Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsreglering för vissa befattningshavare vid statens krisorgan jämte i ämnet väckta motioner.

1948-05-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1948:34, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsreglering för vissa befattningshavare vid statens krisorgan jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 34.

1

Nr 34.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

pensionsreglering för vissa befattningshavare vid statens

krisorgan jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 5 mars 1948 dagtecknad proposition nr 129, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t

att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen förordats,

meddela dels pensionsbestämmelser för vissa befattningshavare vid statens

krisorgan, att tillämpas från och med den 1 juli 1948, dels ock i anslutning

därtill erforderliga övergångsbestämmelser.

I fråga om motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den

mån ej redogörelse i det följande lämnas, hänvisa till propositionen.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två i

anledning av propositionen väckta likalydande motioner I: 296 av herr Åman

och II: Å56 av herr Håstad, i vilka motioner hemställts, »att riksdagen vid

behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 129 måtte hemställa, att Kungl.

Maj :t i särskild proposition förelägger riksdagen förslag till pensionsreglering

för clearingnämndens tjänstemän».

Beträffande motiveringen för sistnämnda förslag hänvisar utskottet till

motionen I: 296.

Inledning.

De statliga krisorganen äga betydligt större frihet att inom ramen för anvisade

medel bestämma de individuella lönerna och antalet befattningshavare

än civilförvaltningen i övrigt. Detta sammanhänger med de förhållanden,

under vilka krisorganen arbeta. Några bestämda organisationsplaner ha sålunda

i allmänhet icke kunnat på förhand upprättas, utan personalorganisationen

har uppvuxit under trycket av de yttre omständigheterna och de ofta

snabba växlingarna i arbetsvolym. I följd härav ha anställnings- och avlöningsförhållandena

för personalen vid krisorganen reglerats på annat sätt

än inom den övriga civilförvaltningen. Befattningshavarna ha ej inordnats

under de allmänna statliga avlöningsreglementena. Lönen bestämmes antingen

av Kungl. Maj :t i det enskilda fallet eller av vederbörande krisorgan

enligt en av Kungl. Maj :t för varje krisorgan fastställd löneplan, upptagande

ett antal lönegrupper samt maximi- och minimilön för varje grupp.

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 8 samt. Nr 34.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 34.

Löneplanerna för de olika krisorganen omfatta sju olika lönegrupper. Inom

varje lönegrupp har Kungl. Maj :t fastställt ett minimiläge och ett maximiläge,

inom vilken ram krisorganet har att fastställa den enskilda befattningshavarens

avlöning. Spännvidden mellan minimi- och maximilönerna

i de olika lönegrupperna är, såsom framgår av sammanställningen å s. 3

i propositionen, relativt sett mycket betydande.

Befattningshavarna vid statens krisorgan äro icke i denna sin egenskap tillförsäkrade

någon pensionsrätt. Rätt till pension av statsmedel ha alltså endast

de befattningshavare vid krisorganen, som antingen redan äro pensionerade

från annan statlig tjänst eller ock inneha pensionsberättigande anställning

hos annat statligt verk eller hos kommun eller dylikt och under

tjänstgöringen hos det statliga krisorganet åtnjuta tjänstledighet från den

pensionsberättigande anställningen.

Fråga om beredande av pensionsrätt åt befattningshavarna vid de statliga

krisorganen har uppkommit i olika sammanhang. Bland annat underställde

statens priskontrollnämnd i skrivelse den 3 mars 1947 Kungl. Maj :t

frågan om en reglering av pensionsförhållandena för befattningshavarna

hos nämnden. Sedan härefter inom finansdepartementet utredning genom

särskilt tillkallad utredningsman ägt rum av möjligheterna att åstadkomma

en pensionsreglering för krisorganens personal, har förslag i ämnet

framlagts i en den 23 december 1947 dagtecknad promemoria, vilken efter

remissbehandling lagts till grund för den föreliggande propositionen.

Promemorieförslagets huvudpunkter.

De organ, vilkas personal enligt promemorieförslaget skulle inbegripas i

pensioneringen, utgöras av de åtta centrala krisorganen, nämligen statens

industrikommission, statens bränlekommission, statens livsmedelskommission,

statens handelskommission, statens trafikkommission, statens priskontrollnämnd,

statens hyresråd och överrevisionen för krisförvaltningen. I

princip borde i pensionsregleringen även inneslutas de under livsmedelskommissionen

lydande lokala organen kristidsstyrelserna ävensom de till

trafikkommissionen hänförliga trafikledarna i länen.

Clearingnämnden har i promemorian ansetts böra hållas utanför pensioneringen

med hänsyn till pågående avveckling av nämndens verksamhet.

Ej heller valutakontoret skulle enligt promemorieförslaget inbegripas i pensioneringen.

Pensioneringen har tänkts ordnad i den formen, att Kungl. Maj :t med

stöd av 1 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet skulle föreskriva,

att sagda reglemente och därmed även allmänna familjepensionsreglementet

skulle göras tillämpliga å personalen under vissa bestämda förutsättningar.

Med hänsyn till att spännvidden mellan minimi- och maximilönerna är

förhållandevis stor ävensom till att alltför stor betydelse icke kan tillmätas

de tjänstebenämningar, som användas inom krisorganen, saknas enligt promemorian

grundförutsättningarna för att vid pensionens utmätande endagt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 34.

3

utgå från befattningarna som sådana. I stället skulle pensionsrätten

göras personlig, d. v. s. icke automatiskt följa med innehavet av viss

befattning, samt göras subsidiär, varigenom från pensionsregleringen

skulle undantagas samtliga befattningshavare, som redan äro pensionerade

eller i sin anställning hos krisorganet bibehålla i annan tjänst förvärvad

pensionsrätt. Vidare skulle pensionsrätt alltid givas befattningshavare e fter

skälighetsprövning, och för pensionsrätts inträde skulle fordras

en k a r e n s t i d av 36 anställningsmånader, en minimiålder

av 22 år och en maximiålder av 53 år ävensom svenskt medborgarskap.

Skyldighet borde ock stipuleras för pensionsrättssökande

att förete läkarbetyg, innan pensionsrätt kunde vinnas.

Slutligen skulle heltidsanställning fordras för pensionsrätt.

Enligt promemorieförslaget skulle fyra olika pensionsunde r1

a g tillämpas. Ett större antal pensionsunderlag påkallades icke med hänsyn

till pensioneringens summariska karaktär. Pensionsunderlagen i de

fyra pensionsgrupperna skulle bestämmas till samma belopp som pensionsunderlagen

för lönegraderna Ca 8, 13, 19 och 23 (eller löneklasserna 11, 16,

22 och 26) enligt allmänna tjänstepensionsreglementet. Uppflyttning från

lägre till högre pensionsgrupp skulle ske enligt vissa regler.

I enlighet härmed skulle följande pensionsgrupper fastställas.

Pensionsgrupp

PG I......

PG II......

PG III......

PG IV......

Pensionsunderlag

för löneklass

(löneplan

1).

11

16

22

26

Begynnelseunderlag

för

tjänstepension

Familjepen
sionsunderlag
-

3 528 1 524

4 308 1 836

5 712 2 340

7 128 2 916

Inplaceringen skulle ske i följande ordning:

Vid karenstidens utgång må befattningshavare placeras i

1) PG III om han dels avlagt examen vid universitet eller högskola, och

denna examen prövas vara av särskild betydelse för tjänstgöringen inom

krisförvaltningen, dels ock uppbär avlöning enligt lägst lönegrupp VI;

2) PG II om han dels genomgått tekniskt läroverk och handelsgymnasium

eller förvärvat annan likvärdig yrkesutbildning, som prövas vara av särskilt

värde för tjänstgöringen inom krisförvaltningen, dels ock placerats lägst i

lönegrupp V;

3) PG I i övriga fall.

Efter ytterligare tre års tjänstgöring må befattningshavare, placerad i

1) PG III uppflyttas till PG IV, om han är hänförd till lönegrupp VII;

2) PG II uppflyttas till PG III, om han är hänförd till lägst lönegrupp VI;

3) PG I uppflyttas till PG II, om han är hänförd till lägst lönegrupp IV.

Trafikledarna i länen borde, beroende å utbildningen, vid karenstidens utgång

inplaceras i PG II eller PG III samt efter 3 år uppflyttas i PG III respektive

PG IV.

I andra frågor än de, för vilka i det föregående redogjorts, skulle i huvudsak

kunna tillämpas de i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen

meddelade bestämmelserna. Beslutanderätten i frågor,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 34.

huruvida en viss befattningshavare skulle erhålla pensionsrätt eller ej och,

om han erhölle sådan rätt, till vilken pensionsgrupp han skulle hänföras,

skulle överlåtas till överrevisionen för krisförvaltningen.

Därest för centralorganens del en reglering efter de föreslagna riktlinjerna

ansåges böra genomföras, borde åt livsmedelskommissionen kunna uppdragas

att med tillämpning av dessa riktlinjer inkomma med utredning och

förslag angående pensionering av kristidsstyrelsernas personal.

För vissa tilltänkta övergångsanordningar lämnas i propositionen

närmare redogörelse å s. 12—13, till vilken redogörelse må hänvisas.

Departementschefens yttrande.

Föredragande departementschefen har anfört i huvudsak följande.

»Ur personalens synpunkt är det givetvis en påtaglig olägenhet att pensionsrätt

helt saknas för ett stort antal befattningshavare inom krisförvaltningen.

Detta gäller ej minst för dem, som under en följd av år tillhört

krisorganen och vilka vid en övergång till annan anställning icke kunna

få i pensionshänseende tillgodoräkna sin tidigare verksamhet hos kommissionerna.

Men även för krisorganen själva skulle förekomsten av en pensionsrätt

för personalen vara av betydelse vid den nyrekrytering, som är erforderlig

för verksamhetens bedrivande. Härigenom skulle även i viss mån

kunna undanröjas de olägenheter, som äro förbundna med att befattningshavarna

i många fall söka sig bort från krisorganen för att på annat håll

kunna erhålla pensionsberättigande anställning. För egen del anser jag skäl

tala för att personalen vid krisförvaltningen i en eller annan form kommer

i åtnjutande av såväl tjänste- som familjepensionsrätt.

Frågan om pensionsrätt för krisorganens personal innefattar emellertid

åtskilliga svårlösta problem. Närmast till hands kunde måhända synas ligga

att bereda befattningshavarna extra ordinarie anställning och därmed förenad

pensionsrätt. En dylik lösning synes emellertid med hänsyn till krisorganens

tillfälliga karaktär och därmed sammanhängande förhållanden

icke böra ifrågakomma annat än i undantagsfall. Det bör även framhållas,

att den friare anpassning till löneläget på allmänna arbetsmarknaden, som

hittills förekommit inom krisorganen, här är att föredraga framför den

mera stela lönesättningen enligt avlöningsreglementena. En allmännare

övergång till extra ordinarie anställning skulle för övrigt nödvändiggöra ett

invecklat system med personliga lönetillägg av olika slag.

Enligt min mening tala övervägande skäl för att pensioneringen anordnas

i huvudsaklig anslutning till det av utredningsmannen framlagda förslaget.

Pensioneringen skall alltså — med väsentliga undantag — följa de allmänna

pensionsreglementenas bestämmelser. Med hänsyn till att flertalet befattningshavare

vid krisorganen med sannolikhet komma att avgå ur statstjänst

före pensionsålderns inträde, kommer pensioneringen i de flesta fall

att innebära rätt till livränta i stället för vanlig pension. Det må framhållas,

att pensionsrätten icke innebär garanti för längre varaktighet i anställningen.

Beträffande pensionsregleringens omfattning tillstyrker jag utredningsmannens

förslag med det tillägget, att regleringen också torde böra omfatta

valutakontorets personal. Clearingnämndens befattningshavare torde däremot

på bl. a. det skäl, som av utredningsmannen angivits, böra lämnas

utanför regleringen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 34.

5

Utredningsmannens förslag, att pensionsrätten skall vara personlig och

subsidiär samt att den skall beviljas efter skälighetsprövning, kan jag tillstyrka.

Detsamma gäller förslaget om 36 månaders karenstid. Beträffande

sistnämnda förslag delar jag dock statskontorets uppfattning, att åtnjuten

längre sjukledighet eller annan ledighet bör uppskjuta tidpunkten för pensionsrätter

inträde.

Vad utredningsmannen föreslagit i fråga om minimi- och maximiålder

samt läkarintyg, svenskt medborgarskap och heltidsanställning såsom villkor

för pensionsrätt finner jag lämpligt. Jag tillstyrker även förslagen i

fråga om beslutanderätten, dock med det av statskontoret förordade tilllägget,

att överrevisionens beslut skola meddelas efter samråd med statskontoret.

Utredningsmannens förslag beträffande pensionsunderlagen innebär onekligen

en mycket stark koncentration i jämförelse med den stora mångfalden

av förekommande lönebelopp. Skäl kunde tala för någon utökning av

pensionsgruppernas antal liksom för någon höjning av pensionsunderlaget

i den högsta pensionsgruppen. Förslag i båda dessa hänseenden ha ock

framförts i yttrandena. På de av utredningsmannen anförda skälen är jag

emellertid beredd att tillstyrka det av honom framlagda förslaget. Med

hänsyn till att vissa befattningshavare på grund av dem åliggande arbetsuppgifter

åtnjuta löneförmåner, som understiga dem, som tillkomma biträdespersonal

inom den reglerade befordringsgången, torde dock bemyndigande

böra lämnas Kungl. Maj :t att, då så befinnes påkallat, för viss befattningshavare

eller viss grupp av befattningshavare fastställa lägre pensionsunderlag

än det för PG 1 gällande.

Jag tillstyrker statskontorets förslag om fastställande av vissa pensionsåldrar,

enhetliga för alla befattningshavare inom samma pensionsgrupp.

Med hänsyn till att den i tjänstepensionsreglementet reglerade möjligheten

till anstånd med avsked icke lämpligen torde kunna anlitas i ett pensionssystem

med personlig pensionsrätt, är jag också beredd att tillstyrka bränslekommissionens

förslag, att Kungl. Maj :t bör äga besluta om höjning av

pensionsåldern i enstaka fall.

Jag biträder även statskontorets förslag, att pensionsrätten skall upphöra

vid övergång till annan pensionsberättigande statsanställning, samt

att åt Kungl. Maj :t bör inrymmas en rätt att, när så befinnes påkallat,

meddela beslut om avvikelse från bestämmelserna.

I anledning av vad som anförts rörande kristidsstyrelsernas personal föreslår

jag, att denna personal i princip skall innefattas i pensionsregleringen

samt att åt Kungl. Maj :t lämnas ett bemyndigande att efter den av livsmedelskommissionen

angivna ytterligare utredningen vidtaga för ändamålet

erforderliga anordningar. I fråga om trafikledarnas inplacering i pensionsgrupper

ansluter jag mig till utredningsmannens förslag.

För tjänstårsberäkning i pensionshänseende bör enligt min mening hänsyn

få tagas till två tredjedelar av tid för heltidstjänstgöring i av pensionsregleringen

omfattat statligt krisorgan före pensionsrätter inträde beträffande

vederbörande befattningshavare. Fråga om tillgodoräkning av tid

för annan tjänstgöring torde i enlighet med de i pensionsreglementena meddelade

bestämmelserna böra avgöras av Kungl. Maj :t.

Å pensionerna bör utgå rörligt tillägg enligt samma grunder, som gälla

i fråga om pensioner enligt 1947 års allmänna pensionsreglementen. Pensionerna

torde böra bestridas från de reguljära pensionsanslagen.

Den pensionsreglering, som jag sålunda förordat, torde böra träda i kraft

den 1 juli 1948.»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 34.

Utskottet. Den granskning utskottet ägnat det föreliggande förslaget har

övertygat utskottet om lämpligheten av att befattningshavarna vid statens

krisorgan nu i princip tillerkännas tjänste- och familjepensionsrätt. Härför

talar icke blott den omständigheten, att åtskilliga av befattningshavarna

under en följd av år varit knutna till krisförvaltningen; även ur statens

synpunkt torde införandet av pensionsrätt vara gagneligt med hänsyn främst

till rekryteringen.

Vad angår frågan, under vilka former pensioneringen bör ske, har utskottet

funnit propositionens förslag innebära en godtagbar lösning. Utskottet

vill därför tillstyrka, att en pensionsreglering på förevarande område kommer

till stånd efter de linjer, som uppdragits i propositionen.

Beträffande pensionsregleringens omfattning innebär förslaget, att i regleringen

skulle inbegripas personalen vid de egentliga centrala krisorganen

jämte underlydande lokala organ ävensom valutakontoret; clearingnämndens

befattningshavare ha däremot ansetts böra lämnas utanför den nu tilltänkta

pensioneringen. I likalydande motionerna I: 296 och II: 456 har yrkats,

att riksdagen skulle hos Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

i särskild proposition förelägga riksdagen förslag till pensionsreglering även

för clearingnämndens tjänstemän. I anledning härav vill utskottet framhålla,

att — enligt vad utskottet inhämtat — inom clearingnämnden efter

samråd med finansdepartementet undersökning inletts rörande möjligheterna

att ernå ett efter de speciella förhållandena vid detta organ anpassat

system för pensionering av befattningshavarna. Det torde vara att förutse,

att denna undersökning kan slutföras inom sådan tid, att därpå grundat

förslag kan av Kungl. Maj :t föreläggas nästa års riksdag. Vid sådant förhållande

torde motionerna icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med avslag å likalydande motionerna I: 296

och 11:456, må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande proposition.

Stockholm den 11 maj 1948.

På bankoutskottets vägnar:

ÅKE WIBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg*, Leander, Lundqvist, Ljungdahl*,

Edin, Petersson i Karlskrona, Fahlander* och Grym;

från andra kammaren: herrar Wiberg, Eriksson i Sandby*, Fröderberg,

Sundberg, Persson i Norrby, fru Humla*, herrar Skantze* och Molander*.

* Ej närvarande vid justeringen.

487662. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:223 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsreglering för vissa befattningshavare vid statens krisorgan jämte i ämnet väck a1 i texten