Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 2

1948-01-16 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1948:2, Bankoutskottets memorial nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

1

Nr 2.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret

till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet

avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk

gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges

berättelse till 1947 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande

instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1948.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 8 sand. Nr 2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 2.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1948 års

riksdag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed jämlikt § 51 av det för verket

gällande reglementet avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och

förvaltning under den tid som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till

1947 års riksdag avgavs.

Härvid vilja fullmäktige erinra om att riksgäldskontoret för varje budgetperiod

utger en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnas för inträtfade

förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,

som av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets olika verksamhetsområden.

Den under september 1947 utkomna årsboken för budgetåret 1946/47

innehåller text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet.

Fullmäktige anse sig därför kunna vad beträffar nämnda period

hänvisa till årsboken och inskränka sig sålunda här nedan till att allenast

lämna en kompletterande översikt över riksgäldskontorets rörelse under

senare halvåret 1947.

Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1947.

7947 års premieobligationslån. Under våren och sommaren 1947 fattade

fullmäktige beslut om emission av ett nytt premieobligationslån — svenska

statens premieobligationslån av år 1947 — å 150 milj. kronor, fördelat å

1 500 serier med 2 000 obligationer å 50 kronor i varje serie. För lånet har

fastställts en vinstplan, omfattande 10 500 vinster till ett sammanlagt belopp

av 1 850 000 kronor, därav en högsta vinst å 200 000 kronor, en vinst å 100 000

kronor och en vinst å 50 000 kronor. Årligen utlottas sålunda 21 000 vinster

till ett sammanlagt belopp av 3 700 000 kronor, motsvarande 2,467 % av

lånets belopp. Vid varje ut lottning utlottas å varje serie minst sex vinster å

sammanlagt 400 kronor.

Försäljningen av 1947 års premieobligationer tog sin början den 4 september

1947, varvid försäljningspriset utgjorde 51 kronor för obligation.

För att uppmuntra till sparande i samband med obligationsköp har tillstånd

lämnats till försäljning av hela serier till för ändamålet bildade sammanslutningar

(obligationskonsortier), omfattande minst 20 personer. Då belåning

av premieobligationer i samband med inköp komme i fråga, ha föreskrifter

av riksgäldskontoret lämnats om en planmässig amortering av lånebeloppet

inom icke alltför lång tid.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

3

Den 11 september beslöto fullmäktige utgiva en andra emission av 1947

ars premieobligationslån å 150 milj. kronor och på samma villkor som för

den första emissionen. Av denna återstod då osålt ett belopp av omkring

20 milj. kronor. Avsikten med den andra emissionens utgivande var bl. a.

att lämna ytterligare material för Folkrörelsernas sparkampanj, varvid konsortiebildning

för inköp av premieobligationer skulle uppmuntras. Försäljningspriset

fastställdes även för andra emissionens obligationer till 51 kronor

för obligation.

Vid årsskiftet den 31 december 1947 hade av båda emissionerna placerats

obligationer till ett sammanlagt belopp av 247 353 300 kronor, därav av

första emissionen 148 964 100 kronor och av andra emissionen 98 389 200

kronor.

Konvertering av 1942 års 3 % statslån av den 15 augusti. Ifrågavarande

lån, vilket utgjorde del av tredje försvarslånet, förföll till inlösen den 15

augusti 1947. Med anledning härav beslöto fullmäktige, den 31 juli 1947,

erbjuda innehavare av obligationer eller certifikat av lånet att utbyta dessa

mot

1. Obligationer eller certifikat av svenska statens 3 % obligationslån av

den 15 december 1946. Vid bytet skulle utbetalas förskottsränta för tiden

15 augusti—15 december 1947; vid byte mot obligationer skulle betalas även

räntekupongen per den 15 augusti 1947 av 1942 års lån.

2. Sparobligationer till ett belopp av högst 4 000 kronor; utbytt belopp

skulle icke inräknas i det för köp av sparobligationer eljest gällande maximibeloppet.

3. Insättning å rikskonto till ett belopp av högst 4 000 kronor (inköpsvärde)

; det sålunda insatta beloppet skulle icke inräknas i det för rikskonto

gällande maximibeloppet.

4. Skattkammarväxlar, varav skulle utfärdas två emissioner, den ena

avseende växlar per den 15 november 1948, löpande med ett diskonto av

1 Vs % för år, och den andra växlar, förfallande till inlösen den 15 september

1949; diskontot för dessa senare växlar skulle utgöra 2 % för år. Växlarna

skulle utfärdas i valörer om 5 000 000, 1 000 000, 500 000, 100 000 och

50 000 kronor.

Innehavarna av statsskuldförbindelser, ingående i tredje försvarslånet,

erbjödos konvertering på samma villkor som för de till lånet hörande 3 %

obligationerna.

Under medverkan av affärsbanker och sparbanker samt, såvitt avsåge

konvertering i sparobligationer och rikskonto, även postverket ägde konverteringen

rum under tiden 8—29 augusti 1947 och gav till resultat, alt

obligationer och statsskuldförbindelser utbyttes till ell sammanlagt belopp

av 281 390 300 kronor, motsvarande omkring 41 % av hela lånebeloppet,

686 233 000 kronor, därav 664 783 000 kronor i obligationer och 21 450 000

kronor i statsskuldförbindelser. Härvid må emellertid beaktas, att av 1942

års lån icke mindre än 191 milj. kronor vid tiden för konverleringen inne
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 2.

hades av riksbanken, och att av detta belopp endast 5 milj. kronor konverterades,

medan återstoden likviderades till största delen medelst kortfristiga

skattkammarväxlar (se nedan). I betraktande härav och med hänsyn till

det synnerligen ogynnsamma läget på obligationsmarknaden torde konverleringsresultatet

få anses såsom relativt gynnsamt.

Av det konverterade beloppet hade 40 806 420 kronor utbytts mot obligationer

av 1946 års 3 % lån av den 15 december (genom s. k. fyllnadsköp

hade för konverteringen tagits i anspråk 1946 års obligationer till ett belopp

av ytterligare 380 580 kronor), 16 000 000 kronor mot skattkammarväxlar

per den 15 november 1948, 223 200 000 kronor mot skattkammarväxlar

per den 15 september 1949, 1 029 930 kronor mot sparobligationer

samt 353 950 kronor mot insättning å rikskonto.

Vid årsskiftet 1947/48 kvarstod å 1942 års lån oinlöst ett belopp av

8 091 250 kronor.

Riksbankens förenämnda innehav av obligationer, tillhörande 1942 års

3 % försvarslån, å omkring 191 milj. kronor, reglerades på följande sätt.

Sedan riksbanken disponerat obligationer å 5 miljoner kronor för konvertering

mot 2 % skattkammarväxlar per den 15 september 1949, vilka

växlar försåldes till affärsbank, inlöstes återstoden av riksgäldskontoret,

den 15 september med 25 000 000 kronor kontant, den 17 i samma månad

med 10 819 950 kronor kontant samt den 20 september med 150 000 000

kronor i skattkammarväxlar, dagtecknade den 15 september 1947 och förfallande

till inlösen den 15 mars 1948 samt löpande med 1 % diskonto.

Sparobligationer och rikskonton. Vid utgången av budgetåret 1946/47

hade såsom statsskuld för utelöpande sparobligationer bokförts ett belopp

av kr. 135 930 109 : 70, motsvarande skillnaden mellan till riksgäldskontoret

dittills redovisade försålda och sedermera inlösta obligationer. Den 31

december 1947 utgjorde statsskulden för utelöpande sparobligationer kr.

138 000 889: 05.

Inlåningen å rikskonto ökade under senare halvåret 1947 från kr.

22 490 737: 52 till kr. 23 605 010: 23.

Beträffande utbyte av obligationer och certifikat å 1942 års 3 % statslån

av den 15 augusti mot sparobligationer och inlåning å rikskonto har

redogörelse lämnats i det föregående.

Enligt beslut av fullmäktige har maximibeloppet för inköp av sparobligationer

samt för insättning å rikskonto fr. o. m. den 1 januari 1948 höjts

från 4 000 kronor till 10 000 kronor.

Ang. överflyttning av vissa sparbankers in. fl. konton från riksbanken

till riksgäldskontoret.

Under år 1943 träffades mellan fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret

överenskommelse om viss inlåning från sparbanker och centralkassor

för jordbrukskredit till ett belopp av högst 50 milj. kronor, bundna

på tio år mot 3 V, % ränta för år. Riksbanken skulle på konto från spar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bcinkoutskottets memorial nr 2.

o

banker och centralkassor mottaga medlen och överlämna dem till riksgäldskontoret

på samma villkor som gällde för dessa insättningar i riksbanken.

De med anledning härav inlånade medlen komino att uppgå till nämnda

belopp, 50 milj. kronor, med förfallodag fastställd till den 31 januari 1954.

Under januari 1944 skedde på samma sätt inlåning från sparbanker till

ett belopp av 43 540 000 kronor. Detta belopp skulle vara bundet på 12 år

mot 31/i % ränta för år och förfalla till betalning den 31 januari 1956.

Efter överenskommelse med riksbanken har bankens skuld till resp. sparbanker

in. fl. den 16 december 1947 överflyttats på riksgäldskontoret, som

sålunda i fortsättningen själv skall sköta räntetjänsten å ifrågavarande upplåning.

Statsskuldförbindelser. I 1942 års 3 % försvarslån ingingo, såsom redan

i annat sammanhang omnämnts, stastskuldförbindelser till ett belopp av

21 450 000 kronor. Av dessa konverterades 3 000 000 kronor mot skatlkammarväxlar

per den 15 september 1949 (2 % årligt diskonto), medan

5 000 000 kronor utbyttes mot nya förbindelser, löpande med 2,8 % ränta

och förfallande till inlösen den 1 oktober 1957; återstående förbindelser

inlöstes på förfallodagen den 15 augusti. Härutöver har kontot Statsskuldlörbindelser

under senare halvåret 1947 icke undergått andra förändringar

än att dels i stället för en deposition å 2 000 000 kronor med 45 dagars uppsägning

och löpande med V, % ränta utfärdats 2,8 % statsskuldförbindelser

å samma belopp förfallande den 1 oktober 1957, dels ock per den 31

december avskrivning å statsskulden skett med av riksgäldskontoret uppköpta

statsskuldförbindelser å sammanlagt 700 000 kronor (se nedan).

Ang. nedskrivning av vissa statslån.

Sedan flera år tillbaka har amortering å 1937 års båda amorteringslån av

Jen 1 februari och 1 mars skett genom annullering av återköpta obligationer.

Riksgäldskontorets uppköp av obligationer av nämnda lån ha under

de senaste åren ökat i omfattning, varjämte i vissa fall överenskommelser

träffats med olika statsinstitutioner och riksbanken om utbyte av obligationer

tillhörande nämnda lån mot statsränteobligationer. Nominella beloppet

av ifrågavarande återköpta obligationer, vilka redovisas å tillgångskonlot

»Uppköpta svenska statsobligationer», uppgick vid mitten av december

1947 till ett belopp av 55 123 100 kronor. Å nämnda konto redovisades vid

angivna tidpunkt jämväl, förutom vissa smärre poster obligationer, däribland

mom. 34 300 kronor i premieobligationer, dels vissa statsobligationer,

som riksgäldskontoret på sätt omnämnes i det följande övertagit från

statens järnvägar, nom. 64 419 080 kronor, varav nom. 1 945 000 kronor

obligationer av 1940 års 4 ’/3 % amorteringslån, dels ock från riksbanken

mot likvid huvudsakligen i skattkammarväxlar återköpta obligationer av

1946 års 3 % statslån av den 15 december, nom. 41 187 000 kronor.

Då förvaltningen av dessa jämförelsevis stora belopp uppköpta obligationer

skulle vålla riksgäldskontoret mycket onödigt arbete och med hän
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 2.

syn även till önskvärdheten av en överskådlig redovisning av statsskuldens

verkliga storlek, fattade fullmäktige den 18 december beslut om viss nedskrivning

av statsskulden genom »kvittning» mot uppköpta obligationer.

Enligt nämnda beslut har sålunda per den 31 december nedskrivning å

statsskulden skett med ett belopp av 103 401 680 kronor, motsvarande återköpta

obligationer av de räntebärande vanliga obligationslån, å vilka amortering

icke förekommer. Avskrivning har dessutom skett med uppköpta

statsskuldförbindelser å sammanlagt 700 000 kronor.

Beträffande amorteringslånen har det ansetts lämpligt att göra nedskrivningen

under den månad utlottning enligt för resp. lån fastställda bestämmelser

nästa gång skall ske, nämligen för 1937 års båda lån i april resp.

maj 1948 och för 1940 års 4 V, % lån under februari samma år. Något formellt

beslut härom har dock ännu ej fattats.

Skattkammarväxlar. Den 1 juli 1947 uppgingo riksgäldskontorets utelöpande

skattkammarväxlar till sammanlagt 1 350 milj. kronor. Härav innehade

riksbanken växlar på omkring 1 270 milj. kronor, däri inräknat sådana

växlar, som riksbanken övertagit från affärsbanker och sparbanker

in. fl. Växlarna förföllo till inlösen, 450 milj. kronor den 15 juli, 100 milj.

kronor den 14 oktober samt 800 milj. kronor den 16 december. Sistnämnda

växlar samt 200 milj. kronor av växlarna per den 15 juli omsattes på resp.

förfallodagar mot nya växlar, medan återstående växlar inlöstes.

Såsom ovan omnämnts emitterades i samband med konverteringen av

1942 års 3 % försvarslån skattkammarväxlar å sammanlagt 239,2 milj. kronor,

varav 16 milj. kronor förfalla till betalning den 15 november 1948 och

återstående 223,2 milj. kronor den 15 september 1949. Såsom likvid för vissa

från riksbanken övertagna obligationer av 1946 års 3 % statslån överlämnades

vidare till riksbanken den 20 december skattkammarväxlar till ett

belopp av 40 milj. kronor, förfallande till betalning den 15 mars 1948. Diskontot

för dessa växlar utgjorde 3/4 %. Härutöver har under senare halvåret

1947 vid åtskilliga tillfällen, huvudsakligen för tillfällig förstärkning

av riksgäldskontorets kassaställning, särskilt i samband med konverteringen

och inlösen av 1942 års 3 % försvarslån, till riksbanken försålts skattkammarväxlar

med löptid, varierande mellan några få dagar och sex månader.

Beroende på löptidens längd har diskontot för växlarna varierat från V» %

till 1 %.

Den 31 december 1947 hade genom ovannämnda transaktioner beloppet

av riksgäldskontorets utelöpande skattkammarväxlar stigit till 1 579 200 000

kronor. Av dessa växlar förfalla 350 milj. kronor den 15 januari 1948, 190

milj. kronor den 15 mars 1948, 800 milj. kronor den 16 juni 1948, 16 milj.

kronor den 15 november 1948 samt 223,2 milj. kronor den 15 september

1949.

Inlåning från postsparbanken. Den 10 juli emottog riksgäldskontoret från

postsparbanken en deposition på 15 milj. kronor till förvaltning under en

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

7

tid av 9 år 10 månader mot eu ränta av 2,8 % för år. Med hänsyn till

depositionstidens längd hänföres depositionen till den fonderade statsskulden.

Inlåning frun postgirokontoret. Från postgirokontoret har riksgäldskontoret

under tiden juli—november i samband med skatteuppbörden mottagit

insättningar till ett sammanlagt belopp av 1 285 milj. kronor. Under samma

tid återbetalades emellertid härav samt av tidigare verkställda insättningar

sammanlagt 1 275 milj. kronor, varför riksgäldskontorets skuld till postgirokontoret

för såsom tillfällig statsskuld redovisad inlåning under senare

halvåret 1947 ökade med endast 10 milj. kronor, nämligen från 184 milj.

kronor till 194 milj. kronor. I huvudsak har riksgäldskontoret kunnat disponera

de överlämnade skattemedlen räntefritt. Efter överenskommelse med

postgirokontoret har riksgäldskontoret dock medgivit förräntning efter V, %

å vissa belopp. Av förenämnda 194 milj. kronor förräntas 95 milj. kronor.

Exportkveditfonden insatte under november månad i två poster sammanlagt

300 000 kronor med ett års uppsägning. Ränta härå utgår efter en räntefot

av 1 %. Exportkreditfondens tillgodohavande i riksgäldskontoret utgjorde

vid årsskiftet kr. 4 703 893: 10, varav kr. 3 566 163: 73 med ett års

uppsägning och löpande med 1 % ränta samt kr. 1 137 729:37 med 45

dagars uppsägning och */, % ränta.

Den 30 september återbetalade Norrbottens läns landsting en då förfallande

deposition å 1 milj. kronor, löpande med 1 % ränta. I riksgäldskontoret

innestår därefter en deposition för landstinget å 5 milj. kronor, förfallande

den 30 juni 1950 och löpande med 2 % ränta.

Efter framställning från utrikesdepartementet ha fullmäktige medgivit,

att de för departementets räkning hos riksgäldskontoret innestående arvsmedlen

— 200 000 kronor — finge bindas med en uppsägningstid av 15 månader

och förräntas efter en räntesats av 1 V» % fr. o. in. den 1 september

1947. Tidigare hade gällt en uppsägningstid av 1 år och en räntefot av 1 %.

Inlåning av medel tillhöriga vissa stiftelser.

Jämlikt beslut vid 1947 års riksdag ha mellan statens bränslekommission

för Kungl. Maj :t och kronan, å ena, samt Svenska trävaruexportföreningen,

Svenska cellulosaföreningen och Svenska trämasseföreningen, å andra sidan,

träffats överenskommelser om att vid export av trävaror eller pappersmassa

viss del av försäljningspriset skall, för tiden till den 1 februari 1948

för export levererade varor, betalas till en för varje förening inrättad stiftelse,

varefter medlen få disponeras i viss angiven ordning.

I anslutning till nämnda överenskommelser ha, efter medgivande av fullmäktige,

Cellulosaindustriens, Trävaruindustriens och Trämasseindustriens

konjunkturutjämningsfonder under senare halvåret 1947 i riksgäldskontoret

för förräntning insatt resp. 46 900 000 kronor, 20 800 000 kronor och

3 500 000 kronor. Medlen förräntas efter eu räntesats, som för eu deposi
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 2.

tionstid av minst tre månader men understigande ett halvt år utgör */, %

och sedan beroende på depositionstidens längd stiger till maximum, 2,35 %,

vid en depositionstid av 5 -6 år.

Jämlikt 1947 års riksdags beslut har riksgäldskontoret å svenska statens

vägnar den 22 augusti 1947 ställt garanti för ett lån åt Västkustfisk, förening

u. p. a., i riksbanken å ett belopp av intill 2 500 000 kronor jämte

ränta.

I enlighet med beslut vid 1947 års riksdag om ökning av konungariket

Sveriges stadshgpotekskassas grundfond med 50 milj. kronor och mot återställande

av tidigare grundfondsförbindelser å 150 milj. kronor utfärdade

riksgäldskontoret och tillställde kassan den 16 oktober 1947 en förbindelse

att till kassan vid anfordran överlämna svenska statens 3l/, % obligationer,

ouppsägbara från innehavarens sida, å nom. 200 milj. kronor, med rätt för

kassan att taga sagda obligationer i anspråk enligt de i förordningen den

17 maj 1935 angående kassan givna bestämmelserna.

Ang. övertagande från statens järnvägar av vissa värdehandlingar. I brev

den 23 maj 1947 hemställde Kungl. Maj :t till fullmäktige att från järnvägsstyrelsen

övertaga förvaltningen av statens järnvägars värdeportföljer nr 1

och 2 (obligationer och ullånta medel) i och för avveckling av desamma.

Enligt föreskrift i ett annat kungl. brev av den 25 juli 1947 skulle värdeportföljernas

överlämnande räknas likvärdigt med en den 1 juli 1947 skedd

överlåtelse på riksgäldskontoret av en kapitaltillgång, motsvarande summan

av resp. värdehandlingars i statens järnvägars räkenskaper bokförda värden,

vilken summa skulle redovisas såsom en av järnvägsstyrelsen under

budgetåret 1947/48 verkställd kapitalåterbetalning å statens järnvägars

fond.

Ifrågavarande värdeportföljer innefattade värdehandlingar till ett sammanlagt

belopp av kr. 188 773 756: 78 (i huvudsak nominella värdet), därav

i statsobligationer nom. 65 626 080 kronor.

För avvecklingen av värdeportföljerna lia efter övertagandet intill 1947

års utgång utom i fråga om statsobligationerna, beträffande vilka redogörelse

lämnats i det föregående, inga andra åtgärder vidtagits än att i vissa

fall verkställts amorteringar och återbetalningar å lånen med tillhopa kr.

3 284 480: 27.

Riksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassaförstärkning

utgjorde den 1 juli 1947 5 450 milj. kronor. Under tiden därefter t. o. in.

den 31 december 1947 erhöll statskontoret ytterligare kassaförstärkning

med sammanlagt 900 milj. kronor, medan ämbetsverket å andra sidan under

angivna tid av erhållna kassaförstärkningsmedel återbetalade 1 150 milj.

kronor. Netto minskade sålunda ifrågavarande tillgångskonto med 250

milj. kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

9

Den statens reservförrådsnämnd medgivna rörliga krediten i riksgäldskontoret

till belopp av högst 100 milj. kronor har ej heller under senare

halvåret 1947 utnyttjats. I stället har nämnden under angivna tid i riksgäldskontoret

insatt ytterligare 10 milj. kronor av nämndens likvida medel

utöver de 38 milj. kronor, som den 30 juni 1947 innestodo för nämndens

räkning. Härå utgår icke någon ränta.

Ä telegrafverkets rörliga kredit i riksgäldskontoret, varå den 1 juli 1947

återstod ett belopp av 13 milj. kronor, utbetalades under senare halvåret

1947 ytterligare sammanlagt 20 milj. kronor. Efter en återbetalning av 10

milj. kronor uppgick telegrafverkets skuld till riksgäldskontoret på grund

av förevarande kredit den 31 december 1947 till 23 milj. kronor.

Domänverket återbetalade under augusti de 20 milj. kronor, som den 1

juli 1947 innestodo å verkets rörliga kredit hos riksgäldskontoret.

Ä statens reproduktionsanstalts rörliga kredit i riksgäldskontoret återstod

vid budgetårets ingång ett belopp av 75 000 kronor, vilket återbetalades

redan den 7 juli. Sedermera togs krediten åter i anspråk, nämligen i

oktober och december med sammanlagt 100 000 kronor.

Folkrörelsernas sparkampanj, som bl. a. har till uppgift att väcka intresse

för och förmedla förvärv av obligationer av 1947 års premieobligationslån,

har under tiden t. o. m. den 31 december 1947 för bestridande av sina löpande

utgifter från riksgäldskontoret erhållit förskott till ett sammanlagt

belopp av 350 000 kronor, varjämte riksgäldskontoret betalat sparkampanjens

annonskostnader t. o. m. november månad med omkring 142 000 kronor.

För första kvartalet 1948 har sparkampanjen beräknat sitt medelsbehov

till omkring 600 000 kronor. Efter samråd med statsrådet och chefen för

finansdepartementet ha fullmäktige funnit riksgäldskontoret böra även för

angivna tid finansiera sparkampanjens verksamhet.

Stockholm den 10 januari 1948.

ANDERS ÖRNE

AXEL LINDQVIST

ARTUR RYBERG

KARL MAGNUSSON

ERNST ERIKSSON

AXEL STRAND

ELON ANDERSSON

/

Torsten Bjerlöw.

2 II i haag till riksdagens protokoll 1048. 8 sand. Nr 2.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.