Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om en särskild varuskatt å importerad frukt.

1948-06-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1948:52, Betänkande i anledning av väckta motioner om en särskild varuskatt å importerad frukt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

1

Nr 52.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om en särskild varuskatt å importerad frukt.

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, I: 184 av

herr Gustaf Elof sson m. fl. och II: 299 av herr Johnsson i Skoglösa m. fl.,

har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att en särskild varuskatt pålägges

importerad frukt med 30 öre per kg för konserverad och 20 öre per kg

för annan frukt».

Beträffande motiveringen för det i motionerna framställda yrkandet får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 299.

Vad först angår frågan rörande nu gällande beskattning av

importerad frukt må nämnas, att tullavgifter utgå för dessa varor i

enlighet med vad nedan angives.

Ätbara frukter och bär återfinnas i tulltaxan under nr 63—72: 2 (statistiska

nr 124—152). Vissa slag äro fria från tull, nämligen apelsiner, cedratoch

grapefrukter, vindruvor under tiden 1 januari—30 juni, plommon under

tiden 1 januari—30 juni och 16 november—31 december, torkade eller saltade

aprikoser, bananer, bruneller, cedratfrukter, persikor, plommon, päron,

sviskon och äpplen samt russin och korinter. För övriga slag av frukter och

bär utgår tull, som i viss utsträckning har karaktär av tilläggstull. De olika

tullsatser, som nu gälla, angivas i följande uppställning.

Tull för 100 ka

Tull-

Statis-

taxe-

tiskt

tull

tilläggs-

nr

nr

tull

kronor

kronor

Frukter och bär, ätbara:

färska eller enbart kokade:

• ur 63

125, 126

bananer och citroner..............................

—

10:-

64: 1

127: 1

vindruvor, under tiden 1 juli—31 december........

35:-

jordgubbar:

65

128

under tiden 1 september—31 december............

25:-

66

129

under annan tid............................

100: —

67: 1

129: 1

plommon, under tiden 1 juli—15 november.........

35: —

körsbär:

67:3

129: 3

under tiden 1 juni—31 juli........................

35: —

67:4

129:4

under annan tid........................

10: —

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 7 samt. Nr 52— 55.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Tull för 100 kg

Till-

Sta-

taxe-

tistiskt

tull

tilläggs-

nr

nr

tull

kronor

kronor

130

äpplen............................................

10: —

10:—1 2

131

päron............................................

10: —

10:—8

67: 5

andra, ej särskilt nämnda:

132

frakter...........................................

10: —

10: —3 *

133, 134

10:-

torkade eller saltade:

68: 2

141

skal och kärnhus av äpplen samt s. k. chopped app-

les till beredning av läskedrycker................

25:-

69:2

143, 144

fikon; ävensom apelsin-, citron- och pomeransskal ..

15: —

70: 1—2

145, 146

nötter; ävensom kastanjer ........................

30: —

71: 1—2

147-149

mandel; ävensom aprikos-, persiko- och plommon-

kärnor samt s. k. arachidmandel.................

35: —

72:1

151

dadlar............................................

50:-

72:2

150, 152

andra, ej särskilt nämnda; ävensom nötkärnor.....

50: —

Tullfriheten för grapefrukter, torkade aprikoser, bruneller, persikor, plommon,

päron, sviskon och äpplen, s. k. blandad frukt av dylika torkade frukter

samt russin ävensom tullen (inklusive tilläggstullen) å färska äpplen och

päron äro bundna genom Sveriges handelsöverenskommelse med Amerikas

Förenta Stater den 25 maj 1935. Härjämte är tullfriheten för korinter bunden

genom handelsavtalet med Grekland den 10 september 1926.

Ananas, syltad, inkommande å kärl, vilka endast äro avsedda att skydda

varan under transporten men icke tjäna som emballage vid detalj försäljningen,

är upptagen under tulltaxenr 137: 1 (stat. nr 310: 1) och belagd med

en tull av 20 kr. för 100 kg. Övriga ätbara frukter och bär, inlagda i sprit,

ättika eller olja eller syltade, äro hänförliga till tulltaxenr 137: 2 och 138

(statistiska nr 310: 2 och 311), med tull av 40 kr. för 100 kg. Härtill kommer

i fråga om frukterna en tilläggstull av 10 kr. för 100 kg. Från denna tilläggstull

äro dock undantagna sylter och geléer samt pomerans-, apelsin- och

citronmarmelader.

Konserver av ananas och grapefrukt falla under tulltaxenr 143: 1 (statistiskt

nr 315: 1) och draga en tull av 30 kr. för 100 kg. Övriga fruktkonserver

äro hänförliga till tulltaxenr 143: 2 (statistiskt nr 318) och beläggas med

en tull av 50 kr. för 100 kg, vartill kommer en tilläggstull av 25 kr. för 100

kg. Denna tilläggstull utgår dock icke för aprikoser, persikor, päron, blandad

frukt, pomerans-, apelsin- och citronmarmelader.

Samtliga de tullar, som sålunda gälla för syltade frukter och för fruktkonserver,

beröras av förut nämnda handelsöverenskommelse med Amerikas

1 Tilläggstullen utgår icke under tiden 1 januari—30 juni.

2 Tilläggstullen utgår icke under tiden 1 december—30 juni.

3 Tilläggstullen utgår icke lör pomeranser, ej heller för andra, ej särskilt nämnda frukter under

tiden 1 februari—30 april.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52. 3

Förenta Stater samt av handelsöverenskonimelsen med Storbritannien och

Norra Irland den 15 maj 1933.

•

Beträffande storleken av fruktimporten under tiden från

och med år 1946 har utskottet från statens livsmedelskommission (sektionen

för utrikes- och licensärenden) inhämtat vissa uppgifter, vilka sammanställts

i nedanstående tablå. Siffrorna avse importkvantiteterna i ton.

Statistiskt

nr

Varuslag

1946

1947

1947/48

(endast upp- skattade

1948/49

uppskattade

siffror

jan.—nov.

hela året

siffror

för tiden

Vs-*0/» 1948)

124

Färsk frukt:

apelsiner ........

93 283

60 330

68 741

47 000

40 000

125

bananer ........

21 680

12 163

13 153

7 500

5 000

126

citroner ........

3 357

3 449

3 785

4100

4 000

126: 1

grapefrukt ......

3 758

2 564

2 505

1500

500

127:1, 2

vindruvor ......

5 350

3 628

4 222

1700

1700

130

äpplen ..........

32 741

22 669

24 675

21000

14 000

131

päron ..........

12 888

8 699

8 751

4 400

högst 2000

128,129,132

annan ..........

830

641

712

300

_

Totalt

173 887

114143

126 544

87 500

60000-70000

135—142: 1

Torkad frukt......

114 867

219 549

219 693

3 2 362

,315: 1, 318

Konserverad frukt..

4 213

4 443

4 623

1000

—

1 anslutning till uppgifterna för 1948/49 har kommissionen anfört, att omfattningen

av importen av färsk frukt för berörda år vore svår att bedöma.

Förhandlingar om varuutbytet med Spanien påginge, och importen av apelsiner

från Italien hade ännu icke diskuterats. Såvitt nu kunde bedömas finge

man för 1948/49 räkna med en reduktion av importen till mellan 60 000 och

70 000 ton, d. v. s. till 1935 års siffror. Rörande importen av torkad frukt

brukade denna vara inköpas mot betalning i hårdvaluta. Någon dylik valuta

kunde för närvarande icke och syntes ej heller inom överskådlig tid kunna

disponeras för vidare köp. Importen av torkad frukt för 1948/49 syntes därför,

såvitt nu kunde bedömas, bliva mycket liten. Detsamma gällde — kanske

i ännu högre grad — importen av fruktkonserver.

Från generaltullstyrelsen ha under hand inhämtats vissa uppgifter angående

värdet av importen av frukt. I följande uppställning redovisas detta

värde för de viktigaste varuslagen. 1 2

1 Därav 5 270 ton russin.

2 » 3 512 »

s » cirka 800 ton russin.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Varuslag

1946

1947

1 1948

jan.—mars

Tusental kronor

Apelsiner

Total införsel ..........

68 211

52 545

18 194

därav från:

Spanien..............

25 694

13 537

9 842

Italien................

—

18 700

5 776

Palestina ............

13 440

8 622

2 527

U. S. A...............

15 249

8 917

—

Bananer

Total införsel ..........

26 904

15 040

1 811

därav från:

Panama..............

13 498

2 924

—

Brasilien..............

5 939

2 860

—

Äpplen, färska

Total införsel...........

34 363

23 278

2 837

därav från:

U. S. A...............

16 907

9 355

1888

Argentina ............

5 355

4 082

—

Päron, färska

Total införsel ..........

14 867

9 422

1 154

därav från:

U. S. A...............

7 006

5 309

956

Argentina ............

5 521

2 801

Frågan om tullsatserna å vissa slag av importerad frukt var föremal för

prövning av 1940 års lagtima riksdag. I två vid nämnda riksdag

väckta likalydande motioner, I: 74 och II: 176, hade sålunda hemställts,

att riksdagen ville besluta förhöjning av tilläggstullarna å äpplen (under tiden

1 augusti-—1 mars) och å päron (under tiden 1 augusti—1 januari) till

20 öre per kilogram samt å bananer (under tiden 1 augusti—1 mars) till

15 öre per kilogram ävensom besluta införandet av tull å apelsiner av 20

öre per kilogram (under tiden 1 augusti—1 mars).

Vid utskottsbehandlingen av nämnda båda motioner införskaffades yttranden

från kommerskollegium och lantbruksstyrelsen.

Kommerskollegium avstyrkte motionerna och anförde som stöd härför

bland annat följande:

»Vad beträffar tullarna å äpplen och päron vill kollegium erinra om att

dessa äro bundna genom 1935 års handelsöverenskommelse med Amerikas

Förenta Stater och att sålunda för närvarande handelspolitiska hinder möta

mot ett genomförande av förslaget i denna del.

I fråga om apelsiner är denna frukt i olika hänseenden så skild från äpplen

och päron, att det redan på grund härav, såsom också framhållits i några

av de till kollegium avgivna yttrandena, torde vara tveksamt om en höjning

av tullen å apelsiner skulle leda till någon mera betydande ökning av

1 Siffrorna för 1948 äro preliminära.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

5

efterfrågan på svensk frukt. Apelsinkonsumtionen är också av särskild betydelse

för folkhälsan, och kollegium vill erinra om att frukt- och trädgårdsutredningen

med hänsyn till apelsinimportens betydelse för vårt lands

näringstillförsel icke ansåg sig böra föreslå någon tullhöjning för apelsiner.

Det må även framhållas, att apelsinpriserna efter krigsutbrottet genom ökade

transport- och andra kostnader högst väsentligt stigit. Detta gäller även

i fråga om bananer.»

Lantbruksstyrelsen tillstyrkte motionärernas förslag beträffande tilläggstull

å äpplen och päron. I fråga om de föreslagna tullarna å bananer och

apelsiner framhöll styrelsen, att det otvivelaktigt vore så, att dessa i stor

myckenhet importerade varor under viss tid av året konkurrerade med

svensk frukt, varför tull därå skulle vara till fromma för den inhemska

fruktproduktionen. Styrelsen ville dock icke därmed ha sagt, att ett produktionsskydd

i form av tull under alla förhållanden vore det mest ändamålsenliga.

Parallellt med frågan om tullskydd syntes böra övervägas, huruvida

icke importreglering med licensgivning vore en framkomlig väg.

1940 års bevillningsutskott anförde i sitt över nämnda motioner avgivna,

den 6 maj 1940 dagtecknade betänkande (nr 21) följande:

»Syftet med föreliggande motioner är att genom förhöjning av gällande

tilläggstullar å äpplen, päron och bananer samt införande av tull å apelsiner

åstadkomma en begränsning i importen av nämnda fruktslag. Sedan motionerna

avlätos, har emellertid denna fråga kommit i ett nytt läge. Att för

det i motionerna angivna syftet vidtaga tulländringar synes sålunda under

nu rådande förhållanden knappast påkallat. Då därtill kommer, att de föreslagna

tullhöjningarna skulle kunna medföra mindre gynnsamma konsekvenser

i handelspolitiskt avseende, finner sig utskottet icke böra tillstyrka

bifall till motionerna.»

På hemställan av utskottet avslog riksdagen motionerna.

Beträffande det närmare innehållet i förevar ande motioner

må här återgivas följande. Enligt motionärernas mening vore det

nödvändigt, om man under nuvarande förhållanden ansåge sig böra acceptera

den av Kungl. Maj :t föreslagna metoden — beskattning av vissa begränsade

grupper av varor — för överbalansering av budgeten, att skattehöjningen

endast lades på sådana konsumtionsvaror, som vore i verklig mening

umbärliga eller som åtminstone utan alltför stora olägenheter kunde undvaras.

Beskattningen borde icke utformas så, att den komme att drabba

vissa samhällsgrupper hårdare än andra och ej heller så, att den komme

att verka höjande på produktionskostnaderna. En varugrupp, som enligt

motionärernas mening skulle vara lämplig för beskattning, utgjorde den från

utlandet importerade frukten. Under de båda senaste åren hade denna import

tagit en mycket stor omfattning. Om man tagit ut en särskild skatt på

dessa importvaror, skulle statsverket ha tillförts ganska avsevärda belopp.

En skatt på i genomsnitt 20 öre per kg skulle exempelvis ha gett cirka 35

å 36 miljoner kronor under år 1946. Det vore givet, att importen av frukt

komme att väsentligt minskas under år 1948 på grund av bristen på ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

ländsk valuta, men med all sannolikhet konnne den dock att bli så pass

stor, att en skatt på densamma skulle komma att ge ett icke föraktligt belopp.

Det kunde kanske invändas, att frukt hade stor betydelse som s. k.

skyddsfödoämne och att det i varje fall vore nyttigt ur folkhälsans synpunkt

med relativt riklig konsumtion av frukt. Detta skulle ingalunda bestridas,

men motionärerna ville i detta sammanhang framhålla, att den svenska

fruktodlingen på senare tid utvecklats i mycket stor omfattning. Den svenska

fruktodlingen hade därför numera goda möjligheter att tillgodose efterfrågan

på frukt inom landet. Hittills hade det i regel varit möjligt att också

finna avsättning för den inhemska frukten, men om skörden bleve ovanligt

riklig kunde rätt betydande svårigheter i detta hänseende inställa sig. En

obeskuren import av frukt utgjorde en stark hämsko på en även ur landets

synpunkt önskvärd utökning av den inhemska fruktodlingen. Det skulle

följaktligen vara värdefullt, om konsumtionen av svensk frukt kunde stimuleras.

På så sätt skulle också i nuvarande läge en besparing kunna göras

på våra knappa tillgångar av utländsk valuta. Enligt motionärerna borde

en skatt på 20 öre per kg för importerad frukt och 30 öre per kg för importerad,

konserverad frukt uttagas. Uppbörd och redovisning av en sådan

skatt borde ske i enlighet med vad som konnne att stadgas i fråga om andra

varuskatter med anledning av de förslag, som framlagts i Kungl. Maj :ts

proposition nr 10.

Utskottet. I de nu förevarande motionerna I: 184 och II: 299 har yrkats,

att en särskild varuskatt pålägges importerad frukt med 30 öre per kilogram

för konserverad frukt och 20 öre per kilogram för annan frukt.

Till motivering för nämnda förslag har åberopats, att fruktimporten under

åren 1946 och 1947 tagit en mycket stor omfattning och att om en särskild

skatt uttagits på denna import statsverket skulle ha tillförts ganska avsevärda

belopp. Enligt motionärerna skulle det vara lämpligt att, då Kungl.

Maj :t hade för avsikt att använda beskattningen av vissa konsumtionsvaror

såsom ett vapen mot penningvärdeförsämringen, en skatt på importerad

frukt uttoges för nämnda ändamål. Enligt vad motionärerna vidare

anfört skulle en sådan beskattning stimulera konsumtionen av svensk frukt

och på så sätt skulle besparingar ernås av utländsk valuta.

Såsom framgår av det för utskottet tillgängliga statistiska materialet har

importen av frukt avsevärt nedgått under innevarande år, och enligt beräkningarna

rörande importens storlek under den kommande 12-månadersperioden

kommer importen av frukt att ytterligare nedskäras. Med hänsyn

härtill torde möjligheterna att genom en särskild beskattning av importerad

frukt tillföra statsverket ökade intäkter i syfte att motverka en penningvärdeförsämring

numera vara avsevärt mindre än vad motionärerna haft

anledning att räkna med vid tiden för motionernas avgivande.

Härtill kommer, att en beskattning av importerad frukt skulle medföra

komplikationer på grund av handelsavtalet med Amerikas Förenta Stater

den 25 maj 1935 och försvåra handelsförhandlingarna med mjukvaluta
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

7

länder, från vilka en fruktimport alltjämt är möjlig att i begränsad utsträckning

upprätthålla.

I enlighet härmed avstyrker utskottet bifall till förenämnda båda motioner.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 184 av herr Gustaf Elofsson

m. fl. och II: 299 av herr Johnsson i Skoglösa m. fl. om

en särskild varuskatt å importerad frukt icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 juni 1948.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Sjödahl, Ekman, Velander,

Gustaf Elofsson, Heuman*, Wehtje*, Franzon*, Rosander och Widner*;

samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sandberg, Henriksson*,

Falk*, Sundström, Vigelsbo*, Bladh, Hjalmarson*, Brandt och Larsson i

Luttra.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Gustaf Elofsson och Larsson i Luttra.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.