Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion angående viss ändring av 52 § 2 mom. kommunalskattelagen m. m.

1948-03-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1948:25, Betänkande i anledning av väckt motion angående viss ändring av 52 § 2 mom. kommunalskattelagen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25.

1

Nr 25.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion

angående viss ändring av 52 § 2 mom. kommunalskattelagen

m. m.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

II: 103, av herr Birke har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i 52 §

2 mom. kommunalskattelagen och 11 § 2 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt utbyta orden -»som under beskattningsåret levt åtskilda» mot

orden »som under större delen av beskattningsåret icke haft gemensamt

hushåll».

Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa

till motionen.

Enligt 52 § 2 mom. kommunalskattelagen och 11 § 2 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt skola äkta makar, som under beskattningsåret levt

åtskilda, i fråga om taxering till kommunal inkomstskatt samt till statlig

inkomstskatt anses såsom av varandra oberoende skattskyldiga.

Syftet med den ifrågavarande motionen är, att i nämnda stadganden

orden, »som under beskattningsåret levt åtskilda» såsom varande otydliga

till sin innebörd skola utbytas mot ett klarare formulerat uttryckssätt.

I motionen har framhållits, att de nämnda stadgandenas innebörd måste

anses vara att, när äkta makar faktiskt levat åtskilda under beskattningsåret,

de skulle taxeras var för sig. Åtskilliga beskattningsnämnder tillämpade

emellertid en snävare tolkning av dessa stadganden, i det att såsom

förutsättning för att äkta makar skulle taxeras var för sig krävdes, att

dom om hemskillnad förelåge. Att denna tolkning vore felaktig framginge

av 1921 års kommunalskattekommittés år 1924 avgivna betänkande, vari

uttalats att förutsättningen för den gemensamma beskattningen av äkta

makar vore det gemensamma hushållet. För att förebygga att stadgandena i

fortsättningen bleve oriktigt tolkade borde desamma förtydligas på så sätt,

att såsom förutsättning för taxering av äkta makar var för sig skulle

gälla att de icke haft gemensamt hushåll under större delen av beskattningsåret.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 7 samt. Nr 23—27.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 25.

Utskottet. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen skola enligt

gällande bestämmelser rörande äkta makars beskattning makar, som under

beskattningsåret levt åtskilda, i fråga om taxering till kommunal inkomstskatt

och till statlig inkomstskatt anses såsom av varandra oberoende skattskyldiga.

I den föreliggande motionen har yrkats sådan ändring av dessa

bestämmelser, att förekomsten av gemensamt hushåll under större delen

av beskattningsåret skall vara avgörande för frågan, huruvida makar böra

taxeras gemensamt eller ej.

Med anledning av det i motionen framställda yrkandet får utskottet erinra

om att uttrycket »levt åtskilda» beträffande äkta makar korresponderar

emot uttrycket »levt tillsammans», vilket sistnämnda uttryck förekommer

på flera ställen i skatteförfattningarna. Såsom liktydigt med uttrycket

»levt åtskilda» användes även formuleringen »icke levt tillsammans».

Det torde vid sådant förhållande vara uppenbart, att en författningsändring

med det av motionären angivna syftet icke kan ske på det sätt, som i motionen

föreslagits.

Utskottet vill emellertid vitsorda, att uttrycket »levt åtskilda» är oklart

till sin innebörd och lätt kan giva anledning till olika tolkningar. Frågan

gäller, huruvida avgörande skall vara enbart den omständigheten, att makar

faktiskt vistats på olika håll under större delen av beskattningsåret,

exempelvis på grund därav att makarna haft arbete å skilda orter, eller

om därutöver bör krävas något ytterligare, varvid närmast kommer i fråga

det förhållandet att makarna efter hemskillnadsdom eller eljest på grund

av söndring i äktenskapet varit bosatta på olika ställen. Vid den undersökning

rörande praxis på förevarande område, som utskottet låtit verkställa,

har påträffats åtminstone ett fall, där kammarrätten ansett en av

makars arbetsförhållanden föranledd bosättning på skilda orter vara tillfyllest

för att makarna skolat taxeras var för sig. Utskottet har däremot

icke kunnat finna någon säker vägledning angående regeringsrättens ståndpunkt

till detta spörsmål. Uppenbarligen anses för rätt till avdrag för underhållsbidrag,

som utgivits till make, böra krävas, att dom å hemskillnad

föreligger eller eljest att särskilda omständigheter äro för handen. Om

samma krav böra uppställas, då det gäller fråga huruvida makar skola taxeras

var för sig, synes dock ovisst. De nu förefintliga prejudikaten från regeringsrätten

på detta område synas icke giva stöd för några mera bestämda

slutsatser i detta hänseende.

I detta sammanhang får utskottet vidare erinra om att den i motionen

behandlade frågan äger nära samband med den utredning, som för närvarande

pågår inom sambeskattningssakkunniga. Enligt direktiven för dessa

sakkunniga skall nämligen i första hand till förnyad prövning upptagas frågan,

huruvida den nuvarande sambeskattningen av äkta makar bör avskaffas

och ersättas med ett system, enligt vilket äkta makar taxeras och

beskattas såsom av varandra oberoende skattskyldiga. Därest de sakkunniga

skulle finna, att sambeskattningen av äkta makar bör bibehållas, torde man

kunna utgå ifrån att de sakkunniga jämväl söka åstadkomma en närmare

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25.

3

precisering av de fall, där sambeskattning av äkta makar icke bör äga rum.

Vid sådant förhållande finner utskottet ej skäl vare sig att tillstyrka bifall

till den föreliggande motionen eller att i anledning av densamma förorda

skrivelse till Kungl. Maj :t med hemställan om utredning i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 103 av herr Birke angående viss ändring

av 52 § 2 mom. kommunalskattelagen m. m. icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 mars 1948.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Wahlmark, Sjödahl, Ekman, Velander,

Heuman, Wehtje, Franzon, Näsgård, Widner och Petrén samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Hagberg i Malmö, Björklund,

Orgård, Falk, Olson i Göteborg, Sundström, Andersson i Dunker,

Swedberg och Larsson i Luttra.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.