Sök i Ratio Lex

Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock av affärsdrivande verks medel. Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande proposition

1948-03-09 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1948:11, Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock av affärsdrivande verks medel. Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande proposition

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr It.

1

Nr 11.

Ltlåtande i anledning av framställningar angående pensioner

eller understöd åt vissa i statens tjänst anställda personer

m. fl.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet

hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd

att utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels

ock av affärsdrivande verks medel.

Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får

utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande

proposition (nr 74) och motioner.

Föredragande statsrådet har i propositionen nr 74 berört frågan om grunderna

för bestämmande av riksdagspensioner och därvid anfört följande.

»I propositionerna nr 72 till 1946 års riksdag och nr 70 till 1947 års riksdag

angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer hava förordats

vissa huvudgrunder för bestämmandet av riksdagspensioner. Enligt

dessa huvudgrunder har beträffande anställningshavare, vilkas pension beräknats

utgå tidigast från och med den 1 juli 1946, anknytning skett till de

pensionsunderlag för tjänstemän och arbetare i statens tjänst, som fastställts

i allmänna tjänstepensionsreglementet av den 30 december 1941 och

1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare samt genom år 1946 vidtagen

ändring av de s. k. summariska arbetarpensionsbestämmelserna (kungörelse

nr 462/1946), därvid förutsatts, att å pensionerna skulle utgå rörligt

tillägg och kristillägg. Pensioner, som beviljats att utgå från tidpunkt

före den 1 juli 1946, ha däremot bestämts till enligt äldre grunder beräknade

belopp, å vilka avsetts utgå tilläggsförmåner i form av dyrtidstillägg

och kristillägg. Sistnämnda pensioner hava därefter från och med den 1 juli

1946 omreglerats enligt kungörelsen den 31 maj 1946 (nr 402) angående

omreglerad tjänstepension, och hava efter omregleringen även å dessa pensioner

utgått rörligt tillägg och kristillägg.

Med giltighet från och med den 1 juli 1947 hava utfärdats nya tjänstepensionsreglementen

för tjänstemän och arbetare (1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

respektive 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare)

ävensom nya summariska arbetarpensionsbestämmelser (kungörelse

nr 490/1947 med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal

i statens tjänst). Ä pensioner enligt sålunda senast utfärdade pensionsbestäminelser

utgår rörligt tillägg under samma förutsättningar och med be1

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 8 samt. Nr 11.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 11.

räkning enligt samma procenttal, som gälla angående höjning av månadslön,

angiven i de i statens löneplansförordning intagna grundlönetabellerna

(under budgetåret 1947/48 12 procent). Från och med samma tidpunkt,

sålunda den 1 juli 1947, sker tillika jämlikt kungörelse nr 657/1947 viss

omräkning av tidigare beviljade pensioner. Även efter ikraftträdandet av

nu angivna pensionsbestämmelser torde böra tillämpas de huvudgrunder för

bestämmandet av riksdagspensioner, som förordats i de förenämnda propositionerna

nr 72 till 1946 års riksdag och nr 70 till 1947 års riksdag, med

iakttagande tillika, att pensioner, som uträknats enligt sagda huvudgrunder,

böra omräknas enligt nyssnämnda kungörelse nr 657/1947, i vad de

avse tid efter den 30 juni 1947. Å sålunda omräknade pensioner bör utgå

rörligt tillägg enligt nyss angivna, för pensioner enligt 1947 års pensionsbestämmelser

gällande regler. Omräkning enligt vad nu sagts äger rum

även beträffande tidigare beviljade pensioner. Omräkningen innebär beträffande

riksdagspensionerna i allmänhet en förhöjning av de sammanlagda

pensionsförmånerna med omkring tio procent. I fråga om pensioner, vilka

bestämts till belopp, motsvarande de år 1946 fastställda beloppen för de

summariska arbetarpensionerna, blir höjningen mer avsevärd, i det att pensionerna

genom omräkningen bringas upp till samma nivå som dylika

pensioner enligt kungörelsen nr 490/1947. Beträffande de icke sällan förekommande

fa''l då beviljande av pensioner av sistnämnda slag innebär eftergivande

av det författningsenligt gällande villkoret, att av erforderliga

femton tjänstår minst tolv år skola ligga i tiden före 60 års ålder, torde

skäl tala för att pension icke beviljas med högre belopp än lägsta i författningen

angivna (enligt kungörelsen nr 490/1947 1 116 kronor för manlig

och 804 kronor för kvinnlig arbetare), även om den sammanlagda tjänstetiden,

därest en större del av densamma legat före 60 ars alder, författningsenligt

skulle hava berättigat till högre pension. Vid beräkningen av vissa i

det följande föreslagna pensioner har begränsning av pensionsbeloppet ägt

rum i enlighet härmed.»

Vad föredragande statsrådet sålunda anfört har icke givit utskottet anledning

till erinran.

A. Anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

I. Justitiedepartementet.

1 :o.

Musikdirektören Robert Höglund. I motionen 11:44 hemställer herr Hermansson,

»att riksdagen måtte bevilja musikdirektören Robert Höglund,

Stockholm, en årlig pension till belopp som kan befinnas skäligt».

Av handlingarna inhämtas,

att Höglund är född den 31 juli 1873 och alltså 74 år gammal;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 11.

3

att han alltsedan den 1 oktober 1903 i en följd uppehållit befattningen

som organist, kantor och musiklärare vid fångvårdsanstalten å Långholmen;

att han i nämnda befattning uppburit arvode till belopp av lägst 450 och

högst 850 kronor för år under tiden 1906—1918, lägst 1 000 och högst 2 000

kronor för år under tiden 1919—1936, 2 150 kronor för år 1937 samt 2 400

kronor för år alltsedan ingången av år 1938;

o att han vid sidan av sagda befattning innehaft tillfälliga vikariat såsom

sånglärare vid läroverk och organist vid kyrkor i Stockholm ävensom meddelat

enskild undervisning i sång och musik;

samt att han icke innehaft någon tjänst, som berättigar honom till erhållande

av pension.

I en den 7 oktober 1946 dagtecknad skrift anhöll Höglund hos fångvårdsstyrelsen,

att styrelsen måtte utverka pension åt honom från och med

den dag, då han frånträdde sin organisttjänst vid fångvårdsanstalten å

Långholmen.

Idngvårdsstyrelsen underställde därefter med skrivelse den 16 januari

1947 pensionsfrågan Kungl. Maj :ts prövning, varvid styrelsen bl. a. anförde:
För

sin uppgift hade Höglund ådagalagt ett ovanligt intresse och vid anstalten

meddelat såväl sångundervisning för kör som enskild undervisning

i sang och musik. Vidare hade Höglund genom ett uppoffrande arbete bidragit

till anordnandet av god underhållning i form av konserter, sångupptradanden

m. in. vid anstalten. Med hänsyn till det stora intresse Höglund

visat i sin gärning, den långa tjänstgöringstiden samt att befattningen i

fråga varit den enda fasta inkomstkällan för honom, ansåge styrelsen det

synnerligen befogat, att Höglund tillerkändes en årlig statspension med

högsta möjliga belopp.

Statskontoret anförde i avgivet utlåtande, att såvitt ämbetsverket kunde

finna hade den av Höglund innehavda organistbefattningen haft karaktären

av bisyssla, varför ämbetsverket icke ansåge sig kunna tillstyrka, att pension

av statsmedel utverkades åt Höglund.

Genom beslut den 21 februari 1947 fann Kungl. Maj.t framställningen

icke föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Ltskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har en hos Kungl.

Maj:t gjord framställning om pension åt Höglund av Kungl. Maj.t lämnats

utan bifall. Vid sådant förhållande har utskottet icke kunnat undgå att

hysa principiella betänkligheter mot att, såsom i motionen föreslås, Höglund

skulle tilldelas en årlig pension. Å andra sidan har utskottet ansett skälig

hänsyn böra tagas till det förhållandet, att Höglund under en mera än 40- ång tidrymd mot en blygsam ersättning utfört ett gagnande arbete i fångvårdens

tjänst. Även om den av Höglund innehavda befattningen icke varit

förenad med daglig tjänstgöring, vill det dock synas som om Höglund i

avsevärd mån ägnat sina krafter åt nämnda verksamhet. Utskottet har därför

ansett sig bora tillstyrka, att Höglund beredes en statspension för sin

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bankoutskottets utlåtande nr It.

återstående livstid. Pensionsbeloppet synes lämpligen böra bestämmas till

804 kronor för år. Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion 11: 44,

må medgiva, att musikdirektören Robert Höglund må, räknat

från och med månaden näst efter den, varunder han

lämnar sin anställning, under sin återstående livstid från

anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära

en årlig pension av 804 kronor.

II. Utrikesdepartementet.

2:o.

Förre vicekonsuln vid svenska konsulatet i Amsterdam, konsuln Johan

Erik Rosenberg. I en den 13 februari 1948 dagtecknad proposition

Kungl Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av stats

rådsprotokollet över finansärenden för samma dag i punktenil

riksdagen medgiva, att förre vicekonsuln vid svenska konsulatet i Amsterdam

konsuln Johan Erik Rosenberg, må, räknat från och med den 1 oktober

i 947, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära eu årlig pension av 5 772 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.

III. Försvarsdepartementet.

:o.

Timläraren vid försvarets läroverk docenten Nils Gustaf Otto Frödin Under

punkten 2 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen

Höivn att timläraren vid försvarets läroverk docenten Nils Gustaf Ot

S2ETmå frånoch mel månaden näst efter den, varunder han lämnar

sin anställning vid försvarets läroverk, under sin återstående livstid frå

anslaget tiUdiverse pensioner och understöd m. m. uppbära eu årlig pension

av 2 412 kronor.

Med biträdande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer ut
-

skottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande

framställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 11.

5

4:o.

Förre maskinisten å kustbevakningsångaren Odin Paul Natanael Hild.

Under punkten 3 av nämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen

medgiva, att förre maskinisten å kustbevakningsångaren Odin Paul Natanael

Hild må, räknat från och med den 1 september 1947, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära en årlig pension av 3 708 kronor.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.

5:o.

Snickaren vid Jämtlands fältjägarregemente Andreas Larsson. Under

punkten 4 av nämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen medgiva,

att snickaren vid Jämtlands fältjägarregemente Andreas Larsson må

från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning,

under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 1 116 kronor.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må vinna

riksdagens bifall.

6:o.

Förre sadelmakaren vid Värmlands regementes intendenturverkstäder Johan

Emanuel Söderholm. Under punkten 5 av nämnda proposition föreslår

Kungl. Maj :t riksdagen medgiva, att förre sadelmakaren vid Värmlands

regemente Johan Emanuel Söderholm må, räknat från och med den 1 juli

1947, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1 116 kronor.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.

7 :o.

Förre skräddaren Lars August Lundberg. I motionen 1:14 hemställer herr

Elowsson, Nils, »att riksdagen ville besluta tillerkänna skräddaren Lars

August Lundberg, Kristianstad, rätt att få såsom pensionsunderlag tillgodoräkna

sig även tiden V, 1921—”%, 1923 och att detta skall gälla från den

dag han avgick med pension från regementet».

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 11.

Av handlingarna inhämtas,

att Lundberg är född den 23 september 1885 och alltså 62 år gammal;

att han under tiden den 1 maj 1916—den 30 september 1919 var anställd

såsom skrädderiarbetare vid Norra skånska infanteriregementet;

att han under tiden den 1 mars 1921—den 30 september 1923, utan att

vara direkt anställd vid nämnda regemente, förbundit sig att arbeta uteslutande

för regementets skrädderiverkstad till priser, som då gällde för

verkstaden, och mot insändande av räkningar var fjortonde dag;

att den omständigheten, att Lundberg således icke under nyssnämnda

tid varit fast anställd såsom skrädderiarbetare — enligt vad chefen för

Norra skånska infanteriregementet i yttrande den 15 maj 1945 till försvarets

civilförvaltning anfört — torde ha berott på dels att regementets skrädderiverkstad

vid ifrågavarande tid icke var färdigställd, dels ock att några

pensionsbestämmelser då icke voro tillämpliga på skrädderiarbetare;

att han under tiden den 10 oktober 1923—den 3 juli 1943 innehade anställning

som skrädderiarbetare vid Wendes artilleriregemente;

att han under tiden den 25 juli 1943—den 30 september 1945 var anställd

som skrädderiarbetare vid Norra skånska infanteriregementet;

samt att han vid avgången ur tjänst den 1 oktober 1945 erhöll avkortad

pension å 1 596 kronor för år jämlikt 1942 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare, varvid tiden 1 mars 1921—30 september 1923 icke till någon

del tillgodoräknades honom för pension enligt arbetarpensionsreglementet.

Utskottet. Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst rörande anledningen

till att Lundberg under tiden den 1 mars 1921—den 30 september

1923 icke varit anställd direkt vid Norra skånska infanteriregementet utan

i stället utfört skrädderiarbete för regementets räkning mot ackord, synas

skäl tala för att nämnda tid tillgodoräknas honom såsom tjänstår vid beviljande

av pension. Emellertid anser sig utskottet icke böra taga ställning

till denna fråga; densamma synes i stället efter vederbörlig framställning

böra bli föremål för omprövning av Kungl. Maj :t. Åberopande det anförda

hemställer utskottet,

att förevarande motion I: 14 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

8:o.

Förre förste kontoristen Seth Emanuel Eugén Söderström. I motion 1: 40

hemställer herr Petersson, »att nämnde Seth Söderström av riksdagen måtte

beviljas en pension motsvarande kontor sföreståndares, kontor sskrivares 2 kl.

13 lönegraden i 1939 års avlöningsreglemente».

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr It.

7

Av handlingarna inhämtas,

att Söderström är född den 14 januari 1884 och alltså 64 år gammal;

att han tjänstgjort såsom skrivbiträde vid besiktningsinstitutionen vid örlogsvarvet

i Karlskrona under tiden 1 maj—1 december 1903;

att han varit anställd vid sagda besiktningsinstitution såsom daglönare

från och med den 1 februari 1904 till och med den 30 december 1912 och såsom

månadslönare från och med den 31 december 1912 till och med den

30 juni 1928;

att han under sistnämnda tid från och med den 1 januari 1921 tjänstgjort

såsom kontorsföreståndare för besiktningsinstitutionen med lön enligt 4

lönegraden i en av marinförvaltningen fastställd löneplan för, bland andra,

civil personal vid örlogsvarvet;

att han på grund av ändrade arbetsuppgifter uppsades från sistnämnda anställning

från och med den 1 juli 1928 och i stället erhöll anställning vid besiktningsinstitutionen

såsom kontorist med lön enligt 2 lönegraden i förenämnda

löneplan;

att han vid övergång samma dag till 1928 års avlöningsbestämmelser för

icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet inplacerades såsom

kontorist i mot hans dåvarande arbetsuppgifter svarande lönegrad Eo 8;

att han den 1 augusti 1935 befordrades till förste kontorist med lön enligt

lönegrad Eo 10 (numera MEo 10);

att han jämlikt övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 22 juni

1928, nr 215, alltsedan den 1 juli 1928 utöver lön åtnjutit personligt lönetillägg

motsvarande den minskning, som han efter övergången till de nya avlöningsbestämmelserna

vidkänts i förhållande till tidigare uppburen avlöning;
samt

att han avgått ur tjänst med utgången av januari 1947.

Frågan om Söderströms pensionsförmåner var föremål för prövning av

1946 års riksdag i anledning av en då väckt motion 1: 4. över denna motion

inhämtade utskottet i vederbörlig ordning utlåtande från statskontoret, som

hörde försvarets civilförvaltning.

Försvarets civilförvaltning anförde:

Vid pensionsålderns inträde kommer Söderström att innehava befattning i

lönegrad 10 i den i militära icke-ordinariereglementet intagna löneplanen

MEo. På grund härav blir Söderström från och med avskedet berättigad till

mot nämnda lönegrad svarande pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.

Den omständigheten att Söderström i samband med omorganisation

av besiktningsinstitutionen nedflyttades från sin befattning såsom kontorsföreståndare

till befattning såsom kontorist, måste givetvis hava inneburit

att hans arbetsuppgifter samtidigt förändrades. Att Söderström under

sådana omständigheter skulle tilldelas särskild pension eller pensionstillägg

på grund av de arbetsuppgifter, som ålegat honom före den 1 juli 1928, anser

civilförvaltningen sig icke kunna tillstyrka. Civilförvaltningen kan icke heller

med hänsyn till konsekvenserna tillstyrka, att bestämmelserna i 19 § militära

tjänstepensionsreglementet erhålla retroaktiv tillämpning i förevarande fall.

Statskontoret avstyrkte på av civilförvaltningen anförda skäl bifall till

motionen 1: 4.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 11.

För egen del anförde bankoutskottet vid 1946 års riksdag:

Det i motionen väckta förslaget innebär, att Söderström, vilken innehar befattning

såsom förste kontorist i lönegraden MEo 10 vid Karlskrona örlogsvarv,

skulle tillförsäkras pension såsom om han vore innehavare av befattning

som kontorsskrivare av 2. klass i lönegraden MEo 13. Då Söderström

innehaft sin nuvarande befattning alltsedan år 1928, synes den omständigheten

att han tidigare tjänstgjort i högre befattning icke böra föranleda förhöjning

av det för honom gällande pensionsunderlaget. Erinras må, att pensionsrätt

för extra ordinarie tjänstemän infördes först från och med den 1

juli 1935, då militära tjänstepensionsreglementet trädde i kraft.

Utskottet hemställde, att motionen ej måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda, och riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Utskottet. Då några nya omständigheter av betydelse för ärendets bedömande

icke tillkommit, sedan riksdagen år 1946 prövade frågan om pension

åt Söderström, finner utskottet icke anledning tillstyrka den nu väckta motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion 1: 40 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

9:o.

Förre maskinisten Carl Arvid Elg. I motionen II: 9 hemställer herr Jonsson

i Skutskär, »att riksdagen måtte bevilja förre maskinisten Carl Arvid

Elg, Marma, årlig pension med det belopp, som med hänsyn till omständigheterna

kan anses vara erforderligt och skäligt».

Av handlingarna inhämtas,

att Elg är född den 3 december 1882 och således 65 år gammal;

att han vissa tidsperioder åren 1921—1939 ävensom under tiden den 1 november

1939—den 30 juni 1942 innehaft anställning såsom arbetare (maskinist)

vid Marma skjutfält;

att han därvid under tiden den 1 augusti 1941—den 30 juni 1942 varit

underkastad 1934 års tjänste- och 1936 års familj epensionsreglementen för

arbetare;

att han från och med den 1 juli 1942 varit anställd såsom extra maskinist

vid skjutfältet med lön och övriga förmåner enligt 7 lönegraden, 8 löneklassen,

löneplan MEx;

att han på grund av avvecklandet av Svea artilleriregementes förläggning

på skjutfältet entledigats från sin anställning från och med den 15 mars

1946;

att hans sammanlagda tjänstgöringstid i statens tjänst intill sistnämnda

dag uppgått till 13 år 5 månader 13 dagar;

att han under tiden den 18 mars 1946—den 5 februari 1947 tillfälligt

tjänstgjort vid skjutfältet såsom eldare respektive såsom arbetare sammanlagt

7 månader 4 dagar;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 11.

9

samt att han vid medräknande av sistnämnda tjänstgöring innehaft statlig

anställning under tillhopa 14 år 17 dagar, därav 10 år 9 månader 16 dagar

före 60 års ålder.

Hos Kungl. Maj:t anhöll Elg år 1946 att få komma i åtnjutande av tjänstepension.

I yttrande häröver anförde försvarets civilförvaltning följande:

Då Elg den 1 juli 1942 övergått från arbetaranställning till anställning

såsom extra tjänsteman, hade han aldrig varit underkastad 1942 års tjänsteoch

familjepensionsreglementen för arbetare. På grund därav ägde Elg icke

med stöd av bestämmelserna i kungörelsen den 29 juni 1945, nr 486, om

utsträckt tillämpning i vissa fall av sistnämnda reglementen, erhålla dessa

reglementen tillämpliga å sig under tiden för hans tjänstemannaanställning.

Då Elg före uppnådd pensionsålder avgått från sin arbetaranställning i

statens tjänst, vore han icke berättigad till pension enligt 1934 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare. Däremot vore han jämlikt 16 § 1 mom.

sagda reglemente från och med avgången försäkrad till erhållande av uppskjuten

livränta till det belopp för år räknat, som enligt försäkringsteknisk

beräkning svarade mot den intjänta pensionen.

Statskontoret anförde i anledning av Elgs ansökan:

Då Elgs sammanlagda tjänstgöringstid i statens tjänst icke uppgått till

15 år, kunde statskontoret icke tillstyrka, att åtgärder vidtoges för beredande

av pension åt honom. Med hänsyn emellertid till den långa tid, han

stått till statsverkets förfogande, ansåge ämbetsverket för sin del skäligt,

att han erhölle en mindre engångsersättning, förslagsvis 600 kronor.

Genom beslut den 7 mars 1947 lämnade Kungl. Maj:t Elgs ansökan om

pension utan bifall men medgav, att till Elg finge i samband med Tians avgång

ur tjänst såsom gratifikation utbetalas ett belopp av 600 kronor.

Utskottet. Med hänsyn till omfattningen av Elgs tjänstetid i statens tjänst

finner utskottet det vara med billighet förenligt, att Elg beredes något understöd

för tiden intill dess han kommer att tillträda folkpension, förslagsvis

med 600 kronor för vartdera av åren 1948 och 1949, eller således med

tillhopa 1 200 kronor i ett för allt, att utgå i form av engångsunderstöd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 9,

må medgiva, att förre maskinisten Carl Arvid Elg må från

anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära

ett engångsunderstöd av 1 200 kronor.

10 :o.

Förre kontorsbiträdet Carl Fredrik Conrad Cronhielm. I motionen II: 10

hemställer herr von Seth, »att riksdagen måtte tilldela förre kontorsskrivaren

greve Carl Fredrik Conrad Cronhielm skälig pension eller livränta».

Av handlingarna inhämtas,

att Cronhielm är född den 11 september 1883 och således 64 år gammal;

att han varit anställd såsom kontorsbiträde vid Stockholms örlogsvarvs

ekipagedepartement under tiden 15 april 1914—30 september 1926, vilken

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 11.

sistnämnda dag han erhöll avsked från nämnda anställning på grund av

1925 års försvarsordnings genomförande;

att han i samband med avgången ur tjänst erhöll avskedsersättning i enlighet

med bestämmelserna i kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående

förtidspension och avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare

vid armén och marinen;

att avskedsersättningen bestämdes till 3 304 kronor;

att han alltsedan den 23 januari 1941 fullgör visst arkivarbete vid kammarkollegiets

arkiv;

att han enligt ett av legitimerade läkaren R. Eidem den 15 april 1914

utfärdat intyg befunnits vara fullt frisk och arbetsduglig samt fri från

lyten och påvisbara sjukdomsanlag;

att han enligt ett av professorn Gunnar Holmgren, Stockholm, den 4

mars 1935 utfärdat läkarintyg vid av Holmgren under åren 1924, 1925,

1926 och 1932 företagna undersökningar befunnits lida av höggradigt nedsatt

hörselförmåga, varjämte vissa nervösa symtom ävenledes konstaterats;

att han enligt ett av professorn i öron-, näs- och halssjukdomar R. Båråny,

Uppsala, den 2 maj 1935 utfärdat läkarintyg vid undersökning den

31 oktober 1923 befunnits lida av en kombinerad hörselnedsättning, vilken

icke förbättrats genom behandling, samt att professorn Båråny på grundval

av utav Cronhielm lämnade uppgifter om att hörselnedsättningen vore en

följd av påfrestande skrivmaskinsarbete såsom sin åsikt uttalat, att det under

sådana förhållanden kunde anses, att dövheten vore förvärvad i tjänsten;
att

han enligt ett av legitimerade läkaren Sigge Wikander, Stockholm,

den 10 mars 1936 utfärdat intyg konsulterat denne under år 1926 för dyspeptiska

besvär och svår nervös depression och därvid befunnits lida av starkt

nedsatt hörsel samt att dessa symtom syntes hava utvecklats främst under

inverkan av svår psykisk trauma under arbetet;

samt att han enligt ett av legitimerade läkaren K. V. Dahlman, som för

övrigt förklarat sig instämma i professorn Bårånys och doktor Wikanders

nämnda intyg, den 18 oktober 1947 utfärdat intyg vid upprepade tillfällen

under tiden 1 oktober 1919—30 september 1926, då Dahlman tjänstgjorde

som distriktsläkare vid flottans station i Stockholm, av Dahlman sjukskrivits

för psykoneuros och tilltagande hörselnedsättning, vilka sjukdomar

varit av sådant slag att de kunde anses vara orsakade av hans tjänstgöring

under förutsättning att han vid sin anställnings början år 1914 var fullt

arbetsduglig och utan påvisbara sjukdomsanlag.

I en den 17 mars 1935 dagtecknad skrift anhöll Cronhielm hos Kungl.

Maj :t att komma i åtnjutande av pension eller livränta under åberopande

av att den hörselnedsättning, varav han lede, ådragits i tjänsten samt att

ifrågavarande lyte gjort det omöjligt för honom att erhålla någon anställning

för sitt uppehälle.

I häröver avgivet utlåtande anförde marinförvaltningen, efter inhämtande

av yttrande från varvschefen vid Stockholms örlogsvarv, att då Cron
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr It.

11

hielm vid sin avgång ur tjänsten erhållit avskedsersättning med 3 304 kronor

samt pension icke brukat av riksdagen tillerkännas daglönare med

mindre de innehaft minst 15 tjänstår, ämbetsverket ansåge sig förhindrat

tillstyrka bifall till framställningen.

Genom beslut den 3 maj 1935 lämnade Kungl. Maj.t den av Cronhielm

gjorda ansökningen utan bifall.

I en till Kungl. Maj :t ställd, den 22 maj 1935 dagtecknad ansökning anhöll

därefter Cronhielm under åberopande av ovannämnda av professorn

Båråny den 2 samma månad utfärdade läkarintyg, att hans ansökan om

erhållande av pension eller livränta måtte upptagas till förnyad prövning.

I yttrande i ärendet uttalade medicinalstyrelsen med stöd av ett utav

medlemmen av styrelsens vetenskapliga råd, professorn Gunnar Holmgren,

avgivet yttrande, att ämbetsverket ansåge Cronhielm icke hava styrkt eller

gjort sannolikt, att den i ärendet åberopade dövheten förvärvats i tjänsten.

Under hänvisning till vad medicinalstyrelsen anfört hemställde marinförvaltningen

i avgivet utlåtande, att den föreliggande framställningen icke

måtte föranleda ändring i Kungl. Maj :ts omförmälda beslut den 3 maj 1935.

Genom beslut den 9 augusti 1935 fann Kungl. Maj:t framställningen icke

föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

En av Cronhielm hos Kungl. Maj :t den 3 april 1936 gjord ansökan om

ersättningsfrågans upptagande till förnyad prövning, till stöd för vilken

ansökan bland annat åberopats ovannämnda av legitimerade läkaren Sigge

Wikander den 10 mars 1936 avgivna intyg, lämnades genom Kungl. Maj.ts

beslut den 23 oktober 1936 utan bifall.

Frågan om utverkande av pension eller livränta åt Cronhielm var därefter

föremål för prövning av 1938 års riksdag i anledning av en då väckt

motion (II: 103). I utlåtande över motionen anförde bankoutskottet följande:
I

de enstaka undantagsfall, då riksdagen tidigare medgivit pension åt anställningshavare

vid försvarsväsendet, som avskedats på grund av 1925 års

försvarsbeslut och i samband därmed tillerkänts avskedsersättning, har

vederbörande redan vid avskedstillfället lidit av sjukdom, som i och för sig

bort föranleda beviljande av sjukpension. I sådana fall då angivna förutsättning

icke förelegat har riksdagen däremot ställt sig avvisande mot beviljande

av pension. Denna restriktiva ståndpunkt har föranletts av faran

för de vittgående konsekvenser, som eljest skulle kunna uppkomma. Av utredningen

i förevarande ärende framgår, att Cronhielm vid avgången ur

tjänst år 1926 tillerkänts avskedsersättning med 3 304 kronor samt att enligt

vad medicinalstyrelsen anfört det icke vore styrkt eller gjorts sannolikt,

att den sjukdom, varav Cronhielm nu lider, förvärvats i tjänsten. Med

hänsyn härtill och då av Cronhielm gjorda framställningar om pension icke

föranlett någon Kungl. Maj :ts åtgärd, finner utskottet sig icke kunna förorda,

att åtgärd vidtages i motionens syfte.

I enlighet med utskottets hemställan beslöt riksdagen, att motionen icke

skulle till någon riksdagens åtgärd föranleda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 11.

År 1943 anhöll Cronhielm ånyo hos Kungl. Maj :t att få komma i åtnjutande

av pension. Cronhielm hemställde därvid, att — sedan genom arbetslöshetskommissionens

försorg tillfälligt arkivarbete tilldelats honom, vilket

utfördes å kammarkollegiets arkiv alltsedan den 23 januari 1941 — ifrågavarande

arbete finge räknas honom till godo såsom fyllnad till den tid

av 12 år 6 månader, varunder han tjänstgjort som kontor sskrivare vid

örlogsvarvet i Stockholm, för att han, efter att på så sätt ha uppnått en

sammanräknad tjänstgöringstid av minst 15 år, därigenom skulle kunna

erhålla pension.

Statskontoret, som hördes över ansökningen, erinrade till en början om

att Cronhielms pensionsfråga prövats av 1938 års riksdag utan att föranleda

någon riksdagens åtgärd. Vad anginge det tillfälliga arbete, som anvisats

Cronhielm av arbetslöshetskommissionen, finge det enligt statskontorets

mening anses uteslutet, att detta arbete skulle få tagas i betraktande för

beredande av pension åt Cronhielm. Statskontoret hemställde fördenskull,

att framställningen icke måtte föranleda någon åtgärd.

Genom beslut den 2 april 1943 fann Kungl. Maj:t ansökningen icke föranleda

någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Utskottet. Då några sådana ändrade förhållanden, som skulle kunna motivera

ett bifall till motionen, icke inträtt, sedan Cronhielms pensionsfråga

senast var föremål för statsmakternas prövning, saknar utskottet anledning

frångå den ståndpunkt, utskottet tidigare intagit till frågan. Åberopande det

anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion II: 10 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

11 :o.

Indelte soldaten Olof Emanuel Söderlund. I motionen II: 27 hemställer

herr Larsson i Karlstad jämte åtta av andra kammarens övriga ledamöter,

»att riksdagen utan hinder av formellt otillräcklig tjänstetid måtte bevilja

indelte soldaten Olof Emanuel Söderlund (adress: Bäck, Bäckalund) pension

jämlikt kungl. kungörelsen den 20 juni 1942 (nr 696)».

Av handlingarna inhämtas,

att Söderlund är född den 27 mars 1884 och alltså 63 år gammal;

att han antogs till indelt rekryt den 31 augusti 1901;

att han varit inkallad till s. k. ständig tjänstgöring såsom snickarförman

vid Värmlands regemente från och med den 20 april 1931 intill den

1 maj 1946, från vilken sistnämnda tidpunkt Söderlund på grund av sjukdom

åtnjutit tjänstledighet;

att hans nyssnämnda tjänstgöring — med frånräknande av tid motsvarande

av honom i egenskap av indelt fullgjorda repetitionsövningar — utgjort

sammanlagt 13 år 10 månader 22 dagar, därav 11 år 10 månader 7

dagar före 60 års ålder;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 11.

13

att han enligt ett av regementsläkaren E. Agvall den 8 januari 1948 avgivet

utlåtande för fem—sex år sedan insjuknat i svåra smärtor i vänster

kind och då befunnits lida av inflammation i en nervstam i kinden, för

vilken åkomma han sedan vårdats såväl å regementets sjukhus som å

centrallasarettet i Karlstad med obetydliga temporära förbättringar som

resultat, att han på grund av denna sjukdom nödgats vara sjukskriven

alltsedan den 1 maj 1946 samt att han numera företedde bilden av en i

förtid åldrad man, oduglig till allt arbete;

samt att han är ägare till en jordbruksfastighet med ett åsatt taxeringsvärde

av 5100 kronor.

Hos Kungl. Maj :t anhöll Söderlund i maj 1946 om pension.

I häröver avgivet utlåtande anförde försvarets civilförvaltning bland annat

följande:

Efter erhållet avsked vore Söderlund berättigad till underhåll jur Vadstena

krigsmanshuskassa. Däremot uppfyllde han med avseende å tjänstgöringstidens

längd icke villkoren för erhållande av pension för s. k. ständig

tjänstgöring. Ämbetsverket avstyrkte fördenskull bifall till ansökningen.

Statens pensionsanstalt hemställde, under åberopande av vad föredragande

departementschefen anfört i propositionen nr 353 till 1943 års riksdag,

att ansökningen ej måtte föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Genom beslut den 14 februari 1947 fann Kungl. Maj.t ansökningen icke

föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är Söderlund

berättigad att efter erhållet avsked ur tjänst komma i åtnjutande av underhåll

från Vadstena krigsmanshuskassa. I betraktande härav och då Söderlund

med hänsyn till sitt hälsotillstånd därjämte torde äga rätt till folkpension

i form av invalidpension, finner utskottet icke tillräckliga skäl

föreligga att tillstyrka åtgärd i motionens syfte. Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion II: 27 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

12:o.

Förre husaren Jöns Jönsson Hektor. I motionen II: 112 hemställer herr

Björklund, »att riksdagen måtte besluta tilldela förre husaren Jöns Jönsson

Hektor högsta möjliga årliga understöd under hans återstående livstid».

Då den väckta underhållsfrågan är av beskaffenhet att böra prövas av

försvarets civilförvaltning, hemställer utskottet,

att förevarande motion II: 112 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 11.

IV. Inrikesdepartementet.

13:o.

Biträdet å häradsskrivarkontoret i Värmdö fögderi Elsa Charlotta Jonsson.

Under punkten 6 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen

medgiva, att biträdet å häradsskrivarkontoret i Värmdö fögderi Elsa

Charlotta Jonsson må från och med månaden näst efter den, varunder hon

lämnar sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1 452

kronor.

Med biträdande av Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.

V. Ecklesiastikdepartementet.

14 ro.

Förre eldaren vid nationalmuseum Per August Wicksell. Under punkten

7 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen medgiva, att

förre eldaren vid nationalmuseum Per August Wicksell må, räknat från och

med den 1 oktober 1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 696 kronor,

varvid skall iakttagas den Wicksell genom Kungl. Maj :ts beslut den 13

juni 1947 ålagda återbetalningsskyldigheten.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts ifrågavarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.

15 :o.

Förra tekniska assistenten vid universitetet i Lund Anna Elisabet Broman.

Under punkten 8 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen

medgiva, att förra tekniska assistenten vid universitetet i Lund Anna

Elisabet Broman må, räknat från och med den 1 juli 1947, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära

en årlig pension av 2 412 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande

framställning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 11.

15

16:o.

Docenten i kemisk teknologi vid tekniska högskolan i Stockholm civilingenjören

Erik Öman. Under punkten 9 av nämnda proposition föreslår

Kungl. Maj :t riksdagen medgiva, att docenten i kemisk teknologi vid tekniska

högskolan i Stockholm civilingenjören Erik Öman må från och med

månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning vid högskolan,

under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. in. uppbära en årlig pension av 5 424 kronor.

Utskottet hemställer med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande

framställning.

17 :o.

Förste assistenten vid tekniska högskolan i Stockholm civilingenjören Jonas

Hjalmar Mellquist. Under punkten 10 av nämnda proposition föreslår

Kungl. Maj :t riksdagen medgiva, att förste assistenten vid tekniska högskolan

i Stockholm Jonas Hjalmar Mellquist må från och med månaden näst

efter den, varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående livstid

från anslaget till diverse pensioner och understöd in. m. uppbära en årlig

pension av 3 708 kronor.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.

18:o.

Förra städerskan vid högre allmänna läroverket för flickor i Malmö Elina

Ingehorg Nilsson, född Hellberg. Under punkten 11 av förenämnda proposition

föreslår Kungl. Maj :t riksdagen medgiva, att förra städerskan vid

högre allmänna läroverket för flickor i Malmö Elina Ingeborg Nilsson, född

Hellberg, må, räknat från och med den 1 januari 1947, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd in. m. uppbära

en årlig pension av 432 kronor.

Med biträdande av Kungl. Maj :ts förevarande framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande

framställning.

19:o.

Extra zoologen vid naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning, filosofie

doktorn Augusta Maria Ärnbäck Christie-Linde (tilläggspension). I

motionen II: 143 hemställer herr Spångberg jämte två av andra kammarens

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 11.

övriga ledamöter, »att riksdagen måtte besluta, att extra zoologen vid naturhistoriska

riksmuseet filosofie doktorn Augusta Maria Ärnbäck ChristieLinde

må under sin återstående livstid tillerkännas en årlig ökning av sin

pension med 900 kronor; samt att, därest denna hemställan ej skulle vinna

riksdagens bifall, doktor Ärnbäck Christie-Linde måtte bliva tillerkänd en

gratifikation, som med hänsyn till hennes arbete kan anses skälig.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Ärnbäck Christie-Linde är född den 28 mars 1870 och således 77 år

gammal;

att hon tjänstgjort såsom lärarinna vid Söderhamns elementarläroverk

för flickor under vårterminen 1892, vid Lyceum för flickor i Stockholm under

läsåret 1892/1893 samt vid Whitlockska samskolan i Stockholm under

läsåret 1893/1894;

att hon från och med höstterminen 1896 till och med höstterminen 1899

samt från och med höstterminen 1900 till och med höstterminen 1901 tjänstgjort

såsom amanuens vid Stockholms högskolas zootomiska institut, med

vilken anställning varit förenad skyldighet att biträda vid viss undervisning;

att hon sedan den 25 april 1916 varit anställd såsom extra zoolog vid naturhistoriska

riksmuseets evertebratavdelning för bearbetning av museets

samlingar av tunicater (manteldjur);

att hon under vissa kortare perioder uppehållit befattning såsom intendent

eller assistent vid museet;

att avlöningen åt Ärnbäck Christie-Linde på grund av anställningen vid

riksmuseet utgått i form av arvode, vilket senast bestritts från den å avlöningsstaten

för riksmuseet uppförda anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t;

att arvodet, vilket under budgetåren 1926/27—1938/39 utgått med 4 000

kronor för år förutom dyrtidstillägg, för innevarande budgetår uppgår till

4 500 kronor, varå dyrtidstillägg icke utgår;

samt att anställningen vid riksmuseet alltsedan år 1916 utgjort Ärnbäck

Christie-Lindes enda förvärvsarbete.

På förslag av Kungl. Maj :t i prop. nr 119, p. 8, till 19M års riksdag

medgav riksdagen, att Ärnbäck Christie-Linde finge från och med månaden

näst efter den, varunder hon lämnade sin anställning, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära en årlig pension av 1 800 kronor.

I skrivelse den 5 juni 1946 till Kungl. Maj :t hemställde vetenskapsakademien

om förhöjd pension åt Ärnbäck Christie-Linde.

I häröver avgivet utlåtande anförde statskontoret följande.

Genom beslut av 1940 års riksdag hade Ärnbäck Christie-Linde tillerkänts

en årlig pension av 1 800 kronor. Statskontoret hade i utlåtande den 2J

december 1939 tillstyrkt pension åt henne till ett belopp av 1 o60 kronor

för år. Det av ämbetsverket föreslagna pensionsbeloppet hade därvid beräknats

enligt de för riksdagspension vanligen tillämpade grunderna med

viss anpassning av pension efter lönen och tjänstetiden. Vidare finge tram
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 11.

17

hållas, att enligt den av 1946 års riksdag beslutade regleringen av vissa tjänstepensioner

Arnbäck Christie-Lindes pension från och med den 1 juli 1946

komme att ökas med 450 kronor för år. Med hänsyn till det anförda och

da nagra särskilda omständigheter av beskaffenhet att böra föranleda höj-/en

beviljade pensionen icke förebragts, syntes framställningen

icke bora föranleda Kungl. Maj :ts vidare åtgärd.

Genom beslut den 14 februari 1947 fann Kungl. Maj.t framställningen

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Utskottet. I likhet med statskontoret finner utskottet skäl icke vara för

handen för en höjning av den Ärnbäck Christie-Linde av 1940 års riksdag

beviljade pensionen. Icke heller finner utskottet anledning tillstyrka det i

motionen alternativt framställda yrkandet, att Ärnbäck Christie-Linde

skulle tillerkännas en gratifikation. Utskottet hemställer förty,

att förevarande motion II: 143 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

VI. Jordbruksdepartementet.

20 :o.

Förra städerskan i jordbruksdepartementet Sigrid Elisabet österberg, född

Lundman. Under punkten 12 av förenämnda proposition föreslår Kungl.

Maj -t riksdagen medgiva, att förra städerskan i jordbruksdepartementet

Sigrid Elisabet österberg, född Lundman, må, räknat från och med den 1

oktober 1947, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 588 kronor.

Utskottet får hemställa,

att Kungl. Maj :ts förevarande framställning må vinna

riksdagens bifall.

21 :o.

Trålmästaren å statens undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets

behov (Skagerak) August Leander Nilsson. Under punkten 13 av förenämnda

proposition föreslår Kungl. Maj.-t riksdagen medgiva, att trålmästaren

a statens undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov

(Skagerak) August Leander Nilsson må från och med månaden näst efter

den, varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående livstid

i rån anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig

pension av 2 748 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19AS. S samt. Nr 11.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 11.

B. Affärsdrivande verks medel.

I. Trafikmedel.

22 :o.

Förra städerskan vid statens järnvägar Anna Vilhelmina Granström. Under

punkten 14 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen

medgiva, att förra städerskan vid statens järnvägar Anna Vilhelmina Granström

må, räknat från och med den 1 februari 1947, under sin återstående

livstid uppbära en årlig pension av 432 kronor, att utgå av trafikmedel.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en

inom andra kammaren av herr Holmberg under nr 43 vackt motion, \an

hemställts, »att riksdagen måtte bevilja städerskan Anna Vilhelmina Granström

i Notviken årlig pension med skäligt belopp».

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande

framställning;

b) att förevarande motion II: 43 ma anses besvarad genom

vad utskottet under a) hemställt.

II. Statens vattenfallsverks medel.

23 :o.

Förre stenarbetaren vid statens vattenfallsverk Alfred Julius Sjögren. Under

punkten 15 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen

medgiva, att förre stenarbetaren vid statens vattenfallsverk Alfred Julius

Siögren må, räknat från och med den 1 januari 1947, under sin återstående

livstid — utöver honom av riksförsäkringsanstalten tillerkänd livränta —

uppbära en årlig pension av 696 kronor, att utgå av statens vattenfallsverks

medel.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.

24:o.

Förre vägarbetaren Frans Nikolaus Johansson. I motionen 11:28 hemställer

herr Lundqvist, »att riksdagen måtte bevilja f. d vägarbetaren Frans

Nikolaus Johansson, mantalsskriven i kv. Ägir nr 2 i Trollhättan, en år ig

pension till belopp, som kan anses skäligt».

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 11.

19

Av handlingarna inhämtas,

att Johansson är född den 20 mars 1886 och alltså 61 år gammal;

samt att han under åren 1912—1918 samt 1936—1946 varit anställd i

statens tjänst under sammanlagt 13 år 3 månader, därav 11 år 2 månader

vid statens vattenfallsverk och 2 år 1 månad vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

vägarbeten.

Utskottet. Med hänsyn till den otillräckliga omfattningen av Johanssons

anställningstid i statens tjänst kan utskottet icke tillstyrka det i motionen

väckta yrkandet om beredande av riksdagspension åt honom. Utskottet

hemställer alltså,

att förevarande motion II: 28 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 9 mars 1948.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Leander, Lundqvist, Petersson

i Karlskrona, Fahlander, Andersson i Tidaholm, Persson i Älvdalsåsen

och Näsgård;

från andra kammaren: herrar Wiberg, von Seth, Andersson i Munkaljungby,

Mattsson, Fröderberg, Sundberg, Nilsson i Landskrona och Svensson

i Alingsås.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:105 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens affärsverksfonder, statens järnvägar, gjorda framställning angående a1 i texten