarade

icke mot den föreslagna skatten 6 öre utan mot ca 9 öre för liter. Det

finge anses uteslutet att mineralvatten och läskedrycker skulle kunna bära

en så stark prishöjning på en gång utan ett allvarligt avbräck i konsumtionen.

Beträffande mineralvatten måste redan den nuvarande skattesatsen av 12

öre för liter anses vara alltför hög. Efter skattens införande hade nämligen

konsumtionen gått starkt tillbaka inte bara procentuellt utan även totalt.

Skulle konsumtionen av läskedrycker såsom en följd av skattehöjningen

komma att minska, skulle redan vid en omsättningsminskning av 5 % någon

uppsugning av köpkraft icke komma till stånd. Styrelsen vore för sin

del fast övertygad om att skatten komme att verka i denna riktning, då

det måste hållas för uteslutet att de kraftiga prishöjningar skatten komme

att föra med sig skulle kunna resultera i annat än en omsättningsminskning

vida större än 5 %.

Utskottet. I sitt betänkande nr 1 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition

nr 6 med förslag till lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943

(nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror

har utskottet tagit ställning till vissa mera allmänna frågor rörande den

indirekta beskattningen, vilka uppkommit i anslutning till Kungl. Maj :ts

propositioner nr 5—10 till innevarande års riksdag. Vad utskottet i sagda

betänkande anfört i berörda hänseenden är tillämpligt jämväl såvitt angår

de förslag om skärpning i beskattningen av spritdrycker, vin, maltdrycker

och läskedrycker, som framlagts i nu förevarande proposition nr 7. Utskottet

får alltså härutinnan hänvisa till sitt nyssnämnda betänkande.

Härmed har utskottet även redovisat sin ställning till de likalydande motionerna

I: 175 (av herr Domö m. fl.) och II: 237 (av herr Skoglund i Doverstorp

in. fl.), vilka motioner av utskottet avstyrkas.

I propositionen nr 7 föreslås såvitt angår spritdrycker att 1923

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2. 5

års förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

erhåller förlängd giltighet även under nästkommande budgetår. Vad sålunda

föreslagits föranleder inger, erinran från utskottets sida.

I samma proposition har därjämte — i anslutning till konsumtionsskatteberedningens

förslag — tillstyrkts en sådan skärpning i beskattningen av

spritdrycker, att omsättningsskattens grundavgift skulle höjas med två

kronor per liter eller alltså från 7 till 9 kronor per liter.

Sistnämnda förslag har behandlats i flera motioner. Sålunda har i de

likalydande motionerna I: 38 (av herr Linderot m. fl.) och II: 107 (av herr

Hagberg i Luleå m. fl.) yrkats avslag å propositionen. I motionen 1:90

(av herr Gustaf Elofsson) har hemställts, att skatteskärpningen måtte begränsas

till en krona per liter. Samma yrkande har framställts i motionen

11:236 (av herrar Holmström och Fahlman), däri tillika yrkats, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte som sin mening uttala, att den

maximala motbokstilldelningen borde höjas från tre till fyra liter i månaden.

Slutligen har i de likalydande motionerna I: 91 (av herr Annér m. fl.) samt

II: 160 (av herr Jacobsson i Igelsbo in. fl.) yrkats en höjning av omsättningsskattens

grundavgift med tre kronor ner liter.

Enligt utskottets mening är det motiverat att i detta sammanhang vidtaga

en höjning med avseende å beskattningen av spritdrycker. En dylik höjning

bör lämpligen genomföras på så sätt, att omsättningsskattens grundavgift

— som för närvarande utgår med sju kronor per liter — höjes; däremot

torde omsättningsskattens procentavgift och utskänkningsskatten å spritdrycker

böra bibehållas vid oförändrad nivå.

I fråga om höjningens storlek har som skäl för det motionsvis framförda

yrkandet att begränsa skatteskärpningen till en krona per liter anförts bl. a.

att en starkare prisökning på spritdrycker skulle kunna medföra ökad

smuggling och hembränning. De sålunda uttalade riskerna av en skärpt beskattning

torde emellertid av olika skäl icke för tillfället vara alltför stora.

A andra sidan kan utskottet ej heller förorda, att en höjning på en gång med

ett belopp om tre kronor per liter genomföres; en höjning av denna storleksordning

skulle nämligen kunna medföra att i konsumtionen av alkoholhaltiga

drycker inträdde vissa förskjutningar, vilkas återverkningar utskottet

icke utan närmare undersökningar anser sig kunna bedöma. Utskottet

har därför ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag om en

höjning av omsättningsskattens grundavgift med två kronor per liter. Utskottet

avstyrker sålunda de likalydande motionerna I: 38 och II: 107, såvitt

däri yrkats avslag å förslaget om skärpt beskattning av spritdrycker, de

likalydande motionerna I: 91 och II: 160, motionen I: 90 samt motionen II:

236, sistnämnda motion i vad den avser en mera begränsad skatteskärpning.

Vad härefter angår den i motionen 11:236 gjorda hemställan om skrivelse

till Kungl. Maj :t rörande utökad tilldelning av spritdrycker vill utskottet

erinra om att Kungl. Maj:t — på sätt framgår av 3 kap. 22 § rusdrvcksförsäljningsförordningen

— äger befogenhet att föreskriva de jämkningar

beträffande rätten till inköp av rusdrycker, som vid varje särskild

tidpunkt kunna anses påkallade. Utskottet finner anledning icke föreligga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

att i detta sammanhang förorda skrivelse till Kungl. Maj :t i sådant syfte

som i motionen avses.

På sätt föreslagits i propositionen nr 7 bör den skärpta beskattningen

av spriidrycker träda i kraft den 1 februari 1948, och i samband därmed

bör, liksom vid tidigare tillfällen då omsättningsskatten skärpts, en särskild

lagerskatt uttagas hos dem, till vilka systembolag överlåtit tillstånd till utskänlcning

av spritdrycker.

Vad härefter angår de skärpningar i beskattningen av v i n samt m a 11- drycker av andra och tredje klassen som förordats i propositionen

nr 7 må här beträffande innehållet i propositionen i dessa delar

omnämnas, att beskattningen av vin föreslås skärpt på så sätt att omsättningsskattens

procentavgift höjes från 50 till 60 procent, varjämte minimiavgifterna

för starkare viner höjas med en krona 50 öre per liter, samt att

skatten å maltdrycker höjes från 30 till 39 öre per liter beträffande maltdrycker

av andra klassen och från 54 till 72 öre per liter i fråga om maltdrycker

av tredje klassen.

Mot törestående törslag har motionsvis icke framförts annan erinran än

att i de förut omnämnda motionerna I: 38 och II: 107 yrkats helt avslag å

propositionen nr 7.

Jämväl såvitt angår vin samt maltdrycker av andra och tredje klassen

ansluter utskottet sig till Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet avstyrker sålunda

motionerna I: 38 och II: 107 i den mån de innefatta yrkande om avslag å

propositionen nr 7 i nu förevarande delar.

Vidare har i sagda proposition föreslagits, att en särskild beskattning

skulle införas i fråga om viss maltdryck av första kl assen.

Denna skatt skulle enligt förslaget utgå för lagrat svagdricka, som inom

riket tillverkades lör försäljning, och skattesatsen utgjorde enligt förslaget

18 öre per liter. Däremot skulle någon skatt icke utgå för s. k. färskt svagdricka

d. v. s. sådan maltdryck, som icke undergått någon lagring och som

i allmänhet försåldes å flaskor rymmande 5 eller 10 liter.

Mot förslaget om skattläggning av lagrat svagdricka har utskottet i och

tör sig ej något att erinra. Beträffande storleken av den föreslagna skatten,

18 öre per liter, har inom utskottet framhållits att införandet på en gång av

en beskattning av denna höjd skulle kunna föranleda, att tillverkningen av

lagrat svagdricka komme att avsevärt minskas. Då dessa farhågor icke

torde vara helt utan fog, har utskottet ansett sig böra förorda en något

lägre skattesats, varför utskottet tillstyrker en beskattning med nio öre per

liter.

I anledning av en under hand gjord hemställan från kontrollstyrelsen

förordar utskottet därjämte den ändringen i 4 § förslaget till förordning

om tillfällig skatt å viss maltdryck av första klassen, att den tid inom vilken

deklaration senast skall avgivas bestämmes till femtonde i stället för

åttonde söckendagen efter månadens utgång.

Vad slutligen angår det i propositionen nr 7 upptagna förslaget om skärpning

av skatten å läskedrycker från 12 till 18 öre för liter ha mot

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2. 7

detta förslag framförts erinringar från olika håll. Sålunda har i de förut

berörda motionerna 1:38 och II: 107 yrkats avslag å propositionen även i

denna del, och i en till utskottet inkommen skrivelse från styrelsen för

Sveriges vattenfabrikanters riksförbund ha uttalats allvarliga betänkligheter

mot ifrågavarande förslag, särskilt beträffande skärpningen av skatten

å mineralvatten.

Vid sina överväganden härutinnan har utskottet funnit sig böra biträda

det av Kungl. Maj :t framlagda förslaget. Utskottet avstyrker förty motionerna

I: 38 och II: 107 även i det avseende varom nu är fråga.

Det i propositionen nr 7 framlagda förslaget om ändring i tulltax eförordningen

föranleder ingen erinran från utskottets sida.

I sitt förut berörda betänkande nr 1 i anledning av förslaget om skärpt

beskattning av tobaksvaror har utskottet — under hänvisning till vissa, i

betänkandet återgivna uttalanden av föredragande departementschefen —

anfört, att utskottet förutsatte, att frågan om de förordade skattehöjningarnas

fortbestånd komme att underställas 1949 års riksdag. Vad utskottet sålunda

framhållit är enligt utskottets mening tillämpligt jämväl med avseende

å de skatteskärpningar, vilka utskottet tillstyrkt i nu förevarande

betänkande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 7, såvitt angår nedan under A)

4) angivna författningsförslag, icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas, men med bifall i övrigt till propositionen,

A) antaga följande

1) Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8

juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker samt om fortsatt giltighet av förordningen, m. m.

Härigenom förordnas dels att 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,1 vilken förordning

gäller intill utgången av juni månad 1948,2 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives dels ock att förordningen i sålunda ändrat skick

skall äga fortsatt giltighet intill utgången av juni månad 1949.

1 Senaste lydelse av förordningen se 19:13:399, 1937:24(1, 1941:254 samt 1943: 2;>7 och 31G.

s Jfr 1947:34.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

Nuvarande lydelse:

2

/ mom. Omsättningsskatten upptages

vid detaljhandelsbolagens inköp

av spritdrycker och utgår dels

med en grundavgift av 7 kronor, för

liter räknat, och dels med 60 procent

av det belopp, som, skatten oberäknad,

betingas vid inköp av dryckerna

i butelj erat skick.

Detaljhandelsbolagen äga---

för omsättningsskatten.

Föreslagen lydelse:

§•

1 mom. Omsättningsskatten upptages

vid detaljhandelsbolagens inköp

av spritdrycker och utgår dels

med en grundavgift av 9 kronor, för

liter räknat, och dels med 60 procent

av det belopp, som, skatten oberäknad,

betingas vid inköp av dryckerna

i butelj erat skick.

Detaljhandelsbolagen äga---

för omsättningsskatten.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.

Med avseende a ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.

1. Den, till vilken systembolag överlåtit tillstånd till utskänkning av

spritdrycker, är skyldig att erlägga skatt för sitt lager av dylika drycker vid

tiden för denna förordnings ikraftträdande med två kronor för liter räknat.

2. Det åligger innehavare av tillstånd som i första punkten sägs att dels

samma dag förordningen träder i kraft till vederbörande systembolag avlämna

på heder och samvete avgiven, specificerad uppgift angående berörda

lager, dels ock inom tre månader efter förordningens ikraftträdande erlägga

därå belöpande skatt till bolaget, som har att senast den femtonde dagen i

nästpåföljande månad uti den i 8 § förordningen angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å spritdrycker angivna ordning inleverera beloppet

till statsverket.

3. Upptager någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt, mindre

myckenhet än han vid tiden för denna förordnings ikraftträdande innehar,

eller underlåter någon att inom stadgad tid avlämna sådan uppgift eller erlägga

föreskriven skatt för sitt lager av spritdrycker vid tiden för förordningens

ikraftträdande, skall gälla vad i skattestrafflagen ävensom i 11 §

2 mom. förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

för motsvarande fall stadgas. 2

2) Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 28 maj

1943 (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 28 maj 1943 angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å vin skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

9

Nuvarande lydelse:

Omsättningsskatten utgår--

en procentavgift.

Grundavgiften utgör,---35

öre.

Procentavgiften utgör 50 procent

av det belopp som, procentavgiften

oberäknad men grundavgiften inberäknad,

betingas vid systembolagens

inköp av vinet i butelj erat skick,

dock att för vin, vars alkoholhalt

överstiger 14 volymprocent, avgiften

skall utgå med lägst två kronor för

lielbutelj, innehållande 66 å 70 centiliter,

en krona för halvbutelj, innehållande

33 å 35 centiliter, samt tre

kronor för liter räknat i fall, då vinet

tillhandahålles i buteljer av andra

storlekar.

Föreslagen lydelse:

2 §•

_ Omsättningsskatten utgår---

en procentavgift.

Grundavgiften utgör,---35

öre.

Procentavgiften utgör 60 procent

av det belopp som, procentavgiften

oberäknad men grundavgiften inberäknad,

betingas vid systembolagens

inköp av vinet i butelj erat skick,

dock att för vin, vars alkoholhalt

överstiger 14 volymprocent, avgiften

skall utgå med lägst tre kronor för

helbutelj, innehållande 66 å 70 centiliter,

en krona 50 öre för halvbutelj,

innehållande 33 å 35 centiliter,

samt fyra kronor 50 öre för liter räknat

i fall, då vinet tillhandahålles i

buteljer av andra storlekar.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.

Med avseende å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.

1. Den, till vilken systembolag överlåtit tillstånd till utskänkning av vin,

är skyldig att erlägga skatt för sitt lager av dylika drycker vid tiden för

denna förordnings ikraftträdande med belopp motsvarande den omsättningsoch

utskänkningsskatt som skall utgå enligt förordningen, dock med rätt för

honom att därvid avräkna vad med tillämpning av förut gällande bestämmelser

i skatt erlagts för samma lager.

2. Det åligger innehavare av tillstånd som i första punKten sägs att dels

samma dag förordningen träder i kraft till vederbörande systembolag avlämna

på heder och samvete avgiven, specificerad uppgift angående berörda

lager, dels ock inom tre månader efter förordningens ikraftträdande erlägga

därå belöpande skatt till bolaget, som har att senast den femtonde dagen i

nästpåfoljande månad uti den i 9 § förordningen angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å vin angivna ordning inleverera beloppet till statsverket.

3. Upptager någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt, mindre

myckenhet än han vid tiden för denna förordnings ikraftträdande innehar,

eller underlåter någon att inom stadgad tid avlämna sådan uppgift eller erlägga

föreskriven skatt för sitt lager av vin vid tiden för förordningens

ikraftträdande, skall gälla vad i skattestrafflagen ävensom i 11 § och 12 §

första stycket förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å

vin för motsvarande fall stadgas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

3) Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 13 § förordningen den 15 december

1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker.

Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 15 december 1939 angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

13 §.

Skatten utgår

för maltdryck av andra klassen

med trettio öre för liter samt

för maltdryck av tredje klassen

med femtiofyra öre för liter.

Vid varje---skattepliktigt

bryggeri.

Kontrollstyrelsen må — — —

bryggeri igångsatts.

Föreslagen lydelse:

Skatten utgår

för maltdryck av andra klassen

med trettionio öre för liter samt

för maltdryck av tredje klassen

med sjuttiotvå öre för liter.

Vid varje---skattepliktigt

bryggeri.

Kontrollstyrelsen må — — —

bryggeri igångsatts.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.

4) Förslag

till

förordning om tillfällig skatt å viss maltdryck av första klassen.

Härigenom förordnas som följer.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

1 §•

För lagrat svagdricka, som är hänförligt till maltdryck av första klassen

och som mom riket tillverkats för försäljning, skall erläggas skatt efter vad

nedan sägs.

2 §•

Skatten utgår med 18 öre för liter Skatten utgår med 9 öre för liter

och tillfaller staten. och tillfaller staten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2. H

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3 §•

1. Kontrollen över beskattningen utövas av kontrollstyrelsen med biträde

av särskilda kontrolltjänstemän.

2. Tillverkare skall för dylik kontroll utan ersättning tillhandahålla erforderliga

prov å råvaror och övriga vid tillverkningen använda förnödenheter

samt å tillverkat lagrat svagdricka ävensom ställa till förfogande nödiga

redskap och lämna behövlig handräckning.

3. Tillverkare skall på egen bekostnad anskaffa de journaler och andra

handlingar, vilka kontrollstyrelsen med stöd av denna förordning ålägger

tillverkaren att föra eller upprätta, samt har att ställa sig till efterrättelse de

föreskrifter, som kontrollstyrelsen meddelar angående förandet eller upprättandet

av nämnda journaler och handlingar samt angående deras bevarande

under viss tid och insändande i original eller avskrift till kontrollmyndighet.

4. Tillverkare är pliktig att ordna sin bokföring på sådant sätt, att den

möjliggör kontroll beträffande den myckenhet lagrat svagdricka, som enligt

vad nedan sägs är skattepliktig, ävensom att vid anfordran hålla sina handelsböclcer

med tillhörande verifikationer samt i 3 mom. omnämnda journaler

och handlingar tillgängliga för kontrolltjänsteman.

5. Tillverkare skall ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter,

som kontrollstyrelsen för erhållande av en betryggande kontroll över skattens

behöriga utgörande meddelar, ävensom de anvisningar, som kontrolltjänsteman

i enlighet med denna förordning eller kontrollstyrelsens föreskrifter

kan komma att lämna.

4 §•

1. Tillverkare skall för varje må- 1. Tillverkare skall för varje månad

upprätta och senast å åttonde nåd upprätta och senast å femtonde

söckendagen efter månadens utgång söckendagen efter månadens utgång

till kontrollstyrelsen insända en på till kontrollstyrelsen insända en på

tro och heder avgiven deklaration

angående den myckenhet lagrat svagdricka,

som under månaden utlämnats

från tillverkningsstället. Härvid

må avdrag göras för den myckenhet

lagrat svagdricka, som

tro och heder avgiven deklaration

angående den myckenhet lagrat svagdricka,

som under månaden utlämnats

från tillverkningsstället. Härvid

må avdrag göras för den myckenhet

lagrat svagdricka, som

a) utförts ur riket eller till svensk frihamn, dock under villkor att vid

deklarationen fogas tullmyndighets bevis angående den utförda varans myckenhet

och dagen för utförseln ävensom därom, att utförseln ägt rum under

sådan tullkontroll, som i 12 § tullstadgan sägs,

b) tillverkats vid annat tillverkningsställe och icke ingår i myckenhet,

som under a) avses,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

c) efter utlämning återinförts till lagret å tillverkningsstället och icke

utgöres av lagrat svagdricka, som tillverkats vid annat tillverkningsställe,

samt

d) utlämnats såsom kontrollprov.

Vad som återstår efter nu nämnda avdrag utgör beskattningsbar myckenhet.

I deklarationen skall angivas den skatt, som belöper å den beskattningsbara

myckenheten.

Å deklarationen skall finnas intyg av två personer, att densamma överensstämmer

med bokföringen.

2. Tillverkare skall samtidigt med deklarationens insändande erlägga

skatt för föregående månad genom inbetalning å statsverkets checkräkning

i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning.

H. Erlägges icke skatten inom föreskriven tid, må kontrollstyrelsen meddela

förbud tills vidare, till dess skatten guldits, att utlämna lagrat svagdricka

från tillverkningsstället.

För uttagande av förfallet skattebelopp må på framställning av kontrollstyrelsen

utmätning omedelbart verkställas.

4. Tillverkare är skyldig att, då kontrollstyrelsen så prövar nödigt, för

skattens behöriga erläggande hos kontrollstyrelsen ställa säkerhet till belopp,

som styrelsen finner erforderligt.

Ställes ej vid anfordran sådan säkerhet, skall vad i 3 mom. första stycket

stadgas äga motsvarande tillämpning.

5 §•

I. Då rörelsen vid tillverkningsställe helt nedlägges, är tillverkare pliktig

att betala skatt för inom tillverkningsstället befintligt, där tillverkat lagrat

svagdricka.

2. Därest vid granskning av tillverkares bokföring, journaler eller andra

handlingar eller eljest utrönes, att för någon månad skatt bort utgå med

högre belopp än som för månaden erlagts, eller att i det å tillverkningsstället

befintliga lagret av lagrat svagdricka förefinnes brist, som tillverkaren icke

kan nöjaktigt förklara, är tillverkaren pliktig att vid anfordran genast erlägga,

i förra fallet den resterande skatten och i senare fallet skatt för en

myckenhet, som motsvarar bristen.

3. Vad i 4 § 2 och 3 mom. stadgas skall i tillämpliga delar gälla i fråga

om skattebelopp, som avses i denna paragraf. 6

6 §•

Lagrat svagdricka må icke utlämnas från tillverkningsställe annorledes än

på flaskor av den storlek, som kontrollstyrelsen bestämmer, eller på andra

slutna kärl och behållare, vilka med avseende å rymden blivit märkta på

sätt i 14 § lagen om mått och vikt sägs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

7 §•

Den, som tillverkar eller försäljer malt eller andra vid maltdryckstillverkning

använda råämnen eller ock kärl, kapsyler eller andra förnödenheter och

artiklar, som äro erforderliga vid utlämning från tillverkningsställe av lagrat

svagdriclca, är pliktig att på anfordran av kontrolltjänsteman lämna denne

uppgift om tillverkares inköp av dylika ämnen, förnödenheter och artiklar.

8 §•

Kontrollstyrelsen må vid vite förelägga tillverkare av lagrat svagdricka att

fullgöra vad honom åligger enligt denna förordning eller med stöd av densamma

meddelade föreskrifter.

9 §•

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,

stadgas i skattestrafflagen.

10 §.

Den, som utlämnar lagrat svagdricka i strid mot förbud, varom i 4 §

3 mom. sägs, straffes med dagsböter, ej under tjugu, eller med fängelse i

högst sex månader.

Sålunda utlämnat lagrat svagdricka vare, där det fortfarande är i tillverkarens

besittning, förverkat tillika med kärl och emballage, vari det förvaras.

Vad som på grund av denna bestämmelse tagits i beslag må av den myndighet,

som förordnat om beslaget, genast försäljas eller, därest försäljning

icke kan komma till stånd, förstöras.

11 §•

Fullgöres icke ordentligen skyldigheten att hålla bokföring eller upprätta

journal eller annan kontrollhandling, som i 3 § avses, och är förseelsen ej

straffbar enligt annat författningsrum, straffes tillverkaren med dagsböter,

ej under fem.

12 §.

Bryter någon i andra fall än förut sagts mot vad i denna förordning är

stadgat eller mot föreskrift, som med stöd av förordningen meddelats, straffes

med böter från och med tjugu till och med trehundra kronor.

13 §.

Begår tillverkares hustru eller husfolk eller i hans arbete antagen person

förseelse, som avses i 10—12 §§, eller bryter någon av dem mot föreskrift,

som meddelats med stöd av denna förordning, vare tillverkaren darfor ansvarig,

liksom vore förseelsen begången av honom sjalv, därest icke omständigheterna

göra det sannolikt, att förseelsen skett utan hans vetskap och

vilja.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

14 §.

Den, som har eller haft att taga befattning med kontroll enligt denna förordning,

må icke röja yrkeshemlighet eller affärsförhållande] varom han

därunder erhållit kännedom, i annat fall än då sådant påfordras i tjänstens

intresse. Tjänsteman, som häremot bryter, vare underkastad ansvar såsom

för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse, som nu

sagts, straffes med dagsböter.

15 §.

Förseelse, som avses ill eller 12 §, må av allmän åklagare åtalas allenast

efter angivelse av kontrollstyrelsen.

Böter och värdet av förverkat gods ävensom viten, som utdömas enligt

denna förordning, tillfalla kronan.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.

5) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 22

december 1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker.

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 22 december 1939 om skatt

å läskedrycker1 skall erhålla följande ändrade lydelse.

Nuvarande lydelse:

Skatten utgår med tolv öre för

liter; dock skall envar tillverkare erlägga

skatt med lägst femtio kronor

för varje månad, varunder han ägt

bedriva rörelsen.

Föreslagen lydelse:

5 §•

Skatten utgår med aderton öre för

liter; dock skall envar tillverkare erlägga

skatt med lägst femtio kronor

för varje månad, varunder han ägt

bedriva rörelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.

B) besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall från och med den 1

februari 1948 i nedan angivna delar2 hava följande ändrade

lydelse:

1 Senaste lydelse av 5 § se 1941: 253.

2 Senaste lydelse, se SFS 1941:257 och 1939:889.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

15

Tull

för 100 kg

kronor

144

145

! 146

Mineralvatten och kolsyrade, alkoholfria läskedrycker

...................................

Maltdrycker:

på fat....................................

på andra kärl.............................

Anm. Angående införsel —---är stadgat.

100 liter

B

100 liter

18: —

63: —

72: —

II) att följande motioner, nämligen

de likalydande motionerna I: 38 av herr Linderot m. fl.

och II: 107 av herr Hagberg i Luleå m. fl.,

de likalydande motionerna I: 91 av herr Annér m. fl. och

11:160 av herr Jacobsson i Igelsbo m. fl.,

de likalydande motionerna I: 175 av herr Domö m. fl.

och II: 237 av herr Skoglund i Doverstorp m. fl., i vad desamma

avse propositionen nr 7,

motionen I: 90 av herr Gustaf Elof sson, samt

motionen II: 236 av herrar Holmström och Fahlman,

måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom

vad utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 24 januari 1948.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från törsta kammaren: herrar Elon Andersson*, Sjödahl, Ekman, Velander,

Gustaf Elofsson, Björnsson, Heiiinan, Rosander, Axel Ivar Anderson

och Widner* samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Hammarlund*,

Sandberg, Orgård*, Henriksson, Jonsson i Skedsbygd, Olson i Göteborg,

Sundström och Bladh.

Icke närvarit vid justering av betänkandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

Reservation er:

1) av herr Henriksson, som — under hänvisning till sitt vid konsumtionsskatteberedningens

skrivelse den 20 december 1947 fogade särskilda

yttrande (se prop. nr 5 s. 22—25) — vad angår omsättningsskatten å spritdrycker

ansett sig icke kunna tillstyrka en större ökning av skattens grundbelopp

än med 1 krona eller sålunda från 7 till 8 kronor för liter och som

beträffande omsättningsskatten å vin icke ansett sig kunna förorda en

höjning av skattens procentsats men däremot en höjning av minimiavgiften

med 1 krona 20 öre för liter. I enlighet härmed har herr Henriksson yrkat

följande ändringar i de i utskottets hemställan upptagna författningsförslagen,

nämligen

dels att det i punkten I) A) 1) i utskottets hemställan upptagna författningst

örslaget skall i nedan angivna delar hava följande lydelse:

2 §•

1 mom. Omsättningsskatten upptages

vid detaljhandelsbolagens inköp

av spritdrycker och utgår dels

med en grundavgift av 8 kronor, för

liter räknat, och dels med 60 procent

av det belopp, som, skatten oberäknad,

betingats vid inköp av dryckerna

i butelj erat skick.

Med avseende å ikraftträdandet

skola följande bestämmelser gälla.

1. Den, till vilken systembolag

överlåtit tillstånd till utskänkning av

spritdrycker, är skyldig att erlägga

skatt för sitt lager av dylika drycker

vid tiden för denna förordnings

ikraftträdande med en krona för liter

räknat.

dels ock att 2 § tredje stycket i det i punkten I) A) 2) i utskottets hemställan

upptagna författningsförslaget skall hava följande lydelse:

Procentavgiften utgör 50 procent

av det belopp som, procentavgiften

oberäknad men grundavgiften inberäknad,

betingas vid systembolagens

inköp av vinet i butelj erat skick,

dock att för vin, vars alkoholhalt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

17

överstiger 14 volymprocent, avgiften

skall utgå med lägst två kronor 80

öre för helbutelj, innehållande 66 å

70 centiliter, en krona 40 öre för

halvbutelj, innehållande 33 å 35 centiliter,

samt fyra kronor 20 öre för

liter räknat i fall, då vinet tillhandaliålles

i buteljer av andra storlekar.

2) av herr Sundström, som föreslagit att 2 § i förslaget till förordning om

tillfällig skatt å viss maltdryck av första klassen skall ha följande lydelse:

2 §•

Skatten utgår med 18 öre för liter och tillfaller staten.;

3) av herrar Velander, Axel Ivar Anderson, Henriksson och Olson i Göteborg,

vilka hänvisat till sin vid utskottets betänkande nr 1 fogade reservation;

samt

4) av herrar Gustaf Elof sson, Jonsson i Skedsbygd och Olson i Göteborg.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19iS. 7 samt. AV 2.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:16 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923 a1 i texten