Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning jämte i ämnet väckta motioner.

1948-05-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1948:31, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31.

5

Nr 31.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens

sedelutgivning jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 19 mars 1948 dagtecknad proposition nr 195, som hänvisats

till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj :t, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogat förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens

sedelutgivningsrätt.

Berörda förslag är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

med särskilda bestämmelser rörande riksbankens

sedelutgivning.

Härigenom förordnas, att under tiden från och med den 1 juli 1948 till

och med den 30 juni 1949 skola, i stället för vad i 9 § och 11 § första stycket

lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank finnes stadgat,

följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse.

1 §■

Riksbanken må utgiva sedlar till ett belopp av högst tretusentvåhundra

miljoner kronor.

2 §.

Därest så med hänsyn till utomordentliga omständigheter prövas nödigt

må Konungen, om riksdagen ej är samlad, på framställning av fullmäktige

i riksbanken och efter samråd med fullmäktige i riksgäldskontoret medgiva

riksbanken att utgiva sedlar till ett belopp av ytterligare högst sjuhundra

miljoner kronor. Dylikt av Konungen lämnat medgivande skall, därest detsamma

icke godkännes av riksdagen inom tjugu dagar från det riksdagen

åter sammanträtt, efter utgången av nämnda tid upphöra att gälla.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 31.

3 §•

Som riksbankens metalliska kassa skall räknas allt riksbanken tillhörigt

guldmynt och omyntat guld.

Jämlikt 9 § första stycket lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges

riksbank (riksbankslagen) äger riksbanken utgiva sedlar till det belopp,

som motsvaras av dubbla summan av riksbankens metalliska kassa beräknad

enligt 11 §, samt därutöver till ett belopp av 350 miljoner kronor.

Enligt 9 § andra stycket kan riksbanken under vissa förutsättningar erhålla

bemyndigande att utgiva sedlar till ett belopp av ytterligare högst

350 miljoner kronor. Så snart ske kan skall dock den utelöpande sedelmängden

nedbringas med ett belopp motsvarande vad som utgivits med

stöd av sådant bemyndigande.

Enligt 10 § skall den del av bankens utelöpande sedlar, som överstiger

bankens metalliska kassa, motsvaras av vissa i sistnämnda paragraf angivna

tillgångar, den s. k. supplementära sedeltäckningen, nämligen

a) lätt säljbara statspapper;

b) allmänna hypoteksbankens och konungariket Sveriges stadshypotekskassas

obligationer ävensom sådana andra inhemska obligationer, som noteras

å utländsk börs;

c) på utrikes ort nedsatt eller under transport varande, på betryggande

sätt försäkrat guldmynt och omyntat guld, som icke enligt 11 § inräknas

i metalliska kassan;

d) växlar, betalbara inom eller utom riket;

e) hos bank eller bankir på utrikes ort i räkning innestående, inom sex

månader till betalning förfallna medel, efter avdrag av riksbankens skuld

i dylik räkning;

f) medel, utlånade på bestämd tid av högst tre månader eller med högst

samma uppsägningstid mot säkerhet av sådana statspapper och obligationer,

som omförmälas under a) och b), samt, intill ett belopp av etthundra

miljoner kronor, mot annan säkerhet.

Såsom riksbankens metalliska kassa skall enligt It § första stycket räknas

allt riksbankens guld inom landet samt dessutom, intill ett belopp motsvarande

femton procent av hela metalliska kassan, banken tillhörigt, på

utrikes ort nedsatt eller under transport varande, på betryggande sätt försäkrat

guld. I It § andra stycket stadgas, att metalliska kassan ej må bibehållas

vid lägre belopp än 150 miljoner kronor.

I syfte att skapa den större elasticitet i penningsystemet, som förhållandena

påkallat, ha de enligt riksbankslagen gällande bestämmelserna temporärt

modifierats med stöd av lagen den 22 december 1939 (nr 895) angående

rått för Konungen att meddela särskilda bestämmelser om riksbankens

sedelutgivning och bankrörelse m. m. Denna lag gällde ursprungligen till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31.

7

och med den 31 mars 1940 men har därefter förlänats fortsatt giltighet,

sista gången genom lag den 16 maj 1947 (nr 194), enligt vilken giltighetstiden

utsträckts till och med den 30 juni 1948. Lagen i fråga utgör ett led i

krigsårens beredskapslagstiftning och har karaktären av en fullmaktslag,

tillämplig vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under

utomordentliga av krig föranledda förhållanden.

De modifierade bestämmelser, som meddelats med stöd av 1939 års lag,

innebära följande.

Genom kungörelsen den 31 januari 1940 (nr 54) med viss bestämmelse

angående riksbankens metalliska kassa har stadgandet i 11 § första stycket

riksbankslagen angående metalliska kassan temporärt satts ur kraft. I sagda

kungörelse har förordnats, att såsom riksbankens metalliska kassa skall räknas

allt riksbanken tillhörigt guld. De i riksbankslagen givna begränsningarna

för sedelutgivningsrätten, vilka sammanhänga med guldets placering,

ha nämligen ansetts lägga hinder i vägen för en sådan fördelning av riksbankens

guldbehållning, som ur säkerhetssynpunkter varit mest betryggande.

Vidare ha bestämmelser utfärdats, varigenom ökning medgivits av det

belopp, varmed sedelutgivningen jämlikt 9 § första stycket riksbankslagen

må överstiga dubbla summan av metalliska kassan. Genom kungörelsen den

14 februari 1947 (nr 31) med viss bestämmelse angående riksbankens sedelutgivning

ökades sålunda nämnda belopp från 350 till 1 400 miljoner

kronor. Genom kungörelsen den 20 juni 1947 (nr 251) med viss bestämmelse

angående riksbankens sedelutgivning har beloppet ökats till 2 500

miljoner kronor.

I samband med förevarande proposition har utskottet till behandling förehaft

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

under nr 348 av herr Domö jämte sju av kammarens övriga ledamöter och

den andra inom andra kammaren under nr 510 av herr Skoglund jämte

fem av kammarens övriga ledamöter. I dessa motioner hemställes,

»att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 195, samt

att riksdagen för sin del för tiden 1 juli 1948 till och med den 30 juni

1949 måtte antaga följande ändrade lydelse av 9 § första stycket riksbankslagen

. . . ''samt därutöver till ett belopp av två tusen fem hundra miljoner

kronor’ och av 11 § första stycket samma lag ''Som riksbankens metalliska

kassa skall räknas allt riksbanken tillhörigt guldmynt och omyntat

guld.’»

Utskottet.

Det föreliggande förslaget innebär, att 1939 års fullmaktslag, enligt vilken

åt Kungl. Maj:t överlämnats att medgiva dispens från riksbankslagens bestämmelser

om bl. a. riksbankens sedelutgivning, skulle upphöra att gälla

fr. o. m. den 1 juli 1948. Härvid skulle de nu gällande reglerna för sedelut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 31.

givningen, vilka delvis grundats på 1939 års fullmaktslag, ersättas av en

provisorisk lagstiftning. Sedelutgivningen skulle i enlighet härmed tills

vidare regleras i en särskild, av Kungl. Maj :t och riksdagen gemensamt stiftad

lag, varigenom riksbankslagens sedeltäckningsbestäinmelser temporärt

skulle sättas ur kraft utan att upphävas eller ändras. Den provisoriska lagen

skulle gälla tills vidare under ett år och, därest omständigheterna så föranledde,

efter förnyad prövning prolongeras för ett år i sänder.

Vad sålunda föreslagits synes utskottet stå i överensstämmelse med av

1947 års riksdag gjorda uttalanden om att fullmaktslagen snarast bör avvecklas,

så att riksdagens inflytande på hithörande spörsmåls avgörande

återställes. Med hänsyn härtill och då utskottet i likhet med fullmäktige

anser lämpligt, att en genomgripande definitiv omreglering av grunderna

för sedelutgivningen icke sker i rådande penningpolitiska läge, biträder

utskottet förslaget om en provisorisk lösning av frågan om sedelutgivningsreglerna

genom en särskild lagstiftning vid sidan av riksbankslagen.

Enligt den provisoriska lagstiftningen skall riksbanken under tiden 1 juli

1948—30 juni 1949 äga utgiva sedlar till ett belopp av högst 3 200 milj.

kronor. Detta belopp skulle dock under utomordentliga omständigheter få

ökas med ytterligare högst 700 milj. kronor. Sistnämnda belopp innebär en

fördubbling av det i 9 § andra stycket riksbankslagen angivna maximivärdet

för sedelutgivningsrättens ökning under extraordinära förhållanden,

vilket oförändrat gällt allt sedan år 1932. Vad beträffar själva huvudbestämmelsen

om sedelutgivningsrättens maximering, skulle densamma ersätta

nu gällande, med stöd av fullmaktslagen utfärdade föreskrift, varigenom

ökning upp till 2 500 milj. kronor medgivits av det belopp, varmed

sedelutgivningen jämlikt 9 § första stycket riksbankslagen må överstiga

dubbla summan av metalliska kassan. Då den metalliska kassan för närvarande

uppgår till cirka 350 milj. kronor, utgör sedelutgivningsrätten omkring

3 200 milj. kronor. Den föreslagna lagstiftningen syftar följaktligen

icke till att bereda möjligheter för en ökning av sedelutgivningen. Förslaget

innebär emellertid så tillvida en omläggning, att sedelutgivningsrätten

under den provisoriska lagens giltighetstid skulle — genom att 9 § riksbankslagen

temporärt sättes ur kraft — göras oberoende av den metalliska

kassans storlek. Härvid skulle guldet såsom täckningsmedel för utelöpande

sedlar ersättas av sådana i 10 § riksbankslagen angivna tillgångar, som ingå

i den s. k. supplementära sedeltäckningen. Genom ifrågavarande omläggning

skulle riksbanken erhålla friare dispositionsrätt beträffande inneliggande

guld, i den mån så må erfordras. Föreskriften i 11 § andra stycket riksbankslagen

om att den metalliska kassan ej får bibehållas vid lägre belopp

än 150 milj. kronor skulle dock alltjämt gälla. I den provisoriska lagstiftningen

skulle slutligen inflyta den nu enligt fullmaktslagen i stället

för 11 § första stycket riksbankslagen gällande bestämmelsen, att såsom

riksbankens metalliska kassa skall räknas allt riksbanken tillhörigt guldmynt

och omyntat guld.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31.

9

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot innehållet i den föreslagna

provisoriska lagstiftningen. Vid sådant föhållande kan utskottet icke

dela de betänkligheter mot förslaget, som kommit till uttryck i de väckta motionerna

och vilka särskilt rikta sig mot att det nuvarande sambandet mellan

riksbankens guldinnehav och sedelutgivningsrätten enligt förslaget skulle

upphöra under lagstiftningens giltighetstid. Även om det numera torde stå

klart, att ett definitivt brytande av detta samband kan genomföras utan

särskilda olägenheter för folkhushållningen, har utskottet icke ansett påkallat

att i detta sammanhang upptaga frågan om guldets roll i vårt penningväsende

sett på längre sikt, detta så mycket mindre som varken fullmäktige

eller Kungl. Maj :t funnit lämpligt taga slutlig ställning till denna fråga. Ett

bifall till motionerna skulle för övrigt innebära, att sedelutgivningsrätten

vid en minskning av guldkassan skulle reduceras så, att den kunde bliva

otillräcklig för rörelsen, och vid en ökning av guldkassan kunna överstiga

det maximibelopp av 3 200 milj. kronor, som föreslås av Kungl. Maj:t.

Med hänsyn till angivna förhållanden finner utskottet sig böra avstyrka

bifall till motionerna. Det synes angeläget att i detta sammanhang erinra,

att avgörande för penningvärdet är icke sedeltäckningsbestämmelsernas

innehåll utan den ekonomiska politik, som föres av statsmakterna.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, med avslag å motionerna I: 348 och II: 510,

må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande proposition.

Stockholm den 4 maj 1948.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sundvik, Leander*, Ljungdahl,

Petersson i Karlskrona, Fahlander och Nordenson;

från andra kammaren: herrar Wiberg, Paulsen, Andersson i MunkaIjungby,

Mattsson, Svensson i Alingsås, Stjärne, Skantze och Molander.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Nordenson, Wiberg och Skantze, vilka yrkat bifall till de i ämnet

väckta motionerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 8 samt. Nr 30—31.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:210 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj it s proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning jämte i äm a1 i texten