Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 59

1948-06-17 · 20 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1948:59, Bevillningsutskottets betänkande nr 59

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

1

Nr 59.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1948/49, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1948/49 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1948 (Bilaga 1 till

1948 års statsverksproposition: Inkomster å driftbudgeten) har chefen för

finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1948/49

jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält

riksräkenskapsverkets skrivelse den 4 december 1947 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår.

1 statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit riksdagen besluta,

att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för

år 1948 utgå med en och en halv promille.

Statsverkspropositionen har, såvitt angår det promilletal varmed skogsvårdsavgiften

skall för år 1948 utgå, hänvisats till bevillningsutskottet.

I en den 28 maj 1948 dagtecknad proposition nr 286 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1948/49 har Kungl. Maj :t framlagt

förslag angående grunderna för uttagande av skatt å inkomst och förmögenhet

för samma budgetår m. m.

Sistnämnda proposition bär såvitt angår det procenttal varmed statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1948/49

hänvisats till bevillningsutskottet samt i övrigt dels till statsutskottet dels

ock till jordbruksutskottet.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1948/49 äro bevillningarna i

överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade till följande

belopp:

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 saml. Nr 59.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet

m. in............. ................... 2 000 000 000

Kupongskatt .......................... 5 800 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000

Skogsvårdsavgifter ..................... 4 500 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................ 150 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåten
skapsskatt

.......................... 75 000 000

Lotterivinstskatt ....................... 25 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 50 000 000 2 161 450 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .......................... 80 000 000

Bensinskatt ........................... 150 000 000 210 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ............................. 220 000 000

Varuskatt ............................. 100 000 000

Trafikskatt ............................ 32 000 000

Accis å silke............................ 3 500 000

Accis å margarin och vissa andra f ettvaror. . 18 000 000

Skatt å kaffe .......................... 11 000 000

Tobaksskatt ........................... 370 000 000

Brännvinstillverkningsskatt ............. 21 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

................................ 27 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

............................ 30 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

............................. 375 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. . 30 000 000

Maltdrycksskatt ........................ 50 000 000

Skatt å läskedrycker .............. 18 000 000

Statlig nöjesskatt....................... 17 000 000 l 322 500 000

Särskild konsumtionsbeskattning........................ 450 000 000

Postverket (överskott) ................................ 15 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen

lämnat följande redogörelse:

De totala stat sintäkterna under budgetåret 1948/49 ha av riksräkenskapsverket

uppskattats till 4 248 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande

till de å gällande riksstat uppförda inkomstbeloppen med 73 miljoner

kronor men en minskning med 103 miljoner kronor vid jämförelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

3

med det av riksräkenskapsverket beräknade utfallet av inkomsterna å

riksstaten för löpande budgetår. Skatteintäkterna beräknas i förhållande

till gällande liksstat stiga från 3 605 till 3 694 miljoner kronor eller med

89 miljoner kronor, medan inkomsterna av uppbörd i statens verksamhet

beräknas öka med 5 miljoner kronor samt folkpensionsavgifterna med 20

miljoner kronor. Däremot beräknas en minskning i förhållande till gällande

riksstat av diverse inkomster med 17 miljoner kronor samt av inkomsterna

av statens kapitalfonder med 24 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa budgetår visar i övrigt

följande mera framträdande förändringar i förhållande till gällande

riksstat.

I fråga om skatterna beräknas preliminär skatt å inkomst och förmögenhet

öka med 100, arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt med 25

samt varuskatt med 10 miljoner kronor. Å andra sidan bortfaller krigskonjunkturskatten,

som i gällande riksstat upptagits med 10 miljoner kronor,

och beräknas automobilskattemedlen nedgå med 35 miljoner kronor.

Mina beräkningar utmynna alltså i en uppräkning av den av riksräkenskapsverket

till 4 248 miljoner kronor beräknade totalinkomsten till 4 269

miljoner kronor. I detta belopp ingå icke de höjningar i vissa konsumtionsskatter

m. fl. inkomster, som beröras i det följande.

Såsom riksräkenskapsverket framhållit, måste beträffande åtskilliga

inkomsttitlar en viss osäkerhet vidlåda de inkomstberäkningar, som nu

kunna göras. Med hänsyn härtill och till det läge, i vilket frågan om vissa

höjningar i den indirekta beskattningen för närvarande befinner sig, förutsätter

jag, att inkomstberäkningarna senare under riksdagen underkastas

en allmän översyn. Det nu framlagda förslaget är alltså endast preliminärt.

Den 28 november 1947 erhöll jag Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla

särskilda utredningsmän att biträda med utredning av frågan om

skärpning av den indirekta beskattningen. De med stöd härav tillkallade

utredningsmännen -— 1947 års konsumtionsskatteberedning — ha i ett den

20 december 1947 dagtecknat yttrande framlagt vissa förslag rörande höjda

indirekta skatter m. m. De skattehöjningar in. m„ beträffande vilka jag

senare i dag, med utgångspunkt från vad majoriteten inom beredningen

förordat, föreslår propositioner till riksdagen, äro beräknade att medföra

en sammanlagd inkomstökning av i runt tal 400 miljoner kronor för nästa

budgetår. Härav belöpa omkring 350 miljoner kronor på beskattning av

tobaksvaror, spritdrycker, vin, maltdrycker och läskedrycker samt på

nöjesskatt, varuskatt och fordons- och drivmedelsskatter, medan omkring

50 miljoner kronor belöpa på totalisator-, tips- och lotterimedel. Dessa belopp

böra inberäknas i riksstatsförslaget för nästa budgetår. Emellertid har

beredningen alt i fortsättningen undersöka ytterligare vissa frågor rörande

indirekt beskattning. I avvaktan på resultatet av dessa undersökningar

förordar jag, att den sammanlagda merinkomsten av de i förevarande sam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

manhang ifrågakommande skattehöjningarna tills vidare beräknas till 100

miljoner kronor utöver nyssnämnda belopp av 350 miljoner kronor eller

till 450 miljoner kronor, vartill skulle komma 50 miljoner kronor för ökade

totalisator-, tips- och lotterimedel.

Frågan om sättet för infogande i riksstaten av de ifrågavarande inkomsthöjningarna

inrymmer olika spörsmål som behöva närmare övervägas i

anslutning till resultatet av konsumtionsskatteberedningens fortsatta arbete

och den i det föregående berörda översyn av inkomstberäkningarna

som senare torde få äga rum. Jag förordar därför, att för inkomsthöjningarna

i riksstatsförslaget preliminärt beräknas två särskilda inkomsttitlar,

den ena som en undertitel under den gemensamma skattetiteln och den

andra som en undertitel under den gemensamma titeln diverse inkomster.

Till den förut angivna inkomstsumman 4 269 miljoner kronor kommer

alltså summan av nämnda två preliminära inkomsttitlar, 500 miljoner kronor,

varför slutsumman på riksstatsförslagets inkomstsida blir 4 /69 miljoner

kronor.

Riksräkenskapsverkets beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket föreslår,

att inkomsttiteln krigskonjunkturskatt uteslutes och att ännu utgående sådan

skatt överföres till titeln övriga diverse inkomster. Enligt riksräkenskapsverket

bör vidare inkomsttiteln arvsskatt och gåvoskatt med hänsyn

till den nya kvarlåtenskapsskatten rubriceras arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt.

I fråga om preliminär skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. har riksräkenskapsverket verkställt beräkning av preliminärskatten

för såväl budgetåret 1947/48 som 1948/49. Ämbetsverket framhåller, att för

bedömandet av utfallet av inkomsttiteln är väsentligt avgörande det vid den

årliga taxeringen framkommande underlaget för den statliga inkomst- och

förmögenhetsbeskattningen. Det gällde alltså att med utgångspunkt från de

kända uppgifterna om detta skatteunderlag vid de senast verkställda taxeringarna

söka bilda sig en uppfattning om skatteunderlagets utveckling

t. o. m. den tidsperiod, som enligt den nya uppbördsförordningen vore bestämmande

för de skattebelopp, vilka kunde väntas inflyta under ifragavarande

budgetår.

Riksräkenskapsverket har verkställt en analys av utfallet av taxeringarna

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för verksamhetsåren 1943, 1944,

1945 och 1946 (motsvarande taxeringsåren 1944, 1945, 1946 och 1947). Vid

granskning av siffermaterialet konstateras, att de särskilda inkomstkällornas

överskott i regel visat betydligt större stegring från år 1945 till år 1946

än vad som var fallet mellan de föregående åren. En jämförelse beträffande

fysiska personer av de särskilda inkomstkällornas överskott mellan åren

1943 och 1946 visar, att inkomsten av jordbruksfastighet ökat med 32,9 procent,

inkomsten av rörelse m. m. med 49,7 procent och inkomsten av tjänst

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

5

eller tillfällig förvärvsverksamhet med 32,8 procent. Den samlade inkomsten

för fysiska personer efter vederbörliga avdrag har under dessa tre år stigit

med sammanlagt 34,i procent. Aktiebolagen, vilkas huvudsakliga inkomstkälla

redovisas som inkomst av rörelse, utvisa en inkomststegring under

samma tid med 98,9 procent. Från 1943 till 1944 minskade aktiebolagens

taxerade belopp med 6 procent, medan sedermera inträtt en ökning från år

till år med 23,5 procent under 1945 och 71,7 procent under 1946. För övriga

skattskyldiga har inkomsten efter gjorda avdrag under de tre här avsedda

åren stigit med sammanlagt 25,o procent. Det totala taxerade beloppet har år

1946 stigit med 22,3 procent i förhållande till 1945. Motsvarande stegring

från 1943 till 1944 var 4,i procent och från 1944 till 1945 9,8 procent.

På grund av i skrivelsen redovisade antaganden om inkomstutvecklingen

för olika grupper av skattskyldiga uppskattar riksräkenskapsverket utfallet

av inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

för innevarande budgetår till i runt tal 2 000 miljoner kronor.

Till grund för beräkningen av utfallet av preliminärskattetiteln för nästa

budgetår har riksräkenskapsverket lagt vissa antaganden rörande den fortsatta

utvecklingen av skatteunderlaget intill maj månad 1949. Vad beträffar

fysiska personer innebära dessa antaganden i huvudsak, att inkomsterna av

jordbruksfastighet icke komma att mera avsevärt understiga 1946 års nivå,

att inkomst av rörelse för år 1948 och närmaste tiden därefter kommer att

uppvisa en icke oväsentlig nedgång, att lönesumman för år 1947 kommer

att utvisa en stegring med 15 procent i jämförelse med år 1946, samt att för

år 1948 en viss stegring av den samlade inkomsten av arbetsanställning

utöver 1947 års nivå kommer att inträda.

Med utgångspunkt från dessa antaganden beräknar riksräkenskapsverket

skatteunderlaget för nästa budgetår för fysiska personer, som preliminärbeskattas

genom A-skatt, till i runt tal 12 400 miljoner kronor samt det skatteunderlag,

som beskattas genom B-skatt, till omkring 2 700 miljoner kronor.

Den totala taxerade inkomsten under budgetåret 1948/49 för fysiska

personer beräknas sålunda till 15 100 miljoner kronor. Efter omräkning

med hänsyn till skatteomläggningen fr. o. m. den 1 januari 1948 beräknar

riksräkenskapsverket den sammanlagda skatten för fysiska personer till

1 350 miljoner kronor. Ämbetsverket har härvid förutsatt, att den statliga

inkomstskatten för fysiska personer även efter den 1 juli 1948 skall utgå

med 100 procent av grundbeloppet.

I fråga om aktiebolagen beräknar riksräkenskapsverket, att vinstresultaten

under verksamhetsåren 1947 och 1948 komma att understiga vinstresultaten

under år 1946 med 10 resp. 20 procent. För år 1948 räknas med

ett skatteunderlag på i runt tal 1 620 miljoner kronor, vilken inkomstnivå

vid beräkningen antages gälla även för år 1949. Skatten på detta belopp

utgör i runt tal 650 miljoner kronor.

För övriga skattskyldiga antages en nedgång i skatteunderlaget av ungefär

samma relativa storleksordning som för aktiebolagen. Skatten beräknas

under denna förutsättning till i runt tal 35 miljoner kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

Under uppbördsåret 1948/49 beräknas sålunda en skatteuppbörd av tillsammans

2 035 miljoner kronor. Till denna skatteinkomst skola läggas dels

huvudparten av det belopp, varmed den jämlikt övergångsbestämmelserna

till uppbördsförordningen utgående skatten för inkomstökning kan beräknas

inflyta, och dels beloppet av inflytande restantier. Å andra sidan avgå

nytillkommande restantier ävensom utbetalade restitutioner. Till statsverket

inflytande kommunala skatter och utbetalningar till kommunerna beräknas

av riksräkenskapsverket i huvudsak uppväga varandra.

Riksräkenskapsverket framhåller, att den gjorda beräkningen av utfallet

av preliminärskattetiteln i olika hänseenden är behäftad med stor osäkerhet,

vilken närmast hänför sig dels till antagandena om den framtida

inkomstutvecklingen, dels till de ovissa verkningarna av det nya uppbördssystemet,

dels slutligen till svårigheten att bedöma skatteutfallet enligt de

nya beskattningsreglerna.

Riksräkenskapsverket -— som antager, att uppbörden under inkomsttiteln

preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. m. under nästa budgetår

kommer att ligga mellan 1 900 och 2 100 miljoner kronor — förordar, att

inkomsttiteln uppföres i riksstaten med 2 000 miljoner kronor.

I överensstämmelse med av överståthållarämbetet gjorda beräkningar har

riksräkenskapsverket upptagit inkomsten av kupongskatt för nästa

budgetår till 5,8 miljoner kronor eller 0,3 miljon kronor mera än innevarande

budgetår.

Riksräkenskapsverket har upptagit utskiftningsskatt och ersättningsskatt

för budgetåret 1948/49 till oförändrat belopp, 1 miljon

kronor. Verket har därvid förutsatt, att befrielse medgives från den

utskiftningsskatt, uppgående till 27 å 28 miljoner kronor, som kommer i

fråga när de till trafikförvaltningen Göteborg—Dalarna—Gävle anslutna

företagen införlivas med statens järnvägar.

Inkomsttiteln skogsvård savgifter har för innevarande budgetår

i riksstaten upptagits med 4,5 miljoner kronor. Enligt förordningen om

skogsvårdsavgift (SFS 1946: 324) skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet,

vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark

och växande skog, och utgå med högst en och en halv promille av

summan av nämnda värden. För varje år bestämmes med vilket promilletal

avgiften skall utgå. I skrivelse den 23 oktober 1947 har skogsstyrelsen upptagit

de taxeringsvärden, på vilka avgift beräknas, till 3 miljarder kronor

och räknat med samma promillesats som för löpande budgetår, eller en och

en halv promille. Riksräkenskapsverket har med utgångspunkt härifrån beräknat

den sammanlagda inkomsten av skogsvårdsavgiftsmedel för nästa

budgetår till 4,5 miljoner kronor.

Inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter har för innevarande budgetår i riksstaten upptagits

med 200 000 kronor. Riksräkenskapsverket har för nästa budgetår

beräknat inkomsterna under inkomsttiteln till 150 000 kronor.

Av generalpoststyrelsen gjorda beräkningar av inkomsterna av arvs
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

7

lottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt sluta på

60 miljoner kronor för innevarande budgetår och 75 miljoner kronor för

budgetåret 1948/49. Riksräkenskapsverket framhåller att beräkningen innefattar

vissa svårigheter med hänsyn till den verkan, det nya skatteförslagets

genomförande kan ha såväl i fråga om inkomsterna av den nuvarande arvsoch

gåvobeskattningen som avkastningen av den nya kvarlåtenskapsskatten.

Riksräkenskapsverket förordar emellertid att i riksstaten för budgetåret

1948/49 under inkomsttiteln beräknas ett belopp av 75 miljoner kronor, vilket

med 25 miljoner kronor överstiger beloppet i gällande riksstat för titeln

arvsskatt och gåvoskatt.

Lotterivinsts katten, som för budgetåren 1945/46 och 1946/47

har uppgått till 20,8 resp. 24,3 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket

för nästa budgetår uppskattats till 25 miljoner kronor, eller samma belopp

som uppförts å innevarande års riksstat.

Inkomsterna av stämpelavgifter under inkomsttiteln om sättning soch

expeditionsstämplar m. m., som i gällande riksstat uppförts

med 50 miljoner kronor, beräknas av generalpoststyrelsen för löpande budgetår

till 52 miljoner kronor. För budgetåret 1948/49 räknar generalpoststyrelsen

däremot med väsentligt lägre uppbörd, 41 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,

som icke anser sig böra räkna med så stark nedgång, föreslår,

att inkomsttiteln upptages med oförändrat 50 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. I gällande riksstat ha intäkterna av fordonsskatten

och bensinskatten upptagits till 85 resp. 160 miljoner kronor. För fordonsskattens

del har riksräkenskapsverket — under förutsättning

att någon avregistrering av fordon på grund av restriktionsåtgärder med avseende

å fordonstrafiken icke genomföres — ansett avkastningen under

innevarande budgetår kunna beräknas till 80 miljoner kronor. Inkomsttiteln

har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår uppskattats

till 83 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket under nyss angivna

förutsättning ansett den böra upptagas till 80 miljoner kronor. Enligt

beräkningar av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kommer bensinskatten

för budgetåren 1947/48 och 1948/49 att uppgå till 147 resp. 157 miljoner

kronor. Styrelsen har härvid räknat med en förhållandevis låg bensinbesparing

till följd av förbudet mot viss biltrafik under söndagar. Riksräkenskapsverket

anser sig böra utgå från att planerna på en reducering

av bensinkonsumtionen med 25 procent komma att realiseras. I överensstämmelse

härmed och med beaktande jämväl av beräkningar från generaltullstyrelsen

och kontrollstyrelsen har riksräkenskapsverket beräknat uppbörden

av bensinskatt för budgetåret 1947/48 till 150 miljoner kronor och

för budgetåret 1948/49 till 130 miljoner kronor.

Tullmedel. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret 1946/47 gav en

behållen intäkt av 271 miljoner kronor, är i riksstaten för löpande budgetår

upptagen till 220 miljoner kronor. Vid eu i november 1947 gjord beräkning

bär generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden för innevarande bud
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

getår till 300 miljoner kronor och för nästa budgetår till 220 miljoner kronor.

Därvid har styrelsen räknat med en av införselrestriktioner föranledd

importminskning motsvarande 30 procent å importvärdet under tolvmånadersperioden

oktober 1946—september 1947. Vidare förutsättes, att företräde

för import kommer att lämnas råvaror, halvfabrikat och andra dylika

varuslag, medan nedskärningen av importen kommer att i första hand

drabba mera umbärliga varor. Enär sistnämnda varuslag i regel droge högre

tull än den genomsnittliga, måste den väntade minskningen i tulluppbörden

komma att bliva procentuellt något större än nedskärningen av importvolymen.

Med utgångspunkt från dessa överväganden och enär verkan av importrestriktionerna

först efter hand kunnat göra sig gällande, har riksräkenskapsverket

funnit uppbörden av tullmedel kunna för innevarande och

nästkommande budgetår beräknas till 290 resp. 220 miljoner kronor.

Vissa skatter å omsättningen m. m. I riksstaten för innevarande budgetår

är varuskatten, varunder även redovisas intäkten av pälsvaruskatten

samt den allmänna omsättningsskatt, som icke avvecklats fr. o. m. den 1

januari 1947, upptagen till ett belopp av 90 miljoner kronor. I anslutning

till beräkningar av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen och länsstyrelserna

om utfallet av inkomsttiteln förordar riksräkenskapsvexdcet, att för löpande

budgetår beräknas ett belopp av 125 miljoner kronor, och föreslår,

att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1948/49 upptages till 100 miljoner

kronor.

Trafikskatten, som i riksstaten för löpande budgetår upptagits

till 28 miljoner kronor, beräknas av järnvägsstyrelsen — som emellertid

framhållit angelägenheten av att statens järnvägar få inräkna skatten i sina

trafikinkomster -— till i runt tal 30 miljoner kronor för detta och 32 miljoner

kronor för nästa budgetår. Riksräkenskapsverket har anslutit sig till

järnvägsstyrelsens beräkningar.

Riksräkenskapsverket har, i överensstämmelse med av generaltullstyrelsen

gjord beräkning, uppskattat inkomsterna av accis å silke, som för

löpande budgetår i riksstaten uppförts med 5 miljoner kronor, till 3,5 miljoner

kronor.

Inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra fettvaror

anser riksräkenskapsverket, med stöd av livsmedelskommissionens

och kontrollstyrelsens beräkningar, böra för nästa budgetår uppföras med

18 miljoner kronor, innebärande en höjning med 4 miljoner kronor.

I nära överensstämmelse med av livsmedelskommissionen uppgjord kalkyl

beräknar riksräkenskapsverket, att skatt å kaffe skall inflyta

under löpande budgetår med 13 miljoner kronor, och föreslår, att i riksstaten

för nästa budgetår inkomsttiteln upptages till 11 miljoner kronor.

I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 370 miljoner

kronor, till vilket belopp skattemedel enligt beräkningar av aktiebolaget

svenska tobaksmonopolet även beräknas inflyta såväl för innevarande som

för nästkommande budgetår. I anslutning härtill förordar riksräkenskapsverket,

att inkomsttiteln upptages till oförändrat 370 miljoner kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

9

Brännvinstillverkningsskatten, som i gällande riksstat

upptagits till 21 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med

19 miljoner kronor. För budgetåret 1948/49 har styrelsen beräknat intäkten

till 21 miljoner kronor. Mot denna uppskattning har riksräkenskapsverket

icke haft någon erinran.

Inkomsterna av parti han delsbolag ha för innevarande budgetår

upptagits med 25 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har nu beräknat denna

inkomst till 30 miljoner kronor för löpande och 27 miljoner kronor för nästkommande

budgetår, vilka beräkningar riksräkenskapsverket godtagit.

Inkomsterna av detalj handelsbolag ha i riksstaten för löpande

budgetår upptagits med 45 miljoner kronor. I anslutning till av kontrollstyrelsen

gjorda beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket här avsedda

inkomster för innevarande budgetår till 43 miljoner kronor och föreslår,

att inkomsttiteln för nästa budgetår upptages till 30 miljoner kronor. Sänkningen

föranledes av antaganden om dels vissa förskjutningar i konsumtionen

och dels starka utgiftsstegringar för detaljhandelsbolagen till följd

av löneökningar och skärpningen av den statliga aktiebolagsbeskattningen.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker

har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med ett belopp av 370

miljoner kronor. Den totala inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker har av kontrollstyrelsen beräknats komma att

under budgetåret 1947/48 uppgå till 375 miljoner kronor. För nästa budgetår

har styrelsen -— i betraktande av den omsvängning till ett lägre konsumtionsläge,

som under sommaren 1947 tydligt framträtt inom den konjunkturkänsliga

utskänkningen — i avvaktan på närmare översyn av beräkningarna

vid tidpunkten för riksstatens fastställande räknat med 360

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår däremot, att förevarande

inkomsttitel, som under de senaste budgetåren varit i stadig stegring, upptages

i riksstaten till samma belopp som beräknats inflyta under innevarande

budgetår eller 375 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å vin har i

riksstaten för löpande budgetår upptagits till 30 miljoner kronor och torde

enligt av kontrollstyrelsen nu gjorda beräkningar ge denna intäkt. Med

hänsyn till den ovissa konjunkturutvecklingen har styrelsen ansett inkomsterna

för nästa budgetår böra tills vidare upptagas med 25 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som beräknat inkomsterna för budgetåret 1947/48

till 30 miljoner kronor, har för nästa budgetår räknat med oförändrat belopp,

30 miljoner kronor.

Maltdryckss katten, som i gällande riksstat upptagits till 50

miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med 52 miljoner kronor,

till vilket belopp styrelsen uppskattat inkomsten jämväl för nästa budgetår.

Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna av skatten för löpande

budgetår till 52 miljoner kronor men ansett sig böra räkna med

något lägre inkomster under nästa budgetår och föreslår, att inkomsttiteln

upptages till 50 miljoner kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande ni• 59.

I gällande riksstat har under skatt å läskedrycker upptagits

15 miljoner kronor. Inkomsten beräknas nu av kontrollstyrelsen till avrundat

20 miljoner kronor, mot vilken beräkning riksräkenskapsverket intet

haft att erinra. För nästa budgetår räknar kontrollstyrelsen med oförändrad

intäkt, 20 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket anser inkomstposten

böra upptagas till 18 miljoner kronor.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter

beräknas inkomsten å titeln statlig nöjesskatt, som i riksstaten

för löpande budgetår upptagits till 18 miljoner kronor, komma att

uppgå till 17 miljoner kronor under budgetåret 1947/48 och obetydligt lägre

belopp under budgetåret 1948/49. Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden

av skatten för innevarande budgetår till 17 miljoner kronor och föreslår

att inkomstposten för nästa budgetår upptages till likaledes 17 miljoner

kronor.

Statens affärsverksfonder. I riksstaten för löpande budgetår äro överskotten

av statens affärsverksfonder upptagna till sammanlagt 165 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket beräknar emellertid att, även om hänsyn tages

till föreslagna taxehöjningar, endast 98,5 miljoner kronor skola komma

att inflyta under detta budgetår och 135 miljoner kronor under nästa budgetår.

Postverkets inlevererade överskott 1946/47 uppgick till cirka 39

miljoner kronor och har i gällande riksstat upptagits till 30 miljoner kronor.

Enligt generalpoststyrelsens beräkningar torde postverkets rörelse komma

att visa underskott för löpande budgetår med 1,6 miljoner kronor och

för nästkommande budgetår med 7,9 miljoner kronor, allt under förutsättning

av oförändrade portosatser.

Vid beräkningen av inkomsterna har generalpoststyrelsen emotsett en ökning

från budgetåret 1946/47 till budgetåret 1947/48 med cirka 1,2 miljoner

kronor samt från sistnämnda budgetår till budgetåret 1948/49 med inemot

2,2 miljoner kronor, varigenom de sammanlagda bruttoinkomsterna för nästkommande

budgetår skulle uppgå till cirka 212,4 miljoner kronor. Häremot

skulle emellertid svara driftskostnader, uppgående till 220,3 miljoner kronor,

vilket innebär en ökning i jämförelse med budgetåret 1946/47 av 46,6

miljoner kronor och i jämförelse med innevarande budgetår av 8,5 miljoner

kronor, ökningen är huvudsakligen betingad av den år 1947 genomförda

löne- och pensionsregleringen.

Styrelsen har med hänsyn till de beräknade underskotten hos Kungl.

Maj:t gjort framställning om vissa portohöjningar — dock ej beträffande

brevportot — avsedda att träda i kraft den 1 mars 1948. Styrelsen räknar

med att, om dessa höjningar komma till stånd, under löpande budgetår

till statsverket kunna inleverera sammanlagt cirka 12 miljoner kronor. Under

samma förutsättning beräknas för budgetåret 1948/49 uppkomma ett

inkomstöverskott av 14 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket erinrar om att med de löreslagna taxehöjningar na

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

11

endast kommer att uppnås den inkomstnivå, som för postverkets olika rörelsegrenar

kan anses vara ekonomiskt betingad. Postverkets inkomster

hade emellertid karaktären av bevillning och taxorna hade därför hittills

regelmässigt fixerats vid en nivå som gåve staten högre inkomst än som

enbart ur affärsmässiga synpunkter skulle anses vara motiverad. Om postverket

även i fortsättningen skulle kunna lämna en inkomst, som svarade

mot de överskott som tidigare erhållits från postverket, torde även en höjning

av brevportot vara erforderlig.

Riksräkenskapsverket, som emellertid icke ansett sig böra räkna med

högre inkomster än de, som kunna erhållas, därest de av generalpoststyrelsen

ifrågasatta höjningarna genomföras, har beräknat inkomsterna av

postverket för budgetåret 1947/48 till 12 miljoner kronor och för budgetåret

1948/49 till i runt tal 15 miljoner kronor.

Beräkningen i riksstatsförslaget av de särskilda inkomsttitlarna.

Beträffande uppställningen under riksstatens inkomstsida förordar jag

följande ändringar. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag bör titeln

krigskonjunkturskatt utgå och ännu utgående sådan skatt överföras till

titeln övriga diverse inkomster. Titeln arvsskatt och gåvoskatt bör erhålla

den av ämbetsverket föreslagna rubriken arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt. Av skäl som förut anförts bör efter tullar och acciser

upptagas en preliminär ny skattetitel med bevillnings karaktär under rubriken

särskild konsumtionsbeskattning.

I fråga om beräkningen av de olika inkomsttitlarna ansluter jag mig, där

icke annat angives i det följande, till riksräkenskapsverkets förslag.

I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som enligt vad i det

föregående anförts är avsedd att företagas längre fram under riksdagen, förordar

jag, att inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och

förmögenhet in. m. upptages i enlighet med riksräkenskapsverkets

förslag till 2 000 miljoner kronor.

Vad angår titeln utskiftningsslcatt och ersättningsskatt

har jag för avsikt att föreslå proposition till riksdagen angående befrielse

från utskiftningsskatt vid de till trafikförvaltningen Göteborg—Dalarna—- Gävle anslutna företagens införlivning med statens järnvägar. Jag beräknar

därför inkomsttiteln till det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet 1

miljon kronor.

Jag gör i det följande hemställan om att skogsvårdsavgifterna för år 1948,

liksom för år 1947, fastställas till det i förordningen om skogsvårdsavgift

angivna maximitalet 1,5 promille. I enlighet härmed beräknar jag titeln

skogsvårdsavgifter till av riksräkenskapsverket föreslaget belopp

av 4,5 miljoner kronor.

Beräkningen av de till auto in obils katte medel hörande titlarna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

erbjuder i nuvarande läge avsevärda svårigheter. Jag anser emellertid riksräkenskapsverkets

beräkningar, som sluta på sammanlagt 210 miljoner

kronor, tills vidare böra godtagas. Senare i dag anmäler jag förslag om

proposition till riksdagen angående bl. a. vissa höjningar av såväl fordonsskatten

som bensinskatten. Ehuru dessa höjningar böra komma vägväsendet

till godo, böra de i nuvarande ekonomiska läge — liksom övriga samtidigt

ifrågakommande höjningar i konsumtionsbeskattning m. in. —• icke anlitas

för täckning av nya eller ökade utgifter på driftbudgeten. De ha därför

icke tagits i beräkning vid avvägande av väganslagen för nästa budgetår.

Tills vidare böra de inberälcnas under den nya preliminära inkomsttiteln

särskild konsumtionsbeskattning.

Även beträffande titeln tullmedel är det svårt att nu beräkna inkomsterna

för nästa budgetår. Riksräkenskapsverkets beräkning, som slutar

på 220 miljoner kronor, synes böra godtagas i avvaktan på ytterligare

erfarenhet.

Då jag för närvarande icke kan förorda trafikskattens borttagande, föreslår

jag att titeln trafikskatt fortfarande upptages och beräknas till

det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 32 miljoner kronor.

I anslutning till vad i det föregående anförts beträffande höjd indirekt

beskattning förordar jag, att den nya preliminära inkomsttiteln särskild

konsumtionsbeskattning upptages till 450 miljoner kronor.

I propositionen nr 286 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Departementschefen har därvid anfört bl. a. följande:

I skrivelse den 15 maj 1948 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande

instruktioner avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1948/49. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket i likhet med tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom vissa andra inkomsttitlar. Ämbetsverket framhåller, att de

ändringar i förhållande till ämbetsverkets tidigare beräkningar, som nu

föreslås, bero till huvudsaklig del på de skattehöjningar, som beslutats vid

1948 års riksdag. I fråga om dessa höjningar har riksräkenskapsverket tagit

hänsyn även till de förnyade beräkningar angående de nya skatteintäkterna,

som framlagts av konsumtionsskatteberedningen i dess andra betänkande

den 18 mars 1948, i vilket beredningen även framlagt förslag om införande

av pappersskatt. Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket

i huvudsak anfört följande.

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

I fråga om skatteunderlaget för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. äro

ytterligare uppgifter utöver dem, för vilka ämbetsverket redogjort i sin tidigare

inkomstberäkning, ännu icke tillgängliga. Vissa uppgifter angående

den sannolika löneutvecklingen under år 1948 tyda dock på, att inkomsterna

för fysiska personer bli något högre än riksräkenskapsverket -vid upprättan
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

13

det av sill senaste inkomstberäkning förutsatt. En ökning av skatteintäkterna

har vidare inträtt med uppbördsstämman i mars, vilken är den första

stämma vid vilken erlagts preliminär skatt, beräknad enligt de nya från och

med den 1 januari 1948 gällande skatteförfattningarna. Nettoinkomsten

skulle vid oförändrad inkomstnivå kunna för helt år beräknas bli 2 060 miljoner

kronor. Emellertid är det sannolikt, att inkomstnivån under den tid,

som är avgörande för uppbörden av preliminär A-skatt under budgetåret

1948/49, kommer alt stiga något. Därtill kommer att den kvarstående skatt,

som skall gäldas i början av år 1949, torde kunna beräknas överstiga beloppet

av samtidigt återbetalad preliminärskatt, varför skatteuppbörden under

första halvåret 1949 kan väntas bli högre än under första halvåret 1948.

Under budgetåret 1948/49 kommer vidare att inflyta huvudparten av skatt

å inkomstökning, avseende 1945 och 1946 års inkomster. Å andra sidan är

emellertid att märka, att utbetalningarna till kommunerna på grund av

reglerna för avräkningen mellan staten och kommunerna kunna väntas bli

högre än motsvarande utbetalningar under 1948. Hur dessa faktorer närmare

komma att påverka uppbördens storlek är ovisst. Riksräkenskapsverket

anser sig emellertid kunna antaga, att inkomsten under förevarande inkomsttitel

nästkommande budgetår kommer att uppgå till mellan 2 000 och

2 200 miljoner kronor och förordar därför, att inkomsttiteln preliminär

skatt å inkomst och förmögenhet in. in. i riksstaten för budgetåret 1948/49

uppföres med ett från 2 000 till 2 100 miljoner kronor förhöjt belopp.

Kupongskatt. Med utgångspunkt från uppbörden under budgetåret

1947/48 förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln kupongskatt i

riksstaten för budgetåret 1948/49 uppföres med 6,50 miljoner kronor mot

i riksstatsförslaget beräknade 5,s miljoner kronor.

A r v s I o 11 s s k a 11, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I

statsverkspropositionen beräknades denna inkomsttitel till 75 miljoner kronor.

För innevarande budgetår uppskattas inkomsterna under förevarande

titel uppgå till i runt tal samma belopp, varav cirka 40 miljoner kronor enligt

av generalpoststyrelsen lämnad beräkning anses avse gåvoskatt medan

återstående 35 miljoner kronor avse arvslottsskatt och kvarlåtenskapsskatt.

Den kvarlåtenskapsskatt som avser första halvåret 1948 kommer att till

huvudsaklig del inflyta efter budgetårsskiftet, varför denna skatt alltså under

budgetåret 1947/48 kommer att inflyta med allenast ett obetydligt belopp.

För budgetåret 1948/49 anser sig riksräkenskapsverket med utgångspunkt

från dessa antaganden kunna beräkna, alt inkomsterna av kvarlåtenskapsskatt

komma att stiga med i det närmaste 40 miljoner kronor samt att

gåvoskatten i förhållande till uppbörden under budgetåret 1947/48 kommer

att sjunka med cirka 30 miljoner kronor. Den avsevärda ökningen av gåvoskatten

under budgetåret 1947/48 skulle alltså icke motsvara det belopp,

som kvarlåtenskapsskatten väntas komma alt avkasta under ett budgetår.

På grund av vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket förorda, att inkomsttiteln

arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt i riksstaten

för budgetåret 1948/49 uppföres med ett till 85 miljoner kronor förhöjt

belopp.

Bensinskatt. I fråga om bensinskatten har riksräkenskapsverket att

taga hänsyn till dels tidigare utgående bensinskatt, dels ock vid innevarande

års riksdag beslutad tilläggsskatt å bensin ävensom lill den tillfälliga

skatt å bensin, som skall utgå för den bensin som fanns lagrad den 1 april

1948. Enligt från statens bränslekommission erhållna upplysningar kan försäljningen

av bensin under liden V, 1948 -"/<■, 1949 beräknas komma att

uppgå lill 7110 060 kbm, vilket motsvarar en skatteintäkt av 315 miljoner

kronor i bensinskatt och tilläggsskatt å bensin. Konsumtionsskattebered
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

ningen har i sitt senaste utlåtande angående konsumtionsbeskattningen räknat

med 725 000 kbm bensin, varå skatten skulle bli 326 miljoner kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat motsvarande inkomstbelopp

till 325 miljoner kronor. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen har beräknat

skatten å importerad respektive inom riket tillverkad bensin till 300

respektive 45 miljoner kronor eller sammanlagt 345 miljoner kronor. Under

denna titel bör även redovisas tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil

använda brännoljor, av konsumtionsskatteberedningen beräknad till 13 miljoner

kronor. Till dessa belopp kommer vidare tillfällig skatt å bensin, som

den 1 april 1948 fanns lagrad i riket, vilken skatt kommer att uppbäras å

uppbördsstämma i juli månad 1948. Inkomsten av denna skatt beräknar

riksräkenskapsverket till 20 miljoner kronor. I anslutning till vad sålunda

anförts förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln bensinskatt i riksstaten

uppföres med 350 miljoner kronor, varav 130 miljoner kronor avser

den skatt, som enligt riksstatsförslaget skall inräknas i specialbudgeten.

T u 11 in e d e 1 beräknades i riksstatsförslaget inflyta med 220 miljoner

kronor. Generaltullstyrelsen har framhållit, att importvärdet 1948/49, vilket

vid den senaste inkomstberäkningen uppskattades till 3,5 miljarder kronor,

numera förutsättes stiga till 4 miljarder kronor. Med hänsyn till den

eftersläpning, som betingas av att den på licensgivning följande införseln

ofta sker först efter en avsevärd tidrymd, torde importen för budgetåret

1948/49 kunna uppskattas till ett ännu något högre värde. Med hänsyn härtill

och med beaktande även av förskjutningen av importen till förmån för

sådana varuslag, som äro relativt lågt tullbelagda eller helt tullfria, har

generaltullstyrelsen nu beräknat tullmedelsinkomsterna för budgetåret 1948/

49 efter avdrag av restitutioner å 10 miljoner kronor till netto 240 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket, som ansluter sig till generaltullstyrelsens

beräkningar, förordar att riksstatstiteln tullmedel i riksstaten uppföres

med ett till 240 miljoner kronor förhöjt belopp.

Varuskatt upptogs i riksstatsförslaget till 100 miljoner kronor. Generaltullstyrelsen

har nu beräknat av tullverket uppburen varuskatt och

pälsvaruskatt för budgetåret 1948/49 till samma belopp som angivits i styrelsens

tidigare beräkning eller 5 miljoner respektive 3 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsen har nu beräknat varuskatt, i vad avser inom riket tillverkad

vara, till 127 miljoner kronor. Styrelsen har vidare uppskattat inkomsten

av den vid innevarande års riksdag beslutade försäljningsskatten till i runt

ial 15 miljoner kronor eller samma belopp, vartill denna skatt beräknats

av varubeskattningskommittén. Riksräkenskapsverket förutsätter, att sistnämnda

skatt skall redovisas under inkomsttiteln varuskatt. Under denna

titel bör vidare redovisas kvarstående betalningar av allmän omsättningsskatt,

som för budgetåret 1948/49 kunna beräknas till cirka 10 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket förordar, att inkomsttiteln varuskatt i riksstaten

uppföres med (5-4-3 —j— 127 + 15 + 10 =) 160 miljoner kronor.

Pappersskatt. Konsumtionsskatteberedningen har förordat införandet

av särskild beskattning av papper och papp. Förslag i ärendet har

genom proposition nr 215 underställts 1948 års riksdag. Skatten skall utgå

med 15 öre per kilogram och gäldas kvartalsvis på samma sätt som varuskatt.

Vid import av papper och papp uttages skatten vid varornas förtullning.

Konsumtionen av skattepliktigt papper och papp beräknas för nästa

budgetår till 310 000 ton. Under budgetåret 1948/49 kan, om skatten skall

utgå från och med den 1 juli 1948, beräknas inflyta skatt för tre kvartal med

35 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar att i riksstaten införes

en särskild inkomsttitel för denna skatt, benämnd pappersskatt samt pla
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

15

cerad närmast efter varuskatt. Inkomsttiteln synes för budgetåret 1948/49

böra beräknas till 35 miljoner kronor.

Trafikskatt. Järnvägsstyrelsen har framhållit, att trafikskatten vid

av styrelsen beräknad trafikomfattning och nuvarande taxeläge kan uppskattas

till 35 miljoner kronor för budgetåret 1948/49. Riksräkenskapsverket

får i anslutning härtill förorda, att inkomsttiteln trafikskatt i riksstaten

uppföres med ett till 35 miljoner kronor förhöjt belopp mot i riksstatsförslaget

upptagna 32 miljoner kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror beräknades

i statsverkspropositionen till 18 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och

statens livsmedelskommission ha nu beräknat inkomsterna under förevarande

inkomsttitel till 19,oo respektive 18,85 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

förordar, att inkomsttiteln i fråga i riksstaten uppföres med

19 miljoner kronor.

Tobaksskatten upptogs i riksstatsförslaget till 370 miljoner kronor.

Tobaksmonopolet har med framhållande av den osäkerhet som vidlåder

beräkningen på grund av bland annat förändringar i tillgången på amerikanska

och engelska cigarretter, nu uppskattat inkomsten av tobaksskatt

under budgetåret 1948/49 till 420 miljoner kronor. Inkomstökningen överensstämmer

med de beräkningar som tidigare gjorts av konsumtionsskatteberedningen

i dess förslag till skattehöjning. Riksräkenskapsverket förordar,

att inkomsttiteln tobaksskatt i riksstaten uppföres med 420 miljoner

kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Av de siffror som hittills äro kända angående uppbörden av omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker framgår, dels att inkomstökningen

frånsett skattehöjningen skulle bli högre än vad riksräkenskapsverket

i sin senaste inkomstberäkning förutsatt och dels att konsumtionsminskningen

efter den senaste skattehöjningens genomförande torde bli

mindre än man tidigare räknat med. Inkomstökningen torde alltså bli

högre än konsumtionsskatteberedningen beräknat. Kontrollstyrelsen har beräknat

inkomsterna av denna skatt under budgetåret 1948/49 till 450 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket förordar i anslutning härtill, att omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker i riksstaten uppföres med

ett till 450 miljoner kronor förhöjt belopp.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. I överensstämmelse

med av kontrollstyrelsen gjord beräkning förordar riksräkenskapsverket,

att omsättnings- och utskänkningsskatt å vin i riksstaten uppföres

med ett till 36 miljoner kronor förhöjt belopp.

Maltdrycksskatt. Maltdrycksskatten beräknades i riksstatsförslaget

till 50 miljoner kronor. Denna beräkning synes nu vara låg. Konsumtionsskatteberedningen

beräknar inkomstökningen genom vid innevarande års

riksdag beslutad skattehöjning till 16 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har

beräknat inkomsterna av denna skatt under nästa budgetår till 70 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket förordar alt inkomsttiteln i riksstaten

för budgetåret 1948/49 uppföres med 70 miljoner kronor.

Skatt å läskedrycker. Denna inkomsttitel beräknades i riksstatsförslaget

till 18 miljoner kronor. Konsumtionsskatteberedningen bar beräknat

inkom st stegringen på grund av beslut vid innevarande års riksdag om

skattehöjning lill 10 miljoner kronor. Konsumtionen har under innevarande

budgetår visat stigande tendens. Kontrollstyrelsen har beräknat inkomsterna

under denna inkomsttitel för nästkommande budgetår till 30 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket förordar att inkomsttiteln i riksstaten

för budgetåret 1948/49 uppföres med 30 miljoner kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

Nöjesskatt. Inkomsttiteln nöjesskatt skulle enligt nu kända uppgifter

för nästkommande budgetår, frånsett skattehöjningen, kunna beräknas

till 18 miljoner kronor eller något högre än enligt riksstatsförslaget.

Konsumtionsskatteberedningen beräknar inkomstökningen på grund av vid

innevarande års riksdag beslutad skattehöjning till 25 miljoner kronor. Med

stöd av från länsstyrelserna erhållna uppgifter anser sig riksräkenskapsverket

kunna antaga, att inkomsterna av statlig nöjesskatt efter den genomförda

skattehöjningen komma att stiga med i genomsnitt 122 ä 125

procent. Riksräkenskapsverket, förordar, med understrykande av beräkningens

osäkerhet, att inkomsttiteln statlig nöjesskatt i riksstaten uppföres

med avrundat 40 miljoner kronor.

I propositionen nr 286 har departementschefen vidare anfört bl. a. följande

:

Intäkterna av de nya skatterna och skattehöjningarna beräknades i statsverkspropositionen

preliminärt till 500 miljoner kronor och det totala budgetöverskottet

uppskattades till 539 miljoner kronor. Såsom av det förut

anförda framgår beräknas nu utgifterna komma att utvisa en nettoökning

i förhållande till statsverkspropositionen på 193 miljoner kronor, varav

35 miljoner kronor hänföra sig till försvaret, 21 miljoner kronor till civilförsvaret

samt 125 miljoner kronor till subventioner till jordbruket m. m. Å

andra sidan har riksräkenskapsverket i sin nya beräkning av statsintäkterna

under nästa budgetår uppskattat intäkterna till ett belopp som med 204

miljoner kronor överstiger de i riksstaten beräknade inkomsterna. Härtill

kommer ett belopp på cirka 1 miljon kronor under inkomsttiteln uppbörd

i statens verksamhet enligt vad förut anförts. Därutöver torde intäkterna av

bensinskatten kunna ytterligare uppräknas enär — såvitt nu kan förutses

— en större import av bensin kommer att äga rum än riksräkenskapsverket

vid sina kalkyler utgått från. Jag vill sålunda förorda, att bensinskatten

upptas till sammanlagt 390 miljoner kronor mot av riksräkenskapsverket

förordade 350 miljoner kronor. Av ökningen beräknas 15 miljoner kronor

falla på den tidigare skatten, medan 25 miljoner kronor hänföra sig till den

av innevarande års riksdag beslutade skattehöjningen. Mot de av riksräkenskapsverket

gjorda beräkningarna i övrigt har jag ej något att erinra. Dock

vill jag framhålla, att fördelningen av intäkterna av de indirekta skatterna

på dels de av riksdagen innevarande år beslutade skärpningarna och dels

övriga intäkter genom indirekt beskattning, kan verkställas på olika sätt

och i följd därav lämna olika slutsiffror. I enlighet med vad sålunda anförts

kan intäktsökningen i förhållande till statsverkspropositionen beräknas till

(204 -f 1 + 40) 245 miljoner kronor. Då utgiftsökningen uppskattats till

193 miljoner kronor skulle budgetöverskottet komma att öka med (245 - 193) 52 miljoner kronor. Det totala budgetöverskottet under budgetåret

1948/49 skulle sålunda komma att uppgå till (539 + 52) 591 miljoner kronor.

Såsom i propositionen nr 266 framhållits kan emellertid den ökning

av bensinskatten utöver riksräkenskapsverkets beräkning på 15 miljoner

kronor som hänför sig till tidigare gällande skattesatser komma att behöva

tas i anspråk för att täcka uppkommande merkostnader för vägunderhållet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

17

Frånräknas detta belopp skulle budgetöverskottet kunna uppskattas till

576 miljoner kronor.

Såsom tidigare framhållits beräknades i statsverkspropositionen skattehöjningar

inbringa ett belopp på 500 miljoner kronor. Enligt av riksräkenskapsverket

verkställda och i det föregående redovisade kalkyler ha inkomstökningarna

till följd av skatteskärpningarna beräknats till 485 miljoner kronor.

Detta belopp skall emellertid ökas med 25 miljoner kronor i anledning

av den förordade uppräkningen av bensinskatten. De nu beräknade intäkterna

av de nya skatterna, 510 miljoner kronor, ansluta sig sålunda mycket

nära till det i statsverkspropositionen angivna beloppet.

Innebörden av denna överbalansering av budgeten är att även huvuddelen

av utgifterna på kapitalbudgeten kunna finansieras utan ny upplåning. I

statsverkspropositionen beräknades det erforderliga lånemedelsbehovet för

kapitalbudgeten till 343 miljoner kronor medan motsvarande belopp nu kan

uppskattas till 386 miljoner kronor. Härtill kommer den beräknade reservationsmedelsförbrukningen

på såväl driftbudgeten som kapitalbudgeten,

vilken i statsverkspropositionen kalkylerades till 90 resp. 320 miljoner kronor.

Dessa belopp synas enligt senare beräkningar något höga men sammanfattningsvis

torde det totala lånebehovet under nästa budgetår kunna beräknas

till ungefär samma belopp som i statsverkspropositionen eller cirka

200 miljoner kronor.

Jag framlägger i det följande förslag om att de olika inkomsttitlarna i

riksstaten uppföras i enlighet med vad i det föregående anförts. Samtidigt

därmed framlägger jag förslag rörande grunderna för uttagande av preliminär

skatt för inkomst under nästkommande budgetår. I årets statsverksproposition

utgick jag från att den statliga inkomstskatten även efter den

1 juli 1948 skulle utgå med 100 procent av grundbeloppet. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra'' om att detta

procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som

gällt för innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår

nästkommande budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke

är i förväg bundet, har den verkställda översynen av inkomstberäkningen

icke givit anledning till frångående av den i statsverkspropositionen intagna

ståndpunkten. Jag förordar i enlighet härmed, att för fysiska personer,

oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå

i den preliminära skatten för budgetåret 1948/49, uttages med 100 procent

av grundbeloppet såväl för budgetårets förra som för dess senare hälft.

Beträffande den slutliga inkomst- och förmögenhetsskatten på grund av

1948 års taxering vill jag erinra om att denna skatl — jämlikt bestämmelserna

i 20 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, sådan

nämnda paragraf lyder enligt förordningen den 31 december 1945, nr 898

— automatiskt utgår efter enahanda procenttal av grundbeloppen som gällt

med avseende å motsvarande preliminära skatt för kalenderåret 1947.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19h8. 7 sand. Nr ,5.9.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

Jag torde i detta sammanhang även få erinra om att värnskatt preliminärt

uttagits under kalendeiåret 1947. Då riksdagen på sin tid beslöt uttagande

av denna skatt, förutsattes att vid innevarande års riksdag beslut

skulle fattas om slutlig värnskatt på grund av 1948 års taxering. Förslag

härom torde jag få anmäla senare denna dag.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t

i omförmälda proposition nr 286 föreslagit riksdagen att besluta, att statlig

inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret

1948/49 med 100 procent av grundbeloppet.

Vidare har Kungl. Maj :t i nyssnämnda proposition föreslagit riksdagen

att upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1948/49 enligt en

vid statsrådsprotokollet såsom Bihang A fogad specifikation. Denna specifikation

överensstämmer med statsverkspropositionens förslag till beräkning

av bevillningarna med undantag av dels att inkomsttiteln särskild

konsumtionsbeskattning, vilken i statsverkspropositionen upptagits till

450 miljoner kronor, ej medtagits i specifikationen, dels att i specifikationen

tillkommit en ny inkomsttitel benämnd pappersskatt med belopp av 35

miljoner kronor, dels ock att inkomsterna å följande inkomsttitlar beiälcnats

sålunda:

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. . . kronor 2 100 000 000

Kupongskatt ...................................

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt . .

Bensinskatt ....................................

Tullmedel ......................................

Varuskatt ......................................

Trafikskatt.....................................

Accis å margarin och vissa andra fettvaror........

Tobaksskatt ....................................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker . .

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin..........

Maltdrycksskatt ................................

Skatt å läskedrycker ............................

Statlig nöjesskatt ...............................

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 286

föreslagna beräkningarna av inkomsterna å de nu nämnda inkomsttitlarna

innebära följande höjningar i förhållande till statsverkspropositionens motsvarande

beräkningar, nämligen preliminär skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. med 100 miljoner kronor, kupongskatt med 700 000 kronor, arvslottsskatt,

gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt med 10 miljoner kronor, bensinskatt

med 260 miljoner kronor, tullmedel med 20 miljoner kronor, varuskatt

med 60 miljoner kronor, trafikskatt med 3 miljoner kronor, accis å

margarin och vissa andra fettvaror med 1 miljon kronor, tobaksskatt med

6 500 000

85 000 000

390 000 000

240 000 000

160 000 000

35 000 000

19 000 000

420 000 000

450 000 000

36 000 000

70 000 000

30 000 000

40 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

19

50 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med

75 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatt å vin med 6 miljoner

kronor, maltdrycksskatt med 20 miljoner kronor, skatt å läskedrycker

med 12 miljoner kronor och statlig nöjesskatt med 23 miljoner kronor. De i

propositionen nr 286 föreslagna beräkningarna av bevillningarna innebära

således i jämförelse med beräkningarna i statsverkspropositionen — efter

frånräknande av den i sistnämnda proposition upptagna inkomsttiteln särskild

konsumtionsbeskattning å 450 miljoner kronor och med hänsyn tagen

till den nytillkomna inkomsttiteln papper sskatt å 35 miljoner kronor — en

sammanlagd höjning av 225,7 miljoner kronor.

I propositionen nr 290 till innevarande års riksdag, vilken proposition

hänvisats till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj :t framlagt förslag till

förordning om värnskatt på grund av 1948 års taxering. Utskottet har i sitt

betänkande nr 58 tillstyrkt bifall till detta förslag.

Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

verkställda beräkningen av bevillningarna, får hemställa,

A) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i propositionen

nr 286 framlagda förslag angående skatteprocenten

besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1948/49

med 100 procent av grundbeloppet;

B) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i

statsverkspropositionen framlagda förslag angående skogsvårdsavgiften

besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen

om skogsvårdsavgift skall för år 1948 utgå med en

och en halv promille; samt

C) att bevillningarna för budgetåret 1948/49 måtte beräknas

sålunda:

Kronor

Kronor

Skatt å inkomst, förmögen
-

het och rörelse:

Preliminär skatt å inkomst

och förmögenhet in. m. . . 2

Kupongskatt..............

Utskiftningsskatt och ersätt
-

100 000 000

6 500 000

ningsskatt ............

Skogsvårdsavgift!- ........

Bevillningsavgifter för sär
-

1 000 000

4 500 000

skilda förmåner och rättig
-

heter ..................

Arvslottsskatt, gåvoskatt och

150 000

kvarJåtenskapsskatt

85 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

Kronor

Kronor

Lotterivinstskatt ..........

Omsättnings- och expedi-

25 000 000

tionsstämplar m. m.....

Automobilskattemedel:

50 000 000

2 272 150 000

Fordonsskatt ............

80 000 000

Bensinskatt ..............

Tullar och acciser:

390 000 000

470 000 000

Tullmedel................

240 000 000

Varuskatt................

160 000 000

Pappersskatt ............

35 000 000

Trafikskatt ..............

35 000 000

Accis å silke..............

Accis å margarin och vissa

3 500 000

andra fettvaror ..........

19 000 000

Skatt å kaffe ............

11 000 000

Tobaksskatt..............

420 000 000

Brännvinstillverkningsskatt.

Rusdrycksförsälj ningsmedel

21 000 000

av partihandelsbolag ....

Rusdrycksförsälj ningsmedel

27 000 000

■

av detalj handelsbolag ....

Omsättnings- och utskänk-

30 000 000

ningsskatt å spritdrycker

Omsättnings- och utskänk-

450 000 000

ningsskatt å vin ........

36 000 000

Maltdrycksskatt ..........

70 000 000

Skatt å läskedrycker .......

. 30 000 000

Statlig nöjesskatt ........

40 000 000

1 627 500 000

Postverket (överskott) .................... 15 000 000

Stockholm den 17 juni 1948.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Frans Ericson, Heiiman, Wehtje,

Ramberg, Rosander, Widner, Englund*, Niklasson* och Isaksson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Hagberg i Malmö, Sandberg,

Orgård, Jonsson i Skedsbygd, Olson i Göteborg*, Sundström, Olofsson

i Höganäs, Bladh och Larsson i Luttra.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

487910. Stockholm, Isaac Marcus Boktrjmkeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:378 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 a1 i texten