Utlåtande angående utgivande av en upplysningsskrift om riksdagens arbetsformer m. m.
1948-06-10 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1948:43, Utlåtande angående utgivande av en upplysningsskrift om riksdagens arbetsformer m. m.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 43.
1
Nr 43.
Utlåtande angående utgivande av en upplysningsskrift om riksdagens
arbetsformer m. m.
I skrivelse den 18 december 1947 till bankoutskottet hava fullmäktige i
riksgäldskontoret anfört följande:
Med skrivelse den 21 maj 1946 överlämnade bankoutskottet till fullmäktige
sitt utlåtande nr 40, i anledning av väckt motion om anslag till utgivande
av en upplysningsskrift för allmänheten om riksdagens arbetsformer
m. m., varvid utskottet tillika tillkännagav, att riksdagen bifallit vad utskottet
i nämnda utlåtande hemställt, nämligen att riksdagen i anledning
av motionen måtte uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i anslutning
till vad i utlåtandet anförts låta utreda frågan om utgivande av en
upplysningsskrift rörande riksdagen, dess organisation, uppgifter och arbetsformer.
I sitt utlåtande anförde bankoutskottet jämväl, att motionären ifrågasatt,
att publikationen skulle innehålla en beskrivning av riksdagshuset, dess
lokaler och inventarier in. m. En sådan beskrivning saknades men skulle
onekligen vara av värde såsom orientering främst för besökande i riksdagshuset.
Beskrivningen syntes emellertid enligt utskottets mening böra lämnas
i en särskild broschyr. Härom torde det böra ankomma på riksgäldsfullmäktige
att fatta beslut.
Med anledning härav få fullmäktige anföra följande.
Den av utskottet i dess utlåtande omnämnda beskrivningen över riksdagshuset
föreligger nu i tryck i form av en illustrerad broschyr. Denna har
utarbetats inom riksgäldskontoret, vad angår de i riksdagshuset befintliga
konstverken under medverkan av Nationalmuseum. Broschyren är tryckt i
4 000 exemplar och har under året börjat försäljas till besökande i riksdagshuset.
Försäljningspriset är 1 kr. Ett antal exemplar överlämnas samtidigt
härmed till utskottet. Broschyren kommer att tillställas samtliga ledamöter
av riksdagen.
Beträffande frågan om utgivandet av en upplysningsskrift rörande riksdagen,
dess organisation, uppgifter och arbetsformer har inom riksgäldskontoret
gjorts en utredning, som finnes sammanfattad i en här närlagd
promemoria.1 I denna behandlas tre olika alternativ med angivande av de
beräknade kostnaderna för dessa.
Därest riksdagen skulle anse att en upplysningsskrift av nu nämnda slag
bör komma till stånd, vilja fullmäktige för sin del förorda promemorians
alternativ 1, d. v. s. en mindre publikation, som kunde försäljas bl. a. med
folkrörelsernas hjälp.
Fullmäktige äro emellertid för sin del tveksamma om en skrift om riksdagen,
dess organisation etc. verkligen är behövlig och om den skulle vara
till avsedd nytta. Inom fullmäktige har erinrats om de av åtskilliga organisationer
årligen utgivna kalendrarna. Därvid har ifrågasatts, att det må
1
Se Bilaga vid detta utlåtande.
Bihang till riksdagens protokoll 1948. 8 samt. Nr 43.
2
Bnnkoutskottets utlåtande nr 43.
hända kunde vara lämpligt att intressera någon eller några av dessa organisationer
för intagande i resp. kalendrar av upplysande artiklar om riksdagen.
Utskottet. Såsom av den föregående redogörelsen framgår, väcktes vid
1946 års riksdag motionsvägen förslag om utgivande av en upplysningsskrift
rörande riksdagen, dess organisation, uppgifter och arbetsformer. På
hemställan av bankoutskottet beslöt riksdagen uppdraga åt fullmäktige i
riksgäldskontoret att låta utreda den väckta frågan. Sådan utredning föreligger
numera, och resultatet därav finnes redovisat i en av riksgäldsdirektören
upprättad promemoria. I promemorian diskuteras tre olika alternativ
för frågans lösning. Enligt det första alternativet skulle upplysningsskriften
distribueras genom riksgäldskontoret såsom broschyr i en upplaga av
100 000 exemplar. Framställningskostnaden per exemplar har kalkylerats
till 21 öre och försäljningspriset till 35 öre, vilket skulle täcka även distributions-
och försäljningskostnaderna. Något särskilt anslag för ändamålet
skulle således icke behöva anvisas enligt detta alternativ. Spridningen av
broschyren skulle ske under medverkan av de olika folkrörelserna. Ett
andra alternativ vore att utgiva en ströskrift i en massupplaga, som skulle
spridas genom postverket och således utdelas gratis. Detta alternativ skulle
emellertid draga en kostnad för riksdagen av uppskattningsvis 115 000 kronor.
Såsom ett tredje alternativ har dryftats möjligheten att i 30-öresalmanackan
låta införa en artikel om riksdagen, vilket alternativ icke skulle behöva
medföra annan kostnad för riksdagen än honorar till artikelns författare.
I promemorian betecknas alternativ 1 såsom det mest tilltalande.
För egen del ha fullmäktige uttalat tvekan rörande behovet i och för sig
av här ifrågavarande upplysningsskrift. Därest emellertid riksdagen skulle
anse en sådan skrift böra komma till stånd, ha fullmäktige förordat alternativ
1.
Liksom tidigare hyser utskottet den uppfattningen, att en ökad upplysningsverksamhet
rörande vår svenska riksdag, dess funktioner och dess
arbetsformer har en gagnande uppgift att fylla. Utskottet vill därför tillstyrka,
att en upplysningsskrift i ämnet utgives. I likhet med fullmäktige
finner utskottet härvid företräde böra givas åt det såsom alternativ 1 betecknade
förslaget, vilket förutsatts kunna förverkligas utan särskild kostnad
för riksdagen. En lösning efter denna linje synes utskottet emellertid
icke böra utesluta, att jämväl alternativ 3 kommer till utförande, d. v. s.
att i 30-öresalmanackan införes en artikel om riksdagen.
Beträffande utformningen och uppställningen av upplysningsskriften
böra de av 1946 års bankoutskott uppdragna riktlinjerna tjäna till ledning.
Skriften synes huvudsakligen böra avhandla de ämnen, som angivits i
promemorian. Med tryckningen av skriften synes böra ansta, till dess tillgången
på papper blivit bättre än vad för närvarande är fallet.
Bankoutskottets utlåtande nr i3.
3
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att i huvudsaklig överensstämmelse med vad utskottet
ovan anfört låta ombesörja utgivandet och spridningen av
en upplysningsskrift rörande riksdagen, dess organisation,
uppgifter och arbetsformer.
Stockholm den 10 juni 1948.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÄKERBERCx.
Närvarande
från första kammaren: herrar Åkerberg, Sundvik, Leander*, Lundqvist,
Fahlander*, Näsgård, Johannesson och Annér*;
från andra kammaren: herrar Wiberg, Paulsen, von Seth, Andersson
i Munkaljungby, Mattsson*, Fröderberg, Nilsson i Landskrona och Svensson
i Alingsås.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr Lundqvist, som ansett behovet av en upplysningsskrift om riksdagen
icke vara så framträdande, att beslut därom nu behövde fattas, och därför
yrkat avslag å utskottets hemställan.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 43.
Bilaga.
P M
angående en upplysningsskrift om riksdagen.
Med skrivelse den 21 maj 1946 överlämnade bankoutskottet till fullmäktige
sitt utlåtande nr 40, i anledning av en av herr Johnsson i Stockholm
m. fl. i andra kammaren väckt motion om anslag till utgivande av en upplysningsskrift
för allmänheten om riksdagens arbetsformer m. m. Utskottet
meddelade att riksdagen bifallit vad utskottet i nämnda utlåtande hemställt,
nämligen att riksdagen i anledning av motionen måtte uppdraga åt
fullmäktige i riksgäldskontoret att i anslutning till vad i utlåtandet anförts
låta utreda frågan om utgivande av en upplysningsskrift rörande riksdagen,
dess organisation, uppgifter och arbetsformer.
I sitt utlåtande anförde bankoutskottet jämväl, att motionären ifrågasatt,
att publikationen skulle innehålla en beskrivning av riksdagshuset,
dess lokaler och inventarier m. in. En sådan beskrivning saknades för närvarande
men skulle onekligen vara av värde såsom orientering främst för
besökande i riksdagshuset. Beskrivningen syntes emellertid enligt utskottets
mening böra lämnas i en särskild broschyr. Härom torde det böra ankomma
på riksgäldsfullmäktige att fatta beslut.
Med bordläggande av ärendet i övrigt beslöto fullmäktige vid sin sammankomst
den 23 maj 1946 uppdraga åt riksgäldsdirektören att utreda frågan
om utgivande av en broschyr med beskrivning av riksdagshuset, dess
lokaler och inventarier m. m. samt till fullmäktige inkomma med det förslag
utredningen kunde föranleda.
Med anledning härav utarbetades inom riksgäldskontoret en beskrivning
över riksdagshuset. Manuskriptet godkändes av fullmäktige vid sammankomsten
den 24 sistlidne juli, och beslöts samtidigt att skriften skulle tryckas
i en upplaga av 4 000 exemplar.
Broschyren är nu levererad från tryckeriet och säljes till besökande av
riksdagshuset.
Vad angår den andra delen av det fullmäktige av bankoutskottet meddelade
uppdraget, nämligen att utreda frågan om utgivande av en upplysningsskrift
rörande riksdagen, dess organisation, uppgifter och arbetsformer,
må först återgivas vad utskottet i denna fråga anförde i sitt ovannämnda
utlåtande:
»Ett allmänt omvittnat förhållande torde vara, att kännedomen om vår
svenska riksdag, dess funktioner såsom offentlig institution och dess arbetsformer
inom vida kretsar är påfallande ringa. På detta område har en
ökad upplysningsverksamhet en viktig och gagnande uppgift att fylla. På
längre sikt lärer härvid närmast ifrågakomma att inom skolöverstyrelsens
kursplaner bereda större utrymme åt undervisningen i samhällskunskap.
Huruvida härutöver från riksdagens egen sida initiativ bör tagas till spridandet
av kännedomen om densamma och dess arbete kan givetvis vara
föremål för delade meningar. Det vill emellertid förefalla, som om det föreliggande
spörsmålet är av så stort samhälleligt intresse, att detsamma är
förtjänt att övervägas. I främsta rummet torde väl härvid åtgärderna böra
taga sikte på utgivandet av en särskild upplysningsskrift i ämnet. För egen
Bankoutskottets utlåtande nr 43.
5
del är utskottet icke berett att nu uppdraga några närmare riktlinjer för
innehållet i eller uppställningen av en dylik publikation i vidare mån än
att utskottet vill understryka det önskvärda i att framställningen göres så
överskådlig och samtidigt så kortfattad som möjligt. I anledning av vissa
i motionen gjorda uttalanden vill utskottet framhålla, att publikationen uteslutande
bör tjäna syftemålet att ställa de föreliggande förhållandena i
objektiv belysning. I densamma bör sålunda icke någon polemik förekomma
gentemot den kritik av riksdagen och dess arbetssätt, som på sina håll
framkommit i den offentliga diskussionen under senare åren; ej heller böra
framförda reformförslag däri upptagas till bedömande.---
Av det anförda torde framgå, att frågan om utgivande av en upplysningsskrift
rörande riksdagen är av beskaffenhet att böra ytterligare övervägas,
innan ärendet kan företagas till slutlig omprövning. Den vidare utredning,
som alltså synes erforderlig, torde lämpligen böra verkställas genom
riksgäldsfullmäktige, vilka torde böra, därest utredningen därtill giver
anledning, avgiva förslag i ämnet. Detta förslag torde böra innefatta en
disposition över publikationens innehåll och uppställning. Vidare bör övervägas,
huruvida publikationen bör utgivas och distribueras genom enskilt
förlag eller på annat sätt, samt kostnadsberäkningar förebringas.»
Vid behandlingen av nu nämnda fråga kan vara lämpligt att först omnämna
vissa föreliggande publikationer, som helt eller till en del äro upplysningsskrifter
om riksdagen.
1. Ekman, Ragnar. Hur svenska riksdagen arbetar, i serien »Från kunskapens
fält». Norstedt & Söners förlag, Stockholm 1931. 56 sidor. Pris
häftad 80 öre.
2. Herlitz, Nils. Sveriges riksdag. Norstedt & Söners förslag. Stockholm
1932. 218 sidor. Pris häftad 3 kronor.
3. Lindström, Rickard. På Helgeandsholmen, den svenska riksdagen och
dess arbete, i serien »Vår underbara värld». Bokförlaget Natur och Kultur.
Stockholm 1933. 141 sidor. Pris häftad 2: 40 kronor.
De nu nämnda avhandla uteslutande riksdagen. I följande två publikationer,
som äro av läroboks natur, behandlas olika samhällsvetenskapliga
ämnen, bl. a. riksdagen.
4. Herlitz, Nils. Svensk samhällslära. Norstedt & Söners förlag. Stockholm
1945. På 30 sidor behandlas De politiska partierna. Riksdagen. Maktens
delning mellan konung och riksdag.
5. Hildebrand-Kraft. Svensk stats- och samhällskunskap, lärobok för
gymnasiet av Emil Hildebrand, omarbetad av lektor Salomon Kraft. Norstedt
& Söners förlag. Stockholm 1943. Riksdagen och De politiska partierna
upptaga 17 sidor.
I publikationen Sveriges styrelse, Victor Pettersons Bokindustri AB,
Stockholm 1939, finnes en artikel.
6. Andrén, Georg. Riksdagen. 52 sidor. Huvudsakligen en historisk framställning
och torde därför icke fullt överensstämma med vad man i detta
sammanhang åsyftar.
Slutligen må nämnas
7. Höstad, Elis. Partierna i regering och riksdag. Albert Bonniers förlag.
Stockholm 1938. 67 sidor. Pris 85 öre bunden. Behandlar huvudsakligen
riksdagen. Framställningssättet torde ligga något vid sidan av vad kan
komma i fråga för här avsedda upplysningsskrift.
De här ovan under nr 1—3 nämnda publikationerna och de under nr 4
6
Bankoutskottets utlåtande nr t3.
och 5, i den mån de avhandla riksdagen och därtill hörande ämnen, kunna
tjäna som diskussionsunderlag vid övervägande, hur den av bankoutskottet
ifrågasatta upplysningsskriften bör uppläggas. Man frågar sig då: Bör
den vara så omfattande som någon av numren 1—3 eller bör den vara mer
kortfattad och då till sin storlek vara ungefär som numren 4 eller 5?
Därest riksdagen skulle besluta utgivandet av en upplysningsskrift om
riksdagen, dess" organisation, uppgifter och arbetsformer torde man få
räkna med att det skulle vara riksdagens avsikt att skriften skulle få mycket
stor spridning. Någon skrift av den omfattning, som de bär ovan
nämnda tre första, kan då knappast komma i fråga. Enligt från ett tryckeri
inhämtad uppgift skulle nämligen en publikation på 100 sidor i ett
litet kvartformat i en upplaga på 2 000 exemplar gå på 4 å 5 000 kronor.
Tar man till upplagan större, skulle kostnaderna bli relativt mindre. Man
torde i varje fall dock icke komma mycket under 2 kronor per styck. Eu
så dyr bok kunde icke delas ut gratis, och skulle den säljas, finge den icke
den spridning, man skulle önska.
Om skriften skall få stor'' spridning får man nog tänka sig 50 öre såsom
ett maximipris. Ett häfte om 48 sidor, format 118 X 162 mm i en upplaga
om 100 000 exemplar, kostar i framställning 21 000 kronor d. v. s. 21 öre
per styck. Ett försäljningspris av 35 öre torde komma att täcka även distributions-
och försäljningskostnaderna. Om publikationen såldes bl. a. med
de olika folkrörelsernas tillhjälp, skulle den otvivelaktigt kunna få stor
avsättning. Det förntsättes då att den vore väl skriven, men på samma gång
enkelt och trevligt, och försedd med en tilltalande typografisk utstyrsel. —
Något anslag torde icke behöva lämnas av riksdagen, då det förntsättes att
inkomsten av försäljningen skulle täcka kostnaderna. Skriften skulle tryckas
och distribueras genom riksgäldskontoret och icke genom enskilt förlag.
Riksgäldskontoret finge alltså stå för affären. — Det nu nämnda betecknas
alternativ l.
Ett annat alternativ, alternativ 2, vore att man utgåve en ströskrift i en
massupplaga. Under sparpropagandan år 1943 lät riksgäldskontoret trycka
bl. a. ett rikt illustrerat häfte om 20 sidor »Sparad slant är magasinerad
kraft» i 1 400 000 exemplar i fyrfärgstryck. Den spriddes genom postverket
till alla hushåll och utdelades således gratis. Tryckningskostnaden gick till
60 000 kronor, motsvarande 4,3 öre per exemplar. Ersättningen till postverket
var 34 500 kronor. För närvarande skulle ett sådant häfte i lika stor
upplaga dra en framställningskostnad av 82 000 kronor eller, i det närmaste,
6 öre per styck. Inklusive postavgifterna skulle kostnaden i runt tal
bli 115 000 kronor. Detta belopp skulle anslås av riksdagen.
Slutligen kunde man tänka sig följande alternativ 3: I 30-öresalmanackan
kunde skrivas en artikel om riksdagen. Enligt vad inhämtats från Vetenskapsakademien
skulle artikeln vara på 10 sidor. Då den skulle tryckas
med ganska liten stil (dock ej med så fin stil som årets almanackas »Om
dövhet», som måste anses alltför liten) kunde den komma att innehålla rätt
mycket trots det ringa sidantalet. För att få in den i 1949 års almanacka
fordras att manuskriptet skall lämnas i februari 1948. Då något beslut i
saken icke torde kunna bli klart så tidigt, kan artikeln icke inflyta förrän i
1950 års almanacka. Detta alternativ skulle icke draga andra kostnader för
riksdagen än honoraret till artikelns författare. Något särskilt anslag behövde
icke beslutas härför, utan torde honoraret kunna bestridas av riksgäldskontoret.
Bankoutskotteis utlåtande nr 43.
7
Av nu nämnda alternativ synes alt. 1 vara mest tilltalande. Alt. 2 förutsätter
ett anslag av riksdagen till ett stort belopp. Under nuvarande förhållanden
skulle förslaget om ett sådant anslag kunna ge anledning till kritiska
kommentarer, som skulle därför kunna motarbeta det syfte, riksdagen avsett
med upplysningsskriften. En gratis utdelad ströskrift löper vidare,
såvida den icke berör något mycket aktuellt ämne, risken att icke bli läst
av ett stort antal av dem, som fått skriften. Den, som köper en publikation,
torde i regel läsa den. Alt. 3 är det billigaste och ger artikeln en mycket
stor spridning till de bredaste kretsar. Alternativet lider emellertid av den
olägenheten att innehållet bleve måhända väl knapphändigt och att några
illustrationer icke kunde komma i fråga. Det synes dock vara att förorda,
om man icke vill stanna för alt. 1.
Oavsett vilket alternativ man än väljer, torde publikationens innehåll i
stora drag böra bli detsamma. Skillnaden mellan en mer vidlyftig och mer
kortfattad framställning torde bli att den förra ger rum för mer detaljer
och för en mer ingående behandling av vissa frågor än den kortare texten.
Självfallet bör framställningen vara fullt objektiv och neutral, men på
samma gång bör den vara ledig och medryckande, möjligen i viss mån kåserande.
Illustrationer lätta upp innehållet. Skall artikeln inflyta i almanackan
torde dock, som nämnt, icke bli utrymme för något bildmaterial.
Publikationen synes böra behandla följande:
En kort översikt av riksdagens historia.
Rösträtten.
Valsättet.
Riksdagens sammansättning, arbetsuppgifter och arbetssätt.
Utskotten.
Några uppgifter om riksdagstrycket.
Stockholm, riksgäldskontoret den 10 oktober 1947.
F. Sandberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.