Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående vissa frågor rörande ngkterhetslagstiftningens utformning.

1948-04-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1948:35, Betänkande i anledning av väckta motioner angående vissa frågor rörande ngkterhetslagstiftningens utformning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

1

Nr 35.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående vissa frågor rörande ngkterhetslagstiftningens

utformning.

(2:a avd.)

Till bevillningsutskottet ha hänvisats följande av utskottet till behandling

i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen:

1) motionen II: 139 av herr Dickson, vari hemställts, »dels att riksdagen

måtte hos regeringen begära att bestämmelser snarast måtte utfärdas i

syfte att porter och Öl, klass III, i utminuteringshänseende måtte jämställas

med vin, eller, därest något skäl därför skulle föreligga, med brännvin,

dels att vederbörande utskott måtte taga ställning till och upprätta förslag

i frågan om lämpliga beskattningsformer»;

2) motionen II: 304 av herrar Molander och Severin i Stockholm, vari

hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om

utredning rörande frågan om spirituosamotbokens avskaffande och i anslutning

härtill utfärdandet av ändrade bestämmelser för spirituosaförsäljningen

till allmänheten»; samt

3) motionen II: 364 av herr Wiberg in. fl., vari hemställts, »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till innevarande års

riksdag angående upphävande av restriktionerna i fråga om utskänkning å

restauranger med spriträttigheter».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i

det följande, hänvisa till motionerna.

Enligt 11 § förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker får tillverkning av maltdrycker

av tredje klassen äga rum allenast för utförsel ur riket samt för vetenskapligt,

medicinskt, farmaceutisk!, tekniskt, industriellt eller annat likartat

ändamål. Maltdrycker av tredje klassen utgöras jämlikt 3 § nämnda förordning

av sådana maltdrycker, vilkas alkoholhalt överstiger 3,2 viktprocent.

Bestämmelser om utminutering av rusdrycker har meddelats i 4 kap. förordningen

den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker.

Utminutering må äga rum allenast till den vilken av hemortsbolaget erhållit

tillstånd att inköpa rusdrycker. För den som erhållit sådant tillstånd

1 Bihann till riksdagens protokoll 1958. 7 sand. Nr 35.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

skall bolaget utställa motbok, gällande för inköp å visst utminuteringsställe

(1 och 5 §§). I fråga om spritdrycker skall hemortsbolaget, med hänsyn

till köparens ålder och levnadsförhållanden, fastställa den högsta myckenhet

som må av honom inköpas. Denna myckenhet må ej överstiga fyra

liter för varje kalendermånad. Den må uttagas jämväl efter månadens utgång,

dock ej senare än sex månader därefter. Om särskilda skäl därtill

äro, må tillstånd lämnas att vid vissa tillfällen inköpa större myckenhet

än vad sålunda fastställts (4 §).

I 3 kap. 22 § rusdrycksförsäljningsförordningen, sådant detta författningsrum

lyder enligt förordningen den 13 december 1946 (nr 775), stadgas

bland annat, att då så prövas nödigt med hänsyn till att krig eller omedelbar

krigsfara råder eller arbetslöshet eller nöd i större omfattning föreligger

så ock då särskilda skäl eljest därtill äro, Konungen må meddela förbud

mot bedrivande av detaljhandel med rusdrycker eller föreskriva erforderliga

inskränkningar däri.

Med stöd av sistnämnda författningsrum har genom kungörelse den 13

december 1946 (nr 776) angående vissa inskränkningar i detaljhandeln med

rusdrycker förordnats, att spritdrycker ej må till någon utminuteras i större

myckenhet än tre liter för kalendermånad. Medgiven myckenhet må uttagas

jämväl efter månadens utgång, dock ej senare än tre månader därefter.

Utan hinder av vad sålunda stadgats må, om särskilda skäl därtill äro, tillstånd

lämnas att vid vissa tillfällen inköpa större myckenhet än ovan sagts.

Enligt 5 kap. 1 § rusdrycksförsäljningsförordningen må utskänkning av

spritdrycker äga rum endast i samband med verklig måltid bestående av

lagad mat. Spritdrycker som genom utspädning med vatten eller annan alkoholfri

dryck erhållit särskilt låg alkoholhalt må dock utskänkas utan samband

med måltid. Angående lägsta pris å sådan måltid samt utskänkning

av spritdryck, som må utskänkas utan samband med måltid, äger kontrollstyrelsen

utfärda föreskrifter. Kontrollstyrelsen må jämväl föreskriva, att

till gäst må vid samma besök utskänkas allenast viss högsta myckenhet

spritdrycker. Jämlikt 2 § samma kapitel skall vid utskänkning av vin

lagad mat vara att tillgå, där ej utskänkningen sker i samband med servering

av konditorivaror. Där vin på grund av hög alkoholhalt eller annan

anledning uppenbarligen är ägnat att tjäna såsom ersättning för spritdrycker,

äger kontrollstyrelsen föreskriva, att vinet må utskänkas endast i

samband med måltid och till viss högsta myckenhet.

Med stöd av berörda bestämmelser i 5 kap. har kontrollstyrelsen i cirkulär

den 5 december 1942 meddelat föreskrifter angående måltidstvång och

kvantitetsbegränsningar m. m. vid utskänkning av rusdrycker.

Av innehållet i de ifrågavarande motionerna må här återgivas följande.

Till stöd för det i motionen II: 139 framförda yrkandet har motionären

åberopat innehållet i en av honom vid 1947 års riksdag väckt motion, II: 1.

I sistnämnda motion hade motionären anfört, att ingen vid full hälsa va
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

3

rande svensk medborgare hade laglig möjlighet att inom landet inköpa

porter och Öl, klass III, av inhemsk tillverkning. Gällande bestämmelser i

detta hänseende saknade stöd av förnuftet och vore ägnade att sprida löje

över svensk lagstiftning.

I motionen II: 304 har anförts i huvudsak följande. Den år 1944 tillsatta

nykterhetskommitténs uppgift vore ytterst vittutseende och tidskrävande.

Efter mer än tre års arbete kunde man icke säga annat än att lång tid

och mycket arbete ännu återstode innan något egentligt resultat kunde bliva

synligt. Under sådana förhållanden kunde ifrågasättas om det icke vore

praktiskt och underlättande för det fortsatta utredningsarbetet att därur

utbryta frågan om motbokens avskaffande. Detta så mycket mer som det

här rörde sig om motboken endast såsom en teknisk distributionsdetalj.

Den med motboken sammanhängande nykterhetsfrämjande kontrollen skulle

icke komma att beröras. Kontrollen kunde nämligen bibehållas på ett

smidigare och mera tilltalande sätt utan motbok samtidigt som en icke

oväsentlig rationaliseringsvinst ovillkorligen måste bli en omedelbar följd

av motbokens försvinnande. I den mån motboken tidigare kunde ha befordrat

en av nykterhetsintressets målsättningar hade det naturligen funnits

skäl för dess bibehållande. Nu torde man emellertid kunna säga, att

det klientel, som man genom motbokskontrollen velat skydda, skaffat sig

spirituösa på andra vägar, t. ex. genom kostnadskrävande restaurangbesök

eller i sämsta fall genom smyghandel.

Såsom en tänkbar lösning av frågan ville motionärerna föreslå, att motboken

i dess nuvarande form indroges. I stället skulle fri inköpsrätt medgivas

exempelvis av 3 eller 4 liter spirituösa per månad. Inköp utöver den

fria kvantiteten skulle alltjämt vara underkastade tillståndsprövning eventuellt

i modifierad form. För att icke fria inköp skulle kunna ske på olika

platser inom landet skulle del nuvarande anvisandet av inköpsställe bibehållas.

Ett andra alternativ kunde tänkas så att t. ex. å den första litern generellt

finge utgå en lämpligt avvägd rabatt och med villkor i övrigt som

under första alternativet.

Till stöd för det i motionen II: 3(54 framställda yrkandet har framhållits

bl. a. följande. Det hade försports, att något resultat av 1944 års nykterhetskommittés

verksamhet ej vore att vänta förrän i början av 1950-talet

på grund av uppdragets mycket stora omfattning. Detta betydde, att icke

ens de mest angelägna detalj spörsmålen skulle kunna lösas förrän i samband

med hela frågan någon gång på 1950-talet. Då i stort sett enighet numera

torde råda om lösningen av vissa detaljfrågor inom nykterhetslagstiftningens

område och då dessa otvivelaktigt vore av den art, att de utan men

skulle kunna utbrytas ur problemkomplexet och göras till föremål för särskilda

beslut, torde intet skäl av avgörande karaktär kunna anföras mot

ett dylikt förfaringssätt. Detta borde vara desto angelägnare, som en allt

starkare opinion i landet riktade sig mot vissa bestämmelser och förhål
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

landen i nykterhetslagsliftningen, vilka uppenbarligen saknade grund i

det allmänna rättsmedvetandet. Dessutom torde man kunna påstå att känslan

för och behovet av ett större mått av personlig frihet gjorde sig allt

starkare gällande över hela vårt land. Därför torde det också ligga i samhällets

intresse, att de partiella reformer inom nykterhetslagstiftningen,

som stöddes och påyrkades av den allmänna opinionen, ofördröj ligen och

utan att avvakta nykterhetskommitténs definitiva slutförande av hela sitt

uppdrag finge sin lösning. De frågor, som därvid vore mest aktuella, kunde

lätt utpekas såsom de som stode i samband med utskänkningen. Såsom

kvantitetsbegränsningen vid spritutskänkning nu vore anordnad, torde den

i praktiken helt sakna betydelse. Även om en restauranggäst icke skulle

vilja försöka övertala vederbörande restaurangpersonal till överservering,

förelåge ju intet hinder för honom att tillfredsställa hela sitt alkoholbehov

genom besök å flera restauranger. Vidare kunde ju en restauranggäst samtidigt

med förtäringen av sina 15 cl sprit beställa starkvin utan restriktioner

i egentlig bemärkelse. Dessutom måste påpekas, att den nuvarande

kvantitetsbegränsningen vore uppenbart odemokratisk, då de tillåtna spritkvantiteterna

för män varierade från 8 cl på tredjeklassrestauranger till 15

cl på förstaklassrestaurangerna. Det förefölle nästan otroligt, att en dylik

klasskillnad mellan olika folkgrupper fortfarande kunde existera i vårt

samhälle av i dag.

I samband med kvantitctsbegränsningens borttagande borde enligt motionärernas

mening även det s. k. måltidstvånget avskaffas. I praktiken

hade nämligen denna bestämmelse visat sig ineffektiv. Man behövde bara

hänvisa till den s. k. restriktionsrättens vandring mellan restaurangköket

och borden i matsalen, vilken företeelse torde vara allmänt bekant. I tider

av allmän knapphet måste det anses moraliskt förkastligt, att stora kvantiteter

livsmedel på detta sätt förstördes. Slutligen tillkomme, att det nuvarande

mattvånget föranledde en vidlyftig, kostsam och tidsödande kontroll,

som i händelse av mattvångets avskaffande skulle kunna inbesparas.

I samband med avskaffandet av måltidstvånget måste givetvis samtidigt

upptagas frågan om restaurangernas vinstmarginaler å utskänkta spritdrycker.

De borde därvidlag garanteras en normal handelsvinst på utskänkningen,

som ersatte deras förluster på utebliven matförtäring, varför det

nuvarande vinstavskrivningssystemet beträffande utskänkt alkohol också

måste avskaffas.

I motionen har vidare framhållits att det med skäl torde kunna påstås,

att det nuvarande systemet beträffande utskänkningen byggde på en psykologiskt

felaktig grundsyn på det mänskliga handlandet. Systemet grundade

sig på ett bristande förtroende till och förståelse av individens ansvarskänsla,

varigenom denna åsidosatts till förmån för en tro på att man

lagstiftningsvägen kunde dirigera människornas handlingar på ett sätt,

som saknade resonans i det allmänna rättsmedvetandet. För att råda bot

mot missbruk av ett fåtal hade man tillgripit en väsentlig inskränkning i

samtliga medborgares rätt, vilket redan i sig vore osympatiskt men likväl

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

5

skulle kunna tolereras, om åtgärden ledde till åsyftat resultat. Detta hade

dock icke blivit fallet.

Slutligen har i motionen uttalats, att nykterhetskommittén borde erhålla

uppdrag att efter de i motionen angivna riktlinjerna inkomma med förslag

till lösning i så god tid, att förslaget kunde göras till föremål för beslut

av innevarande års vårriksdag.

Utskottet. I motionen II: 139 har yrkats, att porter och Öl, klass III, i

utminuteringshänseende måtte jämställas med vin, eller därest något skäl

därför skulle föreligga, med brännvin. Syftet med motionerna II: 304 och

11:364 är, att rusdrycksförsäljningsförordningens bestämmelser om utminutering

och utskänkning måtte i vissa angivna hänseenden ändras. Sålunda

har i motionen II: 304 hemställts om skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan

om utredning rörande frågan om motbokens avskaffande och i anslutning

därtill utfärdandet av ändrade bestämmelser för spirituosaförsäljningen

till allmänheten. I motionen 11:364 har föreslagits, att riksdagen

hos Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till årets riksdag angående upphävande

av restriktionerna i fråga om utskänkning å restauranger med

spriträttigheter.

Beträffande motionen II: 139 får utskottet erinra om att en motion med

i huvudsak samma yrkande som den nu föreliggande väcktes av samme motionär

vid 1947 års riksdag. I sitt i anledning av motionen avgivna betänkande

nr 10, som godkändes av riksdagen, anförde 1947 års bevillningsutskott

bland annat, att enligt utskottets mening den i motionen berörda frågan

icke borde upptagas till ett isolerat bedömande utan ses i samband med

frågan om det lämpligaste sättet för maltdrycksförsäljningens ordnande

över huvud taget. Förslag härom hade framlagts av 1934 års maltdryckskominitté

i ett år 1936 avgivet betänkande. Utskottet erinrade vidare om att

det inom 1944 års nykterhetskommitté påginge utredning angående den

svenska nykterhetslagstiftningens framtida innehåll och utformning. Utskottet,

som förutsatte att frågan om maltdrycksförsälj ningens ordnande

komine att tagas under övervägande i samband med denna utredning, avstyrkte

bifall till motionen.

Den sålunda uttalade uppfattningen, att bestämmelserna rörande försäljning

inom landet av porter och Öl, klass III, icke böra upptagas till ett

isolerat bedömande utan ses i samband med frågan om det lämpligaste

sättet för maltdrycksförsäljningens ordnande över huvud taget, anser utskottet

böra tillmätas avgörande betydelse jämväl vid ställningstagandet till yrkandet

i den nu föreliggande motionen II: 139. Med hänsyn härtill och då

enligt riksdagsberättelsen till innevarande års riksdag nykterhetskommittén

upptagit maltdryckslagstiftningen till behandling, finner sig utskottet

böra avstyrka motionen II: 139.

Vad härefter angår motionerna 11:304 och 11:364 har i desamma hemställts,

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning av vissa

frågor som ha samband med utminuteringen och utskänkningen av rus2

Hihanij till riksdnnens protokoll 1948. 7 samt. Nr 35.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

drycker. I huvudsak samma principiella skäl, som föranlett utskottet att avstyrka

motionen II: 139, torde kunna åberopas mot ett bifall till nu ifrågavarande

båda motioner. Utskottet kan sålunda icke tillstyrka att de i motionerna

berörda frågorna brytas ut ur det större sammanhanget för att behandlas

särskilt. Utskottet vill även erinra om att enligt riksdagsberättelsen

till 1947 års riksdag nykterhetskommittén under år 1946 igångsatt en större

undersökning, grundad på material från 1945 års folkräkning, systembolagens

registermaterial, socialregistren och straffregistret, angående alkoholmissbrukets

nuvarande omfattning och restriktionssystemets verkningar i

olika avseenden. Enligt vad som under hand upplysts för utskottet har arbetet

inom nykterhetskommittén numera fortskridit så långt, att kommittén

synes kunna bliva i tillfälle att avgiva sitt betänkande i så god tid

under år 1949 att förslag i ämnet kan framläggas vid 1950 års riksdag. På

grund härav avstyrker utskottet jämväl motionerna 11:304 och 11:364.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att motionen 11:139 av herr Dickson angående ändring

av bestämmelserna rörande försäljning inom landet av

porter och Öl, klass III, m. m. icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd;

2) att motionen II: 304 av herrar Molander och Severin i

Stockholm angående ändrade bestämmelser för försäljning

till allmänheten av spritdrycker icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd; samt

3) att motionen 11:364 av herr Wiberg in. fl. angående

upphävande av restriktionerna i fråga om utskänkning å

restauranger med spriträttigheter icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 april 1948.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Wahlmark, Ekman, Velander, Frans

Ericson, Hetiman, Wehtje, Ramberg, Näsgård, Widner och Petrén, samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Hagberg i Malmö,

Hammarlund, Sandberg, Orgård, Falk, Karlsson i Grängesberg, Karlsson i

Granebo och Larsson i Luttra.

487577. '' Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.