Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om revision av bestämmelserna i kommunalskatlelagen angående rätten till fri avskrivning å maskiner och andra inventarier.

1948-03-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1948:22, Betänkande i anledning av väckt motion om revision av bestämmelserna i kommunalskatlelagen angående rätten till fri avskrivning å maskiner och andra inventarier.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

Nr 22.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion

om revision av bestämmelserna i kommunalskatlelagen

angående rätten till fri avskrivning å maskiner

och andra inventarier.

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

II: 307, av herr Jansson i Örebro m. fl. har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte begära skyndsam revision av bestämmelserna

rörande rätten till fri avskrivning å maskiner och andra inventarier».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

Syftet med den föreliggande motionen är att erhålla en begränsning av

den vid taxering medgivna rätten till fri avskrivning å maskiner och andra

inventarier, avsedda för stadigvarande bruk i rörelse.

Enligt 29 § kommunalskattelagen må från bruttointäkt av rörelse avdrag

göras för värdeminskning genom slitning, utrangering eller eljest av

rörelseidkaren tillhöriga maskiner och andra inventarier. Av punkt 3 a av

anvisningarna till nämnda paragraf framgår, att kostnader för anskaffande

av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i

regel skola avdragas genom årliga värdeminskningsavdrag. Enligt punkt 4

av samma anvisningar äro emellertid aktiebolag, ekonomiska föreningar,

ömsesidiga försäkringsbolag och sparbanker berättigade att åtnjuta avdrag

för värdeminskning å anläggningstillgångar av ifrågavarande slag i enlighet

med de i räkenskaperna gjorda avskrivningarna, s. k. fri avskrivning.

I detta sammanhang må erinras om stadgandet i 41 § kommunalskattelagen,

enligt vilket inkomst av rörelse skall beräknas enligt bokföringsmässiga

grunder, i den mån dessa icke stå i strid med särskilda bestämmelser

i nämnda lag.

I en till innevarande års riksdag avlämnad proposition, nr 42, föreslås

viss begränsning av rätten till avdrag för nedskrivning av värdet å rättigheter

till leverans av ifrågavarande anläggningstillgångar enligt ej fullgjorda

köpekontrakt. Beträffande den närmare innebörden av nämnda förslag

tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen och utskottets betänkande

nr 21.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

17

I den förevarande motionen har anförts i huvudsak följande. Bestämmelserna

rörande rätten till fri avskrivning å maskiner och andra inventarier

infördes i skattelagstiftningen år 1938 och grundade sig på ett betänkande

(SOU 1937:42) av 1936 års skattekommitté. Kommittén förutsatte att sedan

några års erfarenheter av den fria avskrivningen vunnits en preciserad

bestämmelse måhända borde införas till förhindrande av missbruk av sagda

rätt. I en av allmänna ombudet hos mellankommunala prövningsnämnden,

förste taxeringsrevisorn Ernst Anneli, upprättad promemoria rörande

begränsning av rätten till avskrivning på beställda maskiner och andra inventarier

-— vilken promemoria låge till grund för den ovannämnda propositionen

nr 42 — uttalades, att erfarenheten nu visade, att den fria avskrivningen

ofta utnyttjades till överdrift. Emellertid hävdade Anneli, att

det i nuvarande läge ej torde vara genomförbart att genom lagändring förhindra

sådant missbruk vad anginge levererade maskiner och inventarier,

då den fria avskrivningsrätten sammankopplats med den av 1947 års riksdag

beslutade skärpningen av bolagsbeskattningen. Till bestyrkande av detta

påstående citerades ett anförande i riksdagens första kammare. Det vore

i och för sig riktigt, att vid argumenteringen för att den av 1945 års statsskatteberedning

föreslagna höjningen av bolagsskatten från 32 till 40 %

skulle kunna genomföras utan skadliga verkningar för näringslivet bl. a. påpekats,

att rätten till fri avskrivning på inventarier och maskiner medgåve

stora konsolideringsmöjligheter för aktiebolagen. Denna argumentering

finge emellertid icke fattas så, att just kombinationen 40 % statlig bolagsskatt

plus fri avskrivning å inventarier godkänts såsom den enda tänkbara.

En ytterligare höjning av bolagsskatten kunde givetvis tänkas i en viss situation,

liksom också en sänkning av densamma i ett annat läge. Förändringar

i den fria avskrivningsrätten måste då också kunna tänkas i den

ena eller andra riktningen, samtidigt som skatteprocenten hölles oförändrad,

höjdes eller sänktes. I riksdagens beslut om höjning av bolagsskatten

funnes ingenting utsagt om att denna höjning förutsatte oförändrade regler

för rätten till avskrivningar.

Reglerna om rätten till fri avskrivning å maskiner och inventarier syntes

snarast böra tagas upp till en genomgripande revision. I Annells promemoria

anfördes, att rätten till fri avskrivning medförde nackdelar i skilda

hänseenden bl. a. för det allmänna (se propositionen nr 42 s. 7—8). Dessa

av expertis uttalade omdömen om missbruk av avskrivningsrätten och om

dess verkningar i olika avseenden syntes mer än väl motivera en sådan

genomgripande revision. Härtill komme att motionärerna för sin del icke

kunde acceptera uppfattningen, alt en konsolidering av aktiebolagen odelat

vore till gagn för samhällsutvecklingen. Denna konsolidering innebure

samtidigt ett förstärkande av kapitalets makt, vilket försvårade arbetarrörelsens

kamp för en omdaning av samhället. Verkningarna av kapitalkoncentration

och ökad mekanisering vore givetvis ej uttömda härmed, men

det anförda vore i varje fall eu tendens i den nuvarande utvecklingen, som

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1948. 7 sand. Nr 21—22.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

arbetarrörelsen ej syntes ha anledning att understödja genom särskilda lagregler,

som gynnade kapitalet.

Utskottet. Den i den förevarande motionen behandlade frågan har berörts

i den till innevarande års riksdag avlämnade propositionen nr 42 med förslag

till lag om ändrad lydelse av anvisningarna till 29 och 41 §§ kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370). Utskottet, som i sitt i anledning

av nämnda proposition avgivna betänkande nr 21 jämväl yttrat

sig rörande föreliggande spörsmål, tillåter sig att här hänvisa till vad utskottet

i nämnda betänkande anfört. I enlighet härmed avstyrker utskottet

bifall till motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 307 av herr Jansson i Örebro m. fl. om

revision av bestämmelserna i kommunalskattelagen angående

rätten till fri avskrivning å maskiner och andra inventarier

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 mars 1948.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande: se under betänkandet nr 21.

487370. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.