Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av förslag om grunder för pensionering av de äldre riksdagsvaktmästarna.

1948-05-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1948:39, Utlåtande i anledning av förslag om grunder för pensionering av de äldre riksdagsvaktmästarna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39.

1

Nr 39.

Utlåtande i anledning av förslag om grunder för pensionering av

de äldre riksdagsvaktmästarna.

I skrivelse den 29 april 1948 hava fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnat

ett av särskilda utredningsmän den 27 i samma månad framlagt förslag

till grunder för pensionering av de äldre riksdagsvaktmästarna och

därvid för egen del anfört och hemställt följande:

I den utredning, som föregick 1948 års riksdags .beslut angående reglering

av arvodena till de hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemännen m. in.

( jfr bankoutskottets uti. nr 10/1948), framhölls önskvärdheten av att frågan

om grunderna för bestämmande av pension till de äldre riksdagsvaktmästarna

upptoges till behandling. Det syntes lämpligt, att — sedan riksdagen

fastställt pensionsgrunderna — riksdagen uppdroge åt riksgäldsfullmäktige

att i förekommande fall besluta om dessa befattningshavares pensionering.

I anledning härav uppdrogo fullmäktige den 1 april 1948 åt riksgäldsfullmäktigen

E. G. E. Eriksson och riksgäldskommissarien S. O. Widlund

att verkställa utredning i ärendet.

Efter fullgjort uppdrag hava utredningsmännen i härvid fogad skrivelse

den 27 april 1948 till fullmäktige framlagt förslag till grunder för pensionering

av de äldre riksdagsvaktmästarna.

Fullmäktige, som tillstyrka utredningsmännens ifrågavarande förslag,

hemställa, att bankoutskottet måtte föreslå riksdagen att i överensstämmelse

med nämnda förslag dels besluta att tjänste- och familjepensionering

för de äldre riksdagsvaktmästarna ordnas på sätt av utredningsmännen föreslagits,

dels ock uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att besluta

beträffande pensioner i förekommande fall.

Utredningsmännens förslag är av i huvudsak följande innehåll:

Enligt beslut av 1947 års riksdag ha riksdagsvaktmästarna blivit underkastade

1947 års avlöningsreglemente för riksdagens verk (jfr bankoutsk.

uti. nr 57/1947). Härvid ha dock undantagits vaktmästare, som äro födda

år 1888 eller tidigare. Till denna grupp har även enligt beslut av fullmäktige

efter därom gjord ansökan hänförts förste vaktmästaren i statsutskottet

Yngve Andersson, som är född år 1890. Antalet vaktmästare i gruppen

är numera tretton. Liksom de lönegradsplacerade vaktmästarna äro även

ifrågavarande äldre vaktmästare underställda fullmäktige i riksgäldskonloret.

Innevarande års riksdag har i samband med fastställande av nya avlöningsbestämmelser

för hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän

uppdragit åt fullmäktige att verkställa omreglering av arvodena till de

äldre riksdagsvaktmästarna (jfr bankoutsk. uti. nr 10/1948). Sådan arvodesreglering

ha fullmäktige numera vidtagit i enlighet med av riksdagen godkända

grunder.

B ihan g till riksdagens protokoll 1948. <S’ sand. Nr 39.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 39.

Tjänstepensioner på grund av anställning hos riksdagen ha hittills

beviljats i sådana fall, där vederbörande haft sin egentliga arbetsinkomst

av riksdagstjänstgöringen, och i regel icke tillerkänts andra befattningshavare

än sådana, som vid avgången ur riksdagstjänsten kunnat åberopa

en långvarig anställningstid och för sin ålderdomsför sörj ning varit

väsentligen beroende av pensionen.

Beträffande riksdagsvaktmästare har utöver pension beviljats gratifikation

vid avgången ur tjänst. Under senare år har härvid såväl pensionen

som gratifikationen bestämts till 1 200 kronor. Av de pensionerade vaktmästarna

leva två, nämligen förre vaktmästaren å riksdagens tryckeriexpedition

Johannes David Bergstrand och förre vaktmästaren hos riksdagens första

kammare Gustaf Ragnar Tillman. Bergstrand beviljades av 1943 års riksdag

pension på grund av sjukdom från och med den 1 januari 1943 (bankoutsk.

uti. nr 0/1943) och Tillman av 1944 års riksdag på grund av åldersskäl

från och med den 1 juli 1944 (bankoutsk. uti. nr 5/1944). Efter pensionsregleringar

utgå dessa pensioner för närvarande med 2 340 kr. jämte

12 % rörligt tillägg. Sedan Bergstrand tillfrisknat, har han beretts arbete

såsom vaktmästarbiträde å tryckeriexpeditionen, där han fortfarande

tjänstgör.

Såsom ovan antytts, synes det vara lämpligt, att särskilda grunder för

pensioneringen av de äldre riksdagsvaktmästarna fastställas av riksdagen.

Dessa grunder torde få utformas i nära anslutning till tjänstepensionsreglementet

för riksdagens verk, som är tillämpligt å de yngre riksdagsvaktmästarna,

vilka äro underkastade avlöningsreglementet för samma verk.

Under ovan angivna förutsättning och med beaktande av i det följande

berörda särskilda förhållanden har upprättats bifogade tabell,1 utvisande

de pensionsbelopp, som skulle tillkomma de äldre vaktmästarna. Härvid

har lörste vaktmästaren i statsutskottet Yngve Andersson icke medtagits,

enär han är berättigad till tjänstepension på grund av ordinarie anställning

i statskontoret.

Liksom beträffande den tablå, som uppgjordes i samband med förslaget

till de yngre riksdagsvaktmästarnas löneklassplacering, bygger även nu

ifrågavarande tabell på uppgifter, som infordrats från vaktmästarna eller

som funnits tillgängliga i riksgäldskontoret. Sammanställningen torde få

betraktas som preliminär och bör först efter vederbörlig granskning läggas

till grund för beslut om pensionering i förekommande fall. I likhet med vad

som tillämpats vid de yngre vaktmästarnas löneklassplacering och som förutsatts

skola gälla även vid beräkning av deras tjänstår för rätt till pension

(jfr bankoutsk. ull. nr 57/4947 s. 6), har för de äldre vaktmästarna

tjänstgöringstid hos riksdag, kyrkomöte och riksdagens revisorer tillgodoräknats

med 25 % förhöjning. Vidare har i enlighet med i statskontoret

tillämpade grunder fast anställning vid försvarsväsendet tillgodoräknats

med % av anställningstid efter uppnådda 18 år. Tillgodoräknande

av tjänstår har skett till och med utgången av den kalendermånad,

under vilken levnadsåldern 63 år uppnåtts, d. v. s. den pensionsålder, som

gäller för de lönegradsplacerade yngre riksdagsvaktmästarna. För fem

vaktmästare, som ej uppnått 63 år, har räknats med att riksdagstjänstgöringen

under återstående tiden till 63 år skulle vara högst 7% månader

årligen. Efter antalet tjänstår har härefter uträknats det pensionsbelopp,

1 Intagen som Bilaga vid detta utlåtande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr ■!!).

3

som skulle utgått om tjänstepensionsreglementet varit tillämpligt. Med hänsyn

till att pensionsavgifter icke erlagts av här ifrågakommande personal

torde en reduktion av pensionernas grundbelopp böra ske enligt tillämpad

praxis med förslagsvis 10 %. Pensionsbeloppen ha avrundats till närmast

högre med 12 jämnt delbara krontal. Behovsprövning av pensionerna såsom

tidigare skett skulle ej längre ifrågakomma.

Enligt bankoutskottets av 1947 års riksdag godkända uttalande skola de

äldre riksdagsvaktmästarna under förutsättning av full tjänsteduglighet få

kvarstå i tjänst hos riksdagen intill samma ålder, som enligt hittills gällande

praxis tillämpats beträffande den hos riksdagen tillfälligt anställda personalen.

Den åldersgräns, som här åsyftats, är 70 år.

I detta sammanhang uppställer sig frågan, huruvida en omreglering av

de pensioner, som utgå till ovannämnda pensionerade riksdagsvaktmästare

Bergstrand och Tillman, påkallas i anledning av det föreliggande förslaget

om pcnsioneringsgrunder för de äldre riksdagsvaktmästarna. Verkställda

beräkningar ha emellertid visat, att nuvarande pensioner nära motsvara de

pensioner, som efter 67 års ålder skulle utgå med tillämpning av de föreslagna

grunderna. Med hänsyn härtill synes någon omräkning av pensionerna

till Bergstrand och Tillman icke böra ifrågakomma.

T samband med frågan om tjänstepensioneringen för de äldre riksdagsvaktmästarna

torde även frågan om deras familj epensione ring

böra övervägas. Riksdagen har vid olika tillfällen beviljat änkor efter riksdagsvaktmästare

understöd med engångsbelopp (gratifikation), vilka — oavsett

längden av vederbörandes tjänstgöringstid — plägat fastställas till 1 000

kronor. Bankoutskottet vid 1945 års riksdag framhöll emellertid i sitt utlåtande

nr 41 i anledning av väckt motion om gratifikation åt förre förste vaktmästaren

C. E. G. Carlbergs änka, att änkepension undantagsvis borde kunna

beviljas i särskilda fall. Förutsättningen härför syntes dock böra vara, att

riksdagstjänsten utgjort vederbörandes huvudsakliga sysselsättning och

förvärvskälla samt att tjänstgöringen hos riksdagen varat under avsevärd

tid. Därjämte borde krävas, att den efterlevande änkan av ålder eller

sjukdom vore oförmögen till arbete och vore i behov av understöd. Pensionsbeloppet

föreslogs av utskottet i anslutning till vad som av riksdagen

plägat beviljas till efterlevande till statsanställd personal i motsvarande

löneställning böra fastställas för änka efter förste vaktmästare till 444 kronor

och för annan vaktmästare till 384 kronor för år. Riksdagen biföll härefter

utskottets hemställan om en årlig pension av 444 kronor åt C. E. G.

Carlbergs änka. Efter pensionsreglering uppgår denna pension för närvarande

till 962 kronor jämte 12 % rörligt tillägg. Pensionen till änka efter

annan vaktmästare skulle nu motsvara 840 kronor jämte 12 % tillägg.

Ordinarie befattningshavare vid riksdagsbiblioteket, justitie- och militieombudsmansexpeditionerna

samt riksdagens hus erhöllo först från och med

den 1 juli 1929 fainiljepensionsrätt enligt av riksdagen fastställt reglemente.

Vid famil jepensioneringens ordnande uteslötos emellertid de befattningshavare.

som uppnått eu levnadsålder av 60 år, från fainiljepensionsrätt enligt

reglementet på samma sätt som nu skett med de äldre riksdagsvaktmäs(arna.

Riksdagen har emellertid beviljat pensioner till änkorna efter överbibliotekarierna

Höckert och Gödel (bankoutsk. ull. nr 47/1939 och 74/1941).

vilka på grund av åldersskäl icke blivit underkastade reglementet. Därvid

bestämdes pensionsbeloppen till i runt tal 65 procent av den pension, som

skulle ulgåll om famil jcpcnsionsreglemcntets bestämmelser varit tillämp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 39.

liga. Reduktionen företogs med hänsyn till att pensionsavgifter icke erlagts.

För änkefru Höckert blev pensionsbeloppet något lägre än för änkefru Gödel,

då överbibliotekarien Höckert vid avgången från tjänsten erhöll avkortad

pension.

Med tillämpning av nämnda reduktionsregel och efter avkortning för

felande antal tjänstår skulle familjepensionerna för de äldre riksdagsvaktmästarna

i många fall understiga de pensionsbelopp å resp. 962 och 840

kronor, som ovan angivits för efterlevande till förste vaktmästare (samt

postvaktmästare) och annan vaktmästare. Utredningsmännen anse därför,

att de sistnämnda pensionsbeloppen böra tillämpas för efterlevande änkor

till de äldre riksdagsvaktmästarna, oavsett tjänstetidens längd. Härvid synas

i övrigt de i familjepensionsreglementet för riksdagens verk fastställda

grunderna i tillämpliga delar böra lända till efterrättelse. Någon behovsprövning

skulle icke ske. Liksom i fråga om tjänstepensionerna för dessa

vaktmästare synas fullmäktige i riksgäldskontoret böra bemyndigas att

besluta beträffande pensioner till deras efterlevande.

Vid bifall härtill skulle det ankomma på fullmäktige att avgöra fråga om

pension till änkan efter förste vaktmästaren Christian Jensen, som avled

den 4 mars innevarande år och som tillhörde gruppen äldre riksdagsvaktmästare.

Utskottet. Enligt det föreliggande förslaget skulle vid pensioneringen av

de äldre riksdagsvaktmästarna tillämpas grunder, som nära ansluta sig till

bestämmelserna i tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk, vilket

gäller för de yngre riksdagsvaktmästarna. I fråga om tjänstårsberäkningen

skulle härvid gälla vissa särskilda regler, vilkas närmare innebörd framgår

av den ovan intagna redogörelsen. I anslutning härtill ha preliminärt framräknats

de pensionsbelopp, som skulle tillkomma de äldre vaktmästarna.

Vid sin granskning av förslaget har utskottet icke funnit anledning till erinran

mot detsamma. Likaså tillstyrker utskottet de ifrågasatta grunderna

för de äldre vaktmästarnas familjepensionering, varjämte utskottet biträder

förslaget alt fullmäktige i riksgäldskontoret erhålla i uppdrag att i förekommande

fall besluta om tjänste- och familjepensioner till ifrågavarande

personalgrupp.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må dels besluta att tjänste- och familjepensioneringen

för de äldre riksdagsvaktmästarna ordnas på

sätt ovan föreslagits, dels ock uppdraga åt fullmäktige att

besluta beträffande pensioner i förekommande fall.

Stockholm den 25 maj 1948.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39.

5

Närvarande

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sundvik, Leander, Ljungdahl,

Petersson i Karlskrona och Persson i Älvdalsåsen*;

från andra kammaren: herrar Wiberg, Andersson i Munkaljungby,

Eriksson i Sandby, Sundberg, Svensson i Alingsås*, Persson i Norrby och

Stjärne.

* Ej närvarande vid justeringen.

Bilaga.

Preliminär beräkning av pensioner till äldre riksdagsvaktmästare.

Anställd

Effektiv

tjänstetid

Befått-

Beräknad pension

Namn.

Född

hos riks-

ningen

(grundbelopp 1° %)

dagen

motsvarar

före 67 års

efter 67 års

hos staten1

sedan

lönegrad

ålder

ålder

Förste vaktmästare

E. Eklund............

3/7 1880

1905

25V2 år

Ce 14

—

2 820

Pöstvaktmäslare

S. Hellborg ..........

2a/4 1885

1919

201/2 år

Ce 14

2 760

2 268

S. Nilsson ............

10U 1880

/1927—30\

\ 1934 /

21‘Å år

Ce 14

2 904

2 388

Vaktmästare å tryckeri- expeditionen

G. A. Alfvin..........

17/io 1880

1922

17 år

Ce 12

—

1 728

E, Eogård ............

4/c 1880

1919

2472 år

Ce 12

3 000

2 484

Vaktmästare

G. A. Zeffer..........

2#/» 1879

/ 19132 j

1(1903-12)1

3072 år

Ce 10

—

2 760

G. H. Eriksson........

19/i 1880

1911

2072 år

Ce 10

—

1 890

A, Eklöf..............

27i2 1880

1919

2472 år

Ce 10

—

2 268

1*''. Carlsson ..........

"U 1883

1913

3174 år

Ce 10

3 468

2 760

L. Jönsson............

5/2 1885

1920

19 år

Ce 10

2 208

1 752

G. Bergman ..........

27/8 1 8 8 0

1919

20°/4 år

Ce 10

2 412

1 920

H. Malmgren..........

4/j 1888

1935

167„ år

Ce 10

1 884

! 512

1 Inkl. 25 % förhöjning av tjänstgöringstiden hos riksdagen och dess revisorer samt

allmänna kyrkomöten. —

Tjänstetic

beräknad

intill 03 års ålder.

2 Anställning säsom eldare vid riksdagens hus.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.