Betänkande i anledning av väckta motioner om en särskild varuskatt å importerad frukt.
1948-06-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1948:52, Betänkande i anledning av väckta motioner om en särskild varuskatt å importerad frukt.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
1
Nr 52.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om en särskild varuskatt å importerad frukt.
I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, I: 184 av
herr Gustaf Elof sson m. fl. och II: 299 av herr Johnsson i Skoglösa m. fl.,
har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att en särskild varuskatt pålägges
importerad frukt med 30 öre per kg för konserverad och 20 öre per kg
för annan frukt».
Beträffande motiveringen för det i motionerna framställda yrkandet får
utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa
till motionen II: 299.
Vad först angår frågan rörande nu gällande beskattning av
importerad frukt må nämnas, att tullavgifter utgå för dessa varor i
enlighet med vad nedan angives.
Ätbara frukter och bär återfinnas i tulltaxan under nr 63—72: 2 (statistiska
nr 124—152). Vissa slag äro fria från tull, nämligen apelsiner, cedratoch
grapefrukter, vindruvor under tiden 1 januari—30 juni, plommon under
tiden 1 januari—30 juni och 16 november—31 december, torkade eller saltade
aprikoser, bananer, bruneller, cedratfrukter, persikor, plommon, päron,
sviskon och äpplen samt russin och korinter. För övriga slag av frukter och
bär utgår tull, som i viss utsträckning har karaktär av tilläggstull. De olika
tullsatser, som nu gälla, angivas i följande uppställning.
Tull för 100 ka
Tull-
Statis-
taxe-
tiskt
tull
tilläggs-
nr
nr
tull
kronor
kronor
Frukter och bär, ätbara:
färska eller enbart kokade:
• ur 63
125, 126
bananer och citroner..............................
—
10:-
64: 1
127: 1
vindruvor, under tiden 1 juli—31 december........
35:-
jordgubbar:
65
128
under tiden 1 september—31 december............
25:-
66
129
under annan tid............................
100: —
67: 1
129: 1
plommon, under tiden 1 juli—15 november.........
35: —
körsbär:
67:3
129: 3
under tiden 1 juni—31 juli........................
35: —
67:4
129:4
under annan tid........................
10: —
1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 7 samt. Nr 52— 55.
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Tull för 100 kg
Till-
Sta-
taxe-
tistiskt
tull
tilläggs-
nr
nr
tull
kronor
kronor
130
äpplen............................................
10: —
10:—1 2
131
päron............................................
10: —
10:—8
67: 5
andra, ej särskilt nämnda:
132
frakter...........................................
10: —
10: —3 *
133, 134
10:-
torkade eller saltade:
68: 2
141
skal och kärnhus av äpplen samt s. k. chopped app-
les till beredning av läskedrycker................
25:-
69:2
143, 144
fikon; ävensom apelsin-, citron- och pomeransskal ..
15: —
70: 1—2
145, 146
nötter; ävensom kastanjer ........................
30: —
71: 1—2
147-149
mandel; ävensom aprikos-, persiko- och plommon-
kärnor samt s. k. arachidmandel.................
35: —
72:1
151
dadlar............................................
50:-
72:2
150, 152
andra, ej särskilt nämnda; ävensom nötkärnor.....
50: —
Tullfriheten för grapefrukter, torkade aprikoser, bruneller, persikor, plommon,
päron, sviskon och äpplen, s. k. blandad frukt av dylika torkade frukter
samt russin ävensom tullen (inklusive tilläggstullen) å färska äpplen och
päron äro bundna genom Sveriges handelsöverenskommelse med Amerikas
Förenta Stater den 25 maj 1935. Härjämte är tullfriheten för korinter bunden
genom handelsavtalet med Grekland den 10 september 1926.
Ananas, syltad, inkommande å kärl, vilka endast äro avsedda att skydda
varan under transporten men icke tjäna som emballage vid detalj försäljningen,
är upptagen under tulltaxenr 137: 1 (stat. nr 310: 1) och belagd med
en tull av 20 kr. för 100 kg. Övriga ätbara frukter och bär, inlagda i sprit,
ättika eller olja eller syltade, äro hänförliga till tulltaxenr 137: 2 och 138
(statistiska nr 310: 2 och 311), med tull av 40 kr. för 100 kg. Härtill kommer
i fråga om frukterna en tilläggstull av 10 kr. för 100 kg. Från denna tilläggstull
äro dock undantagna sylter och geléer samt pomerans-, apelsin- och
citronmarmelader.
Konserver av ananas och grapefrukt falla under tulltaxenr 143: 1 (statistiskt
nr 315: 1) och draga en tull av 30 kr. för 100 kg. Övriga fruktkonserver
äro hänförliga till tulltaxenr 143: 2 (statistiskt nr 318) och beläggas med
en tull av 50 kr. för 100 kg, vartill kommer en tilläggstull av 25 kr. för 100
kg. Denna tilläggstull utgår dock icke för aprikoser, persikor, päron, blandad
frukt, pomerans-, apelsin- och citronmarmelader.
Samtliga de tullar, som sålunda gälla för syltade frukter och för fruktkonserver,
beröras av förut nämnda handelsöverenskommelse med Amerikas
1 Tilläggstullen utgår icke under tiden 1 januari—30 juni.
2 Tilläggstullen utgår icke under tiden 1 december—30 juni.
3 Tilläggstullen utgår icke lör pomeranser, ej heller för andra, ej särskilt nämnda frukter under
tiden 1 februari—30 april.
Bevillningsutskottets betänkande nr 52. 3
Förenta Stater samt av handelsöverenskonimelsen med Storbritannien och
Norra Irland den 15 maj 1933.
•
Beträffande storleken av fruktimporten under tiden från
och med år 1946 har utskottet från statens livsmedelskommission (sektionen
för utrikes- och licensärenden) inhämtat vissa uppgifter, vilka sammanställts
i nedanstående tablå. Siffrorna avse importkvantiteterna i ton.
Statistiskt
nr
Varuslag
1946
1947
1947/48
(endast upp- skattade
1948/49
uppskattade
siffror
jan.—nov.
hela året
siffror
för tiden
Vs-*0/» 1948)
124
Färsk frukt:
apelsiner ........
93 283
60 330
68 741
47 000
40 000
125
bananer ........
21 680
12 163
13 153
7 500
5 000
126
citroner ........
3 357
3 449
3 785
4100
4 000
126: 1
grapefrukt ......
3 758
2 564
2 505
1500
500
127:1, 2
vindruvor ......
5 350
3 628
4 222
1700
1700
130
äpplen ..........
32 741
22 669
24 675
21000
14 000
131
päron ..........
12 888
8 699
8 751
4 400
högst 2000
128,129,132
annan ..........
830
641
712
300
_
Totalt
173 887
114143
126 544
87 500
60000-70000
135—142: 1
Torkad frukt......
114 867
219 549
219 693
3 2 362
,315: 1, 318
Konserverad frukt..
4 213
4 443
4 623
1000
—
1 anslutning till uppgifterna för 1948/49 har kommissionen anfört, att omfattningen
av importen av färsk frukt för berörda år vore svår att bedöma.
Förhandlingar om varuutbytet med Spanien påginge, och importen av apelsiner
från Italien hade ännu icke diskuterats. Såvitt nu kunde bedömas finge
man för 1948/49 räkna med en reduktion av importen till mellan 60 000 och
70 000 ton, d. v. s. till 1935 års siffror. Rörande importen av torkad frukt
brukade denna vara inköpas mot betalning i hårdvaluta. Någon dylik valuta
kunde för närvarande icke och syntes ej heller inom överskådlig tid kunna
disponeras för vidare köp. Importen av torkad frukt för 1948/49 syntes därför,
såvitt nu kunde bedömas, bliva mycket liten. Detsamma gällde — kanske
i ännu högre grad — importen av fruktkonserver.
Från generaltullstyrelsen ha under hand inhämtats vissa uppgifter angående
värdet av importen av frukt. I följande uppställning redovisas detta
värde för de viktigaste varuslagen. 1 2
1 Därav 5 270 ton russin.
2 » 3 512 »
s » cirka 800 ton russin.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Varuslag
1946
1947
1 1948
jan.—mars
Tusental kronor
Apelsiner
Total införsel ..........
68 211
52 545
18 194
därav från:
Spanien..............
25 694
13 537
9 842
Italien................
—
18 700
5 776
Palestina ............
13 440
8 622
2 527
U. S. A...............
15 249
8 917
—
Bananer
Total införsel ..........
26 904
15 040
1 811
därav från:
Panama..............
13 498
2 924
—
Brasilien..............
5 939
2 860
—
Äpplen, färska
Total införsel...........
34 363
23 278
2 837
därav från:
U. S. A...............
16 907
9 355
1888
Argentina ............
5 355
4 082
—
Päron, färska
Total införsel ..........
14 867
9 422
1 154
därav från:
U. S. A...............
7 006
5 309
956
Argentina ............
5 521
2 801
Frågan om tullsatserna å vissa slag av importerad frukt var föremal för
prövning av 1940 års lagtima riksdag. I två vid nämnda riksdag
väckta likalydande motioner, I: 74 och II: 176, hade sålunda hemställts,
att riksdagen ville besluta förhöjning av tilläggstullarna å äpplen (under tiden
1 augusti-—1 mars) och å päron (under tiden 1 augusti—1 januari) till
20 öre per kilogram samt å bananer (under tiden 1 augusti—1 mars) till
15 öre per kilogram ävensom besluta införandet av tull å apelsiner av 20
öre per kilogram (under tiden 1 augusti—1 mars).
Vid utskottsbehandlingen av nämnda båda motioner införskaffades yttranden
från kommerskollegium och lantbruksstyrelsen.
Kommerskollegium avstyrkte motionerna och anförde som stöd härför
bland annat följande:
»Vad beträffar tullarna å äpplen och päron vill kollegium erinra om att
dessa äro bundna genom 1935 års handelsöverenskommelse med Amerikas
Förenta Stater och att sålunda för närvarande handelspolitiska hinder möta
mot ett genomförande av förslaget i denna del.
I fråga om apelsiner är denna frukt i olika hänseenden så skild från äpplen
och päron, att det redan på grund härav, såsom också framhållits i några
av de till kollegium avgivna yttrandena, torde vara tveksamt om en höjning
av tullen å apelsiner skulle leda till någon mera betydande ökning av
1 Siffrorna för 1948 äro preliminära.
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
5
efterfrågan på svensk frukt. Apelsinkonsumtionen är också av särskild betydelse
för folkhälsan, och kollegium vill erinra om att frukt- och trädgårdsutredningen
med hänsyn till apelsinimportens betydelse för vårt lands
näringstillförsel icke ansåg sig böra föreslå någon tullhöjning för apelsiner.
Det må även framhållas, att apelsinpriserna efter krigsutbrottet genom ökade
transport- och andra kostnader högst väsentligt stigit. Detta gäller även
i fråga om bananer.»
Lantbruksstyrelsen tillstyrkte motionärernas förslag beträffande tilläggstull
å äpplen och päron. I fråga om de föreslagna tullarna å bananer och
apelsiner framhöll styrelsen, att det otvivelaktigt vore så, att dessa i stor
myckenhet importerade varor under viss tid av året konkurrerade med
svensk frukt, varför tull därå skulle vara till fromma för den inhemska
fruktproduktionen. Styrelsen ville dock icke därmed ha sagt, att ett produktionsskydd
i form av tull under alla förhållanden vore det mest ändamålsenliga.
Parallellt med frågan om tullskydd syntes böra övervägas, huruvida
icke importreglering med licensgivning vore en framkomlig väg.
1940 års bevillningsutskott anförde i sitt över nämnda motioner avgivna,
den 6 maj 1940 dagtecknade betänkande (nr 21) följande:
»Syftet med föreliggande motioner är att genom förhöjning av gällande
tilläggstullar å äpplen, päron och bananer samt införande av tull å apelsiner
åstadkomma en begränsning i importen av nämnda fruktslag. Sedan motionerna
avlätos, har emellertid denna fråga kommit i ett nytt läge. Att för
det i motionerna angivna syftet vidtaga tulländringar synes sålunda under
nu rådande förhållanden knappast påkallat. Då därtill kommer, att de föreslagna
tullhöjningarna skulle kunna medföra mindre gynnsamma konsekvenser
i handelspolitiskt avseende, finner sig utskottet icke böra tillstyrka
bifall till motionerna.»
På hemställan av utskottet avslog riksdagen motionerna.
Beträffande det närmare innehållet i förevar ande motioner
må här återgivas följande. Enligt motionärernas mening vore det
nödvändigt, om man under nuvarande förhållanden ansåge sig böra acceptera
den av Kungl. Maj :t föreslagna metoden — beskattning av vissa begränsade
grupper av varor — för överbalansering av budgeten, att skattehöjningen
endast lades på sådana konsumtionsvaror, som vore i verklig mening
umbärliga eller som åtminstone utan alltför stora olägenheter kunde undvaras.
Beskattningen borde icke utformas så, att den komme att drabba
vissa samhällsgrupper hårdare än andra och ej heller så, att den komme
att verka höjande på produktionskostnaderna. En varugrupp, som enligt
motionärernas mening skulle vara lämplig för beskattning, utgjorde den från
utlandet importerade frukten. Under de båda senaste åren hade denna import
tagit en mycket stor omfattning. Om man tagit ut en särskild skatt på
dessa importvaror, skulle statsverket ha tillförts ganska avsevärda belopp.
En skatt på i genomsnitt 20 öre per kg skulle exempelvis ha gett cirka 35
å 36 miljoner kronor under år 1946. Det vore givet, att importen av frukt
komme att väsentligt minskas under år 1948 på grund av bristen på ut
-
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
ländsk valuta, men med all sannolikhet konnne den dock att bli så pass
stor, att en skatt på densamma skulle komma att ge ett icke föraktligt belopp.
Det kunde kanske invändas, att frukt hade stor betydelse som s. k.
skyddsfödoämne och att det i varje fall vore nyttigt ur folkhälsans synpunkt
med relativt riklig konsumtion av frukt. Detta skulle ingalunda bestridas,
men motionärerna ville i detta sammanhang framhålla, att den svenska
fruktodlingen på senare tid utvecklats i mycket stor omfattning. Den svenska
fruktodlingen hade därför numera goda möjligheter att tillgodose efterfrågan
på frukt inom landet. Hittills hade det i regel varit möjligt att också
finna avsättning för den inhemska frukten, men om skörden bleve ovanligt
riklig kunde rätt betydande svårigheter i detta hänseende inställa sig. En
obeskuren import av frukt utgjorde en stark hämsko på en även ur landets
synpunkt önskvärd utökning av den inhemska fruktodlingen. Det skulle
följaktligen vara värdefullt, om konsumtionen av svensk frukt kunde stimuleras.
På så sätt skulle också i nuvarande läge en besparing kunna göras
på våra knappa tillgångar av utländsk valuta. Enligt motionärerna borde
en skatt på 20 öre per kg för importerad frukt och 30 öre per kg för importerad,
konserverad frukt uttagas. Uppbörd och redovisning av en sådan
skatt borde ske i enlighet med vad som konnne att stadgas i fråga om andra
varuskatter med anledning av de förslag, som framlagts i Kungl. Maj :ts
proposition nr 10.
Utskottet. I de nu förevarande motionerna I: 184 och II: 299 har yrkats,
att en särskild varuskatt pålägges importerad frukt med 30 öre per kilogram
för konserverad frukt och 20 öre per kilogram för annan frukt.
Till motivering för nämnda förslag har åberopats, att fruktimporten under
åren 1946 och 1947 tagit en mycket stor omfattning och att om en särskild
skatt uttagits på denna import statsverket skulle ha tillförts ganska avsevärda
belopp. Enligt motionärerna skulle det vara lämpligt att, då Kungl.
Maj :t hade för avsikt att använda beskattningen av vissa konsumtionsvaror
såsom ett vapen mot penningvärdeförsämringen, en skatt på importerad
frukt uttoges för nämnda ändamål. Enligt vad motionärerna vidare
anfört skulle en sådan beskattning stimulera konsumtionen av svensk frukt
och på så sätt skulle besparingar ernås av utländsk valuta.
Såsom framgår av det för utskottet tillgängliga statistiska materialet har
importen av frukt avsevärt nedgått under innevarande år, och enligt beräkningarna
rörande importens storlek under den kommande 12-månadersperioden
kommer importen av frukt att ytterligare nedskäras. Med hänsyn
härtill torde möjligheterna att genom en särskild beskattning av importerad
frukt tillföra statsverket ökade intäkter i syfte att motverka en penningvärdeförsämring
numera vara avsevärt mindre än vad motionärerna haft
anledning att räkna med vid tiden för motionernas avgivande.
Härtill kommer, att en beskattning av importerad frukt skulle medföra
komplikationer på grund av handelsavtalet med Amerikas Förenta Stater
den 25 maj 1935 och försvåra handelsförhandlingarna med mjukvaluta
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
7
länder, från vilka en fruktimport alltjämt är möjlig att i begränsad utsträckning
upprätthålla.
I enlighet härmed avstyrker utskottet bifall till förenämnda båda motioner.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 184 av herr Gustaf Elofsson
m. fl. och II: 299 av herr Johnsson i Skoglösa m. fl. om
en särskild varuskatt å importerad frukt icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 8 juni 1948.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elon Andersson, Sjödahl, Ekman, Velander,
Gustaf Elofsson, Heuman*, Wehtje*, Franzon*, Rosander och Widner*;
samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sandberg, Henriksson*,
Falk*, Sundström, Vigelsbo*, Bladh, Hjalmarson*, Brandt och Larsson i
Luttra.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservation
av herrar Gustaf Elofsson och Larsson i Luttra.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.