Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om befrielse från skatt för familjebidrag, som utgår till ägare av eget hem.

1948-06-01 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1948:50, Betänkande i anledning av väckt motion om befrielse från skatt för familjebidrag, som utgår till ägare av eget hem.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

Nr 50.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

befrielse från skatt för familjebidrag, som utgår till

ägare av eget hem.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, It:

305, av herr Johansson i Stockholm in. fl. har hemställts, »att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om sådan ändring i gällande förordningar

att familjebidrag som utgår till ägare av eget hem icke blir föremål

för beskattning».

Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa

till motionen.

Sedan 1935 års riksdag beslutat dels att inrätta en statlig utlåningsfond,

benämnd lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer, vilken förvaltas av statskontoret, dels ock att för budgetåret

1935/36 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor till främjande av bostadsförsörjning

för dylika familjer (familjebidrag), utfärdades av Kungl.

Maj :t kungörelsen den 4 september 1935 (nr 512) om lån och bidrag av

statsmedel till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer. Denna kungörelse har sedermera ändrats vid flera tillfällen,

bl. a. genom kungörelse den 27 maj 1938 (nr 246), varigenom kungörelsens

rubrik erhållit ändrad lydelse i så måtto, att kungörelsen angives gälla

lån och bidrag av statsmedel för beredande av hyresbostäder åt mindre bemedlade,

barnrika familjer. I sin nuvarande lydelse innehåller kungörelsen,

såvitt här är av intresse, i huvudsak följande bestämmelser. För beredande av

billiga hyresbostäder åt mindre bemedlade, barnrika familjer i städer samt i

stadsliknande och andra tätare bebyggda samhällen kunna under vissa i kungörelsen

närmare angivna villkor lån (bostadsanskaff ning slån) och årliga bidrag

(familjebidrag) av statsmedel eller ock enbart dylika bidrag beviljas

vederbörande kommun eller, under förmedling av denna, allmännyttigt bostadsföretag.

Om särskilda skäl därtill äro, må bostadsanskaffningslån och

familjebidrag eller ock enbart dylika bidrag beviljas jämväl för beredande

av billiga hyresbostäder åt mindre bemedlade, barnrika familjer i ort på

den egentliga landsbygden. Bostadsanskaffningslån och familjebidrag beviljas

av statens byggnadslånebyrå. Familjebidrag beviljas kommun eller bostadsföretag

för att såsom hyresavdrag tillgodokomma mindre bemedlade,

barnrika familjer. På grundval av de förhållanden, som ha avseende å fas
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

7

tighetens ekonomi, skola efter förslag av kommunen eller bostadsföretaget

av byggnadslånebyrån fastställas standardhyror för de särskilda lägenheterna.

De hyror, vilka skola erläggas av sådana familjer som ovan nämnts,

bestämmas genom att från standardhyrorna göras procentuella hyresavdrag,

uppgående till mellan 30 procent (för familj med 3 barn) och 70 procent

(för familj med 8 eller flera barn).

Enligt förordningen den 15 juni 1935 (nr 319) angående skattefrihet för

viss förmån av hyresavdrag skall förmån, vilken såsom hyresavdrag tillgodokommer

mindre bemedlad, barnrik familj från å riksstaten uppfört

anslag för främjande av bostadsförsörjning för dylika familjer, vid tilllämpning

av kommunalskattelagen och förordningen om statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt (numera förordningen om statlig inkomstskatt) ej

utgöra skattepliktig inkomst.

1938 års riksdag beslöt dels medgiva, att lånefonden för bostadsförsörjning

för mindre bemedlade, barnrika familjer finge disponeras jämväl för

beredande av bostäder i egnahem åt sådana familjer, dels ock för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor till främjande av bostadsförsörjning

för dylika familjer (familjebidrag). I anslutning härtill utfärdade

Kungl. Maj :t kungörelsen den 27 maj 1938 (nr 24-7) om lån och bidrag

av statsmedel för beredande av bostäder i egnahem åt mindre bemedlade,

barnrika familjer. Denna kungörelse innehåller i sin nuvarande lydelse

bl. a. följande bestämmelser. För att åt mindre bemedlade, barnrika familjer

bereda billiga bostäder i egnahem å mark, som innehaves med äganderätt eller

tomträtt, må under vissa i kungörelsen närmare angivna villkor beviljas lån

av statsmedel (bostadsanskaffningslån) samt medgivas eftergifter å de för

lånen fastställda ränte- och annuitetsbeloppen (familjebidrag). Bostadsanskaffningslån

lämnas under förmedling av vederbörande kommun eller i

vissa fall av enskilt företag. Bostadsanskaffningslån och familjebidrag beviljas

av statens byggnadslånebyrå. Bostadsanskaffningslån skall i regel utgöra

till */. en räntefri stående del, till likaledes 2/9 en stående del, varå

ränta utgår, och till återstoden en amorteringsdel. Amorteringsdelen skall

vara slutamorterad inom 20 år. Familjebidrag skola tillgodokomma mindre

bemedlade, barnrika familjer i form av avdrag å de årliga ränte- och annuitetsbeloppen

eller i visst fall såsom kontantbidrag. Bidragen, vilka sålunda i

regel högst kunna uppgå till nämnda belopp och vilka under särskilda förhållanden

kunna återkrävas, bestämmas av byggnadslånebyrån. För varje

fastighet skall beräknas en normal årlig bostadskostnad. Familjebidraget

skall bestämmas till ett procentuellt belopp av normalkostnaden, nämligen

lägst 30 procent (för familj med 3 barn) och högst 70 procent (för familj

med 8 eller flera barn).

Till och med budgetåret 1943/44 kallades ifrågavarande anslag å riksstaten

»Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer».

Från och med budgetåret 1944/45 har emellertid anslaget erhållit

följande ändrade benämning: »Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika

familjer.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

Vid 1947 års riksdag beslöts i anledning av propositionen nr 235 en omläggning

av den statliga låne- och bidragsverksamheten till förmån för bostadsförsörjningen.

Denna omläggning innebar bl. a., att det dittillsvarande

familjebidraget ersattes med ett familjebostadsbidrag till familjer med minst

2 minderåriga barn i ny- och ombyggda hus. Vidare infördes en särskild bostadsrabatt

(det s. k. trekronorsbidraget) i syfte att stödja familjer med begränsade

inkomster och med lägenhet i vissa av kommun eller allmännyttigt

företag förvaltade hus. Bestämmelserna angående familjebostadsbidraget

skulle träda i kraft den 1 juli 1948 och föreskrifterna om de särskilda bostadsrabatterna

den 1 juli 1947. Vissa ändringar häri ha vid innevarande

års riksdag föreslagits i propositionen nr 231. I den sistnämnda propositionen

ha — liksom i den vid årets riksdag framlagda statsverkspropositionen

— för hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer, vilken benämning

sålunda bibehållits å riksstaten, upptagits ett förslagsanslag av 20 miljoner

kronor och för särskilda bostadsrabatter ett reservationsanslag av 1

miljon kronor.

I en den 17 februari 1945 till finansdepartementet inkommen skrift har

Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund anfört, att fråga uppkommit,

huruvida familjebidrag (hyresrabatter) som utgått enligt 1938 års kungörelse

— i likhet med hyresavdrag enligt 1935 års kungörelse — vore undantagna

från skatteplikt. Enligt förbundets erfarenhet bleve hyresrabatterna

på sina håll ej beskattade, men på andra håll, däribland i Stockholm,

underkastades desamma beskattning. Då förbundet hade anledning förmoda,

att lagstiftarnas avsikt varit att såväl hyresavdrag som hyresrabatter

skulle vara undantagna från skatteplikt, hemställde förbundet, att förslag

i förtydligande syfte måtte föreläggas riksdagen. Detta kunde ske genom

att i 1935 års förordning angående skattefrihet för viss förmån av hyresavdrag

efter ordet »hyresavdrag» tillädes orden »och hyresrabatt».

Överståthållarämbetet har, efter remiss, avgivit yttrande över denna

framställning och därvid framhållit bl. a. följande. Då uttrycklig bestämmelse

saknades angående skattefrihet för familjebidrag enligt 1938 års kungörelse,

hade beskattningsnämnderna i Stockholm ansett desamma icke

kunna undantagas från beskattning. Ehuru enligt överståthållarämbetets

uppfattning en olika behandling i skattehänseende av å ena sidan

hyresavdrag och å andra sidan sådant familjebidrag vore principiellt motiverad,

ansåge sig ämbetet dock, med hänsyn till den lättnad det skulle innebära

för beskattningsnämnderna att icke behöva räkna med dessa för skatteunderlagets

storlek helt visst betydelselösa intäkter, böra tillstyrka, att åtgärder

vidtoges i syfte att familjebidrag i likhet med hyresavdrag undantoges

från skatteplikt.

Berörda framställning har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

I den föreliggande motionen har — under hänvisning till den av Taxeringsnämndsordförandenas

riksförbund gjorda framställningen — framhål
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

9

lits, att en beskattning av familjebidragen enligt 1938 års kungörelse medförde

den konsekvensen att småstugeägaren bleve sämre ställd än hyresgästen

i ett subventionerat hyreshus.

Utskottet. I den förevarande motionen har yrkats skrivelse till Kungl.

Maj :t med hemställan om sådan ändring av gällande författningar, att familjebidrag,

som utgår till ägare av egethem, icke blir föremål för beskattning.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen utgår enligt kungörelsen

den 4 september 1935 om lån och bidrag av statsmedel för beredande

av hyresbostäder åt mindre bemedlade, barnrika familjer familjebidrag

för att såsom hyresavdrag tillgodokomma sådana familjer. Genom en förordning

den 15 juni 1935 har föreskrivits, att dylik förmån av hyresavdrag

icke skall utgöra skattepliktig inkomst. Vidare utgår enligt kungörelsen

den 27 maj 1938 om lån och bidrag av statsmedel för beredande av bostäder

i egnahem åt mindre bemedlade, barnrika familjer familjebidrag, varmed

i regel avses att medgiva eftergift å fastställda ränte- och annuitetsbelopp

för enligt sistnämnda kungörelse beviljat bostadsanskaffningslån.

Någon uttrycklig föreskrift om skattefrihet för familjebidrag enligt 1938

års kungörelse har ej meddelats. På grund härav har vid tillämpningen

fråga uppkommit, huruvida familjebidrag, som utgått jämlikt sistnämnda

kungörelse, enligt gällande bestämmelser utgöra skattepliktig inkomst eller

icke. Praxis synes därvid ha varit oenhetlig. Medan beskattningsnämnderna

1 Stockholm ansett sådant familjebidrag vara underkastat skatteplikt, ha

enligt uppgift beskattningsnämnderna på vissa andra håll i landet med hänsyn

till stadgandet i 1935 års förordning angående skattefrihet för hyresavdrag

betraktat jämväl nämnda familjebidrag som icke skattepliktig inkomst.

Det tillkommer givetvis icke utskottet att taga ställning till denna tolkningsfråga,

vilken, såvitt utskottet har sig bekant, icke varit föremål för

skattedomstolarnas prövning. Då emellertid olika uppfattningar i detta

hänseende kommit till uttryck vid tillämpningen, finner utskottet önskvärt,

att den oklarhet, som här råder, genom införande av tydligare bestämmelser

undanröjes. Utskottet vill härvid påpeka, att förmånen av hyresavdrag

enligt 1935 års kungörelse och familjebidraget enligt 1938 års kungörelse

utgå från ett och samma anslag å riksstaten, vilket anslag från och

med budgetåret 1944/45 benämnes »Hyresrabatter för mindre bemedlade,

barnrika familjer». Även om de båda bidragsformerna i så måtto äro olika,

att hyresavdraget enligt 1935 års kungörelse utgår för en förhyrd bostad,

medan däremot familjebidraget enligt 1938 års kungörelse gäller en bostad,

som innehaves med äganderätt, är dock syftet med dessa förmåner detsamma.

I båda fallen avses att bereda hjälp åt mindre bemedlade, barnrika

familjer. Bägge bidragsformerna ha sålunda tillkommit i barnens intresse.

På grund härav och då hyresavdraget enligt 1935 års kungörelse är undantaget

från skatteplikt, synas utskottet vissa skäl kunna anföras för alt även

2 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 7 samt. .Vr 50.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

familjebidraget enligt 1938 års kungörelse bör vara fritaget från beskattning.

Emellertid anser sig utskottet icke böra, såsom i motionen yrkats, föreslå

skrivelse till Kungl. Maj :t med hemställan om förslag i ämnet. 1946 års riksdag

har på förslag av samma års bevillningsutskott i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställt om en översyn av reglerna om skattefrihet för vissa slag

av intäkter i syfte att åvägabringa en samordning mellan dessa regler och de

sociala förmånerna. Denna översyn har visserligen ännu icke kommit till

stånd, men utskottet förutsätter, att så kommer att ske så snart tillfälle

därtill gives. Enligt utskottets mening bör spörsmålet om den skatterättsliga

behandlingen av de ifrågavarande familjebidragen därvid tagas under övervägande.

Vid denna omprövning bör uppmärksamhet ägnas även åt de bidragsformer,

som vid den år 1947 beslutade omläggningen av den statliga

låne- och bidragsverksamheten till förmån för bostadsförsörjningen ersatt

familjebidragen, liksom även åt andra därmed jämförliga bidragsformer.

Med hänsyn härtill avstyrker utskottet det i den förevarande motionen framställda

yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 305 av herr Johansson i Stockholm in. fl.

om befrielse från skatt för familjebidrag, som utgår till ägare

av eget hem, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 juni 1948.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande: se under betänkandet nr 49.

487791. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.