Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående utgivande av en upplysningsskrift om riksdagens arbetsformer m. m.

1948-06-10 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1948:43, Utlåtande angående utgivande av en upplysningsskrift om riksdagens arbetsformer m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 43.

1

Nr 43.

Utlåtande angående utgivande av en upplysningsskrift om riksdagens

arbetsformer m. m.

I skrivelse den 18 december 1947 till bankoutskottet hava fullmäktige i

riksgäldskontoret anfört följande:

Med skrivelse den 21 maj 1946 överlämnade bankoutskottet till fullmäktige

sitt utlåtande nr 40, i anledning av väckt motion om anslag till utgivande

av en upplysningsskrift för allmänheten om riksdagens arbetsformer

m. m., varvid utskottet tillika tillkännagav, att riksdagen bifallit vad utskottet

i nämnda utlåtande hemställt, nämligen att riksdagen i anledning

av motionen måtte uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i anslutning

till vad i utlåtandet anförts låta utreda frågan om utgivande av en

upplysningsskrift rörande riksdagen, dess organisation, uppgifter och arbetsformer.

I sitt utlåtande anförde bankoutskottet jämväl, att motionären ifrågasatt,

att publikationen skulle innehålla en beskrivning av riksdagshuset, dess

lokaler och inventarier in. m. En sådan beskrivning saknades men skulle

onekligen vara av värde såsom orientering främst för besökande i riksdagshuset.

Beskrivningen syntes emellertid enligt utskottets mening böra lämnas

i en särskild broschyr. Härom torde det böra ankomma på riksgäldsfullmäktige

att fatta beslut.

Med anledning härav få fullmäktige anföra följande.

Den av utskottet i dess utlåtande omnämnda beskrivningen över riksdagshuset

föreligger nu i tryck i form av en illustrerad broschyr. Denna har

utarbetats inom riksgäldskontoret, vad angår de i riksdagshuset befintliga

konstverken under medverkan av Nationalmuseum. Broschyren är tryckt i

4 000 exemplar och har under året börjat försäljas till besökande i riksdagshuset.

Försäljningspriset är 1 kr. Ett antal exemplar överlämnas samtidigt

härmed till utskottet. Broschyren kommer att tillställas samtliga ledamöter

av riksdagen.

Beträffande frågan om utgivandet av en upplysningsskrift rörande riksdagen,

dess organisation, uppgifter och arbetsformer har inom riksgäldskontoret

gjorts en utredning, som finnes sammanfattad i en här närlagd

promemoria.1 I denna behandlas tre olika alternativ med angivande av de

beräknade kostnaderna för dessa.

Därest riksdagen skulle anse att en upplysningsskrift av nu nämnda slag

bör komma till stånd, vilja fullmäktige för sin del förorda promemorians

alternativ 1, d. v. s. en mindre publikation, som kunde försäljas bl. a. med

folkrörelsernas hjälp.

Fullmäktige äro emellertid för sin del tveksamma om en skrift om riksdagen,

dess organisation etc. verkligen är behövlig och om den skulle vara

till avsedd nytta. Inom fullmäktige har erinrats om de av åtskilliga organisationer

årligen utgivna kalendrarna. Därvid har ifrågasatts, att det må
1

Se Bilaga vid detta utlåtande.

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 8 samt. Nr 43.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bnnkoutskottets utlåtande nr 43.

hända kunde vara lämpligt att intressera någon eller några av dessa organisationer

för intagande i resp. kalendrar av upplysande artiklar om riksdagen.

Utskottet. Såsom av den föregående redogörelsen framgår, väcktes vid

1946 års riksdag motionsvägen förslag om utgivande av en upplysningsskrift

rörande riksdagen, dess organisation, uppgifter och arbetsformer. På

hemställan av bankoutskottet beslöt riksdagen uppdraga åt fullmäktige i

riksgäldskontoret att låta utreda den väckta frågan. Sådan utredning föreligger

numera, och resultatet därav finnes redovisat i en av riksgäldsdirektören

upprättad promemoria. I promemorian diskuteras tre olika alternativ

för frågans lösning. Enligt det första alternativet skulle upplysningsskriften

distribueras genom riksgäldskontoret såsom broschyr i en upplaga av

100 000 exemplar. Framställningskostnaden per exemplar har kalkylerats

till 21 öre och försäljningspriset till 35 öre, vilket skulle täcka även distributions-

och försäljningskostnaderna. Något särskilt anslag för ändamålet

skulle således icke behöva anvisas enligt detta alternativ. Spridningen av

broschyren skulle ske under medverkan av de olika folkrörelserna. Ett

andra alternativ vore att utgiva en ströskrift i en massupplaga, som skulle

spridas genom postverket och således utdelas gratis. Detta alternativ skulle

emellertid draga en kostnad för riksdagen av uppskattningsvis 115 000 kronor.

Såsom ett tredje alternativ har dryftats möjligheten att i 30-öresalmanackan

låta införa en artikel om riksdagen, vilket alternativ icke skulle behöva

medföra annan kostnad för riksdagen än honorar till artikelns författare.

I promemorian betecknas alternativ 1 såsom det mest tilltalande.

För egen del ha fullmäktige uttalat tvekan rörande behovet i och för sig

av här ifrågavarande upplysningsskrift. Därest emellertid riksdagen skulle

anse en sådan skrift böra komma till stånd, ha fullmäktige förordat alternativ

1.

Liksom tidigare hyser utskottet den uppfattningen, att en ökad upplysningsverksamhet

rörande vår svenska riksdag, dess funktioner och dess

arbetsformer har en gagnande uppgift att fylla. Utskottet vill därför tillstyrka,

att en upplysningsskrift i ämnet utgives. I likhet med fullmäktige

finner utskottet härvid företräde böra givas åt det såsom alternativ 1 betecknade

förslaget, vilket förutsatts kunna förverkligas utan särskild kostnad

för riksdagen. En lösning efter denna linje synes utskottet emellertid

icke böra utesluta, att jämväl alternativ 3 kommer till utförande, d. v. s.

att i 30-öresalmanackan införes en artikel om riksdagen.

Beträffande utformningen och uppställningen av upplysningsskriften

böra de av 1946 års bankoutskott uppdragna riktlinjerna tjäna till ledning.

Skriften synes huvudsakligen böra avhandla de ämnen, som angivits i

promemorian. Med tryckningen av skriften synes böra ansta, till dess tillgången

på papper blivit bättre än vad för närvarande är fallet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr i3.

3

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad utskottet

ovan anfört låta ombesörja utgivandet och spridningen av

en upplysningsskrift rörande riksdagen, dess organisation,

uppgifter och arbetsformer.

Stockholm den 10 juni 1948.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÄKERBERCx.

Närvarande

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sundvik, Leander*, Lundqvist,

Fahlander*, Näsgård, Johannesson och Annér*;

från andra kammaren: herrar Wiberg, Paulsen, von Seth, Andersson

i Munkaljungby, Mattsson*, Fröderberg, Nilsson i Landskrona och Svensson

i Alingsås.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Lundqvist, som ansett behovet av en upplysningsskrift om riksdagen

icke vara så framträdande, att beslut därom nu behövde fattas, och därför

yrkat avslag å utskottets hemställan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 43.

Bilaga.

P M

angående en upplysningsskrift om riksdagen.

Med skrivelse den 21 maj 1946 överlämnade bankoutskottet till fullmäktige

sitt utlåtande nr 40, i anledning av en av herr Johnsson i Stockholm

m. fl. i andra kammaren väckt motion om anslag till utgivande av en upplysningsskrift

för allmänheten om riksdagens arbetsformer m. m. Utskottet

meddelade att riksdagen bifallit vad utskottet i nämnda utlåtande hemställt,

nämligen att riksdagen i anledning av motionen måtte uppdraga åt

fullmäktige i riksgäldskontoret att i anslutning till vad i utlåtandet anförts

låta utreda frågan om utgivande av en upplysningsskrift rörande riksdagen,

dess organisation, uppgifter och arbetsformer.

I sitt utlåtande anförde bankoutskottet jämväl, att motionären ifrågasatt,

att publikationen skulle innehålla en beskrivning av riksdagshuset,

dess lokaler och inventarier m. in. En sådan beskrivning saknades för närvarande

men skulle onekligen vara av värde såsom orientering främst för

besökande i riksdagshuset. Beskrivningen syntes emellertid enligt utskottets

mening böra lämnas i en särskild broschyr. Härom torde det böra ankomma

på riksgäldsfullmäktige att fatta beslut.

Med bordläggande av ärendet i övrigt beslöto fullmäktige vid sin sammankomst

den 23 maj 1946 uppdraga åt riksgäldsdirektören att utreda frågan

om utgivande av en broschyr med beskrivning av riksdagshuset, dess

lokaler och inventarier m. m. samt till fullmäktige inkomma med det förslag

utredningen kunde föranleda.

Med anledning härav utarbetades inom riksgäldskontoret en beskrivning

över riksdagshuset. Manuskriptet godkändes av fullmäktige vid sammankomsten

den 24 sistlidne juli, och beslöts samtidigt att skriften skulle tryckas

i en upplaga av 4 000 exemplar.

Broschyren är nu levererad från tryckeriet och säljes till besökande av

riksdagshuset.

Vad angår den andra delen av det fullmäktige av bankoutskottet meddelade

uppdraget, nämligen att utreda frågan om utgivande av en upplysningsskrift

rörande riksdagen, dess organisation, uppgifter och arbetsformer,

må först återgivas vad utskottet i denna fråga anförde i sitt ovannämnda

utlåtande:

»Ett allmänt omvittnat förhållande torde vara, att kännedomen om vår

svenska riksdag, dess funktioner såsom offentlig institution och dess arbetsformer

inom vida kretsar är påfallande ringa. På detta område har en

ökad upplysningsverksamhet en viktig och gagnande uppgift att fylla. På

längre sikt lärer härvid närmast ifrågakomma att inom skolöverstyrelsens

kursplaner bereda större utrymme åt undervisningen i samhällskunskap.

Huruvida härutöver från riksdagens egen sida initiativ bör tagas till spridandet

av kännedomen om densamma och dess arbete kan givetvis vara

föremål för delade meningar. Det vill emellertid förefalla, som om det föreliggande

spörsmålet är av så stort samhälleligt intresse, att detsamma är

förtjänt att övervägas. I främsta rummet torde väl härvid åtgärderna böra

taga sikte på utgivandet av en särskild upplysningsskrift i ämnet. För egen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 43.

5

del är utskottet icke berett att nu uppdraga några närmare riktlinjer för

innehållet i eller uppställningen av en dylik publikation i vidare mån än

att utskottet vill understryka det önskvärda i att framställningen göres så

överskådlig och samtidigt så kortfattad som möjligt. I anledning av vissa

i motionen gjorda uttalanden vill utskottet framhålla, att publikationen uteslutande

bör tjäna syftemålet att ställa de föreliggande förhållandena i

objektiv belysning. I densamma bör sålunda icke någon polemik förekomma

gentemot den kritik av riksdagen och dess arbetssätt, som på sina håll

framkommit i den offentliga diskussionen under senare åren; ej heller böra

framförda reformförslag däri upptagas till bedömande.---

Av det anförda torde framgå, att frågan om utgivande av en upplysningsskrift

rörande riksdagen är av beskaffenhet att böra ytterligare övervägas,

innan ärendet kan företagas till slutlig omprövning. Den vidare utredning,

som alltså synes erforderlig, torde lämpligen böra verkställas genom

riksgäldsfullmäktige, vilka torde böra, därest utredningen därtill giver

anledning, avgiva förslag i ämnet. Detta förslag torde böra innefatta en

disposition över publikationens innehåll och uppställning. Vidare bör övervägas,

huruvida publikationen bör utgivas och distribueras genom enskilt

förlag eller på annat sätt, samt kostnadsberäkningar förebringas.»

Vid behandlingen av nu nämnda fråga kan vara lämpligt att först omnämna

vissa föreliggande publikationer, som helt eller till en del äro upplysningsskrifter

om riksdagen.

1. Ekman, Ragnar. Hur svenska riksdagen arbetar, i serien »Från kunskapens

fält». Norstedt & Söners förlag, Stockholm 1931. 56 sidor. Pris

häftad 80 öre.

2. Herlitz, Nils. Sveriges riksdag. Norstedt & Söners förslag. Stockholm

1932. 218 sidor. Pris häftad 3 kronor.

3. Lindström, Rickard. På Helgeandsholmen, den svenska riksdagen och

dess arbete, i serien »Vår underbara värld». Bokförlaget Natur och Kultur.

Stockholm 1933. 141 sidor. Pris häftad 2: 40 kronor.

De nu nämnda avhandla uteslutande riksdagen. I följande två publikationer,

som äro av läroboks natur, behandlas olika samhällsvetenskapliga

ämnen, bl. a. riksdagen.

4. Herlitz, Nils. Svensk samhällslära. Norstedt & Söners förlag. Stockholm

1945. På 30 sidor behandlas De politiska partierna. Riksdagen. Maktens

delning mellan konung och riksdag.

5. Hildebrand-Kraft. Svensk stats- och samhällskunskap, lärobok för

gymnasiet av Emil Hildebrand, omarbetad av lektor Salomon Kraft. Norstedt

& Söners förlag. Stockholm 1943. Riksdagen och De politiska partierna

upptaga 17 sidor.

I publikationen Sveriges styrelse, Victor Pettersons Bokindustri AB,

Stockholm 1939, finnes en artikel.

6. Andrén, Georg. Riksdagen. 52 sidor. Huvudsakligen en historisk framställning

och torde därför icke fullt överensstämma med vad man i detta

sammanhang åsyftar.

Slutligen må nämnas

7. Höstad, Elis. Partierna i regering och riksdag. Albert Bonniers förlag.

Stockholm 1938. 67 sidor. Pris 85 öre bunden. Behandlar huvudsakligen

riksdagen. Framställningssättet torde ligga något vid sidan av vad kan

komma i fråga för här avsedda upplysningsskrift.

De här ovan under nr 1—3 nämnda publikationerna och de under nr 4

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr t3.

och 5, i den mån de avhandla riksdagen och därtill hörande ämnen, kunna

tjäna som diskussionsunderlag vid övervägande, hur den av bankoutskottet

ifrågasatta upplysningsskriften bör uppläggas. Man frågar sig då: Bör

den vara så omfattande som någon av numren 1—3 eller bör den vara mer

kortfattad och då till sin storlek vara ungefär som numren 4 eller 5?

Därest riksdagen skulle besluta utgivandet av en upplysningsskrift om

riksdagen, dess" organisation, uppgifter och arbetsformer torde man få

räkna med att det skulle vara riksdagens avsikt att skriften skulle få mycket

stor spridning. Någon skrift av den omfattning, som de bär ovan

nämnda tre första, kan då knappast komma i fråga. Enligt från ett tryckeri

inhämtad uppgift skulle nämligen en publikation på 100 sidor i ett

litet kvartformat i en upplaga på 2 000 exemplar gå på 4 å 5 000 kronor.

Tar man till upplagan större, skulle kostnaderna bli relativt mindre. Man

torde i varje fall dock icke komma mycket under 2 kronor per styck. Eu

så dyr bok kunde icke delas ut gratis, och skulle den säljas, finge den icke

den spridning, man skulle önska.

Om skriften skall få stor'' spridning får man nog tänka sig 50 öre såsom

ett maximipris. Ett häfte om 48 sidor, format 118 X 162 mm i en upplaga

om 100 000 exemplar, kostar i framställning 21 000 kronor d. v. s. 21 öre

per styck. Ett försäljningspris av 35 öre torde komma att täcka även distributions-

och försäljningskostnaderna. Om publikationen såldes bl. a. med

de olika folkrörelsernas tillhjälp, skulle den otvivelaktigt kunna få stor

avsättning. Det förntsättes då att den vore väl skriven, men på samma gång

enkelt och trevligt, och försedd med en tilltalande typografisk utstyrsel. —

Något anslag torde icke behöva lämnas av riksdagen, då det förntsättes att

inkomsten av försäljningen skulle täcka kostnaderna. Skriften skulle tryckas

och distribueras genom riksgäldskontoret och icke genom enskilt förlag.

Riksgäldskontoret finge alltså stå för affären. — Det nu nämnda betecknas

alternativ l.

Ett annat alternativ, alternativ 2, vore att man utgåve en ströskrift i en

massupplaga. Under sparpropagandan år 1943 lät riksgäldskontoret trycka

bl. a. ett rikt illustrerat häfte om 20 sidor »Sparad slant är magasinerad

kraft» i 1 400 000 exemplar i fyrfärgstryck. Den spriddes genom postverket

till alla hushåll och utdelades således gratis. Tryckningskostnaden gick till

60 000 kronor, motsvarande 4,3 öre per exemplar. Ersättningen till postverket

var 34 500 kronor. För närvarande skulle ett sådant häfte i lika stor

upplaga dra en framställningskostnad av 82 000 kronor eller, i det närmaste,

6 öre per styck. Inklusive postavgifterna skulle kostnaden i runt tal

bli 115 000 kronor. Detta belopp skulle anslås av riksdagen.

Slutligen kunde man tänka sig följande alternativ 3: I 30-öresalmanackan

kunde skrivas en artikel om riksdagen. Enligt vad inhämtats från Vetenskapsakademien

skulle artikeln vara på 10 sidor. Då den skulle tryckas

med ganska liten stil (dock ej med så fin stil som årets almanackas »Om

dövhet», som måste anses alltför liten) kunde den komma att innehålla rätt

mycket trots det ringa sidantalet. För att få in den i 1949 års almanacka

fordras att manuskriptet skall lämnas i februari 1948. Då något beslut i

saken icke torde kunna bli klart så tidigt, kan artikeln icke inflyta förrän i

1950 års almanacka. Detta alternativ skulle icke draga andra kostnader för

riksdagen än honoraret till artikelns författare. Något särskilt anslag behövde

icke beslutas härför, utan torde honoraret kunna bestridas av riksgäldskontoret.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotteis utlåtande nr 43.

7

Av nu nämnda alternativ synes alt. 1 vara mest tilltalande. Alt. 2 förutsätter

ett anslag av riksdagen till ett stort belopp. Under nuvarande förhållanden

skulle förslaget om ett sådant anslag kunna ge anledning till kritiska

kommentarer, som skulle därför kunna motarbeta det syfte, riksdagen avsett

med upplysningsskriften. En gratis utdelad ströskrift löper vidare,

såvida den icke berör något mycket aktuellt ämne, risken att icke bli läst

av ett stort antal av dem, som fått skriften. Den, som köper en publikation,

torde i regel läsa den. Alt. 3 är det billigaste och ger artikeln en mycket

stor spridning till de bredaste kretsar. Alternativet lider emellertid av den

olägenheten att innehållet bleve måhända väl knapphändigt och att några

illustrationer icke kunde komma i fråga. Det synes dock vara att förorda,

om man icke vill stanna för alt. 1.

Oavsett vilket alternativ man än väljer, torde publikationens innehåll i

stora drag böra bli detsamma. Skillnaden mellan en mer vidlyftig och mer

kortfattad framställning torde bli att den förra ger rum för mer detaljer

och för en mer ingående behandling av vissa frågor än den kortare texten.

Självfallet bör framställningen vara fullt objektiv och neutral, men på

samma gång bör den vara ledig och medryckande, möjligen i viss mån kåserande.

Illustrationer lätta upp innehållet. Skall artikeln inflyta i almanackan

torde dock, som nämnt, icke bli utrymme för något bildmaterial.

Publikationen synes böra behandla följande:

En kort översikt av riksdagens historia.

Rösträtten.

Valsättet.

Riksdagens sammansättning, arbetsuppgifter och arbetssätt.

Utskotten.

Några uppgifter om riksdagstrycket.

Stockholm, riksgäldskontoret den 10 oktober 1947.

F. Sandberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.