Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 1

1948-01-16 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1948:1, Bankoutskottets memorial nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

1

Nr 1.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken

till bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit

den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för

Sveriges riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd,

rörelse och förvaltning under år 1947, får härmed enligt gällande instruktion

till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1948.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sundvik, Lundqvist, Edin,

Petersson i Karlskrona, Andersson i Tidaholm, Grym och Persson i

Vinslöv;

från andra kammaren: herrar Wiberg, Paulsen, von Seth, Andersson

i Munkaljungby, Mattsson, Sundberg och Nilsson i Landskrona.

1 — Diliang till riksdagens protokoll 19^8. 8 saml. Nr 1.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken

härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1947.

Riksbankens verksamhet rönte under år 1947 ett avgörande inflytande

av förhållandena pa utrikeshandelns område. Det exceptionellt stora betalningsunderskott,

som den starkt passiva handelsbalansen gav upphov till

och som betingades av bland annat den bristande jämvikten inom landet

mellan köpkraft och varutillgång, fick betydande konsekvenser icke blott

för landets valutaställning utan även för utvecklingen å penning- och kreditväsendets

område. Rörelserna på valuta-, penning- och kapitalmarknaderna

samt pris- och löneutvecklingen krävde under hela året oavlåtlig

uppmärksamhet från riksbankens sida. Valutaläget föranledde en framställning

till Konungen den 13 mars, att importregleringen måtte skärpas.

Denna framställning hade bland annat föregåtts av underhandspromemorior

till regeringen den 19 december 1946 och den 30 januari 1947. I skrivelse

till Konungen den 22 maj i anslutning till hemställan om fortsatt

befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utställda

sedlar mot guld, ävensom i särskilda skrivelser den 30 september och den

17 oktober, till vilka torde få hänvisas, redogjorde fullmäktige för det

rådande lägets allvarliga innebörd och utvecklade sina synpunkter på de

åtgärder som situationen påkallade.

Trots de successiva utvidgningar av importregleringen, som genomfördes

den 15 mars, den 27 juli och den 17 september, resulterade varuutbytet

med utlandet i ett underskott uppgående till cirka två miljarder kronor.

Detta sammanhängde bland annat därmed, att de skärpta regleringarna

fingo full effekt först mot slutet av aret dels till följd av den ännu långt

fram på året omfattande licensgivningen beträffande varugrupper, som

varit reglerade redan före den 15 mars, dels till följd av de liberala övergångsbestämmelserna,

vilka i tillämpningen ytterligare uppmjukades. Vid

årets slut återstod ännu avsevärda anspråk på s. k. hårda valutor för varor

köpta före de senaste skärpningarna av importpolitiken. Härtill kom valutabehovet

för den vid årsskiftet utelöpande stocken av nya, under hösten

utfärdade licenser, där valutan får disponeras först i samband med varans

skeppning eller ankomst till Sverige. Vid bedömningen av valutaläget vid

årsskiftet måste hänsyn tagas bland annat till den framtida belastning på

valutareserven som detta innebär.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4, Bankoutskottets memorial nr 1.

Då det stora underskottet i handelsbalansen endast delvis kunde täckas

av fraktintäkter och övriga nettointäkter från utlandet, innebar utfallet

av årets betalningstransaktioner med utlandet en kraftig åderlåtning av landets,

främst riksbankens, valutareserv. Dagsvärdet av riksbankens och riksgäldskontorets

behållning av guld och utländska valutor,1 vilket vid 1947

års ingång uppgick till 2 197 miljoner kronor, nedgick under året med

1 128 miljoner till 1 069 miljoner kronor. Härvid har hänsyn icke tagits

till riksbankens skuld i svenska kronor till utländska banker och bankirer,

vilken den 31 december 1947 belöpte sig till 165 miljoner kronor mot 174

miljoner kronor den 31 december 1946. Endast en del av ifrågavarande

skuld är dock att betrakta som krav på betalning i guld eller utländska

Nedgången av valutareserven hänförde sig främst till guldbehållningen.

Denna visade under året en minskning med 992 miljoner kronor, räknat

enligt det från och med den 13 juli 1946 gällande guldpriset av kronor

4 050: 99 per kilogram. Enligt samma pris utgjorde riksbankens guldbehållnincr

vid 1947 års slut 379 miljoner kronor. Huvudparten av det guld

riksbanken sålde åtgick till att anskaffa dollars och schweizerfrancs för att

tillgodose den svenska marknadens efterfrågan på dessa valutor och för att

verkställa avtalsenliga utjämningar av uppkomna balanser a vissa utländska

centralbankers konton i Sverige. Ansenliga guldkvantiteter sändes därför

till USA och Schweiz, vilket medförde frakt- och försäkringskostnader

m. m. Leveranserna till riksbanken av inom landet producerat guld hade

under året ett värde av 6 miljoner kronor mot 10 miljoner året dessförinnan

medan den inhemska förbrukningen av guld för industriella och liknade

ändamål under året belöpte sig till 14 miljoner kronor mot 15 miljoner

kronor år 1946.2 För att minska den inhemska förbrukningen genomfördes

under året en ransonering av försäljningen till guldsmeder m. fl.

Riksbankens innehav av utländska valutor reducerades under året med

136 miljoner kronor. Mot detta totalbelopp svarade en minskning med

197 miljoner kronor av riksbankens tillgodohavanden i dollars och schweizerfrancs,

medan pundbehållningen steg med 85 miljoner kronor. För Övriga

valutor tillsammantagna registrerades en nettommsknmg med 24 miljoner

kronor. Vid årets slut utgjorde valutaportföljens dagsvärde 690 miljoner

kronor, fördelat med 15 miljoner på dollars och schweizerfrancs, 516 miljoner

kronor på pund och 159 miljoner kronor på Övriga valutor. I har

angivna siffror ha i förekommande fall medräknats de valutabelopp, som

överförts till riksgäldskontoret för redovisning å fonden för kreditgivning

till utlandet och som vid årsskiftet hade ett dagsvärde av 147 miljoner

kronor.

1 Inklusive-av riksbanken köpta och exklusive försålda terminsvalutor.

2 Värdet av leveranser och försäljningar under år 11H6 har därvid beräknats efter de år 194-7

tillämpade priserna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

5

En viss lättnad i fråga om knappheten på dollars tedde sig möjlig, sedan

ett tilläggsavtal till 1945 års betalningsavtal med Storbritannien slutits

den 14 juli med giltighet från och med följande dag. Genom avtalet erhölls

nämligen fri konvertibilitet för överskottet i de löpande betalningarna länderna

emellan. Samtidigt bands intill utgången av år 1949 för Sveriges del

ett pundbelopp av 25 miljoner pund utgörande summan av riksbankens

och affärsbankernas dåvarande balanser. Den 20 augusti såg sig emellertid

Storbritannien nödsakat att upphäva konverteringsrätten. Sedermera ingicks

den 24 november ett nytt tilläggsavtal med Storbritannien, vilket

förutsätter ömsesidig konvertibilitet till guld från och med ingången av maj

1948 beträffande balanser över åtta miljoner pund, respektive motvärdet

därav i svenska kronor. Denna gräns sänkes vid utgången av år 1949 till

fem miljoner.

Till följd av att en uppgörelse om viss ömsesidig kursgaranti beträffande

pund och kronor träffades i samband med det sistberörda tilläggsavtalet,

såg sig riksbanken den 13 december i stånd att återupptaga terminsaffärer

i pund, vilka varit inställda alltsedan Storbritannien upphävde konvertibiliteten

den 20 augusti. Terminsaffärer i dollars, vilka likaledes upphörde

den 20 augusti, återupptogos däremot icke.

Riksbankens noteringar av utländska växelkurser ändrades endast oväsentligt

under året. Vissa kursjusteringar företogos beträffande argentinska

pesos och portugisiska escudos samt clearingkursen på Italien.

Clearingkurserna på Belgien och Danmark avfördes från noteringarna,

under det att notering infördes på tjeckoslovakiska kronor. Den nominella

köpkursen på kanadensiska dollars ströks, sedan den tidigare gällande

överenskommelsen mellan riksbanken och Bank of Canada angående transfereringen

av vissa, huvudsakligen finansiella betalningar upphört den 1

augusti.

Vissa ändringar i reglerna för riksbankens köp och försäljningar på termin,

bl. a. innebärande att likvid av köparen skulle erläggas först vid leveransen

av terminsvalutan och icke såsom tidigare vid terminskontraktets ingående,

genomfördes den 20 februari. I samband därmed fastställdes säljkursen

vid terminsaffärer till avistakursen plus 1 procent per år, om valutan levererades

inom tre månader, respektive 1% procent per år, om valutan levererades

efter tre, men före sex månader. När terminsaffärer i pund återupptogos

den 13 december, fastställdes köpkursen till avistakursen minus

V/> procent per år och säljkursen till avistakursen plus 1 % procent per år,

om valutan levererades inom sex månader.

En utvidgning av valutakontrollen ägde rum den 23 september. Därvid

utfärdades i anslutning till den nyss inträdda omläggningen av importpolitiken

bestämmelser om registrering hos valutabank av importlicenser,

som utfärdats före den 22 september och avsågo införsel från s. k. hårdvalutaländer.

Valutatilldelning för sålunda registrerade licenser beviljades

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 1.

först efter särskild prövning. Beträffande vissa nya licenser föreskrevs, att

valuta för betalning under desamma icke fick anskaffas omedelbart efter

det licensen utställts, utan först när varan inlastats i utlandet, respektive

ankommit till Sverige.

Med stöd av valutaförordningen utfärdades den 22 oktober bestämmelser

om hembudsskyldighet före den 15 november beträffande fordringar,1 huvudsakligen

på Amerika, Portugal och Schweiz samt beträffande löpande

intäkter i fortsättningen från dessa länder. Någon säker uppskattning av

resultatet av rekvisitionsförfarandet är icke möjlig med hänsyn därtill, att

inleveransen av hembudsvaluta icke går att särskilja från försäljningar av

valutor, som eljest skulle ha influtit till följd av reguljära betalningar. I

anslutning till rekvisitionsförfarandet infordrades deklarationer beträffande

innehavet per den 15 november 1947 av värdepapper från motsvarande

länder. Bearbetningen av dessa deklarationer hade icke slutförts vid årsskiftet.

Förändringarna på valutamarknaden ha, såsom inledningsvis berörts, indirekt

påverkat utvecklingen på penning- och kapitalmarknaden. Genom

riksbankens försäljning av valutor till allmänheten skedde under året en

indragning av medel från marknaden till ett belopp av 1 184 miljoner

kronor.2 Verkan av de omfattande valutaförsäljningarna blev en — tidvis

mycket markerad — åtstramning av penning- och kapitalmarknaden. Denna

åtstramning framkallade utbud av skattkammarväxlar och obligationer,

vilka, i syfte att motverka tendenser till räntestegring, uppköptes av

riksbanken. På grund av marknadsläget var vidare riksgäldskontoret hänvisat

till riksbanken, då behov av kassaförstärkning förelåg. Riksgäldskontoret

kunde inlösa en del av dessa skattkammarväxlar under de månader,

då statsverkets kassaställning förbättrades i samband med skatteuppbörderna,

men måste därefter tidvis utnyttja nya förskott.

Riksbankens köp av obligationer uppgingo

under tiden 1/i —n/» till 888 miljoner kronor

» » 12/9—20/9 > 159

» » 21/9 —81/io » 156 » »

» » Vn—31/i2 » 128_»_»

Summa 1 331 miljoner kronor.

De inköpta obligationerna utgjordes av

korta obligationer 88 miljoner kronor

3 Va % » 3 4 153

långa » 4 1 090 » »

1 Med fordringar förstås härvid icke obligationer och övriga värdepapper.

* Differensen mellan detta belopp och det ovan angivna för nedgången av guld- och valutabehållningen

— 1 128 miljoner kronor — förklaras av terminsaffärer m. m.

3 Så länge marknaden räknar med en konvertering av utelöpande 3 % °/o obligationer vid konverteringsrättens

inträde, äro dessa att betrakta som medellånga obligationer.

4 I huvudsak 3 °/o obligationer.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1. 7

Av de långa obligationerna hade 195 miljoner kronor övertagits direkt

från hypoteksinstitut.

Riksgäldskontoret inköpte, respektive inlöste obligationer och statsskuldförbindelser

från riksbanken för 235 miljoner kronor.

Dessutom sålde riksbanken till marknaden

korta obligationer för 64 miljoner kronor

3 Vä % » 1 2 » 20 » >

långa » 3 » 44 » »

premieobligationer »11 » » 139 miljoner kronor

Summa 374 miljoner kronor.

Obligationsbehållningen steg alltså under året med netto 957 miljoner

och utgjorde vid årets slut 1 406 miljoner kronor, fördelad på 13 miljoner

kronor korta obligationer, 159 miljoner kronor 3% procent obligationer och

1 234 miljoner kronor långa obligationer.

Riksbankens skattkammarväxlar ökades under året med netto 245 miljoner

kronor. Behållningen vid slutet av året var 1 340 miljoner kronor.

Därav förfalla 350 miljoner kronor till återbetalning den 15/1, 190 miljoner

kronor den 15/3 och 800 miljoner kronor den 16/6 1948. På statliga

konton i riksbanken innestodo den 31 december 1947 697 miljoner kronor.

Under året deltog riksbanken i konverteringen av dels 1935 års 21/) procent

statslån, dels 1942 års 3 procent statslån (andra försvarslånet). Av

det förra lånet utbytte riksbanken hela sitt innehav (27 miljoner kronor)

mot 3 procent obligationer. Det senare lånet, varav riksbanken innehade

194 miljoner kronor, konverterades till korta skattkammarväxlar för 150

miljoner kronor, medan resten inlöstes kontant.

Den stora omfattningen av riksbankens obligationsköp föranledde upprepade

överväganden och diskussioner rörande frågan om stödköpspolitiken

och räntepolitiken över huvud. I denna fråga överläde fullmäktige

även med representanter för affärsbankerna.

Genom sina köp av skattkammarväxlar och obligationer från allmänheten

och riksgäldskontoret åstadkom riksbanken — direkt och indirekt —

ett likviditetstillskott till marknaden av 1 109 miljoner kronor.3 Nettoeffekten

under året av å ena sidan de till 1 184 miljoner kronor uppgående

valutaförsäljningarna och å andra sidan köpen av skattkammarväxlar och

obligationer blev alltså, att betalningsmedel till ett belopp av 75 miljoner

kronor indrogos till riksbanken. Betalningsmedelsförsörjningen i betydelsen

sedelstocken plus affärsbankernas checkräkningar i riksbanken ökades dock

1 Så länge marknaden räknar med en konvertering av utelöpande 3 Yi °/o obligationer vid konverteringsrättens

inträde, iiro dessa att betrakta som medellånga obligationer.

2 I huvudsak 3 °/o obligationer.

8 Hänsyn har härvid även tagits till avvecklingen av posten »Till riksgäldskon to rets förfogande

ställda medel».

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 1.

under året med 131 miljoner kronor, emedan den nyss angivna indragningen

av betalningsmedel till riksbanken motvägdes av att marknaden tillfördes

medel från statliga myndigheters checkräkningar samt genom uttag från

depositionsräkningar m. fl. räkningar i riksbanken.

Knappheten på likvida medel utlöste under året vissa tendenser till räntestegringar.

Bland annat höjde affärsbankerna successivt sina räntesatser

för kortfristiga lån inbördes, s. k. dagslån. Utvecklingen härvidlag framgår

av följande uppställning.

Dagslåneränta

Lånctyp Ultimo 1946 Ultimo 1947

1 dags uppsägning............. Va % 1 11/i %

10 dagars » .............1 % 1 2 %

Ett utslag av tendensen till ränteåtstramning voro vidare de ändrade

villkoren beträffande löptid och räntesatser för skattkammarväxlar. I början

av året emitterade riksgäldskontoret i marknaden tre-månaders-växlar

till en halv procents diskonto, medan kontoret vid årets slut upptog tillfälliga

krediter i riksbanken mot skattkammarväxlar till en beräknad marknadsränta

av tre kvarts procent för växlar med en löptid av tre månader

och en procent för sex-månaders-växlar.

På obligationsmarknaden nedjusterades kurserna för vissa stats- och hypotekslån.

Ränteutvecklingen för korta och 3%-procentiga statslån belyses

av nedanstående uppställning.

Lånets återstående löptid:2

ett år.............

två och ett halvt år. .

därutöver ..........

Avkastning

Ultimo 1946

ca l.i %

Ca 1.75 %

ca 2.i—2.6 %

Ultimo 1917

Ca 1.85 %

Ca 2.25 %

ca 2.4—2.9

Industriobligationer med prima säkerhet emitterades under året till

3hi procent, medan den effektiva avkastningen på dylika obligationer under

år 1946 i det närmaste anslöt sig till vad som noterades för statslånen,

d. v. s. 3 procent. Räntan på lån mot botteninteckningar förblev oförändrad.

Däremot höjdes de av kreditinstituten tillämpade räntevillkoren för kommunlån

med 0.1 procent till a) 3.0, b) 3.1, respektive c) 3.2 procent för a) lån

på högst 10 år eller med 10 års ömsesidig uppsägning, b) lån på längre

tid utan, respektive c) med uppsägningsrätt för låntagaren.

Kreditinstitutens rörelse uppvisade fram till utgången av tredje kvartalet

i stort sett samma tendenser som föregående år. En förskjutning inträdde

i affärsbankernas inlåning, därigenom att betydande tillgodohavanden

överfördes från uppsägningsräkning till depositions- och kapitalräk
1

S. k. ultimopengar (= lån utestående under tiden den 25:te i en månad t. o. m. den 5:te påföljande

månad) noterades ultimo 1946 till 1 Vi °/o.

2 För 3% «/o obligationer har därvid räknats med konvertering den dag rätten därtill inträder.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

9

ning, sedan ändrade bestämmelser om förräntning av olika kategorier insatta

medel började tillämpas av bankerna. Under sista kvartalet började

affärsbankernas utlåning minska. Detta sammanhängde främst med åtstramningen

av importen. I syfte att ernå en i det rådande läget önskvärd

begränsning av utlåningen träffade riksbanken i september, efter förhandlingar

som började under vintern, en överenskommelse med affärsbankerna,

sparbankerna och svenska jordbrukskreditkassan om en restriktivare och

mera ingående prövning än tidigare av kreditbehoven.

Sedelutgivningen låg vid årsskiftet endast 18 miljoner kronor över fjolårsnivån

efter att under första halvåret ha överstigit 1946 års siffror med

i genomsnitt 135 miljoner kronor och under andra halvåret med i genomsnitt

70 miljoner kronor. På grund av den med valutautflödet sammanhängande

nedgången av metalliska kassan minskade underlaget för sedelutgivningen.

För att icke gränsen för sedelutgivningsrätten skulle överskridas,

måste därför den av guld icke täckta kontingenten under året

höjas i två etapper från 350 miljoner kronor till 2 500 miljoner kronor.

Denna höjning företogs med stöd av lagen den 22 december 1939 (nr 895)

angående rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser om riksbankens

sedelutgivning och bankrörelse m. m.

Under året slutfördes avvecklingen av det arrangemang, varigenom riksbanken

automatiskt ställt till riksgäldskontorets förfogande vissa från

huvudsakligen statsinstitutioner inlånade medel. Vid årets ingång kvarstod

under rubriken »Till riksgäldskontorets förfogande ställda medel» ett belopp

av 93.5 miljoner kronor representerande bunden inlåning från bland

andra vissa sparbanker. Denna inlåning överflyttades i december till riksgäldskontoret

såsom direkta insättningar.

Vid uppgörandet av bokslutet för år 1947 redovisas guldbehållningen på

riksbankens tillgångssida efter ett pris av 2 480 kronor per kilogram. Såsom

en särskild tillgångspost, »Övervärde på guld», upptages emellertid skillnaden

mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.

De utländska valutorna upptagas högst till de vid årets slut gällande medelkurserna.

Skillnaden mellan bokförda värden och värden efter inköps- respektive

försäljningspriser vid handeln med guld och valutor regleras å kursdifferenskontot.

Liksom föregående år bokföras av riksbanken inköpta obligationer, om

de förvärvats till kurser över pari, till det nominella värdet; eljest upptagas

de till inköpspriset. Vid inköpstillfället upplupna obligationsräntor debiteras

riksbankens vinst- och förlustkonto. Detta har vid uppgörandet av bokslutet

icke krediterats med upplupna, ej utbetalda obligationsräntor. Vid

köp av skattkammarväxlar tillföres däremot räntekontot omedelbart riinta

för hela tiden.

Riksbankens nettovinst uppgick under år 1947 till 10 592 372 kronor

36 öre mot 496 137 kronor 1 öre under år 1946. Vinstökningen i förhål
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 1.

lande till år 1947 betingades av att ränteinkomsterna av svenska statspapper

och obligationer stigit från 0.25 miljoner kronor till 15.45 miljoner

kronor. Ränteinkomsternas stegring gentemot föregående år sammanhänger

bland annat med att riksbanken under år 1947 hade en större behållning

av värdepapper än under år 1946.

På grund av de ovan redovisade bokföringsprineiperna för riksbankens

obligationer utvisar årets bokslut ett 18.7 miljoner kronor lägre nettobelopp

för räntor å svenska statspapper och obligationer än vad som skulle ha

varit fallet, om under året upplupna, men icke förfallna räntebelopp krediterats

riksbankens vinst- och förlustkonto. År 1946 var motsvarande belopp

4.2 miljoner kronor.

På utgiftssidan medförde årets mycket betydande försändelser av guld

till USA och Schweiz en ökning av kostnaderna för guldtransporter m. m.

från 0.6 miljoner kronor 1946 till 6.7 miljoner kronor 1947.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 Bankoutskottets memorial nr 1.

Utgående

1946

1

9

4 7

Kronor

Kronor

Kronor

DEBET.

(Tillgångar)

Kassa.

Metallisk kassa.................

839 465 845

76

231 779 215

41

Övervärde å guld...............

531 771 183

98

146 823 721

63

378 602 937

04

(1 371 237 029

74)

Silvermynt...................

1 437 488

46

916 299

15

Brons-, järn- och kopparmynt........

13 448

38

8 380

17

924 679

32

(1 450 936

84)

Andra bankers postväxlar, checkar m. m.

50 905 099

42

57 584 910

42

Svenska statspapper och

obligationer.

Skattkammarväxlar..............

1 095 500 000

—

1 340 000 000

—

Statens, hypoteksbankens och stadshypo-

tekskassans obligationer..........

448 641 598

33

1 406 528 001

88

2 746 528 001

88

(1 544 141 598

33)

Andra obligationer...............

382 420

—

25 000

—

Fordran på staten för förskott enligt

Washingtonöverenskommelsen . . .

—

—

69 818 707

28

Lånerörelse.

Rediskonterade växlar............

8 242 636

17

191831

74

Diskonterade växlar..............

40 852 023

93

38 081 899

89

Hypoteks- och kommunlån..........

101 831 473

13

70 645 805

06

Kredit i checkräkning ............

20 627 512

88

17 625187

04

Avbetalningslån................

53 647 882

30

59 427 551

37

På indrivning beroende medel........

18 703

51

11 811

72

185 984 086

82

Utrikesrörelse.

(225 220 231

92)

Utländska statspapper och obligationer . .

*504 397 295

53

451 934 188

64

Växlar, betalbara i utlandet.........

35 244 410

03

—

—

Fordran hos utländsk bank eller bankir, m. 11.

172 141 981

19

58 377 563

89

Övriga utländska tillgångar:

Utländska bankers sedlar.........

561 441

47

585 292

38

Övrigt.....................

111 346 748

17

88 680 794

58

599 577 839

49

(823 691 876

39)

1 Hos riksgäldskontoret innestående

medel....................

6 767 843

18

6 767 843

18

Till riksgäldskontorets förfogande

ställda medel...............

93 540 000

—

—

—

Riksgäldskontorets förbindelse ....

182 000 000

—

182 000 000

—

Övriga tillgångar.............

9 090 506

71

1 486 206

16

Summa

4 308 427 542

53

4 229 300 211 |f»9

1 Kr. 75 782 358:88 har överförts till »Övriga utländska tillgångar».

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1

13

balansräkning.

1946

1

9

4 7

Kronor

Kronor

Kronor

KREDIT.

(Skulder)

Utelöpande sedlar.............

2 877 445 466

69

2 895 149 975

69

Postväxelräkning..............

6 380 843

74

4 328118

72

Depositionsräkning............

144 277 446

08

2 359 247

59

Kapitalräkning...............

864 563

17

300 000

—

Uppsägningsräkning............

85 350 000

—

66 000 000

—

Checkräkning.

Skuld till statliga myndigheter.......

706 452 602

88

630 846 587

13

Skuld till bankaktiebolag...........

84111162

55

196 754864

32

Andra insättare ................

84 537 390

98

71 886 992

51

899 488 443

96

(875 101156

41)

Utrikesrörelse.

Skuld till utländsk bank eller bankir, m. fl.

173 693 396

62

164 715 815

35

Kursdifferenskonto. ............

6 922 937

88

3 990 219

83

Övriga skulder...............

547 924

99

44 532 211

14

Kapital.

Grundfond....................

50 000 000

—

50 000 000

—

; Avbetalningslånefond.............

60 000 000

—

60 000 000

—

Reservfond ...................

20 000 000

—

20 000 000

—

Tjänstepensionsfond..............

2 863 441

32

2 863 441

32

1 Familjepensionsfond..............

3 904 401

86

3 904 401

86

Balanserade vinstmedel:

från föregående år.............

579 826

76

1 075 963

77

vinst för året.................

496 137

01

10 592 372

36

148 436 179

31

!

(137 843 806

95)

Ansvarsförbindelser kr.. 32 982 000: —

Därtill kommer den ej inbetalda

delen av riksbankens innehav av

aktier i Internationella Banken i

Basel nom. Schw. Frcs 10 000 000

(4 000 aktier å 2 500: — Schw. Frcs),

utgörande 75 % av beloppet eller

Schw. Frcs 7 500 000: —.

Summa

4 308 427 542

53

4 229 300 211

59

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vinst- och

19 4 6

1

9

4 7

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

(Utgifter ock förluster)

Lånerörelse.

Inom linjen förda avbetalningslån........

—

—

2 973

30

Räntor på checkräkning...............

I 613

12

286 901

95

Räntor å vissa inlåningsräkningar........

77 227

35

739 085

55

1 025 987

50

(78 840

47)

Ränta på riksgäldskontorets tillgodohavande . .

305 989

52

—

—

Räntor å statspapper och obligationer......

3 147 346

95

—

—

—

—

(3 453 336

47)

Guldtransporter, m. m................

615 777

95

6 709 698

34

Förvaltningskostnader.

Avlöningar:

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige.

Fullmäktige......................

55 670

18

55 242

60

Suppleanter......................

926

41

1526

93

Arvoden till styrelseledamöter vid avdelnings-

kontoren och suppleanter för dem.......

143 564

67

144 622

95

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Nettolön, tjänstemän å ordinarie stat......

12 549 385

41

3 019 424

59

Nettolön, tjänstemän å indragningsstat.....

73 174

98

54 594

18

Arvode till ställföreträdande sektionschefer . . .

5 000

—

4 983

33

Kallortstillägg.....................

1 648

69

1 781

77

Vikariatsersättning..................

30 033

60

43 432

03

Felräkningspengar..................

17 519

52

10828

71

Särskild ersättning till maskinmästaren.....

600

—

600

—

Ersättning till jourhavande vaktchef.......

2 800

—

3 573

—

Ersättning till s. k. lokalvakt...........

—

—

4 742

—

Övertidsersättning..................

1073

70

2172

70

Avlöning till icke ordinarie personal.

Nettolöner.......................

2 459 840

28

625 311

60

Kallortstillägg.....................

532

50

401

05

Vikariatsersättning..................

3 182

05

14 443

55

Arvode till ombudsman vid avd.kontoret i Malmö

2 400

—

2 400

—

Arvoden och andra ersättningar åt tillfälliga

befattningshavare .................

512 034

05

574 405

81

Övertidsersättning..................

1 340

60

10 826

91

Ersättning till s. k. lokalvakt...........

5 584

—

906

—

Arvoden och särskilda ersättningar.

Personliga arvoden..................

3 844

96

4 533

87

Kompensationer (för mistad vikariatsersättning)

6 565

—

5 304

39

Ersättning för arbetet med proklaman......

1000

—

750

—

Gratifikationer och belöningar...........

11018

57

4 623

75

Gottgörelse jämlikt § 19, mom. 1 ........

8417

75

11 224

50

Rörligt tillägg.....................

908 723

70

743 248

15

Barntillägg.......................

15 737

64

13 489

35

Tillfälligt lönetillägg (engångstillägg).......

139 585

—

—

—

5 359 393

72

(4 961 203

26)

Transport

13 098 052

86

Inkluderar provisoriskt lönetillägg Kr. 115 082: 54.

Inkluderar provisoriskt lönetillägg Kr. 56 604: 92.

s. 15 Kontrollera mot PDF

förlusträkning.

Bankoutskottets memorial nr 1.

15

1946

9

4 7

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

(Inkomster och vinster)

Lånerörelse.

Räntor å diskonterade och rediskonterade växlar

376 671

10

876 355

67

Räntor å hypoteks- och kommunlån.......

620 213

69

1 942 949

41

Räntor å avbetalningslån..............

1 755 145

93

1 911731

06

Räntor å kredit i checkräkning..........

397 024

05

219164

33

Avgifter för kredit i checkräkning........

11586

19

23 499

57

Inkasseringsavgifter.................

6 473

93

864

59

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

lånefordringar....................

7 962

44

5 973

36

4 980 537

99

(3 175 077

33)

Utrikesrörelse.

Remboursprovisioner.................

382 718

70

553 254

68

övrig av utrikesrörelsen uppkommen vinst . . .

8 608 955

18

6 305 780

54

6 859 035

22

(8 991 673

88)

Svenska statspapper och obligationer

Av Riksgäldskontoret inbetalda räntor......

250 245

56

244 348

76

Räntor å statspapper och obligationer......

—

—

15 205 959

69

15 450 308

45

(250 245

56)

Övriga inkomster.

Avgifter för i förvar mottagna depositioner, öppna

209 216

05

205 704

60

Avgifter för i förvar mottagna depositioner, slutna

100

50

686

Ersättning för utländska clearingar........

30 000

25 000

_

Provisioner...............

401 573

54

129 668

25

Inbetalda tjänstepensionsavgifter.........

96

38

Inbetalda familjepensionsavgifter.........

264

_

252

55

Ersättning för förvaltning av statens bosättnings-

lånefond.......................

120 760

_

140 520

_

Inkomster av hantverks- och småindustrilån . .

145

_

412

79

Inkomster av fastigheter..............

301 927

26

294 145

40

Från utlandet inköpta aktier............

189 000

Ersatta lagsökningskostnader.......

4 165

29

248

54

Courtage å obligationer...............

130 803

55

85 465

37

Kassaöverskott.............

446

73

1120

69

Markförsäljning i Tumba..............

188 000

Diverse .........................

16 348

40

13 535

66

1 084 856

23

y''

(1 404 750

32)

Summa

13 821 747

09

28 374 737|89

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vinst- och

19 4 6

19 4 7

Kronor

Kronor

Kronor

Pensioner m. m :

Transport

13 098 052

86

Pensioner åt f. d. befattningshavare ....

569 219

65

746 462

16

Pensioner åt efterlevande till f. d. befattnings-

havare...........

243179

04

289 104

29

Diverse pensioner och understöd .

8 274

72

9 975

06

Rörligt tillägg......

1 221198

56

199 220

18

1 244 761

69

(1 041 871

97)

Förvaltningsutgifter.

Rese- och tjänstgöringstraktamenten.......

27 863

93

56 653

62

Uniformsbeklädnad.....

22 415

26

21 188

41

Sjukvård och begravningshjälp m. in

30 422

77

27 181

24

Fastighetsunderhåll ....

74 865

28

113 022

35

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar .........

78 800

98

83 376

30

Värme och belysning ....

193 268

31

228 844

10

Hyror för fem kontor . . .

44 004

87

42 329

55

Inventarier och deras underhåll. . .

114 522

35

164 676

08

Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar

87 324

80

97 164

47

Bokbinderi, blanketter och tidningar m. m. .

111 286

31

79 199

53

Annonser och kungörelser . .

13 663

85

18 979

93

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter .

554 027

06

557 685

59

Lagsöknings- och rättegångskostnader......

3 517

08

33

55

Kostnader för soliditetsupplysningar .

19 600

84

28 559

31

Transportkostnader......

16 766

90

11 752

02

Bevakning vid huvudkontoret........

34 997

95

51904

25

Inspektion av avdelningskontoren.....

3 496

25

2 503

10

Diverse rese- och flyttningskostnader.......

11 783

87

11946

12

Lönenämnden och delegerade vid riksdagens

verk m. m.......

2106

29

5131

01

Riksbankens kostnader för avdelningen i U. S. A.

70 068

22

19 666

65

Diverse..........

135 724

78

174 794

—

1 796 591

18

(1 650 527

95)

Kostnader för sedeltryckeriet........

679 178

92

693 542

36

Kostnader för pappersbruket........

756 982

71

738 743

56

Övriga utgifter

Avdelningskontorens ombyggnadskonton . . .

70

_

5 061

__

Ombyggnader, nyanskaffningar och nyinredningar

i samband med omorganisation.........

22 216

19

—

—

Räntor å lånebanksobligationer . .

7 637

33

7 637

33

Ränta å kassörers felräkningspengar.....

1356

44

944

94

Ersatt kassaförlust......

4 867

98

18 910

76

Oourtage å obligationer........

51 742

44

132 517

12

Diverse ............

—

—

45 602

73

210 673

88

(87 890

38)

Summa utgifter och förluster.........

13 325 610

08

17 782 365

53

Saldo vinst............

496 137

01

10 592 372

36

Summa

13 821 747

09

28 374 737

89

1 Inkluderar dyrtidstillägg och kristillägg.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

17

förlusträkning.

KREDIT.

(Inkomster och vinster)

19 4 6

Kronor

13 821 747

09

13 821 747

09

19 4 7

Kronor

Kronor

28 374 737

28 374 737

89

89

2 — Bihang till riksdagens protokoll It)!,8. S samt. Nr 1.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 1

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1946 och

1947 års slut.

1946

1947

Kronor

Kronor

Tillgångar.

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

33 226

22

33 226

22

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

15 101 300

—

15 101 300

—

Aktier i Internationella Banken i Basel..........

1 800 000

—

1 800 000

—

Summa

16 934 526

22

16 934 526

22

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset...................

4 250 000

—

4 250 000

—

sedeltryckeriet................

1 200 000

—

1 200 000

—

Göteborg...........................

1 300 000

—

1300 000

—

425 000

—

425 000

—

200 000

_

200 000

_

280 000

_

280 000

_

Halmstad...........................

380 000

—

380000

—

Härnösand..........................

205 000

—

205 000

—

Jönköping...........................

150 000

—

150 000

—

Karlstad............................

163 000

—

163 000

—

Kristianstad.........................

230 000

—

230 000

—

Linköping...........................

277 000

—

277 000

—

370 000

—

370 000

—

Mariestad...........................

150 000

—

150 000

—

Norrköping..........................

313 000

—

313 000

—

Nyköping...........................

428 600

—

428600

—

Sundsvall...........................

250 000

—

250 000

—

Uppsala............................

560 000

—

560 000

—

Visby.............................

200 000

—

200 000

—

346 600

—

346 600

—

275 000

_

275 000

—

Östersund...........................

200 000

—

200 000

—

Tumba ............................

2 823100

—

2 823 100

—

Diverse valv.........................

125 000

—

125 000

—

Summa

15 101 300

—

15 101 300

—

Skulder.

Utelöpande post växlar ....................

12 277

39

12 277

39

» transportsedlar å 3 och 2 rdr på ofärgat

papper .......................

338 473

40

338 473

40

> bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .

1 315 328

04

1 315 328

04

Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....

548

08

548

08

> » 4''/s % » ..........

5 527

07

5 527

07

» > 3 % '' ..........

588

64

588

64

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

924

61

924

61

Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

417

58

417

58

Summa

1 674 084

81

1 674 084

81

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1

19

Avbetalnings- och bosättningslånefonderna.

Fördelningen den 31 december 1947 på riksbankens olika kontor av

utestående lån från avbetalning slånej onden framgår av efterföljande

tabell:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret . . . .

14 741

2 951

23 598 738

3 495 564

42

Avdelningskontoret i

Göteborg.......

Malmö.........

2142

2 882 287

55

Falun.........

685

1 284 725

—

Gävle .........

1687

2 311 728

—

Halmstad.......

557

1103 866

—

Härnösand ......

494

702 282

—

Jönköping.......

1332

2 405 643

—

Kalmar ........

308

446 019

—

Karlskrona......

619

659 891

—

Karlstad........

390

689 187

—

Kristianstad......

334

686 981

—

Linköping.......

630

1 172 276

—

Luleå..........

1627

2 047 947

—

Mariestad.......

307

648 272

12

Norrköping......

1 279

1 624 606

—

Nyköping.......

521

999 302

—

Sundsvall.......

955

1 177 242

—

Umeå.........

1226

1 965 257

—

Uppsala........

2 362

3 838 827

—

Visby..........

486

847 355

—

Vänersborg......

244

479 032

—

Västerås........

859

1 391 020

—

Växjö.........

196

414 193

—

Örebro.........

805

1 311776

—

Östersund.......

772

1 255 346

—

Summa

38 509

59 439 363

09

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 1

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1947

på riksbankens olika kontor av utestående lån från bosättning slånefonden,

vilken står under riksbankens förvaltning men ej ingår i riksbankens

balansräkning.

Utestående lån

Belopp

Antal

Kronor

Huvudkontoret...........................

18 399

13 066 813

30

Avdelningskontoret i: Göteborg.................

6 0S7

3 907 801

82

Malmö ...................

6171

3 978 040

95

Falun..................

1564

970 835

-

Gävle..................

2 683

1 853 324

—

Halmstad................

1265

741 596

10

Härnösand...............

1192

784 921

—

Jönköping...............

2 270

1 531 827

—

Kalmar.................

783

379 700

—

Karlskrona...............

888

562 119

—

Karlstad................

2125

1 357 481

—

Kristianstad..............

1342

793 399

—

Linköping...............

1 406

842 937

—

Luleå..................

1232

773 735

—

Mariestad................

1470

986 386

41

Norrköping...............

1134

704 825

—

Nyköping................

1897

1 302 416

—

Sundsvall................

1163

845 152

--

Umeå..................

889

593 872

50

Uppsala.................

1518

1109 267

57

Visby..................

177

124 589

—

Vänersborg...............

1 129

731122

38

Västerås ................

2167

1 525 561

—

Växjö..................

576

346 899

—

Örebro .................

2 287

1 621 932

—

Östersund...............

848

591 798

20

Summa

62 642

42 028 351

23

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets memorial nr 1.

21

Riksbankens styrelse och vissa förvaltnings åtgärder.

§ 1.

Vid det val av fullmäktige i riksbanken, som ägt rum under år 1947,

hava utsetts dels för valperioden 1947—1950 undertecknade Björnsson och

Hall (bägge omvalda) dels ock för tiden till dess nytt fullmäktigeval år

1949 försiggått undertecknad Hagberg (efter herr Ivar Anderson).

Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val under innevarande

år försiggått hava utsetts direktören John Bergvall och ombudsmannen

Olof Andersson (bägge omvalda) samt direktören i Sveriges Industriförbund

Ragnar Sundén, den senare nyvald efter agronomen Stig Janson.

Fullmäktige utsågo därefter den 31 maj 1947 för tiden till dess nytt val

av fullmäktige innevarande år försiggått

till vice ordförande och deputerad: undertecknad Hall; samt

till riksbankschef: undertecknad Rooth.

Fullmäktiges andra riksdagsvalda ledamöter än riksbankschefen och deputeraden

alternera såsom jourhavande fullmäktige enligt av fullmäktige

fastställd turordning.

Till vice riksbankschef efter bankdirektören i riksbanken Klas Böök,

vilken numera är förordnad tillsvidare såsom chef för utrikesdepartementets

handelsavdelning men vilken alltjämt kvarstår i riksbanken såsom

bankdirektör med åtnjutande av tjänstledighet, har från och med den

16 april 1947 förordnats bankdirektören i riksbanken Harald Magnusson.

Magnusson, vars förordnande omfattar tiden till dess nytt fullmäktigeval

under år 1948 försiggått, fungerar tillsvidare även i den nya tjänsten såsom

chef för sektion I.

Bankokommissarien Lennart Hammarskiöld har förordnats att under

herr Bööks ifrågavarande tjänstledighet uppehålla befattningen såsom chef

för sektion II.

Såsom chef för sektion III är bankdirektören Hjalmar Ekengren alltjämt

förordnad.

§ 2.

Till ledamöter i riksbankens industristyrelse hava fullmäktige för tiden

till dess nytt val av fullmäktige innevarande år försiggått utsett undertecknad

Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt överdirektören

och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning, civilingenjören

Ryno Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig ledamot

(samtliga omvalda).

Till suppleanter hava utsetts, för ordföranden undertecknad Hagberg

(nyvald), för Ekengren vice riksbankschefen Harald Magnusson samt för

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 1.

Lundquist chefen för grafiska forskningslaboratoriet, civilingenjören Gösta

Carlsson (de båda sistnämnda omvalda).

Industristyrelsen har under år 1947 hållit 33 sammanträden.

§ 3.

Som ledamöter i delegerade för riksdagens verk för år 1948 hava fullmäktige

för sin del utsett undertecknade Hall och Allan Andersson (bägge

omvalda).

Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett

riksgäldsdirektören Fredrik Sandberg och bankokommissarien i riksbanken

Harry Nordmark att under år 1948 å riksbankens och riksgäldskontorets

vägnar vara, Sandberg ledamot i direktionen för Göta Kanalverk och Nordmark

ombud vid revisionen av samma verk (bägge omvalda).

§ 4.

Beträffande sammansättningen av styrelserna för de olika avdelningskontoren

hänvisas till fullmäktiges protokoll för den 22 december 1947, § 4.

§ 5.

Riksbanken har fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse för

clearingavtalen med Italien och Sovjetunionen.

Riksbanken bär vidare handhaft tillämpningen av de mellan Sverige,

å ena, samt Belgien, Bulgarien, Danmark, Frankrike, Jugoslavien, Nederländerna,

Norge, Polen, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Ungern

samt vederbörande i den engelsk-amerikanska respektive i franska ockupationszonen

i Tyskland, å andra sidan, träffade betalningsavtalen.

Den år 1941 ingångna överenskommelsen angående reglering av vissa

huvudsakligen finansiella betalningar mellan riksbanken och Bank of

Canada har under året upphört att gälla.

§ 6.

De räntesatser och lånevillkor i övrigt, som angivits under § 8 i fullmäktiges

berättelse till bankoutskottet vid 1946 års riksdag, gälla fortfarande.

§ 7.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 60 miljoner kronor, utgjorde

utlåningen vid utgången av år 1947 sammanlagt 59 439 363 kronor

9 öre, varav 2 563 367 kronor utlämnats som garantilån enligt bestämmelserna

i Kungl. kungörelsen den 11 oktober 1946 (nr 676) angående statlig

kreditgaranti för lån åt den, som avlagt akademisk eller därmed jämförlig

examen.

Räntan å lån från fonden utgör 3.5 procent; för garantilån dock endast

3 procent.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1. 23

Rörande lånens fördelning på de särskilda kontoren hänvisas till å sid. 19

intagna uppgifter.

I skrivelse till Konungen den 30 december 1947 hava fullmäktige föreslagit

ökning av fonden med 5 miljoner kronor.

§ 8.

Spannmålskreditfonden uppgår för närvarande till 2 500 000 kronor.

Riksbanken förvaltar numera fondens hela belopp.

Ränta å lån från fonden utgör 3.5 procent.

För närvarande finnes icke någon utlåning från fonden.

§ 9.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom

kapital anvisat sammanlagt 54.1 miljoner kronor, varav 44 miljoner kronor

överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av år 1947 utlåningen

42 028 351 kronor 23 öre.

Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å

sid. 20. Sedan lånerörelsens början hava utlämnats lån till ett belopp av

sammanlagt 107 197 001 kronor samt efterskänkts eller avskrivits lån till

ett belopp av sammanlagt 377 021 kronor 35 öre.

Räntan å lån från fonden utgör 4 procent.

§ 10.

Från fonden för hantverks- och småindustrikredit, till vilken 1941 års

lagtima riksdag anvisat ett reservationsanslag av 2 miljoner kronor och

vilken må disponeras jämväl under budgetåret 1947/48, har ett belopp av

500 000 kronor överförts till riksbanken. Hittills hava bildats nio garantiföreningar,

vilkas medverkan förutsättes för utlämnande av lån från

fonden.

Vid utgången av år 1947 hade utlämnats sammanlagt 39 lån med ett nu

utestående belopp av tillhopa 309 410 kronor (8 vid kontoret i Falun, 4 vid

kontoret i Jönköping, 4 vid kontoret i Kalmar, 10 vid kontoret i Norrköping,

11 vid kontoret i Uppsala och 2 vid kontoret i Vänersborg).

Räntan å lån från fonden har av Kungl. Maj:t i enlighet med fullmäktiges

förslag bestämts till 4 ]/2 procent.

§ 11.

Vid utgången av år 1947 utgjorde beloppet av utestående skyddsrumslån

vid riksbankens samtliga kontor 245 181 kronor 08 öre, därav vid huvudkontoret

154 932 kronor och vid avdelningskontoren 90 249 kronor 08 öre.

Några nya lån ha icke fått utlämnas efter den 30 juni 1940.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 12.

Arbetet inom den i § 13 i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet vid

1947 års riksdag omförmälda kommittén för översyn av riksbankslagen

har fortsatt under året och alternativa förslag angående ändrade sedeltäckningsbestämmelser

hava underställts fullmäktige. Sedan kommittén i

enlighet med fullmäktiges direktiv närmare utarbetat ett av dessa alternativa

förslag, kommer skrivelse i ärendet att avlåtas till Kungl. Maj:t i

så god tid att frågan kan underställas årets riksdag.

§ 13.

Sedan 1947 års riksdag beslutat godkänna ett den 30 april 1947 träffat

avtal mellan Stockholms stads gatunämnd, å ena sidan, samt bankofullmäktige

och riksgäldsfullmäktige, å andra sidan, om överlåtelse till staden

av bron över Stallkanalen i Stockholm, den s. k. Stallbron (se Bankoutskottets

utlåtande nr 42/47) har avtalet den 16 juni 1947 godkänts jämväl

av stadsfullmäktige i Stockholm. Avtalet har sålunda trätt i kraft från

och med den 1 juli 1947.

§ 14.

Arbetet med riksbankens omorganisation kan numera anses i stort sett

avslutat, bortsett från att personalorganisationen ännu icke hunnit helt

anpassas efter gällande övergångsplan för banken. Genom det vid omorganisationen

inrättade organisations- och personalkontoret pågår en fortlöpande

översyn över arbetsrutiner m. m.

§ 15.

Sedan enligt beslut av 1947 års riksdag nya avlönings- samt tjänste- och

familjepensionsreglementen fastställts för riksdagens verk, hava delegerade

för riksdagens verk utfärdat härav föranledda övergångs- m. fl. bestämmelser

samt bestämmelser angående omreglerad tjänste- och familjepension

m. m.

Vidare hava delegerade beslutat, att vad i Kungl. kungörelsen den 30 juni

1947 (nr 436) stadgas angående reglerad befordringsgång för icke-ordinarie

biträdespersonal samt för amanuenser skall i tillämpliga delar gälla

även för riksdagens verk.

§ 16.

Anställnings- och avlöningsvillkoren för riksbankens städningspersonal,

som hittills varit fastställda genom bestämmelser, utfärdade av fullmäktige,

äro numera reglerade genom kollektivavtal i likhet med vad som gäller

inom statsförvaltningen i övrigt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1. 25

Kollektivavtalet är icke tillämpligt vid de avdelningskontor, vid vilka

städningen ombesörjes av vaktmästaren vid kontoret, eventuellt med biträde

av dennes hustru. Beträffande städningen vid dessa kontor hava

särskilda överenskommelser träffats om ersättningarnas storlek.

§ 17.

Polisutredning angående den i fullmäktiges berättelse (§ 16) till bankoutskottet

vid 1947 års riksdag omförmälda kassabristen å 15 000 kronor i

kassaexpeditionen (sedelräkningen) har slutförts utan att någon förklaring

till bristens uppkomst kunnat erhållas.

_ Den 21 februari 1947 uppkom kassabrist å 3 000 kronor i kassörens kassa

vid kontoret i Härnösand. Företagen polisutredning har icke heller i detta

fall bringat klarhet beträffande bristens uppkomst.

§ 18.

Möbelutrustningen och övrig inredning vid ett flertal avdelningskontor

har länge varit i behov av förnyelse — förutom ur utseendesynpunkt —

på grund av arbetsförhållandena vid kontoren.

Fullmäktige hava därför beslutat, att vid tretton av kontoren, där en

modernisering synts särskilt påkallad, nyanskaffning av möbler (standardmöbler),

elektrisk armatur etc. finge efter prövning av direktionen i varje

särskilt fall äga rum för en kostnad av i medeltal 8 000 kronor per kontor.

.Med stöd av detta bemyndigande har direktionen beslutat modernisering

vid kontoren i Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Nyköping,

Vänersborg och Växjö.

§ 19. •

l:o) Med anledning av medgivande av 1946 års riksdag att ett belopp av

förslagsvis 275 000 kronor finge användas för anskaffande av ny ångpanneanläggning

vid Tumba bruk (se bankoutskottets utlåtande nr 75/46) har

avtal träffats om leverans av ångpanna. Erforderlig byggnad beräknas bli

uppförd under första halvåret 1948.

Den i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet vid 1947 års riksdag

omformälda moderniseringen av driften inom holländeriet bär fullföljts

under året. Sålunda har den nya ventilationsanläggningen färdigställts. Den

nya fabrikshissen är under inmontering''.

I sådana lokaler inom bruket, där särskild brandrisk anses föreligga, har

införts automatisk brandalarm.

Fullmäktige hava beslutat modernisering av brukets kraftstation och i

samband därmed utökning av dess kapacitet. Kostnaden härför har beräknats

till högst 32 000 kronor.

Sedan riksdagen medgivit försäljning till Botkyrka kommun av ett

Tumba bruk tillhörigt markområde (se bankoutskottets utlåtande nr

3 — Bihang till riksdagens protokoll 10J,8. 8 samt. Nr 1.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Baiikoutskottets memorial nr 1.

34/47), avsett till bostadsbebyggelse, har köpeavtal numera träffats med

kommunen. Området, vars storlek är c:a 210000 nr, tillträddes den 1 oktober

1947. Köpeskillingen, 188 000 kronor, har erlagts. I samband därmed

har till kommunen med nyttjanderätt upplåtits ett mindre område invid

Uttrans järnvägsstation, avsett att utläggas till park.

Den sedan ett antal år tillbaka pågående moderniseringen av brukets

personalbostäder har numera fortskridit sa langt att nagot mer än en tredjedel

av bostäderna ombyggts — inberäknat de bostäder, som äro inrymda

i s. k. »Stora stenhuset».

Beslut har fattats om att vid Tumba bruk det s. k. »Gula huset», vilket

befinner sig i så dåligt skick att det icke lämpligen kan istandsättas, skall

rivas. Samtliga hyresgäster ha avflyttat från byggnaden, vilken utdömts för

bostadsändamål av vederbörande hälsovårdsnämnd. Da byggnaden är gammal,

har medgivande till rivningen inhämtats från riksantikvarien.

Den nya maskintvättstugan, avsedd för brukets personal, har tagits i

bruk.

2:o) Åtgärder hava vidtagits och underhandlingar pågå om utökning av

maskinparken vid sedeltryckeriet i enlighet med det av innevarande ars

riksdag lämnade medgivandet (se bankoutskottets utlåtande nr 2o/4/).

Hittills har beslut fattats om inköp av en skärmaskin och en enfärgsmaskin,

s. k. Kellypress. Kostnaden härför har beräknats till sammanlagt c:a

40 000 kronor.

Vidare ha fullmäktige beslutat att låta anskaffa en s. k. likriktare för

ökning av kapaciteten inom den avdelning inom sedeltryckeriet, där tillverkning

av tryckplåtar för sedeltillverkningen äger rum. Kostnaden härför

har beräknats till 17 550 kronor.

3:o) Efter förhandlingar med Sveriges arbetsledareförbund och Sveriges

grafiska faktorsförbund hava avtal träffats om avlöningsvillkoren för förmännen

vid pappersbruket och vid sedeltryckeriet.

Kollektivavtalen för arbetarpersonalen vid pappersbruket och sedeltryckeriet

ha uppsagts av arbetarparten.

§ 20.

Förslag till nya sedeltyper hava inkommit från vissa konstnärer. Förslagen,

vilka varit utställda i Statens historiska museum, hava ur konstnärlig

synpunkt bedömts av en för ändamalet anlitad »jury».

Den konstnär, vars förslag av juryn ansags böra sättas främst, har sedermera

inkommit med nya förslag, vilka för närvarande äro föremål för

juryns bedömande.

§ 21.

Inpektioner av avdelningskontoren hava verkställts,

av vice riksbankschefen IVlagnusson vid kontoren i Malmö och Härnösand,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

27

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Göteborg, Halmstad, Kalmar,

Kristianstad, Norrköping, Visby, Vänersborg och Örebro samt

av chefen för kontorscentralen, bankokommissarien Harald Wahlgren vid

kontoren i Falun, Gävle, Jönköping, Karlskrona, Karlstad, Linköping,

Luleå, Mariestad, Nyköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö

och Östersund.

Vid inspektionen av kontoret i Göteborg deltog även undertecknad Hall.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor

och förvaringsrum hava under året ägt rum.

Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året företagits vid

samtliga avdelningskontor.

För riktigheten av de å sid. 12—18 lämnade sifferuppgifterna ansvara

bankkamreraren Bertel Johansen och kammarskrivaren Folke Öberg, vilka

undertecknat, respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.

§ 22.

§ 23.

Fullmäktige överlämna härjämte inom behörig tid inkomna berättelser

från styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor samt från direktören

vid Tumba bruk.

Stockholm den 15 januari 1948.

DAVID HALL.

Ivar Rooth.

Edv. Björnsson. C. P. V. Gränebo.

Allan Andersson. Erik Hagberg.

Alf Johansson.

/

Jacob Hagströmer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.