Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående frihet från utskiftningsskatt vid upplösning av Bergslagernas järnvägsaktiebolag m. fl. bolag.

1948-05-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1948:46, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående frihet från utskiftningsskatt vid upplösning av Bergslagernas järnvägsaktiebolag m. fl. bolag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46.

1

Nr 46.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning angående frihet

från utskiftningsskatt vid upplösning av Bergslagernas

järnvägsaktiebolag m. fl. bolag.

I en den 2 april 1948 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 197, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning angående frihet från utskiftningsskatt vid upplösning

av Bergslagernas järnvägsaktiebolag m. fl. bolag.

Härigenom förordnas, att bestämmelserna i förordningen den 27 juni

1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska bankbolags

tillgångar icke skola äga tillämpning vid upplösning av nedannämnda

bolag i samband med införlivning i statsbanenätet av de till trafikförvaltningen

Göteborg—Dalarne—Gävle hörande järnvägarna, nämligen

Bergslagernas järnvägsaktiebolag, Gävle—Dala järnvägsaktiebolag, Södra

Dalarnes järnvägsaktiebolag, Lödöse—Lilla Edets järnvägsaktiebolag, Kil—

Fryksdalens järnvägsaktiebolag, järnvägsaktiebolaget Dal—Västra Värmland

och Dalslands järnvägsaktiebolag ävensom G. D. G. biltrafiks aktiebolag,

Trafikaktiebolaget Haglund & Larsson, Aktiebolaget Göteborgs express

& transport, Aktiebolaget Samtrafik, Aktiebolaget Hast och Aktiebolaget

Fjorden.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, dä förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Sedan 1947 års riksdag (skriv, nr 309) anvisat ett investeringsanslag för

budgetåret 1947/48 av 80 315 000 kronor till förvärv av aktier i Bergslager
1

Bihanq till riksdagens protokoll 1948. 7 samt. Nr 46.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 46.

nas med flera järnvägsaktiebolag (GDG-bolagen), hava de avsedda aktieförvärven

kommit till stånd. Kungl. Maj :t har därefter den 5 mars 1948 på

föredragning av chefen för kommunikationsdepartementet beslutat avlåta

proposition till riksdagen (nr 191) med förslag dels att riksdagen måtte

bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder för att de ifrågavarande

bolagen — jämte tillhörande dotterbolag, i den mån Kungl. Maj :t

så funne lämpligt — skulle träda i likvidation dels ock att riksdagen måtte

föreskriva att de berörda järnvägarna skulle från den 1 juli 1948 införlivas

med statens järnvägar.

Vid anmälan av nyssnämnda ärende framhöll chefen för kommunikationsdepartementet,

att i samband med att GDG-bolagen — eventuellt med

något undantag —- likviderades och deras egendom utskiftades skulle bolagen

enligt nu gällande bestämmelser i förekommande fall erlägga utskiftningsskatt.

Då likvidation av Västeråsbanan i motsvarande ordning skedde,

erlades utskiftningsskatten av statens järnvägar med anlitande av driftmedel.

I förevarande fall syntes av budgettekniska skäl driftmedlen icke

lämpligen böra användas för ändamålet. Chefen för finansdepartementet

komme därför senare i annat sammanhang att föreslå, att bolagen medgåves

befrielse från att erlägga sådan skatt. Vid bifall till detta förslag bortfölle

frågan, huru täckning skulle beredas för utskiftningsskatten, och chefen

för kommunikationsdepartementet ansåge sig därför ej ha anledning

att vidare beröra denna fråga.

I skrivelse den 17 oktober 1947 har järnvägsstyrelsen anfört, att i samband

med likvidationen GDG-bolagen skulle komma att påföras utskiftningsskatt,

vilken för samtliga GDG-bolag beräknades uppgå till 27 å 28

milj. kronor. Denna skatt skulle i huvudsak komma att drabba staten i

egenskap av ägare till huvudparten av aktierna i bolagen.

Styrelsen har vidare erinrat om att motsvarande förhållanden tidigare inträffat

i samband med införlivandet med statsbanenätet av vissa andra

järnvägar, varvid — enligt statsmakternas beslut — täckning av skatterna

skulle beredas av statens järnvägars driftsmedel. Med hänsyn till storleken

av den för GDG-bolagen beräknade utskiftningsskatten bleve förhållandet i

detta fall väsentligt annorlunda. Järnvägsstyrelsen kunde icke ställa i utsikt,

att de statsskatter, som normalt komme alt följa med avvecklingen av

GDG-bolagens verksamhet, skulle kunna bestridas med driftsmedel. Vidtoges

icke någon åtgärd, bleve styrelsen nödsakad hemställa om särskilt anslag

för skatternas täckning.

Sedan styrelsen anfört vissa principiella invändningar mot beviljandet av

sådant anslag ävensom framhållit, att här icke i egentlig mening vore tal

om någon utskiftning av bolagens tillgångar utan blott om en ombildning

av ett statsägt företag från en organisationsform till en annan, har styrelsen

ifrågasatt om icke det mest rationella vore att meddela befrielse från ifrågavarande

skatter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr i(i.

3

Chefen för finansdepartementet har i den föreliggande propositionen föreslagit

att — såsom i propositionen nr 191 till innevarande års riksdag

förutsatts — de ifrågavarande bolagen genom särskild lagstiftning befrias

från skyldighet att erlägga utskiftningsskatt. Rörande den av departementschefen

anförda motiveringen för delta förslag får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 7—9).

Utskottet. I den föreliggande propositionen har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning angående

frihet från utskiftningsskatt vid upplösning av Bergslagernas järnvägsaktiebolag

in. fl. bolag. Såsom i propositionen framhållits har vid tidigare

tillfällen då järnvägsaktiebolag, vari staten förvärvat huvudparten av

aktierna, trätt i likvidation, utskiftningsskatten ansetts böra täckas av statens

järnvägars driftsmedel. Anledningen till att i nu förevarande fall i

stället föreslagits särskild lagstiftning, varigenom de ifrågavarande bolagen

skulle befrias från skyldighet att erlägga utskiftningsskatt, har angivits

vara den, att av budgettekniska skäl — utskiftningsskattens storlek och

det beräkneliga driftsresultatet av statens järnvägar — driftsmedlen icke

lämpligen borde användas för ändamålet. Utskottet finner icke anledning

till erinran mot att den föreliggande frågan löses på nu angivet sätt och tillstyrker

sålunda bifall till propositionen. Emellertid anser sig utskottet böra

i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på vissa frågor av mera principiell

natur.

Ur organisatorisk synpunkt innebär järnvägsförstatligandet att ett antal

mindre företag uppgå i den större organisationen, statens järnvägar. Samma

strävan att genom sammanslagning (fusion) uppnå koncentration av ekonomiska

företag i större enheter möter även inom det privata näringslivet.

Inom utskottet har nu den frågan väckts, huruvida icke skäl kunna anses

föreligga att, på enahanda sätt som i propositionen föreslagits skola gälla

vid sammanslagning av vissa statliga företag, medgiva befrielse från utskiftningsskatt

även vid fusion av privatägda aktiebolag, där alltså någon

utskiftning i egentlig mening icke förekommer.

Vid tillkomsten av 1927 års förordning om utskiftningsskatt framfördes

från vissa håll betänkligheter mot att den föreslagna skatten jämväl drabbade

sådana bolagsupplösningar, som innebure rekonstruktion eller fusion

med annat bolag, ehuru rationell grund för beskattning saknades i sådana

fall. Gentemot denna anmärkning framhöll departementschefen (prop. nr

134/1927 s. 13 o. 14), att det enligt hans åsikt icke kunde anses orättvist

att beskatta ett aktiebolags besparade vinstmedel jämväl då bolaget upplöstes

av den anledningen, alt bolagets rörelse uppginge i ett annat bolag. Departementschefen

ville dock medgiva, att det vore tänkbart, att utsikten att få

erlägga utskiftningsskatt skulle kunna i vissa fall avskräcka från bolagsfusioner,

vilka vore önskvärda ur såväl aktieägarnas som det allmännas

synpunkt. Enligt departementschefens mening torde det emellertid ej vara

möjligt alt fastställa andra regler för beskattning av upplösningar i sam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 46.

manhang med fusioner än de för upplösning i allmänhet gällande. Vidare

syntes de framförda anmärkningarna även av en annan orsak förlora i värde.

Med hänsyn till skattefriheten för moderbolag för från dotterbolag uppburen

aktieutdelning torde i fall av bolagsfusioner sådana dispositioner vidtagas,

att utskiftningsskatt i stort sett kunde undvikas. Slutligen ville departementschefen

framhålla, att den beskattning det här gällde vore så jämförelsevis

obetydlig (skattesatsen var ursprungligen 5 %), att verkligt betydelsefulla

bolagsfusioner knappast av densamma kunde röna någon nämnvärd

inverkan.

Frågan att från skatteplikt till utskiftningsskatt undantaga vad som vid

nedsättning av aktiekapital i eller upplösning av svenskt aktiebolag utskiftas

till annat sådant bolag har därefter vid olika tillfällen varit föremål för

uppmärksamhet. Såvitt utskottet har sig bekant berördes frågan senast i en

inom finansdepartementet upprättad, den 24 april 1940 dagtecknad promemoria,

vilken låg till grund för den av 1940 års riksdag beslutade höjningen

av utskiftningsskatten. Efter att ha understrukit svårigheten alt finna en

tillfredsställande lösning av förevarande spörsmål, anfördes i promemorian,

att frågan finge upptagas till fortsatt behandling vid en kommande översyn

av de skatter, som i skilda avseenden kompletterade skattesystemet, särskilt

utskiftnings- och ersättningsskatterna. I promemorian framhölls vidare, att

skälen för en utvidgning av friheten från s. k. kedjebeskattning för aktiebolag

till ifrågavarande område icke vore oomtvistliga (prop. nr 273/1940

s. 5 o. ff).

Utskottet har icke anledning att i detta sammanhang taga ställning

till frågan om utskiftningsskattens utformning vid bolagsfusioner. Emellertid

vill utskottet erinra om att hithörande spörsmål i viss mån torde

ha kommit i ett nytt läge efter tillkomsten av 1944 års aktiebolagslag, vilken

trätt i kraft den 1 januari i år. 1 den förut gällande aktiebolagslagen saknades

helt bestämmelser om fusion, varför en dylik kunde genomföras endast

med anlitande av allmänna civilrättsliga och aktiebolagsrättsliga regler

om överlåtelse, skuldövertagande, likvidation, ökning av aktiekapitalet

m. m. Då emellertid fusionsfrågorna i samband med den nutida utvecklingen

i riktning mot koncentration av ekonomiska företag i större enheter erhållit

alltmer ökad betydelse, ha vissa bestämmelser till underlättande av

fusion upptagits i den nya lagen (174—176 §§). Utskottet förutsätter, att

vid den allmänna översyn av utskiftningsskatteförordningen, som kan väntas

komma till stånd inom en nära framtid, även frågan om utskiftningsskatten

vid bolagsfusioner blir föremål för en förnyad undersökning. Därvid

synes särskilt böra utredas, huruvida den utveckling, som föranlett tillskapandet

av de nya reglerna om fusion i aktiebolagslagen, bör medföra en

uppmjukning av bestämmelserna om utskiftningsskatt i sådana fall där det

icke är fråga om utskiftning i egentlig mening.

I detta sammanhang må jämväl erinras om att innevarande års riksdag

för en viss grupp av aktiebolag, nämligen försäkringsaktiebolagen, bemyndigat

Ivungl. Maj :t att, i fall då sådant bolag upplöses i anledning av att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46.

5

dess försäkringsbestånd överlåtits till annat försäkringsbolag, vilket äger

samtliga aktier i förstnämnda bolag, efter särskild framställning medgiva

befrielse från skattskyldighet enligt förordningen om utskiftningsskatt. Rörande

denna fråga tillåter sig utskottet hänvisa till första lagutskottets utlåtande

nr 34/1948 s. 12—14.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 197, antaga det vid propositionen fogade

förslaget till förordning angående frihet från utskiftningsskatt

vid upplösning av Bergslagernas järnvägsaktiebolag

m. fl. bolag.

Stockholm den 20 maj 1948.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Wahlmark, Ekman, Velander, Frans

Ericson, Heiiman, Wehtje, Ramberg, Näsgård, Widner och Petrén samt

från andra kammaren: herr Olsson i Gävle, Hagberg i Malmö*, Björklund,

Hammarlund, Sandberg, Orgård, Falk, Karlsson i Grängesberg*, Karlsson

i Granebo* och Larsson i Luttra.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:232 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner angående inrättande av investeringsfonder för jordbruk TO. TO. a1 i texten