Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av förslag angående reglering av arvodena till de hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemännen in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1948-03-12 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1948:10, Utlåtande i anledning av förslag angående reglering av arvodena till de hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemännen in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 10.

1

Nr 10.

Utlåtande i anledning av förslag angående reglering av arvodena

till de hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemännen

in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

I skrivelse den 3 december 1946 till fullmäktige i riksgäldskontoret anliöll

1946 års riksdags bankoutskott, att fullmäktige ville låta verkställa

utredning av frågan om ordnandet av riksdagsvaktmästarnas anställningsoch

avlöningsförhållanden samt därefter till utskottet inkomma med förslag

i ämnet. I samband härmed hemställde utskottet, att fullmäktige måtte

låta utreda frågan, i vad mån en reglering av arvodesbeloppen för den hos

riksdagen tillfälligt anställda personalen i övrigt påkallades i anledning

av den då förestående löneregleringen för statens tjänstemän. Med anledning

härav uppdrogo fullmäktige genom beslut den 5 december 1946 åt

riksgäldsfullmäktigen E. G. E. Eriksson och riksgäldskommissarien S. O.

Widlund att verkställa den begärda utredningen samt därefter till fullmäktige

inkomma med förslag i ämnet.

Den 12 juni 1947 avgåvo utredningsmännen till fullmäktige utlåtande

med förslag till ordnandet av anställnings- och avlöningsförhållandena för

riksdagens vaktmästare ävensom viss kvinnlig biträdespersonal å riksdagens

kansli med placering å tryckeriexpeditionen. Förslaget, som biträddes

av fullmäktige, antogs av 1947 års riksdag med tillämpning fr. o. m. 1948

års riksdag (jfr bankoutsk. uti. nr 57/1947).

Sedermera hava utredningsmännen utarbetat och till fullmäktige med

skrivelse den 24 januari 1948 inkommit med förslag till nya avlöningsbestäinmelser

för den riksdagens tjänstemannapersonal, som icke beröres

av ovannämnda av riksdagen antagna förslag. Samtidigt har framlagts förslag

rörande viss arvodesreglering för s. k. äldre riksdagsvaktmästare,

födda år 1888 eller tidigare.

Utredningsmännens skrivelse är bilagd detta utlåtande.

Med skrivelse den 29 januari 1948 hava fullmäktige i riksgäldskontoret

överlämnat utredningsmännens förslag till bankoutskoltet och därvid anfört

följande.

Fullmäktige, som tillstyrka utredningsmännens ifrågavarande förslag,

hemställa att bankoutskottet måtte föreslå att i överensstämmelse med

nämnda förslag dels godkänna nya avlöningsbestämmelser för hos riksdagen

tillfälligt anställda tjänstemän, dels ock bemyndiga fullmäktige att

fatta beslut angående arvodesreglering för äldre riksdagsvaktmästare. Beträffande

pensionering i förekommande fall av sådana vaktmästare hava

fullmäktige för avsikt att efter erforderlig utredning till bankoutskottet

snarast möjligt inkomma med förslag till grunder för pensioneringen.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1948. 8 sand. Nr 10.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoatskottcts utlåtande nr 10.

Efter det bankoutskottet överlämnat fullmäktiges skrivelse jämte utredningsmännens

förslag till kamrarnas herrar talmän och dessa anmodat

riksdagens kanslideputerade att avgiva yttrande i ärendet, hava kanslideputerade

och kamrarnas herrar talmän — de sistnämnda med tillkännagivande

att ärendet varit föremål för behandling vid talmanssammankomst

den 20 februari 1948 i närvaro av de ständiga utskottens ordförande och

kanslideputerade — hemställt om godkännande av förslaget.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena under nr 241 i första kammaren av herr Löthner

och den andra under nr 389 i andra kammaren av herrar Rylander och

Hallén, vari hemställts, att »riksdagen i avlöningsbestämmelserna för de

hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemännen måtte införa ett stadgande

om särskilda traktamentsbidrag åt dem hland dess högre tjänstemän, som

icke äro bosatta i Stockholm eller dess förorter; samt att bankoutskottet

måtte utarbeta härför erforderlig författningstext».

Över motionerna har utskottet inhämtat yttrande från kanslideputerade,

vilka i skrivelse den 5 mars 1948 anfört följande.

De befattningar, vilka i någon större omfattning plägat besättas med

utom riksdagsorten bosatta tjänstemän, äro lagutskottens sekreterare och

notarier med sekreterargöromål, vanligen fiskaler från hovrätterna. Motionärernas

yrkande om särskilda traktamentsbidrag åt riksdagens utom

Stockholm eller dess förorter bosatta tjänstemän torde få tolkas på sätt

motionärerna i sin motivering själva synas hava avsett eller att gälla endast

personer, som innehava allmän tjänst i hemorten. Kanslideputerade finna

de löner, som enligt de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna skulle utgå

till sådana personer för tjänst hos riksdagen, väl motsvara vederbörandes

löneförmåner i statstjänst i jämförlig levnads- och tjänsteålder. Kanslideputerade

kunna därför icke finna behov föreligga av åtgärder i motionernas

syfte.

Utskottet. Enligt beslut av 1947 års riksdag ha riksdagsvaktmästarna

underställts fullmäktige i riksgäld skontoret samt därvid — frånsett vissa

äldre vaktmästare — blivit underkastade 1947 års avlöningsreglemente för

riksdagens verk. I anledning härav påkallas vissa ändringar fr. o. in. innevarande

riksdag i avlöningsbestämmelserna för den hos riksdagen tillfälligt

anställda personalen, vilka bestämmelser tidigare gällt även för vaktmästarna.

Utredningsmännen ha i enlighet härmed utarbetat förslag till avlöningsbestämmelser

för enbart riksdagens tjänstemän. Sedan statstjänstemännen

från och med den 1 juli 1947 erhållit ny lönereglering, har i anslutning

därtill en omreglering av arvodena jämväl till riksdagens tjänstemän

ansetts böra ske. Det föreliggande förslaget innebär i sådant avseende,

att — med bibehållande i princip av gällande personalorganisation

och avlöningssystem — nuvarande dyrtidstillägg och provisoriska lönetillägg

inarbetas i arvodena på det sätt, att de nya månadsarvodena tillsammans

med 12 procent rörligt tillägg motsvara de tidigare utgående

s. 3 Kontrollera mot PDF

Dankoutskottets utlåtande nr 10.

3

totala löneförmånerna, ökade med 48 kronor. Detta belopp skulle utgå som

en generell förhöjning av samtliga arvoden; härutöver skulle en arvodesförbättring

genomföras beträffande vissa av de mest kvalificerade befattningarna

hos riksdagen, nämligen såsom sekreterare i konstitutions-, bevillnings-,

banko-, första och andra lag- samt jordbruksutskotten samt såsom

notarie med sekreterargöromål med belopp av resp. 96 och 42 kronor

för månad. Å arvodena skulle utgå rörligt tillägg efter samma procenttal

som inom statsförvaltningen, i regel dock högst å 600 kronor i månaden

(2 § i förslaget). Liksom tidigare skulle särskilda tilläggsarvoden enligt

närmare angivna grunder kunna utgå till sekreterare i kammare och i

ständigt utskott samt till notarie med sekreterargöromål, under förutsättning

att vederbörande ägnar hela sin tid åt riksdagsarbetet.

Enligt förslaget skulle kanslideputerade tilläggas beslutanderätt främst

i fråga om ersättning åt tjänstemän i utrikesutskottet samt särskilt eller

sammansatt utskott ävensom beträffande förenäinnda tilläggsarvoden. Över

deputerades beslut skulle besvär kunna anföras hos bankoutskottet.

Vad utredningsmännen sålunda och i övrigt föreslagit anser utskottet

innebära en godtagbar lösning av arvodesfrågan, samtidigt som förslaget

tillgodoser önskemålet om enkla och lättillämpliga regler. Utskottet finner

sig därför i likhet med riksgäldsfullmäktige, kanslideputerade och herrar

talmän kunna tillstyrka förslaget. Endast i följande hänseenden har utskottet

funnit anledning till särskilda uttalanden.

Beträffande det i ovannämnda motioner väckta förslaget om särskilda

traktamentsbidrag åt vissa utanför Stockholm eller dess förorter stationerade

tjänstemän anser utskottet i likhet med kanslideputerade tillräckliga

skäl icke föreligga att generellt medgiva en dylik förmån. Emellertid torde

det understundom vara med billighet förenligt och ur rekryteringssynpunkt

påkallat, att möjlighet finnes att bereda sådan tjänsteman särskild kompensation

för de merkostnader, som åsamkas honom under vistelsen i Stockholm.

Denna kompensation synes då lämpligen kunna lämnas i form av

tilläggsarvode efter prövning av kanslideputerade i varje särskilt fall jämlikt

3 § 2 mom. avlöningsbestämmelserna. Det torde härvid vara naturligt,

att fastställandet av arvodena sker i viss anknytning till de grunder, som

gälla för tjänstgöringstraktamente åt statliga befattningshavare. Härmed

torde motionernas syfte i princip vara tillgodosett.

Utredningsmännen ha (s. 6 i skrivelsen) på grundval av föreslagna regler

för beräkning av tilläggsarvoden verkställt en omräkning av de tilläggsarvoden,

som f. n. utgå till bevillnings- och konstitutionsutskottens sekreterare.

Beträffande tilläggsarvodet till bevillningsutskottets sekreterare,

vilket beräknats med utgångspunkt från nuvarande löneklassplacering i

av befattningshavaren innehavd statstjänst, har utskottets uppmärksamhet

riktats därpå, att fråga uppkommit om befattningshavarens uppflyttning

till högre löneklass. Utskottet förutsätter att, därest dylik uppflyttning

kommer till stånd, tilläggsarvodet beräknas med hänsyn härtill.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 10.

I 7 § 1 mom. av förslaget har intagits nu gällande befogenhet för kanslideputerade

att använda högst 500 kronor till biträde vid utarbetande och

expediering av riksdagsbeslutet. Enligt vad utskottet inhämtat, har detta

belopp visat sig otillräckligt. Med hänsyn härtill synes det lämpligt, att

nämnda moment ändras så, att kanslideputerade bemyndigas att för ändamålet

använda erforderligt belopp.

Vad slutligen angår utredningsmännens förslag (s. 8) om att riksgäldsfullmäktige

skulle bemyndigas besluta beträffande omreglering enligt

samma grunder som för tjänstemännen av arvodena jämväl till sådana

riksdagsvaktmästare, vilka på grund av sin ålder icke kunna beredas extra

ordinarie anställning, har detsamma icke givit utskottet anledning till

erinran.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må, med tillämpning från början av

1948 års riksdag, godkänna det å s. 9—11 i härvid fogade

skrivelse intagna förslaget till avlöningsbestämmelser för

hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän, dock att 7 §

1 mom. skall erhålla följande lydelse:

»Kanslideputerade äga att för varje riksdag använda erforderligt

belopp till biträde vid utarbetande och expediering

av riksdagsbeslutet.»;

2) att förevarande motioner 1:241 och 11:389 må anses

besvarade genom vad utskottet ovan anfört och hemställt;

samt

3) att riksdagen må uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att verkställa omreglering av arvodena till vissa

äldre riksdagsvaktmästare i enlighet med vad utskottet

ovan förordat.

Stockholm den 12 mars 1948.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Leander, Edin, Petersson i

Karlskrona, Näsgård, Johannesson och Lindgren;

från andra kammaren: herrar Wiberg, Andersson i Munkaljungby,

Fröderberg, Sundberg, Persson i Norrby, Skantze och Gavelin.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1948

840829

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Till

Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret.

I skrivelse den 3 december 194(5 till fullmäktige i riksgäldskontoret anhöll

1946 års riksdags bankoutskott, att fullmäktige ville låta verkställa

utredning av frågan om ordnandet av riksdagsvaktmästarnas anställningsoch

avlöningsförhållanden samt därefter till utskottet inkomma med förslag

i ämnet. I samband härmed hemställde utskottet, att fullmäktige måtte

låta utreda frågan, i vad mån en reglering av arvodesbeloppen för den hos

riksdagen tillfälligt anställda personalen i övrigt påkallades i anledning av

den då förestående löneregleringen för statens tjänstemän. Med anledning

härav uppdrogo fullmäktige genom beslut den 5 december 1946 åt riksgäldsfullmäktigen

E. G. E. Eriksson och riksgäldskommissarien S. O. Widlund

att verkställa den begärda utredningen samt därefter till fullmäktige

inkomma med förslag i ämnet.

Den 12 juni 1947 hava utredningsmännen till fullmäktige avgivit utlåtande

med förslag till ordnandet av anställnings- och avlöningsförhållandena

för riksdagens vaktmästare ävensom viss kvinnlig biträdespersonal å

riksdagens kansli med placering å tryckeriexpeditionen. Förslaget, som biträtts

av fullmäktige, har antagits av 1947 års riksdag med tillämpning

fr. o. in. 1948 års riksdag (jfr bankoutsk. uti. nr 57/1947).

Redan den sålunda genomförda omläggningen av anställnings- och avlöningsförhållandena

för riksdagsvaktmästarna motiverar, att vissa ändringar

fr. o. in. 1948 års riksdag vidtagas i avlöningsbestämmelserna för

personalen hos riksdagens kamrar, utskott och kansli in. in. Härtill kommer,

att den från och med den 1 juli 1947 genomförda regleringen av

lönerna till statens tjänstemän, vilken reglering medfört en icke oväsentlig

avlöningsförhöjning, bör föranleda, att frågan om avlöningsförmånerna

jämväl till riksdagens nyssnämnda personal omprövas. Utredningsmännen

ha därför utarbetat förslag till nya avlöningsbestämmelser för samma personal,

vilket bifogas denna skrivelse. Liksom under det föregående utredningsarbetet

ha utredningsmännen därvid såsom sekreterare anlitat förste

byråsekreteraren i försvarets civilförvaltning G. Söderberg.

Utredningsmännen få i detta sammanhang erinra, att eu av fullmäktige

i december 1943 tillsatt kommitté den 10 september 1945 i samband med

överlämnande av betänkande med förslag till ordnandet av anställningsoch

avlöningsförhållandena för riksdagens vaktpersonal in. in.1 uppgjort

ett förslag till avlöningsbestämmelser för de hos riksdagen anställda

tjänstemännen (i det följande omnämnt som 1945 års kommittéförslag).

Förslaget, som av fullmäktige överlämnats till bankoutskottet, har icke

varit föremål för prövning av riksdagen. Från nämnda kommittéförslag ha

utredningsmännen i sitt nu föreliggande förslag upptagit en del detaljfrågor

innebärande vissa jämkningar i gällande bestämmelser av formell natur

eller i syfte att förenkla och rationalisera bestämmelserna. I sitt förslag

ha utredningsmännen därjämte infört vissa föreskrifter, som under de se
1

Tryckt såsoin biluga till bankoutsk. uti. nr 57/1947.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

nare åren plägat meddelas av riksdagen genom årligen fattade beslut. Till

motivering för sitt förslag få utredningsmännen anföra följande.

Avlöningsförhållandena för den hos riksdagens kamrar, utskott och

kansli in. in. tillfälligt anställda personalen voro senast föremål för en allmän

reglering genom beslut av 1939 års riksdag (jfr bankoutsk. uti. nr

10/1939). Regleringen innebar i huvudsak, att tidigare, år 1934 fastställda

månadsarvoden — med utgångspunkt från den genomsnittliga löneökningen

mellan åren 1934 (lönebeloppen i 1921 års avlöningsreglemente

+ 8% dyrtidstil)ägg + provisoriskt dyrortstillägg enligt år 1931 fastställda

grunder) och 1939 (lönebeloppen enligt 1939 års avlöningsreglemente

+ 3 % rörligt tillägg) för befattningar i statstjänst med närmast jämförlig

löneställning — höjdes med 75 kronor för sekreterare hos kamrarna och

de ständiga utskotten och för notarier med sekreterargöromål samt med

60 kronor för övriga befattningshavare. Å de sålunda uppräknade arvodena

har fr. o. in. 1941 års riksdag genom särskilda beslut utgått dyrtidstillägg.

Sådant tillägg utgår fr. o. m. den 1 april 1947 tillsvidare, intill

dess annorlunda kan varda av riksdagen bestämt, dels till en var av här

avsedda befattningshavare med 33 % å arvodesbelopp av högst 400 kronor

i månaden, dels ock till sekreterare hos kamrarna och i ständigt utskott

och notarie med sekreterargöromål i dylikt utskott å arvodesbelopp överstigande

400 kronor men ej 500 kronor i månaden med 33 % och å arvodesbelopp

överstigande 500 men ej 900 kronor i månaden med 28 %, under

förbehåll likväl beträffande här omförmälda dyrtidstillägg, att detsamma

såvitt angår statstjänsteman må utga endast för tid, varunder vederbörande

med avstående av samtliga med statstjänsten förenade löneförmåner

åtnjuter hel ledighet från denna på grund av tjänstgöring hos riksdagen1

(jfr bankoutsk. uti. nr 36/1947). Enligt beslut av 1946 års riksdag utgår

därjämte tillsvidare från och med den 1 juli 1946 till en var befattningshavare

hos riksdagen provisoriskt lönetillägg med 54 kronor i månaden,

varå dyrtidstillägg ej utgår (jfr bankoutsk. uti. nr 32/1946).

Enligt beslut av 1934 års riksdag äger den, som vid samma riksdag var

anställd å befattning såsom sekreterare hos kammare eller ständigt utskott,

som notarie med sekreterargöromål eller såsom kamrerare hos statsutskottet,

vid fortsatt anställning hos riksdagen rätt att uppbära viss ersättning

för på grund av riksdagstjänstgöring avstådd lön å statstjänst. Genom särskilda

beslut har riksdagen sedermera beviljat tilläggsarvoden till vissa

sekreterare och notarier med sekreterargöromål. Av den vid 1948 års riksdag

anställda personalen äro två, nämligen sekreteraren hos konstitutionsutskottet

S. Holm och sekreteraren hos bevillningsutskottet, kammarrättsrådet

N. Bodin, tillförsäkrade dylika arvoden å respektive 270 och 250

kronor i månaden.

Månadsarvodenas storlek enligt 1939 års riksdagsbeslut samt med inräknande

av under andra kvartalet 1947 utgående tillägg för av utredningsmännens

föreliggande förslag berörd personal framgår av en å s. 4

intagen tabell.

Utredningsmännen ha efter granskning av de för ifrågavarande personal

nu gällande avlöningsbestämmelserna icke ansett sig böra i förevarande

sammanhang framlägga förslag om en omläggning av personalorganisationen

eller av huvudgrunderna för personalens avlöning. För en dylik om
-

1 Vid 1947 års riksdag voro samtliga här avsedda befattningshavare statstjänstemän utom

en, nämligen sekreteraren hos konstitutionsutskottet S. Holm.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

läggning, vilken icke faller inom ramen för utredningsmännens uppdrag

och ej heller kan komma iill stånd utan en systematisk genomgång

av de med de olika befattningarna förenade göromålen, synes tiden

icke nu vara inne, då frågan om en revision av riksdagens arbetsformer

står på dagordningen. Utredningsmännen ha därför vid utarbetande av

föreliggande förslag utgått från att gällande personalorganisation och därmed

sammanhängande avlöningssystem skall bibehållas. Frågan, huruvida

och i vad mån en omläggning må påkallas efter en eventuell ändring av riksdagens

arbetsformer, torde få prövas mot bakgrunden av de förhållanden,

som då bliva rådande. Då det här är fråga om personal, som anställes fölen

riksdag i sänder, har riksdagen givetvis fria händer att vid en dylik

omprövning vidtaga alla de organisationsändringar, som kunna befinnas

påkallade, även om därav skulle följa personalindragningar eller avlöningsförsämringar.

Med hänsyn till att statstjänstemannen fr. o. in. den 1 juli 1947 erhållit

ny lönereglering bör en viss höjning av riksdagstjänstemännens avlöningsförmåner

komma till stånd. Utredningsmännen ha stannat vid att för hela

den berörda personalen föreslå en generell förhöjning av avlöningsförmånerna

med 48 kronor i månaden. Med utgångspunkt härifrån och med hänsyn

till önskvärdheten att i fortsättningen tillämpas samma procenttal och

grunder i fråga om rörligt tillägg, som gälla för statens tjänstemän (för

närvarande 12 %), ha de nya månadsarvodena avvägts så att de tillsammans

med 12 % rörligt tillägg motsvara under andra kvartalet 1947 utgående

månadsarvoden (inklusive 33 % dyrtidstillägg å 400 kronor och provisoriskt

lönetillägg), ökade med 48 kronor. Härvid ha de nuvarande

maximigränserna för dyrtidstillägget, 400 respektive 900 kronor, ansetts

böra för det rörliga tillägget — i anslutning till gränshöjningen för det rörliga

tillägget i samband med statstjänstemännens lönereglering — höjas

till 000 resp. 1 200 kronor. Föreskrift om rörligt tillägg har intagits i förslaget

till avlöningsbestämmelser, varigenom årligt beslut av riksdagen icke

blir erforderligt. Följande tabell utvisar gällande och föreslagna arvodesbelopp

utan resp. med tillägg för den personal, som beröres av utredningsmännens

föreliggande förslag, varvid i fråga om beräkningen av arvodena

till sekreterare i annat utskott än statsutskottet och till notarierna med

sekrelerargöromål jämväl hänvisas till den å s. 4—5 nedan anförda

motiveringen.

En tillämpning av ovan angivna grunder för omreglering av arvodena

skulle för innehavare av befattningarna som sekreterare i kammare eller

ständigt utskott samt notarie med sekreterargöromål innebära en sänkningav

de totala löneförmånerna i sådana fall, då hd ledighet från statstjänst

åtnjutes på grund av riksdagstjänstgöringen. De totala månatliga löneförmånerna

skulle nämligen bli för sekreterare i kammare och hos statsutskottet

I 626 kronor, för sekreterare i annat ständigt utskott 1 431 kronor och för

notarie med sekreterargöromål 1 189 kronor mot tidigare resp. t 651, 1 456

och 1 231 kronor. Minskningen sammanhänger därmed, att dyrtidstillägg

å endast 400 kronor i månaden tagits i betraktande vid den föreslagna

arvodesreglcringen samt alt det föreslagna rörliga tillägget å högre belopp

understiger det tidigare utgående dyrtidstillägget. Beaktas hör emellertid,

att befattningshavare vid hd ledighet från statstjänst tidigare haft att vidkännas

pensionsavdrag, medan dylika avdrag efter övergången till nettolöner

i statstjänst fr. o. m. 1948 års riksdag icke verkställas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Månads-

Månads- arvode

jämte utgå- ende tillägg

2:a kvar- talet 19471

Kronor

F ö

r s 1

a g

Befattning hos riksdagens kamrar,

utskott eller kansli

arvode

enl. beslut

av 1939 års

riksdag

Kronor

Månads- arvode

fr. o. m.

1948 års

riksdag

Kronor

Rörligt

tillägg3

Kronor

S u m m a

Kronor

1

2

3

4

5

6

1. Sekreterare i kammare, sekreterare

hos statsutskottet............

1 320

1 506

21 651

1 482

72

“144

1 554

41 626

2. Sekreterare hos annat ständigt ut-

skott ......................

1 125

1 311

21 456

1 383

72

4144

1 455

41 527

3. Notarie med sekreterargöromål ..

900

1 086

21 231

1 104

72

4132

1 176

41 236

4. Notarie (stomnotarie), förste steno-

graf ........................

840

1 026

1 002

72

1 074

5. Stenograf, förste kanslist, kamre-

rare hos statsutskottet........

708

894

870

72

942

6. Kanslist, tillika registrator, registra-

tor hos statsutskottet ........

600

786

762

72

834

7. Notarie i ständigt utskott ......

564

750

726

72

798

8. Korrekturläsare................

528

714

690

72

762

9. Kanslist ......................

492

678

654

72

726

10. Sekreterare hos tillfälligt utskott,

sekreterare hos riksdagens kansli

420

606

582

70

652

11. Kanslibiträde..................

—

—

540

64

604

1 Dyrtidstillägg 33 % på 400 kr. (

= 132 kr.) och provisoriskt lönetillägg 54 kr. Summa

186 kr. Jfr not 3.

2 Vid hel ledighet från statstjänst:

dyrtidstillägg 33 % på 500 kr. och 28 % på arvodes-

belopp mellan 500—900 kr. (= 277 kr.) samt provisoriskt lönetillägg 54 kr. Summa 331

kr. Månadsarvoden minskades för statstjänstemän med för statstjänsten gällande pensions-

avdrag.

3 Rörligt tillägg 12 % å högst 600

kr.

4 Vid hel ledighet från statstjänst:

rörligt tillägg 12 % å högst 1 200 kr.

Enligt utredningsmännens uppfattning bör i detta sammanhang upptagas

frågan om en relativ förbättring av löneställningen för sekreterarna i konstitutions-,

bevillnings-, banko-, första och andra lag- samt jordbruksutskotten.

Arvodet till dessa sekreterare understiger f. n. arvodet till sekreterare

i kammare och hos statsutskottet med 195 kronor i månaden. En förbättring

av ifrågavarande sekreterararvoden synes även i och för sig påkallad

för att ernå en ur rekryteringssynpunkt önskvärd närmare anslutning

till de å jämförliga befattningar inom statsförvaltningen efter löneregleringen

utgående lönerna. Genom en arvodesförhöjning skulle vidare behovet

av särskild ersättning i form av tilläggsarvoden komma att minskas. De

sex sekreterarbefattningar, varom här är fråga, äro bland de mest betydelsefulla

i riksdagens personalorganisation och få anses som heltidstjänster.

Utredningsmännen föreslå, att arvodet till ifrågavarande sekreterare höjes

med — utöver den föreslagna generella uppräkningen, 48 kronor — 96 kronor

i månaden. Det nya arvodet för nämnda sekreterare skulle då — exklusive

rörligt tillägg — bli 1 383 kronor i månaden mot 1 482 kronor i

månaden för sekreterare i kammare och hos statsutskottet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

I huvudsak samma skäl, som anförts beträffande nyssnämnda sekreterare,

tala för att arvodet till notarie med sekreterargöromål förbättras med

mer än 48 kronor i månaden. I avseende härå vilja utredningsmännen föreslå,

att arvodet till envar av ifrågavarande befattningshavare, vilkas antal

för närvarande uppgår till tio, höjes med ytterligare 42 kronor i månaden

och fastställes till 1 104 kronor (exklusive rörligt tillägg).

Enligt gällande avlöningsbestämmelser utgår till den tjänsteman inom

kammares kansli, som av talmannen utses att vid förfall för sekreteraren

bestrida sekreterargöromålen inom kammaren och i övrigt biträda sekreteraren,

utöver fastställt arvode, särskild ersättning med 200 kronor för månad,

dock att arvodet jämte berörda ersättning ej må överstiga 980 kronor

för månad. För att erhålla ett med 30 jämnt delbart tal torde ersättningen

böra bestämmas till 210 kronor, varjämte den nu föreskrivna maximeringen

till 980 kronor, med hänsyn till den föreslagna arvodesförhöjningen för de

tjänstemän, som plägat ifrågakomma till här avsedda uppdrag, synes böra

höjas till förslagsvis 1 170 kronor.

För sekreterare hos tillfälligt utskott och hos riksdagens kansli gäller för

närvarande, att arvodet må för riksdag uppgå till högst 1 680 kronor, motsvarande

arvode å 420 kronor under fyra månader. Nämnda belopp bör

efter den nu föreslagna arvodesregleringen fastställas till (4 X 582 =) 2 328

kronor. I anmärkningen till bestämmelsen om arvodet till sekreterare i tillfälliga

utskott har vidtagits den jämkningen, att beslutanderätten överflyttats

från utskottet till kanslideputerade. Den i anmärkningen till bestämmelsen

om arvodet till sekreteraren hos riksdagens kansli intagna föreskriften,

att arvodet icke må utgå under längre tid än fyra månader, har

uteslutits, enär kanslideputerade måste ha tillgång till sekreterare under

hela riksdagstiden.

Då behov av biträde för maskinskrivning, kollationering o. dyl. kan föreligga

inom kamrarnas och utskottens kanslier, ha utredningsmännen under

1 § infört eu ny befattning såsom kanslibiträde med ett månadsarvode

av 540 kronor. Utredningsmännen vilja dock framhålla, att behovet av

skrivbiträdespersonal hos riksdagens organ i möjligaste mån bör tillgodoses

genom riksdagens ekonomibyrå.

Enligt nuvarande bestämmelser skall, då fråga är om ersättning åt tjänstemän

i utrikesutskottet eller i särskilt eller sammansatt utskott, utskottet

inhämta kanslideputerades yttrande, varefter förslag i ämnet avgives

till kamrarna. Enligt utredningsmännens mening bör — såsom i 1945 års

kommittéförslag ifrågasattes — beslutanderätten i nämnda avseende lämpligen

överlämnas till kanslideputerade, varvid vederbörande utskott skulle

till deputerade avgiva förslag i ämnet. Ett stadgande av denna innebörd har

intagits i föreliggande förslag. Ändringen är i realiteten av huvudsakligen

formell innebörd.

Gällande avlöningsbestämmelser innehålla vidare föreskrift om ersättning

i sådana fall, då inom ständigt utskott behov föreligger att för behandling

av visst eller vissa ärenden tillkalla utom utskottets kansli stående

person att biträda utskottet. I dylika fall skall utskottet, efter kanslideputerades

hörande, avgiva förslag hos kamrarna angående ersättningens storlek.

Emellertid har praxis numera gått i den riktningen, att i fall av nu

nämnt slag ifrågavarande befattningshavare plägat anställas inom vederbörande

utskotts kansli (exempelvis såsom notarie eller notarie med sekreterargöromål)

för viss begränsad lid. varvid ersättning automatiskt utgått i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

förhållande till anställningstidens längd enligt de allmänna bestämmelserna.

I vissa fall — särskilt då fråga är om kortare anställning — bär vederbörande

befattningshavare anställts inom utskott för viss arbetsuppgift,

varvid ersättning utbetalats enligt räkning, attesterad av utskottets ordförande.

Då angivna förfaringssätt synes böra tillämpas även i fortsättningen,

varmed bland annat vinnes att kostnaderna i vissa fall kunna nedbringas

samt att kamrarna icke behöva belastas med avgöranden av dylika småärenden,

ha utredningsmännen i sitt förslag — i likhet med 1945 års kommittéförslag

— icke medtagit någon motsvarighet till berörda stadgande.

Liksom tidigare varit fallet blir det även efter den nu ifrågasatta arvodesregleringen

nödvändigt att i vissa fall utbetala särskilda tilläggsarvoden

till sekreterare hos kammare och i ständigt utskott samt notarie med sekreterargöromål

i dylikt utskott. Förutsättning för dylikt arvode bör liksom

f. n. vara att vederbörande ägnar hela sin tid åt riksdagsarbetet, varvid beträffande

statstjänsteman bör krävas att samtliga löneförmåner i statstjänst

avstås. Tilläggsarvode bör icke utgå till tjänsteman, som enligt gällande

övergångsbestämmelser — vilka föreslås skola bibehållas — vid ledighet

från statstjänst på grund av riksdagstjänstgöring är berättigad uppbära

viss ersättning för avstådda löneförmåner.

Storleken av tilläggsarvodena synes liksom hittills böra bedömas med

hänsyn till omständigheterna från fall till fall. Vissa vägledande riktlinjer

torde dock i viss anslutning till hittills tillämpad praxis nu böra uppdragas.

Tilläggsarvodet bör beträffande statstjänsteman så tillmätas, att det tillsammans

med arvodet och därå utgående rörligt tillägg överstiger vederbörandes

lön i statstjänst med ett belopp, som motsvarar åtminstone vad

som plägar utgå för uppdrag som sekreterare i av Kungl. Maj :t tillsatt kommitté

(i regel 240 kronor i månaden). Med hänsyn till de stora kvalifikationer,

som måste ställas på sekreterarna hos kamrarna och de ständiga utskotten,

synes i tilläggsarvodet till sådan sekreterare böra inräknas ett

högre belopp än 240 kronor, förslagsvis högst 360 kronor. För notarie med

sekreterargöromål synes tilläggsarvodet böra beräknas med utgångspunkt

från förenämnda belopp av 240 kronor i månaden.

Hittills har riksdagen fattat beslut om tilläggsarvodena, vilket skett på

hemställan av bankoutskottet, sedan ärendet jämlikt stadgandet i § 3

inom. 2 reglementariska föreskrifter för riksdagen behandlats vid talmanssammanträde

och kanslideputerade yttrat sig i ärendet. Då det knappast

synes erforderligt att dylika ärenden underställas kamrarna, torde det

lämpligen böra uppdragas åt kanslideputerade att på framställning av kammares

talman resp. vederbörande utskottsordförande besluta rörande tillläggsarvoden

varom här är fråga. Föreskrift härom har intagits i avlöningsbestämmelserna.

Omreglering av grundarvodena medför, att de två nu utgående tilläggsarvodena

måste omräknas. Med utgångspunkt från ovan angivna beräkningsgrunder

bör beträffande sekreteraren i bevillningsutskottet, kammarrättsrådet

Bodin, som i sin statstjänst är placerad i löneklass Ca 34, det nya

tilläggsarvodet bestämmas till (1 480 + 360 — 1 527 =) 313 kronor, vilket

bör avrundas till 312 kronor. Samma tillägg bör utgå till sekreteraren i

konstitutionsutskottet S. Holm.

Enligt beslut av 1947 års riksdag (bankoutsk. uti. nr 13/1947) ägde vid

samma riksdag anställd tjänsteman, som icke var bosatt i Stockholm eller

dess förorter, åtnjuta resekostnadsersättning för resa i andra klass till och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

från Stockholm vid riksdags tjänstgöringens början och slut ävensom för

en hem- och återresa för varje påbörjad trettiodagarsperiod under tjänstgöringstiden,

dock icke enligt högre reseldass än som verkligen kommit till

användning.

Beslut om ifrågavarande ersättning har alltsedan år 1944 fattats för varje

riksdag. Det synes lämpligt, att föreskrift i ämnet meddelas i avlöningsbestämmelserna.

I samband härmed synes rätten till fria resor under riksdagstiden

böra ökas till att motsvara en för varje hel 15-dagarsperiod av

t j änstgöringstiden.

I 3, 4 och 6 §§ gällande avlöningsbestämmelser lämnas vissa föreskrifter

rörande tidpunkten för arvodenas upphörande samt angående vissa villkor

för utbetalandet av sista delen av avlöning från riksdagen. Dessa stadganden,

vilka delvis grunda sig på äldre arbetsförhållanden, ha icke medtagits

i utredningsmännens förslag. Vad särskilt angår frågan om tiden för arvodenas

upphörande, torde erforderlig reglering härav komma att ernås genom

en tillämpning av 5 § enligt utredningsmännens förslag. Utredningsmännen

förutsätta, att ledningen för de olika riksdagsorganen ha sin uppmärksamhet

riktad på att tjänstemännen icke bibehållas i tjänst längre tid

än som betingas av arbetets fullgörande.

Genom särskilda beslut av riksdagen ha under de senare åren (jfr bankoutsk.

uti. nr 28 och 60/1946) tjänstemän, som under en längre tid varit

sjuklediga, erhållit rätt att uppbära sitt arvode efter visst avdrag. Det synes

höra uppdragas åt kanslideputerade att bestämma, om och i vad mån

tjänsteman, som erhåller ledighet för sjukdom, därunder bör vidkännas avdrag

å sina löneförmåner. Storleken av avdraget hör lämpligen — såsom

hittills skett — fastställas med utgångspunkt från de avdrag, som tillämpas

inom statsförvaltningen. Föreskrift om här avsedda bemyndigande för

kanslideputerade har intagits i förslaget till avlöningsbestämmelser.

Enligt gällande avlöningsbestämmelser äga kanslideputerade att för upprättande

och korrekturläsning av register för varje lagtima riksdag utbetala

högst 4 500 kronor för riksdag, som varar minst fyra månader. Enligt särskilda

beslut av riksdagen har vid höstsession ett extra arvode av 1 000 kronor

beviljats. Utredningsmännen vilja föreslå, att ifrågavarande arvode å

4 500 kronor, som — oaktat den avsevärda ökningen av registreringsarbetet

— utgått oförändrat sedan år 1939, höjes till 5 500 kronor. Särskild ersättning

bör därvid icke ifrågakomma vid eventuell höstsession.

Med hänsyn till att beslutanderätten i vissa fall enligt förslaget skulle

överflyttas från kamrarna till kanslideputerade, har möjlighet ansetts höra

öppnas för befattningshavare att hos bankoutskottet genom besvär påkalla

prövning av kanslideputerades beslut angående ersättning i sådana fall, då

denna bestämts efter särskilda grunder. Såsom av texten framgår, förutsattes

nämnda prövning kunna avse beloppet av beslutad ersättning i vissa

fall samt beloppet av befattningshavaren tillkommande löneförmåner vid

sjukledighet.

Ett genomförande av utredningsmännens förslag beräknas medföra en

kostnadsökning av 5 800 kronor i månaden eller för eu riksdag, som varar

sex månader, i runt tal 35 000 kronor.

De nya bestämmelserna höra tillämpas från början av 1948 års riksdag.

1947 års riksdagsbeslut om ordnandet av avlönings- och anställningsförhållandena

för riksdagens vaktpersonal innebär bland annat, att de riks
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

dagsvaktmästare, som på grund av sin ålder icke kunnat beredas extra ordinarie

anställning vid riksdagens ekonomibyrå, vid fortsatt anställning skola

bibehållas vid sina tidigare befattningar och avlöningsförmåner. Även denna

äldre personal är underställd fullmäktige i riksgäldskontoret. Det synes skäligt,

att denna personals arvoden omregleras i överensstämmelse med vad

ovan föreslagits för riksdagens tillfälligt anställda tjänstemän. I enlighet

härmed skulle följande arvoden tillsvidare utgå:

Nya

Rörligt

arvodes-

tillägg

Summa

belopp

(12 %)

Förste vaktmästare hos kammare (Jensen och Eklund) samt

postvaktmästare (Nilsson och Hellborg) ..............

G36

72

708

Förste vaktmästare i statsutskottet (Y. Andersson) och

vaktmästare å tryckeriexpeditionen (Fogård, Alfvin)....

600

72

672

Vaktmästare (H. Eriksson, Zeffer, Bergman, Jönsson, Carls-

son, Malmgren, Eklöf) ..............................

568

68

636

Riksgäldsfullmäktige torde av riksdagen böra bemyndigas att fatta beslut

rörande här avsedda arvode sreglering.

I detta sammanhang vilja utredningsmännen framhålla önskvärdheten av

att frågan om grunderna för bestämmande av pension till de äldre riksdagsvaktmästarna

upptages till behandling. Efter erforderlig utredning genom

fullmäktiges försorg torde frågan om grunderna för denna pensionering så

snart ske kan böra föreläggas bankoutskottet. Det synes lämpligt, att -—

sedan pensioneringsgrunderna fastställts — riksdagen uppdrager åt riksgäldsfullmäktige

att i förekommande fall besluta om dessa befattningshavares

pensionering.

Stockholm den 24 januari 1948.

Ernst Eriksson. Sten Widlund.

Gustaf Söderberg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Förslag

till

avlöningsbestämmelger för hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän.

1 §•

Arvode utgår till nedanstående befattningshavare

med följande belopp

lor manad:

Kamrarna:

Sekreterare ..............

kronor

1 482

Notarie (stomnotarie) .....

»

1 002

Förste stenograf ..........

...... »

1 002

Stenograf .................

3,

870

Förste kanslist ...........

»

870

Kanslist, tillika registrator

....... »

762

Kanslist ................

»

654

Kanslibiträde .............

»

540

Anm. Därest viss tjänsteman inom kammares kansli av talmannen utses att vid förfall

för sekreteraren bestrida sekreterargöromålen inom kammaren och i övrigt biträda sekreteraren,

utgår till sådan tjänsteman, utöver arvode, särskild ersättning med 210 kronor för månad,

dock att arvodet jämte berörda ersättning ej må överstiga 1 170 kronor för månad.

Statsutskottet:

Sekreterare ............ kronor 1 482

Notarie, som tillika förrättar sekreterargöromål ......... » 1 104

Annan notarie ........................................ » 726

Kamrerare ............................................ » 870

Registrator ........................................... » 762

Kanslist » 654

Kanslibiträde .......................................... » 540

Konstitutions-, bevillnings-, banko-, första och andra lag- samt jordbruks
-

utskotten:

Sekreterare .......................................... kronor 1 383

Notarie, som tillika förrättar sekreterargöromål » 1 104

Annan notarie ........................................ » 726

Kanslist » 654

Kanslibiträde .......................................... » 540

Tillfälliga utskott:

Sekreterare ........................................... kronor 582

vilket arvode dock ej må överstiga 2 328 kronor för riksdag.

Anm. Därest såsom sekreterare hos tillfälligt utskott anställes befattningshavare, som tilllika

tjänstgör å annan befattning hos riksdagen, skall arvodet till sekreteraren bestämmas

till det lägre belopp än 582 kronor i månaden, som kanslideputerade efter förslag av utskottet

finna skäligt. Arvodet må icke utgå under längre tid än fyra månader för riksdag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens kansli:

Sekreterare ........................................ kronor 582

vilket arvode dock ej må överstiga 2 328 kronor för riksdag.

Korrekturläsare ........................................ » 690

Anm. Därest såsom sekreterare hos riksdagens kansli anställes befattningshavare, som tilllika

tiänstgör å annan befattning hos riksdagen, skall arvodet till sekreteraren bestämmas

till det lägre belopp än 582 kronor i månaden, som kanslideputerade finna skäligt.

2 §•

Å arvode, som i 1 § sägs, utgår x-örligt tillägg efter samma procenttal,

som tillämpas för tjänstemän inom statsförvaltningen, dock högst å 600

kronor i månaden. Sekreterare hos kammare och i ständigt utskott samt

notarie med sekreterargöromål i dylikt utskott åtnjuter sådant tillägg jämväl

å arvodesbelopp överstigande 600 men ej 1 200 kronor i månaden, beträffande

statstjänsteman dock endast för tid, varunder vederbörande med

avstående av samtliga med statstjänsten förenade löneförmåner åtnjuter

hel ledighet från denna för tjänstgöring hos riksdagen.

3 §■

1. Arvode till tjänstemän hos utrikesutskottet eller hos särskilt eller sammansatt

utskott bestämmes av kanslideputerade, sedan utskottet avgivit

förslag i ämnet.

2. Där särskilda skäl därtill föranleda, må kanslideputerade på framställning

av kammares talman eller vederbörande utskotts ordförande bestämma,

att till sekreterare hos kammare resp. sekreterare eller notarie

med sekreterargöromål i ständigt utskott skall utöver i 1 § angivet arvode

utgå särskilt tilläggsarvode.

4 §•

Tjänsteman, vilken icke är bosatt i Stockholm eller dess förorter, äger

åtnjuta ersättning för resa i andra klass till och från Stockholm vid riksdagstjänstgöringens

början och slut ävensom för en hem- och återresa i

samma reseklass för varje hel 15 dagarsperiod under tjänstgöringstiden;

dock att ersättning icke må utgå enligt högre klass än som verkligen kommit

till användning.

5 §•

Arvode beräknas för tiden från dagen för befattningshavares inträde i

tjänstgöring till och med dagen för tjänstgöringens slut. Arvode utbetalas

månadsvis i efterskott och sista gången vid tjänstgöringens slut.

Avser utbetalning av arvode del av månad, beräknas månaden omfatta

30 dagar.

6 §•

Beviljas befattningshavare för tid, då han är anställd hos riksdagen,

tjänstledighet på grund av vederbörligen styrkt sjukdom eller av annan

anledning, äga kanslideputerade bestämma, om och i vad mån avdrag å

hans löneförmåner för sådan tid skall ske.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

7 §•

1. Kanslideputerade äga alt vid slutet av varje riksdag använda högst

500 kronor till biträde vid utarbetande och expediering av riksdagsbeslutet.

2. För upprättande genom kanslideputerades försorg av vederbörliga register

för varje lagtima riksdag må enligt kanslideputerades bestämmande

utgå högst 5 500 kronor för riksdag. Därest kanslideputerade finna erforderligt

anställa en kontrollant av ifrågavarande arbete, må såsom arvode

härför, likaledes efter kanslideputerades bestämmande, utgå högst 500 kronor

för riksdag.

8 §•

1. Över kanslideputerades beslut angående ersättning i fall, som avses i

3 och 6 §§, må besvär anföras hos bankoutskottet.

2. Förening av tjänstemän äger förhandla med kanslideputerade beträffande

personalens allmänna anställnings-, arbets- och avlöningsvillkor ävensom

beträffande tillämpningen av sådana villkor, dock utan att inskränkning

därigenom göres i riksdagens vederbörande organ tillkommande beslutanderätt.

9 §•

Ovanstående bestämmelser skola tillämpas från början av 1948 års riksdag

och förbliva gällande, intill dess riksdagen annorlunda beslutar.

Övergångsbestämmelser.

Den, som vid 1934 års riksdag var anställd i befattning såsom sekreterare

hos kammare eller hos ständigt utskott, såsom notarie med sekreterargöromål

eller såsom kamrerare hos statsutskottet och som därvid enligt

1933 års avlöningsbestämmelser ägde rätt till ersättning för mistade avlöningsförmåner

i statstjänst, må vid fortsatt anställning hos riksdagen i

samma befattning eller i annan befattning, med vilken enligt nämnda avlöningsbestämmelser

var förenad dylik rätt, utöver arvode enligt 1 § härovan

uppbära ersättning med hälften av vad han visat sig hava på grund av

tjänstgöring hos riksdagen avstått av till innehavd statstjänst hörande avlöningsförmåner.

Sådan ersättning utbetalas vid utgången av varje månad

och sista gången efter slutad tjänstgöring.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.