Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om utredning angående det gällande skattesystemets verkningar i vissa avseenden.

1948-05-04 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1948:36, Betänkande i anledning av väckta motioner om utredning angående det gällande skattesystemets verkningar i vissa avseenden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

1

Kr 36.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om utredning angående det gällande skattesystemets

verkningar i vissa avseenden.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 116 av herr Domö m. fl. och II: 195 av herr Falla

m. fl. har hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att en utredning rörande det gällande skattesystemets verkningar i

de avseenden som i motionerna berörts måtte skyndsamt igångsättas ävensom

att utredningens resultat och de förslag, som av utredningen föranledas,

måtte föreläggas riksdagen.

Beträffande motiveringen för det i motionerna framställda yrkandet får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa

till motionen I: 116.

Den av 1947 års riksdag beslutade omläggningen av den direkta statsbeskattningen

innebar bl. a. följande. Med avseende å skattesystemets

konstruktion skedde den ändringen, att den dittills gällande kombinerade

inkomst- och förmögenhetsbeskattningen särskildes i två från varandra

helt fristående skatter, en inkomstskatt och en förmögenhetsskatt. Genom

antagandet av förordningarna om statlig inkomstskatt och om statlig förmögenhetsskatt

upphävdes förordningarna om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

samt om särskild skatt å förmögenhet, varjämte den under

de senare åren uttagna värnskatten, som inarbetats i de nya skatteskalorna,

avskaffades.

Inkomstbeskattningen av fysiska personer sker enligt det nya skattesystemet

liksom enligt det förutvarande efter en progressiv skala. Medan

skatten enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt bestod

av en rörlig bottenskatt och en fast tilläggsskatt, är den ståtliga inkomstskatten

i sin helhet rörlig, dock med en begränsning av rörligheten så

till vida att skatten icke i något inkomstskikt må överstiga 70 procent av

inkomsten i detta skikt.

Den statliga inkomstskatten för juridiska personer utformades såsom

en fast, proportionell skatt med för olika slag av juridiska personer bestämda

procentsatser. I jämförelse med tidigare skattesatser, med hänsyn

jämväl tagen till värnskatten, inneburo de nya eu höjning för bl. a. svenska

aktiebolag från 32 till 40 procent av den beskattningsbara inkomsten.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19A8. 7 samt. Nr 36 — 37.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

För svenska ekonomiska föreningar och vissa andra juridiska personer bibehölls

däremot skattesatsen vid tidigare gällande 32 procent.

Beträffande förmögenhetsbeskattningen enligt det nya skattesystemet

gäller att fysisk person är befriad från skattskyldighet till statlig förmögenhetsskatt,

i den mån den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger

30 000 kronor. Skatteskalan för förmögenheter över nämnda belopp utformades

såsom en fast, progressiv skiktskala med skattesatser från 6 till 18

promille. Liksom tidigare finnes en särskild reduktionsregel för de fall,

då inkomsten är låg i förhållande till den skattepliktiga förmögenheten.

Denna regel innebär, att, därest för fysisk person eller oskift dödsbo den skattepliktiga

förmögenheten överstiger 30 gånger den till statlig inkomstskatt

fastställda sammanräknade nettoinkomsten, den beskattningsbara förmögenheten

skall utgöra ett belopp, motsvarande 30 gånger den sammanräknade

nettoinkomsten, dock lägst 50 procent av den skattepliktiga förmögenheten.

Av de juridiska personer, som varit underkastade förmögenhetsskatt

genom den kombinerade inkomst- och förmögenhetsskatten, undantogos

från skattskyldighet ekonomiska föreningar. Förmögenhetsskatten för

juridiska personer gjordes proportionell och bestämdes till 1,5 promille av

den beskattningsbara förmögenheten om och i den mån densamma överstiger

5 000 kronor.

Två förordningar om begränsning i vissa fall av skatt antogos, av vilka

den ena enbart hänför sig till på grund av 1948 års taxering utgående

skatter, under det att den andra gäller tills vidare från och med den 1

januari 1949. Enligt den senare förordningen äger fysisk person eller

oskift dödsbo erhålla avkortning eller restitution av skatt med det belopp,

varmed den skattskyldige på grund av taxering för visst taxeringsår påförd

statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt samt allmän kommunalskatt,

landstingsmedel och tingshusmedel sammanlagt överstiga 80 procent av

den för honom samma år enligt förordningen om statlig inkomstskatt taxerade

inkomsten ökad med vid taxeringen medgivet avdrag för allmänna

skatter, dock att avkortningen och restitutionen sammanlagt icke må överstiga

den statliga inkomstkatten.

I de förevarande motionerna har erinrats om det mycket starka motstånd,

som vid den av 1947 års riksdag genomförda omläggningen av den

direkta beskattningen restes av en betydande minoritet inom riksdagen

och som riktades bl. a. mot skärpningarna av förmögenhets- och bolagsbeskattningen.

Motionärerna hade därvid uttalat den uppfattningen, att

skatteskärpningarna skulle drabba den produktiva företagsamheten på ett

menligt sätt samt komma att motverka utvecklingen av det riskvilliga och

i produktionens tjänst arbetande kapitalet. Detta skulle leda till att den

nödvändiga produktivitelshöjningen hämmades, vilket i sin tur skulle vara

ägnat att främja en utveckling i inflatorisk riktning. Vidare hade framhållits,

att de framlagda skatteförslagen grundade sig på ett ytterst bristfälligt

utredningsmaterial, som icke gåve erforderlig ledning för bedöman
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

3

det av det ifrågasatta skattesystemets inverkan i framtiden på samhällsstrukturen

och det ekonomiska livet i vårt land.

De sålunda uttalade farhågorna hade efter genomförandet av 1947 års

skatteförslag icke skingrats utan efter hand blivit allt starkare. Till detta

hade bidragit dels vissa av motionärerna företagna, i en bilaga till motionen

närmare belysta utredningar rörande de nuvarande skatternas tvngd

och verkningar, dels den allvarliga ekonomiska kris, vari vårt land numera

befunne sig.

Dessa synpunkter utgjorde enligt motionärernas mening en saklig motivering

för att redan nu företaga justeringar av sådana nu gällande skattesatser,

som vore särskilt ägnade att verka främjande å konsumtionen

och sålunda direkt sparhämmande. Förmögenhetsskatten hade fått en sådan

tyngd att den i många lägen direkt omöjliggjorde ett fortsatt sparande.

Emellertid syntes ett fastställande av nya skattesatser icke böra ske utan

att detsamma föregåtts av en förutsättningslös, allsidig utredning. Motionärerna

erinrade om det uppdrag, som 1944 års allmänna skattekommitté

erhållit. I direktiven hade finansministern anfört bl. a., att för erhållande

av en tullständig bild av den förda finanspolitikens inverkan på inkomstfördelningen

krävdes en utredning, som utvisade, hur utvecklingen av olika

utgiftsposter på budgeten genom sina direkta och indirekta återverkningar

på inkomstbildningen modifierat den direkta effekten av beskattningen.

Statistiskt saknades möjligheter icke endast att genomföra en sådan undersökning

utan även att verkställa en likaledes önskvärd utredning rörande

företagsbeskattningens incidens och skattepolitikens indirekta återverkningar,

bl. a. genom förmedling av förändringar i sparande och kapitalbildning.

De senast berörda frågorna förtjänade att såvitt möjligt utiedas

dels ur synpunkten, hur skattepolitiken kunde eller borde anpassas

efter den ekonomiska politikens allmänna inriktning närmast med tanke

på efterkrigstiden, dels med hänsyn till förekomsten av inadvertenser i

skattereglernas utformning, som i särskilda fall ledde till en måhända icke

avsedd belastning eller skattelättnad. Vid denna undersökning borde prövas

exempelvis den s. k. marginalbeskattningens storlek och möjliga verkningar

vid skilda inkomsttyper. Särskild uppmärksamhet borde ägnas beskattningen

av riskbärande inkomster samt av riskbärande kapital

De sålunda anbefallda undersökningarna rörande beskattningens verkningar

hade icke i någon mån kommit till stånd.

Finansministern uttalade vid den år 1947 förda skattediskussionen såsom

sin uppfattning, att vad som anförts rörande skatteskärpningarnas

skadliga verkningar för sparsamhet, företagsamhet och andra välståndsskapande

krafter i allt väsentligt saknade grund. Motionärerna hade icke

kunnat finna, att han anfört några bärande skäl för denna sin uppfattning.

Finansministern hade vidare själv framhållit, att, om starka skäl

av allmänt ekonomisk natur kunnat andragas mot den genomförda skattefördelningen,

anledning funnits att tveka om dess genomförande. Han hade

aven uttalat, att en utjämning skattevägen av de ekonomiska förhållan
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

dena icke finge ske på ett sådant sätt och skatterna icke finge användas

på ett sådant sätt att det skadade det ekonomiska livet och därigenom minskade

den kaka som sedan skulle delas. Detta vore emellertid vad motionärerna

och många med dem nu befarade, och det vore i detta läge ett hela

vårt folks intresse att på otvetydigast möjliga sätt få avgjort, vilken av de

två mot varandra stående uppfattningarna om det gällande skattesystemets

verkningar, som vore i överensstämmelse med verkligheten.

Omfattningen av den i motionerna förordade utredningen vore sålunda i

huvudsak angiven i direktiven till 1944 års allmänna skattekommitté. Vissa

andra spörsmål förefunnes därjämte, vilka påkallade uppmärksamhet. Då

förmögenhetsskatten uttages efter så höga skattesatser som de nuvarande

vore det av mycket stor betydelse att skattens underlag bleve bestämt på

ett riktigt sätt. Motionärerna hänvisade till 1936 års bevillningsutskotts

betänkande nr 46, vari utskottet bl. a. uttalat, att det bleve nödvändigt

att vid en eventuell skärpning av förmögenhetsskatten taga under omprövning,

huruvida icke då gällande bestämmelser om beräkning av den skattepliktiga

förmögenheten borde göras till föremål för revision.

I fråga om förmögenhetsbeskattning vore det nödvändigt att söka göra

klart för sig vad som vore den verkliga skillnaden i ekonomisk ställning

mellan den som hade kapital och den som endast hade inkomst, t. ex. av

tjänst, vilket spörsmål borde övervägas i detta sammanhang. Förmögenhetsskattens

utformning aktualiserade även frågan om vilka inkomst- och

förmögenhetsgrupper som framför allt bidroge till nybildningen av kapital.

För att en utredning härom skulle bli i möjligaste mån vägledande,

borde den omfatta även tiden före 1948.

I direktiven till allmänna skattekommittén talades om jämkningar eller

kompletterande föreskrifter av den typ, varpå gällande spärregler erbjöde

exempel. Enligt uttalande av finansministern vid 1947 års riksdag finge

80-procentregeln betraktas som ett provisorium. Vid den sålunda ifrågasatta

undersökningen syntes även den vid förmögenhetsbeskattningen gällande

reduktionsregeln böra omprövas.

Tidigare hade samma skattesatser gällt för aktiebolag och ekonomiska

föreningar. Såväl statsskatteberedningen som finansministern förutsatte,

att en sådan jämställdhet skulle råda även i forsättningen, ehuru en viss

höjning av skattesatsen hade förslagits. Riksdagen höjde emellertid endast

skattesatsen för aktiebolag. Denna omotiverade höjning tillskapade en

icke önskvärd skillnad mellan de nämnda företagsformerna. Detta förhållande

komme otvivelaktigt att i fortsättningen inverka på valet av verksamhetsform

liksom på konkurrensmöjligheterna mellan de båda slagen

av företag. Det vore angeläget att utredningen beaktade tendenserna i detta

avseende och undersökte möjligheterna att återinföra likställighet i beskattningshänseende

mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar genom

en sänkning av bolagsskatten.

Motionärerna föreslogo slutligen, att utredningen måtte omfatta frågan,

i vad mån den höga beskattningen motverkade en önskvärd inriktning av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

5

kapitalrörelserna mellan vårt land och utlandet samt i vad mån investeringar

eller utgifter av omkostnadskaraktär företoges, som vore olämpliga

ur allmänt ekonomisk synpunkt men motiverade, om hänsyn toges till

deras verkningar i skattehänseende. Man vore därmed inne på frågan, huruvida

»skattetänkandet» blivit en dominerande faktor i vårt ekonomiska

liv och följaktligen en faktor, som vore ägnad att snedvrida detta.

Motionärerna saknade anledning att ingå på frågan, huruvida en utredning

rörande vårt skattesystem och dess verkningar skulle omhänderhavas

av 1944 års allmänna skattekommitté, men ville framhålla önskvärdheten

av att de rent ekonomiska spörsmålen utreddes under åtminstone samverkan

med konjunkturinstitutet.

Utskottet. 1 de ifrågavarande motionerna har yrkats skrivelse till Kungl.

Maj :t med hemställan om er. utredning rörande det gällande skattesystemets

verkningar i vissa avseenden, som i motionerna närmare angivits.

Bland de spörsmål, som vid denna utredning borde upptagas till behandling,

ha i motionerna nämnts förmögenhetsbeskattningen samt beskattningen av

aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Det nu gällande systemet för den statliga beskattningen av inkomst och

förmögenhet antogs av föregående års riksdag och trädde i tillämpning

från och med innevarande års ingång. Detta system innebär i åtskilliga

hänseenden betydelsefulla förändringar i jämförelse med det förutvarande

skattesystemet. Utskottet vill icke bestrida, att med hänsyn härtill en

närmare belysning av det nya skattesystemets verkningar för vårt ekonomiska

liv skulle kunna anses önskvärd. Nu förefintliga möjligheter till

ett bedömande av dessa verkningar äro nämligen icke stora. Om det låter

sig göra att genom en utredning vinna ökad kunskap härutinnan, skulle

detta uppenbarligen vara av stort intresse. I den mån med motionerna kan

ha åsyftats att erhålla ett förutsättningslöst klarläggande av det nya skattesystemets

verkningar, finner utskottet alltså i och för sig intet att erinra

mot denna tanke.

Utskottet har så mycket mindre anledning att ställa sig avvisande mot

tanken på en utredning med här angivet syfte som redan av 1947 års bevillningsutskott

vid skattefrågans behandling uttalades tveksamhet på vissa

punkter, ehuru skälen för ett genomförande av lagstiftningen även i dessa

delar dock ansågos väga tyngre. Nämnda utskott, som verkställde undersökningar

rörande bl. a. den skärpta förmögenhetsbeskattningens inverkan på

marginalskattens storlek, yttrade i detta hänseende i sitt betänkande nr 50,

att den omständigheten att höga marginalskattesatser kunde uppkomma

vid vissa kombinationer av inkomst och förmögenhet givetvis vore en olägenhet.

Utskottet fann också olikheten i skattesats vid inkomstbeskattningen

för å ena sidan aktiebolagen och å andra sidan de ekonomiska föreningarna

kunna innebära eu viss risk för att skattesynpunkter kunde bliva

avgörande vid valet av företagsform. Då utskottet kan instämma i vad

1947 års bevillningsutskott sålunda anfört, anser utskottet det vara av vär
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

de, om verkningarna av de nya reglerna i dessa avseenden kunde bliva närmare

klarlagda. En sådan undersökning, vilken bör ske efter objektiva grunder,

kan måhända även på andra punkter vara motiverad. Vid undersökningen

synes därjämte böra tillses, att den ifrågavarande lagstiftningen icke

blivit utformad på sådant sätt, att densamma kan utnyttjas för vinnande av

en obehörig skattelindring, samt att eventuellt förekommande bristfälligheter

i lagstiftningen av denna art i möjligaste mån bliva rättade.

Genom en utredning i ovan angivna hänseenden skulle skapas bättre

möjligheter för ett bedömande, huruvida — med beaktande av alla på frågan

inverkande faktorer — skäl kunna anses föreligga till ändring av förevarande

lagstiftning. Av stor betydelse skulle enligt utskottets mening även

vara, att genom denna utredning kunde erhållas ett ytterligare klarläggande

av skattesystemets verkningar i olika avseenden.

Den frågan måste naturligtvis ställas, på vad sätt en sådan utredning skall

ske. Det gäller här i första hand icke en skatteteknisk undersökning utan en

undersökning av allmänt ekonomisk natur. Motionärerna ha icke anvisat

någon väg för den av dem föreslagna utredningen, och utskottet är ej heller

berett att framlägga några riktlinjer i detta hänseende. En sak torde dock i

detta sammanhang få anses uppenbar. Vill man åstadkomma en utredning

efter objektiva grunder — och således ej endast att vissa härför anlitade

experter skola uttala prognoser eller omdömen om skattesystemets verkningar

— lärer det vara ofrånkomligt, att skattesystemet först under någon

tid måste ha varit i verksamhet. Det bör för övrigt i detta sammanhang icke

förbises, att på grund av de nuvarande inom produktionen rådande onormala

förhållandena med brist på bl. a. råvaror, elektrisk kraft och bränsle en nu

gjord undersökning rörande det nya skattesystemets verkningar med avseende

å produktionen skulle kunna giva ett missvisande resultat.

Med hänsyn till dessa omständigheter anser sig utskottet — trots sin

principiella anslutning till tanken på en utredning i detta ämne vid lämplig

tidpunkt — icke kunna tillstyrka bifall till de föreliggande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 116 av herr Domö m. fl.

och II: 195 av herr Falla m. fl. om utredning angående det

gällande skattesystemets verkningar i vissa avseenden icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 maj 1948.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

7

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,

Ekman, Velander, Björnsson*, Heuman, Wehtje*, Franzon och Niklasson

samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Hagberg i Malmö,

Björklund, Hammarlund, Sandberg*, Orgård, Jonsson i Skedsbygd, Olson i

Göteborg*, Sundström och Forsberg.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservatio n

av herrar Velander, Wehtje, Hagberg i Malmö och Olson i Göteborg, vilka

ansett, att utskottet, i anslutning till de likalydande motionerna I: 116 av

herr Domö m. fl. och II: 195 av herr Falla in. fl., bort hemställa, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t ville verkställa

utredning rörande det gällande skattesystemets verkningar i de avseenden,

som i motionerna berörts, ävensom förelägga riksdagen de förslag,

som av utredningen kunna föranledas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.