Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående pensionsförbättring för vissa arbetare vid ammunitionsfabriken å Marieberg. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över två till utskottets förberedande handläggning hänvisade motioner angående pensionsförbättring för vissa arbetare vid ammunitionsfabriken å Marieberg.

1948-04-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1948:18, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående pensionsförbättring för vissa arbetare vid ammunitionsfabriken å Marieberg. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över två till utskottets förberedande handläggning hänvisade motioner angående pensionsförbättring för vissa arbetare vid ammunitionsfabriken å Marieberg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

1

Nr 18.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående pensionsförbättring

för vissa arbetare vid ammunitionsfabriken å

Marieberg.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över två till utskottets förberedande

handläggning hänvisade motioner angående pensionsförbättring

för vissa arbetare vid ammunitionsfabriken å Marieberg.

I fråga om motiveringen för de framställda förslagen får utskottet, i den

mån ej redogörelse i det följande lämnas, hänvisa till motionerna (II: 310

och 311).

1 :o.

Förre nattvakten Karl Gustav Andersson. I motionen II: 310 hemställer

herr Eriksson i Stockholm, »att riksdagen måtte besluta tillerkänna

f. d. nattvakten vid ammunitionsfabriken å Marieberg Karl Gustav Andersson

tilläggspension med ett så stort belopp, som motsvarar skillnaden

mellan den pension, som han nu uppbär, och den pension han blivit berättigad

till om han placerats i pensionsgrupp 2».

Av handlingarna inhämtas,

att Andersson är född den 28 maj 1875 och alltså 72 år gammal;

att han erhöll sin första anställning vid ammunitionsfabriken å Marieberg

den 21 december 1906 såsom nattvakt och kusk;

att han under sin fortsatta anställning vid ammunitionsfabriken från

juli månad år 1914 intill den 16 juni 1930 fullgjorde skiftande arbetsuppgifter

såsom förrådsarbetare, värmeledningseldare, lödare, provskjutare

och betsare;

att han sistnämnda dag vid 55 års ålder återgick till anställning som nattvakt

och bibehöll denna anställning till sitt avsked med pension den 31 maj

1937;

samt att han vid avgången ur tjänst erhöll pension, beräknad med utgångspunkt

från det i 1934 års tjänstepensionsreglemente för arbetare för

pensionsgrupp 1 (icke yrkesutbildad arbetare) fastställda pensionsunderlaget.

Hos Kungl. Maj:t anhöll försvarsverkens civila personals förbund år

1937, att Andersson måtte komma i åtnjutande av tilläggspension, motsvarande

skillnaden mellan den till honom utgående pensionen och den pension,

som skulle ha tillkommit honom, om han blivit hänförd till pensionsgrupp

2 (yrkesutbildad arbetare).

I häröver avgivet utlåtande anförde arméförvaltningens civila dcparte
Bihang

till riksdagens protokoll 19\8. 8 saml. Nr 18.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

ment, att ett bifall till den gjorda framställningen i sak skulle innebära,

att bestämmelserna i 5 § av 1934 års tjänstepensionsreglemente för arbetare

erhölle retroaktiv tillämpning å Andersson. Med hänsyn till de konsekvenser,

som därav skulle kunna uppkomma, ansåge sig departementet icke

kunna tillstyrka framställningen.

Statskontoret anförde i utlåtande den 17 februari 1938, att då i förevarande

fall sådana särskilda omständigheter icke vore för handen som de,

vilka åberopats av ämbetsverket i utlåtande samma dag angående liknande

framställning av f. d. nattvakten vid ammunitionsfabriken å Marieberg

Klas Andreas Andersson, ämbetsverket avstyrkte bifall till framställningen.

Genom beslut den 29 april 1938 fann Kungl. Maj:t framställningen icke

föranleda någon Kungl. Maj :ts vidare åtgärd.

Till stöd för den nu föreliggande motionen har anförts, att omständigheterna

beträffande Karl Gustav Andersson vore fullt jämförliga med de,

som förelågo i fråga om förre nattvakten Klas Andreas Andersson, vilken

efter förslag av Kungl. Maj :t genom beslut av 1938 års riksdag erhöll, utöver

honom författningsenligt tillkommande pension enligt pensionsgrupp

1, tilläggspension å 120 kronor för år. Särskilt har åberopats, att Karl Gustav

Anderssons övergång från yrkesutbildad anställning till befattning som

nattvakt skedde på anmodan av hans arbetsledning.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har förre nattvakten

vid ammunitionsfabriken å Marieberg Karl Gustav Andersson vid

avgången ur tjänst den 31 maj 1937 erhållit pension, beräknad med utgångspunkt

från det i 1934 års arbetarpensionsreglemente för pensionsgrupp

1 (icke yrkesutbildad arbetare) fastställda pensionsunderlaget. Det

i föreliggande motion framlagda förslaget innebär, att Andersson skulle —

i likhet med vad 1938 års riksdag medgav beträffande förre nattvakten vid

ammunitionsfabriken å Marieberg Klas Andreas Andersson — tillerkännas

en tilläggspension, motsvarande skillnaden mellan sålunda utgående pension

och den pension, som skulle ha tillkommit honom, om han blivit hänförd

till pensionsgrupp 2 (yrkesutbildad arbetare).

I anledning av den i motionen gjorda jämförelsen mellan Karl Gustav

Andersson och Klas Andreas Andersson vill utskottet erinra, att — enligt vad

som framgår av propositionen nr 244/1938, p. 5; bankoutsk. uti. nr 31, p. 6

— Klas Andreas Andersson, född den 6 december 1866, under hela sin

tjänstetid fram till den ålder, som normalt gäller såsom pensionsålder, innehade

anställning, som, därest arbetarpensionsreglementet då varit gällande,

skulle ha medfört hans placering i pensionsgrupp 2. Denna anställning omfattade

nämligen tiden 16 januari 1906—31 december 1928 (=23 år), vid

vilken sistnämnda tidpunkt Andersson räknade 62 levnadsår; först därefter

övergick han till befattning som nattvakt, vilken befattning han lämnade

den 31 oktober 1935. Karl Gustav Andersson däremot tjänstgjorde

under tiden 21 december 1906—30 juni 1914 som nattvakt och kusk och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

3

därefter i olika yrkesbetonade befattningar intill den 16 juni 1930 (- 16

år), då han vid en ålder av 55 år återgick till nattvaktssysslan, från vilken

han avgick den 31 maj 1937. Omständigheterna i de båda fallen äro således,

såsom statskontoret jämväl framhållit, icke fullt likartade. Med hänsyn

till det anförda och då frågan om en förbättring av Anderssons pensionsförmåner

år 1938 prövats av Kungl. Maj :t utan att föranleda någon Kungl.

Maj :ts åtgärd, är utskottet icke berett att nu tillstyrka någon åtgärd i

motionens syfte. Frågan synes utskottet dock vara av den beskaffenhet, att

det kan synas i viss mån påkallat, att den ansökningsvägen ånyo bringas

under Kungl. Maj :ts prövning. Utskottet syftar härvid främst på det av

motionären gjorda påpekandet, att det skulle ha varit på arbetsledningens

önskan som Andersson fem år före pensionsålderns inträde återgått till

nattvaktssysslan.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion 11:310 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

2:o.

Arbeterskorna Signe Hammer och Elin Östman. I motionen II: 311

hemställer fru Gustafson, »att riksdagen måtte besluta, att arbeterskorna

S. Hammer och E. Östman skola med hänsyn till föreliggande omständigheter

bibehållas vid rätten att vara placerade i pensionsgrupp 2».

Av handlingarna inhämtas,

att Hammer och Östman äro födda respektive den 4 november 1894 och

den 9 juni 1888 och således respektive 53 och 59 år gamla;

att de under giltighetstiden för 1934 års tjänstepensionsreglemente för

arbetare varit i likhet med yrkesarbeterskor vid ammunitionsfabriken å

Marieberg placerade i pensionsgrupp 2;

att de enligt av försvarets civilförvaltning verkställd utredning redan före

ikraftträdandet den 1 januari 1935 av nämnda pensionsreglemente överflyttats

från anställning såsom yrkesarbetare till anställning såsom portvakt

respektive städerska, vilka anställningar de alltsedan förflyttningarna

innehaft och vilka utgjort deras huvudsakliga sysselsättningar;

att försvarets civilförvaltning den 19 februari 1946 på grund av nämnda

förhållande beslutit, att Hammer och Östman skulle från och med den dag,

de blivit underkastade 1934 års tjänstepensionsreglemente för arbetare,

vara hänförliga till pensionsgrupp 1 samt att å deras avlöningar för mycket

innehållna pensionsavdrag skulle gottgöras dem.

Över försvarets civilförvaltnings berörda beslut den 19 februari 1946

ha Hammer och östman var för sig anfört besvär hos kammarrätten med

yrkande, att de måtte varda bibehållna vid placering i pensionsgrupp 2.

Genom utslag den 9 oktober 1947 har kammarrätten icke funnit skäl

göra ändring i civilförvaltningens beslut.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bankoutskottets utlåtande nr 18.

Utskottet. Såsom utredningen i ärendet giver vid handen, ha Hammer

och Östman under giltighetstiden för 1934 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare varit inplacerade i pensionsgrupp 2. Sedan försvarets civilförvaltning

fått den upplysningen, att Hammer och Östman från år 1935 överflyttats

från anställning såsom yrkesarbeterskor till icke yrkesbetonat arbete

såsom portvakt resp. städerska, har ämbetsverket med retroaktiv verkan

beslutat om Hammers och östmans överförande till pensionsgrupp 1.

Kammarrätten har därefter fastställt civilförvaltningens beslut.

Emellertid har i motionen uppgivits, att Hammer och östman även efter

ikraftträdandet av 1934 års tjänstepensionsreglemente sysselsatts med arbete,

som borde kvalificera till inplacering i pensionsgrupp 2. Hammer har

sålunda, anför motionären, utfört tryckningen av ammunitionsfabrikens

blanketter, etiketter och övriga tryckalster; östman har förestått matsal

för fabrikens tjänstemän och arbetare samt dessutom utfört vissa förtroendeuppdrag.

De tjänstebenämningar, som använts beträffande Hammer

och östman, vore därför missvisande. Mot bakgrunden av de sålunda lämnade

uppgifterna, liksom även med hänsyn till att Hammer och Östman

under långvarig anställning före år 1935 innehaft yrkesbetonade anställningar,

vill det förefalla utskottet, som om frågan om deras inplacering i

pensionsgrupp vore förtjänt att omprövas. Denna omprövning bör efter

särskild framställning verkställas av Kungl. Maj:t; utskottet finner sig således

icke kunna tillstyrka någon åtgärd i anledning av den väckta

motionen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion II: 311 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 april 1948.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande

från första kammaren: herrar Åkerberg, Leander, Lundqvist*, Petersson

i Karlskrona, Fahlander*, Andersson i Tidaholm, Persson i Älvdalsåsen

och Näsgård;

från andra kammaren: herrar Wiberg, von Seth, Andersson i Munkaljungby,

Mattsson, Eriksson i Sandby*, Sundberg, Nilsson i Landskrona

och Stjärne.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1948

841153

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.