Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående avskaffande av ortsavdragen.

1948-06-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1948:54, Betänkande i anledning av väckta motioner angående avskaffande av ortsavdragen.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

Nr 54.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående avskaffande av ortsavdragen.

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, I: 181 av

herr Wahlund m. fl. och II: 362 av herr Hedlund i Rådom, har hemställts,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t

ville låta utreda frågan om avskaffande av ortsavdragssystemet inom statsbeskattningen

och dettas ersättande med förenklade skatteregler».

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse

härför icke lämnas i det följande, hänvisa till motionen I: 181.

Enligt 48 § 1 mom. kommunalskattelagen indelas samtliga orter i riket

med avseende å levnadskostnadernas höjd i fem ortsgrupper, av vilka ortsgrupp

I omfattar orter med de billigaste och ortsgrupp V orter med de dyraste

levnadskostnaderna. Denna indelning verkställes av socialstyrelsen

enligt de närmare föreskrifter, Konungen äger meddela, och gäller för en tid

av fem år i sänder. Jämlikt 8 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt

bestämmes jämväl storleken av statligt ort savdrag med hänsyn till de ortsgrupper,

som angivas i 48 § 1 mom. kommunalskattelagen.

I 8 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt stadgas vidare angående

statligt ortsavdrag bl. a. följande. Skattskyldig, som under beskattningsåret

varit gift och levt tillsammans med andra maken, åtnjuter statligt

ortsavdrag med i ortsgrupp I 2 500 kronor, i ortsgrupp II 2 625 kronor,

i ortsgrupp III 2 750 kronor, i ortsgrupp IV 2 875 kronor och i ortsgrupp V

3 000 kronor. För ensamstående skattskyldig bestämmes det statliga ortsavdraget

på sätt framgår av en vid förordningen fogad tabell. Denna tabell

innebär, att ortsavdraget till en början utgör i ortsgrupp I 1 600 kronor, i

ortsgrupp II 1 700 kronor, i ortsgrupp III 1 800 kronor, i ortsgrupp IV 1 900

kronor och i ortsgrupp V 2 000 kronor. Vid taxerade inkomster överstigande,

från ortsgrupp I räknat, 2 600 — 2 700 — 2 800 — 2 900 — 3 000 kronor reduceras

ortsavdraget med 12,5 procent av det ursprungliga avdraget för 1 000

kronors ökning av den taxerade inkomsten. Reduktionen är därigenom avslutad

vid taxerade inkomster av, från ortsgrupp I räknat, 10 600 — 10 700

— 10 800 — 10 900 — 11 000 kronor. För taxerade inkomster överstigande

de nu nämnda åtnjuter således ensamstående skattskyldig icke något statligt

ortsavdrag.

I de föreliggande motionerna har framhållits bl. a., att det givetvis vore i

sin ordning att ortsavdragen för mycket låga inkomster åstadkomme skat
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

11

tefrihet d. v. s. undantoge hela inkomsten från beskattning. Emellertid uppstode

besvärligheter, då ortsavdragen i inkomstgrupperna därovanför undantoge

en del av inkomsten från beskattning. Det hade visat sig matematiskt

omöjligt för avdragen att fylla den dubbla funktionen att åstadkomma dels

skattebefrielse för vissa medborgare och dels skatteavvägning för andra. Vid

1947 års skattereform hade ortsavdragen avskaffats vad anginge barnen.

Alla familjer inom samma ortsgrupp finge numera samma ortsavdrag och

samma skatt oberoende av barnantalet. Enligt motionärernas mening borde

ortsavdragen helt avskaffas. De representerade ett system, som definitivt

vittrat sönder. Reduktionen av ortsavdragen för ensamstående medförde vissa

inadvertenser i skattesystemet. Den väsentliga motiveringen för motionärernas

yrkande om ortsavdragssystemets avskaffande vore emellertid önskemålet

om en förenkling av beskattningsreglerna.

I motionerna har skisserats ett system, anpassat efter den nuvarande beskattningen

i mellersta dyrort. Motionärerna framhålla i anslutning härtill,

att då de ansåge att dyrortsgrupperingen inom beskattningen borde avskaffas,

en fråga som i detta sammanhang ej skulle diskuteras, hade en dylik

gradering ej verkställts. Emellertid påpekas vidare, att ett avskaffande av

ortsavdragen icke med nödvändighet behövde innebära ett avskaffande av

dyrortsgrupperingen. De i motionerna framlagda beskattningsreglerna hade

motionärerna begränsat till de lägre inkomsträjonger, där den stora massan

av skattebetalare befunne sig (taxerade inkomster ej överstigande 10 000

kronor). Beskattningen av högre inkomster kunde ske efter liknande regler.

Det system, som i motionerna skisserades, innebure följande: För ensamstående

skattskyldig uttoges av den taxerade inkomsten dels en fast skatt

av 7 procent dels ock en progressiv skatt med en procentsats, som motsvarade

en promille av den taxerade inkomsten, varefter ett fast avdrag av 170

kronor medgåves. För gift skattskyldig uttoges av den taxerade inkomsten

en fast skatt av 5 procent och en progressiv skatt med en procentsats, som

motsvarade 0,7 promille av den taxerade inkomsten, varefter ett fast avdrag

av 185 kronor medgåves.

I anslutning härtill framhålla motionärerna med anförande av visst siffermaterial,

avseende laxerade inkomster av högst 10 000 kronor, att överensstämmelsen

mellan resultatet av de skisserade reglerna och de nu för

ortsgrupp III utgående skatterna vore mycket god.

Utskottet. 1 de förevarande motionerna har yrkats skrivelse till Kungl.

Maj :t med hemställan om utredning angående avskaffande av ortsavdragssystemet

vid den statliga beskattningen och detta systems ersättande med

förenklade skatteregler.

Utskottet får erinra om att motioner i samma syfte väcktes vid 1947 års

riksdag i anledning av den då framlagda propositionen med förslag till omläggning

av den direkta statsbeskattningen. Samma års bevillningsutskott,

som avstyrkte sistnämnda motioner, anförde i sitt över propositionen avgivna

betänkande nr 50 att, då utskottet icke kunnat tillstyrka dyrortsgrupperingens

avskaffande varom yrkande framställts i vissa andra motioner, utskot
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr Öl.

tet ej heller kunde förorda hela ortsavdragssystemets avskaffande. Skulle

det emellertid framdeles visa sig möjligt att avskaffa dyrortsgrupperingen,

ansåge utskottet — utan att taga ställning till de av motionärerna anförda

synpunkterna — att vad i motionerna anförts borde tagas under närmare

övervägande. Vad utskottet sålunda yttrat godkändes av riksdagen.

Det väsentliga syftet med de nu ifrågavarande motionerna är enligt vad

motionärerna anfört att erhålla förenklade regler för den statliga skattens

beräknande. 1 motionerna skisseras ett system — vilket jämväl framlades

i de vid föregående års riksdag väckta motionerna — varigenom det med

orlsavdragen avsedda syftet skulle kunna uppnås med begagnande av vissa

regler för skattens beräkning, olika för ensamstående och för äkta makar.

Med dessa regler åsyftas att erhålla ett skattebelopp, som så nära som

möjligt motsvarar den enligt nu gällande skattesystem utgående skatten

vid en uttagning av 100 procent av grundbeloppet. De i motionerna i detta

hänseende gjorda beräkningarna gälla en skattskyldig, bosatt i kommun

tillhörande ortsgrupp III och med en till statlig inkomstskatt taxerad inkomst

ej överstigande 10 000 kronor. Av motionerna framgår, att i de nu

nämnda fallen de i motionerna skisserade reglerna resultera i ett skattebelopp,

som tämligen väl överensstämmer med den enligt nuvarande skattesystem

utgående skatten. Motionärerna framhålla vidare, att ett avskaffande

av ortsavdragssyslemet ej med nödvändighet behöver innebära ett avskaffande

av dyrortsgrupperingen samt att beskattningen av högre inkomster

än de nu nämnda kan ske efter liknande regler.

I den föreliggande frågan bar utskottet samma uppfattning som 1947 års

bevillningsutskott. Oavsett de skäl, som kunna anföras för eller emot ortsavdragssystemet

i dess nuvarande utformning, anser sålunda utskottet att,

så länge dyrortsgrupperingen bibehålies i vårt skattesystem, ett avskaffande

av hela ortsavdragssystemet icke kan ifrågakomma. Att det skulle

vara tekniskt möjligt att med avseende å skattens beräkning utforma särskilda

regler för envar av de fem ortsgrupperna — likartade med de i motionerna

angivna reglerna — kan visserligen icke betvivlas. Det torde dock enligt

utskottets mening näppeligen kunna göras gällande, att härigenom skulle

vinnas en förenkling av skattesystemet. En omläggning av skattesystemet i

enlighet med de i motionerna skisserade riktlinjerna skulle, om dyrortsgrupperingen

bibehålies och ungefärligen samma skatt avses skola uttagas som

enligt nu gällande grunder, beträffande skattskyldiga med iaxerad inkomst

ej överstigande It) 000 kronor nödvändiggöra tio olika regler av den typ som

i motionerna avses, varav fem för ensamstående och fem för gifta skattskyldiga.

I fråga om skattskyldiga med taxerad inkomst överstigande 10 000

kronor torde erfordras på annat sätt utformade regler. De i motionerna skisserade

reglerna kunna nämligen, om ungefärligen samma skatt skall erhållas

som enligt nuvarande skattesystem, icke begagnas i sådana fall, då den

taxerade inkomsten mera avsevärt överstiger 10 000 kronor. Detta belyses

närmare i följande sammanställning, vari de enligt nuvarande grunder uträknade

skattebeloppen, vilka äro avjämnade till helt antal kronor, avse

skattskyldig, bosatt i kommun tillhörande ortsgrupp III.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

13

Till statlig

inkomstskatt

taxerad

inkomst

Statlig inkomstskatt för

ensamstående skattskyldig

Statlig inkomstskatt för

gift skattskyldig

enligt nu

gällande

grunder

enligt den

i motionerna

angivna regeln

enligt nu

gällande

grunder

enligt den

i motionerna

angivna regeln

2 000

20

10

_

_

3 000

126

130

25

28

4 000

266

270

127

127

5 000

427

430

240

240

6 000

617

610

365

367

7 000

815

810

510

508

8 000

1037

1030

670

663

9 000

1268

1270

835

832

10 000

1514

1530

1015

1015

15 000

2 910

3130

2100

2140

20 000

4 670

5 230

3 680

3 615

25 000

6 670

7 830

5 570

5 440

50 000

18170

28 330

16 795

19 815

100 000

45 170

106 830

43 657

74815

Att döma av de i sammanställningen återgivna skattebeloppen synes det

föga antagligt, att det beträffande taxerade inkomster överstigande 10 000

kronor skulle vara tillfyllest med en ny regel för skatteberäkningen. Sannolikt

måste för skilda inkomstlägen flera olika regler utformas.

Härtill kommer att vid ändrat skatteuttag, vilket nu sker genom en höjning

eller sänkning av den för varje år beslutade uttagningsprocenten, helt

nya regler för alla skattskyldiga måste utformas.

På grund härav kan utskottet icke tillstyrka de föreliggande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 181 av herr Wahlund

m. fl. och II: 362 av herr Hedlund i Rådom angående avskaffande

av ortsavdragen icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 8 juni 1948.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Sjödahl, Ekman, Velander,

Gustaf Elofsson, Wehtje*, Franzon*, Rosander, Widner* och Einar

Eriksson* samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Henriksson*, Falk*, Olson

i Göteborg, Sundström, Kristensson, Ohlsson i Kastlösa*, Vigelsbo*, Bladh

och Larsson i Luttra.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.