Betänkande i anledning av väckt motion angående viss ändring av 52 § 2 mom. kommunalskattelagen m. m.
1948-03-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1948:25, Betänkande i anledning av väckt motion angående viss ändring av 52 § 2 mom. kommunalskattelagen m. m.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 25.
1
Nr 25.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion
angående viss ändring av 52 § 2 mom. kommunalskattelagen
m. m.
(2:a avd.)
I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
II: 103, av herr Birke har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i 52 §
2 mom. kommunalskattelagen och 11 § 2 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt utbyta orden -»som under beskattningsåret levt åtskilda» mot
orden »som under större delen av beskattningsåret icke haft gemensamt
hushåll».
Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får
utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa
till motionen.
Enligt 52 § 2 mom. kommunalskattelagen och 11 § 2 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt skola äkta makar, som under beskattningsåret levt
åtskilda, i fråga om taxering till kommunal inkomstskatt samt till statlig
inkomstskatt anses såsom av varandra oberoende skattskyldiga.
Syftet med den ifrågavarande motionen är, att i nämnda stadganden
orden, »som under beskattningsåret levt åtskilda» såsom varande otydliga
till sin innebörd skola utbytas mot ett klarare formulerat uttryckssätt.
I motionen har framhållits, att de nämnda stadgandenas innebörd måste
anses vara att, när äkta makar faktiskt levat åtskilda under beskattningsåret,
de skulle taxeras var för sig. Åtskilliga beskattningsnämnder tillämpade
emellertid en snävare tolkning av dessa stadganden, i det att såsom
förutsättning för att äkta makar skulle taxeras var för sig krävdes, att
dom om hemskillnad förelåge. Att denna tolkning vore felaktig framginge
av 1921 års kommunalskattekommittés år 1924 avgivna betänkande, vari
uttalats att förutsättningen för den gemensamma beskattningen av äkta
makar vore det gemensamma hushållet. För att förebygga att stadgandena i
fortsättningen bleve oriktigt tolkade borde desamma förtydligas på så sätt,
att såsom förutsättning för taxering av äkta makar var för sig skulle
gälla att de icke haft gemensamt hushåll under större delen av beskattningsåret.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 7 samt. Nr 23—27.
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 25.
Utskottet. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen skola enligt
gällande bestämmelser rörande äkta makars beskattning makar, som under
beskattningsåret levt åtskilda, i fråga om taxering till kommunal inkomstskatt
och till statlig inkomstskatt anses såsom av varandra oberoende skattskyldiga.
I den föreliggande motionen har yrkats sådan ändring av dessa
bestämmelser, att förekomsten av gemensamt hushåll under större delen
av beskattningsåret skall vara avgörande för frågan, huruvida makar böra
taxeras gemensamt eller ej.
Med anledning av det i motionen framställda yrkandet får utskottet erinra
om att uttrycket »levt åtskilda» beträffande äkta makar korresponderar
emot uttrycket »levt tillsammans», vilket sistnämnda uttryck förekommer
på flera ställen i skatteförfattningarna. Såsom liktydigt med uttrycket
»levt åtskilda» användes även formuleringen »icke levt tillsammans».
Det torde vid sådant förhållande vara uppenbart, att en författningsändring
med det av motionären angivna syftet icke kan ske på det sätt, som i motionen
föreslagits.
Utskottet vill emellertid vitsorda, att uttrycket »levt åtskilda» är oklart
till sin innebörd och lätt kan giva anledning till olika tolkningar. Frågan
gäller, huruvida avgörande skall vara enbart den omständigheten, att makar
faktiskt vistats på olika håll under större delen av beskattningsåret,
exempelvis på grund därav att makarna haft arbete å skilda orter, eller
om därutöver bör krävas något ytterligare, varvid närmast kommer i fråga
det förhållandet att makarna efter hemskillnadsdom eller eljest på grund
av söndring i äktenskapet varit bosatta på olika ställen. Vid den undersökning
rörande praxis på förevarande område, som utskottet låtit verkställa,
har påträffats åtminstone ett fall, där kammarrätten ansett en av
makars arbetsförhållanden föranledd bosättning på skilda orter vara tillfyllest
för att makarna skolat taxeras var för sig. Utskottet har däremot
icke kunnat finna någon säker vägledning angående regeringsrättens ståndpunkt
till detta spörsmål. Uppenbarligen anses för rätt till avdrag för underhållsbidrag,
som utgivits till make, böra krävas, att dom å hemskillnad
föreligger eller eljest att särskilda omständigheter äro för handen. Om
samma krav böra uppställas, då det gäller fråga huruvida makar skola taxeras
var för sig, synes dock ovisst. De nu förefintliga prejudikaten från regeringsrätten
på detta område synas icke giva stöd för några mera bestämda
slutsatser i detta hänseende.
I detta sammanhang får utskottet vidare erinra om att den i motionen
behandlade frågan äger nära samband med den utredning, som för närvarande
pågår inom sambeskattningssakkunniga. Enligt direktiven för dessa
sakkunniga skall nämligen i första hand till förnyad prövning upptagas frågan,
huruvida den nuvarande sambeskattningen av äkta makar bör avskaffas
och ersättas med ett system, enligt vilket äkta makar taxeras och
beskattas såsom av varandra oberoende skattskyldiga. Därest de sakkunniga
skulle finna, att sambeskattningen av äkta makar bör bibehållas, torde man
kunna utgå ifrån att de sakkunniga jämväl söka åstadkomma en närmare
Bevillningsutskottets betänkande nr 25.
3
precisering av de fall, där sambeskattning av äkta makar icke bör äga rum.
Vid sådant förhållande finner utskottet ej skäl vare sig att tillstyrka bifall
till den föreliggande motionen eller att i anledning av densamma förorda
skrivelse till Kungl. Maj :t med hemställan om utredning i ämnet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen II: 103 av herr Birke angående viss ändring
av 52 § 2 mom. kommunalskattelagen m. m. icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 11 mars 1948.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Wahlmark, Sjödahl, Ekman, Velander,
Heuman, Wehtje, Franzon, Näsgård, Widner och Petrén samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Hagberg i Malmö, Björklund,
Orgård, Falk, Olson i Göteborg, Sundström, Andersson i Dunker,
Swedberg och Larsson i Luttra.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.