Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. J\Iaj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1923

1948-06-10 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1948:45, Utlåtande i anledning av Kungl. J\Iaj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1923

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 45.

1

Nr 45.

Utlåtande i anledning av Kungl. J\Iaj:ts proposition med förslag

till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1923 (nr

286) om sparbanker, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1 en den 14 maj 1948 dagtecknad proposition, nr 273, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj :t, under åberopande

av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll,

föreslagit riksdagen att

dels, jämlikt § 87 regeringsformen, antaga vid propositionen fogade förslag

till

1) lag angående ändring i lagen den 29 juni 1923 (nr 286) om sparbanker,

och

2) lag angående ändrad lydelse av 52 § lagen den 22 juni 1911 (nr 74)

om bankrörelse,

dels antaga härvid fogade förslag till

3) förordning om ändring i förordningen den 16 maj 1890 (nr 21 s. 1)

angående Sveriges allmänna hypoteksbank, och

4) förordning om ändring i förordningen den 16 maj 1890 (nr 21 s. 11)

angående de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars bildande och

framtida verksamhet skola till efterrättelse lända,

dels ock besluta att staten skall — för ökning av Sveriges allmänna hypoteksbanks

grundfond — genom fullmäktige i riksgäldskontoret ställa till

förfogande svenska statens fyra och en halv procent obligationer, ouppsägbara

Irån innehavarens sida, till ett nominellt belopp av tio miljoner kronor

med rätt för banken att i enlighet med bestämmelserna i förordningen angående

Sveriges allmänna hypoteksbank taga sagda obligationer i anspråk.

Berörda förslag är av följande lydelse:

Förslag

till

lag angående ändring i lagen den 29 juni 1923 (nr 286)

om sparbanker.

Härigenom förordnas, att 22, 25, 26, 28 och 33 §§ lagen den 29 juni 1923

om sparbanker* 1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

22 §.

Sparbank må---upptaga lån. Sparbank må —--upptaga lån.

En och samma insättares tillgodo- En och samma insättares tillgodo
1

Senaste lydelse se beträffande 22 § 1946:398, beträffande 25 och 33 §§ 1937: 364, beträffande

26 § 1947: 320 samt beträffande 28 § 1929: 229.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1048. 8 samt. Nr 45.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 45.

Nuvarande lydelse:

havande må icke annorledes än genom

upplupen räntas läggande till

kapitalet ökas utöver visst i reglementet

bestämt belopp, högst trettiotusen

kronor; dock må Konungens

befallningshavande, då särskilda skäl

därtill föranleda, meddela sparbank

tillstånd att i fråga om viss insättares

tillgodohavande höja det sålunda bestämda

beloppet.

Ej mrå--- uppsägningstidens

utgång.

25

Sparbank må inlåna penningar

dels till ett belopp, för vilket full

täckning hos sparbanken finnes i

kontanta penningar, i medel, som för

sparbankens räkning innestå hos

riksbanken, postsparbanken, inländskt

bankbolag eller centralkassa

för jordbrukskredit eller å postgiro,

i skattkammarväxlar eller andra

skuldförbindelser utfärdade av

riksgäldskontoret, i statens, Sveriges

allmänna hypoteksbanks, konungariket

Sveriges stadshypotekskassas

eller andra fullgoda inhemska obligationer,

i fordringar på grund av lån,

för vilkas fulla gäldande kommun

eller dylik samfällighet är ansvarig

eller för vilka säkerheten utgöres av

sådana obligationer, som nu nämnts,

eller i fordringar på grund av lån,

vilka förfalla eller kunna av sparbanken

uppsägas till betalning inom

högst sex månader och för vilka säkerheten

utgöres av inteckning inom

hälften av senast fastställda taxeringsvärdet

uti annan i stad, köping

eller municipalsamhälle belägen fastighet

än industrifastighet eller uti

jordbruksfastighet å landet, därvid i

taxeringsvärdet å jordbruksfastighet,

Föreslagen lydelse:

havande må icke annorledes än genom

upplupen räntas läggande till

kapitalet ökas utöver visst i reglementet

bestämt belopp, högst fyrtiotusen

kronor; dock må Konungens

befallningshavande, då särskilda

skäl därtill föranleda, meddela sparbank

tillstånd att i fråga om viss insättares

tillgodohavande höja det sålunda

bestämda beloppet.

Ej må —--uppsägningstidens

utgång.

§•

Sparbank må inlåna penningar

dels till ett belopp, för vilket full

täckning hos sparbanken finnes i

kontanta penningar, i medel, som för

sparbankens räkning innestå hos

riksbanken, postsparbanken, inländskt

bankbolag eller centralkassa

för jordbrukskredit eller å postgiro,

i skattkammarväxlar eller andra

skuldförbindelser utfärdade av

riksgäldskontoret, i statens, Sveriges

allmänna hypoteksbanks, konungariket

Sveriges stadshypotekskassas

eller andra fullgoda inhemska obligationer,

i fordringar på grund av lån,

för vilkas fulla gäldande staten, kommun

eller dylik samfällighet är ansvarig

eller för vilka säkerheten utgöres

av sådana obligationer, som nu

nämnts, eller i fordringar på grund

av lån, vilka förfalla eller kunna av

sparbanken uppsägas till betalning

inom högst sex månader och för vilka

säkerheten utgöres av inteckning

inom hälften av senast fastställda

taxeringsvärdet uti annan i stad, köping

eller municipalsamhälle belägen

fastighet än industrifastighet eller

uti jordbruksfastighet å landet,

därvid i taxeringsvärdet å jordbruks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 45.

3

Nuvarande lydelse:

vilken ej är försedd med för jordbrukets

bedrivande nödiga åbyggnader,

icke må inräknas värdet av växande

skog;

d e Is ock därutöver till ett belopp

av högst tolv och en halv gånger

sparbankens fonder.

I intet — — — sparbankens fonder.

Sparbank, som---dess fon
der.

26

Sparbanks utlåningsrörelse---

sparbankens verksamhetsområde.

Sparbanks medel —---än skul
debrev.

Lån må,---sparbankens fon
der.

Är lån,---avseende inskrän
kas.

Lån, för---en gång.

Yad i tredje, fjärde och femte

styckena är stadgat skall ej gälla lån

med statlig garanti till den som avlagt

akademisk eller därmed jämförlig

examen.

28

Lån av---ombudet svarar.

33

Jämte vad--- — halv procent

överstiger nämnda medelränta.

2) Fordran på grund av lån, för

vilket kommun eller dylik samfällighet

är i egenskap av huvudgäldenär

eller löftesmän ansvarig och vilket

förfaller eller kan av sparbanken

uppsägas till betalning först efter

längre tid än sex månader, må upp
-

Föreslagen lydelse:

fastighet, vilken ej är försedd med

för jordbrukets bedrivande nödiga åbyggnader,

icke må inräknas värdet

av växande skog;

d e ls ock därutöver till ett belopp

av högst tolv och en halv gånger

sparbankens fonder.

I intet---- sparbankens fon
der.

Sparbank, som — — — dess fonder.

§•

Sparbanks utlåningsrörelse---

sparbankens verksamhetsområde.

Sparbanks medel---än skul
debrev.

Lån må,---sparbankens fon
der.

Är lån,---avseende inskrän
kas.

Lån, för---en gång.

Vad i tredje, fjärde och femte

styckena är stadgat skall ej gälla lån,

för vars fulla gäldande staten är ansvarig.

§•

Lån av---ombudet svarar.

Utan hinder av vad i första stycket

stadgas må lån, för vars fulla gäldande

staten är ansvarig, utlämnas till

ledamot av sparbankens styrelse eller

i sparbanken anställd tjänsteman.

§•

Jämte vad — —- — halv procent

överstiger nämnda medelränta.

2) Fordran på grund av lån, för

vilket kommun eller dylik samfällighet

är i egenskap av huvudgäldenär

eller löftesmän ansvarig och vilket

förfaller eller kan av sparbanken

uppsägas till betalning först efter

längre tid än sex månader, må upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 45.

Nuvarande lydelse:

tagas högst till sådant värde, att lånets

avkastning utgår efter en räntefot,

som med en fjärdedels procent

överstiger antingen den under 1) avsedda

medelräntan eller ock den av

sparbanksinspektionen på sätt under

3) sägs beräknade medelräntan för

det sistförflutna året å där nämnda

obligationer.

3) Beräknandet av — — — såsom

tillgång.

Vad i---omförmälda huvud
boken.

Beträffande uppställandet---

verkställda avskrivningar.

Föreslagen lydelse:

tagas högst till sådant värde, att lånets

avkastning utgår efter en räntefot,

som med en fjärdedels procent

överstiger antingen den under 1) avsedda

medelräntan eller ock den av

sparbanksinspektionen på sätt under

3) sägs beräknade medelräntan för

det sistförflutna året å där nämnda

obligationer. Vad nu sagts skall, under

enahanda förutsättning i fråga

om återbetalningstiden, gälla jämväl

lån, för vars fulla gäldande staten är

ansvarig, dock att i detta fall någon

förhöjning av räntefoten utöver medelränta

icke skall äga rum.

3) Beräknandet av — — —- såsom

tillgång.

Vad i---omförmälda huvud
boken.

Beträffande uppställandet -—--

verkställda avskrivningar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1948.

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 52 § lagen den 22 juni 1911 (nr 74)

om bankrörelse.

Härigenom förordnas, att 52 § lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

52

Varda penningar---hos bo
laget.

En och samma insättares tillgodohavande

på så kallad sparkasseräknmg

eller därmed likartad räkning

Föreslagen lydelse:

§•

Varda penningar--■ •— hos bo
laget.

En och samma insättares tillgodohavande

på så kallad sparkasseräkning

eller därmed likartad räkning

1 Senaste lydelse se 1946: 399.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankontskottets utlåtande nr 45.

5

Nuvarande lydelse:

må icke annorledes än genom upplupen

räntas läggande till kapitalet

ökas utöver fyra tusen kronor. Bankaktiebolag

må icke ikläda sig skyldighet

att annorledes än viss tid, minst

en vecka, efter uppsägning återbetala

å sådan räkning insatta medel; styrelsen

dock lämnat öppet att, då sådant

prövas kunna ske utan olägenhet,

i särskilda fall medgiva utbetalning

utan avvaktan på uppsägningstidens

utgång. Insättning å räkning,

varom ovan sägs, antecknas i motbok,

som utlämnas till räkningshavaren.

Då medel å sådan räkning lyftas,

skall anteckning därom göras i motboken.

Ej må bolaget träffa förbehåll,

som skulle medföra att betalning till

annan än rätt innehavare av motboken

kunde av bolaget åberopas.

I fråga---- särskilt stadgat.

Föreslagen lydelse:

må icke annorledes än genom upplupen

räntas läggande till kapitalet

ökas utöver åtta tusen kronor. Bankaktiebolag

må icke ikläda sig skyldighet

att annorledes än viss tid, minst

en vecka, efter uppsägning återbetala

å sådan räkning insatta medel; styrelsen

dock lämnat öppet att, då sådant

prövas kunna ske utan olägenhet,

i särskilda fall medgiva utbetalning

utan avvaktan på uppsägningstidens

utgång. Insättning å räkning,

varom ovan sägs, antecknas i motbok,

som utlämnas till räkningshavaren.

Då medel å sådan räkning lyftas,

skall anteckning därom göras i motboken.

Ej må bolaget träffa förbehåll,

som skulle medföra att betalning till

annan än rätt innehavare av motboken

kunde av bolaget åberopas.

I fråga---särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1948.

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 16 maj 1890 (nr 21 s. 1)

angående Sveriges allmänna hypoteksbank.

Härigenom förordnas, att §§ 4, 9 och 13 förordningen den 16 maj 1890

angående Sveriges allmänna hypoteksbank1 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

§ 4.

Till grundfond för hypoteksbanken Till grundfond för hypoteksbanken

överlämnar staten genom riksgälds- överlämnar staten genom riksgäldskontoret

ett belopp av sextio miljö- kontoret ett belopp av sjuttio miljo
-

1 Senaste lydelse av §§ 4 och 13 se 1930: 203.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 45.

Nuvarande lydelse:

ner kronor i av staten utgivna obligationer,

ouppsägbara å innehavarens

sida samt förskrivna med fyra och en

halv procent årlig ränta; ägande banken

över dem förfoga efter ty här nedan

sägs.

§

Hypoteksbanken åligger att vid all

den upplåning, densamma till utlåning

åt hypoteksföreningarna ombesörjer,

noggrant tillse, att tillräcklig

säkerhet därför i jordegendom

ställes och under hela avbetalningstiden

bibehålies i enlighet med de grunder,

som i sådant avseende äro bestämda

genom Kungl. Maj :ts denna

dag utfärdade särskilda nådiga förordning

angående de allmänna grunder,

som för hypoteksföreningars bildande

och framtida verksamhet skola

till efterrättelse lända.

De av---ort nedsättas.

Föreslagen lydelse:

ner kronor i av staten utgivna obligationer,

ouppsägbara å innehavarens

sida samt förskrivna med fyra och en

halv procent årlig ränta; ägande banken

över dem förfoga efter ty här nedan

sägs.

9.

Hypoteksbanken åligger att vid all

den upplåning, densamma till utlåning

åt hypoteksföreningarna ombesörjer,

noggrant tillse, att tillräcklig

säkerhet därför ställes och under

hela avbetalningstiden bibehålies i enlighet

med de grunder, som i sådant

avseende äro bestämda genom Kungl.

Maj :ts denna dag utfärdade särskilda

nådiga förordning angående de allmänna

grunder, som för hypoteksföreningars

bildande och framtida verksamhet

skola till efterrättelse lända.

De av----ort nedsättas.

§

Såsom säkerhet för hypoteksbankens

förbindelser skola anses och i

sådant avseende kunna användas de

förskrivningar med åtföljande säkerheter

i jordegendom, dem hypoteksföreningarna

för undfångna lån till

banken avgivit, bankens alla övriga

tillgångar samt grundfonden.

De till grundfonden hörande obligationerna

må kunna genom deras

försäljning till större eller mindre

del efter behov användas i den oförmodade

händelse att vid bankens utredning

dess förbindelser icke kunna

helt infrias genom användande

av dess egna tillgångar och de av

hypoteksföreningarna avgivna, förbindelserna

med åtföljande säkerheter

i jordegendom. Kan skogsbelå
-

13.

Såsom säkerhet för hypoteksbankens

förbindelser skola anses och i

sådant avseende kunna användas de

förskrivningar med åtföljande säkerheter,

dem hypoteksföreningarna för

undfångna lån till banken avgivit,

bankens alla övriga tillgångar samt

grundfonden.

De till grundfonden hörande obligationerna

må kunna genom deras

försäljning till större eller mindre

del efter behov användas i den oförmodade

händelse att vid bankens utredning

dess förbindelser icke kunna

helt infrias genom användande

av dess egna tillgångar och de av

hypoteksföreningarna avgivna förbindelserna

med åtföljande säkerheter.

Kan skogsbelånande förening ej

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 45.

7

Nuvarande lydelse:

nande förening ej helt infria sina

förbindelser till banken, må dock till

täckande av förlust, som i § 12 andra

stycket sägs, grundfonden, innan

bankens och övriga skogsbelånande

föreningars tillgångar därtill användas,

i mån så erfordras, dock högst

till ett belopp av trettio miljoner

kronor, tagas i anspråk, såframt eljest

nämnda tillgångar skulle nedgå

under det belopp som förefanns den

1 januari 1931.

De till grundfonden hörande obligationerna

må ock---under
rätta

riksgäldskontoret.

De till grundfonden hörande obligationerna

må ej---bankens

utlåning.

Föreslagen lydelse:

helt infria sina förbindelser till banken,

må dock till täckande av förlust,

som i § 12 andra stycket sägs,

grundfonden, innan bankens och övriga

skogsbelånande föreningars tillgångar

därtill användas, i mån så erfordras,

dock högst till ett belopp

av trettio miljoner kronor, tagas i

anspråk, såframt eljest nämnda tillgångar

skulle nedgå under det belopp

som förefanns den 1 januari

1931.

De till grundfonden hörande obligationerna

må ock---under
rätta

riksgäldskontoret.

De till grundfonden hörande obligationerna

må ej —• — — bankens

utlåning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1948.

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 16 maj 1890 (nr 21

s. 11) angående de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars

bildande och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända.

Härigenom förordnas, dels att § 2 förordningen den 16 maj 1890 angående

de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars bildande och

framtida verksamhet skola till efterrättelse lända, skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan sägs dels ock att i förordningen skall närmast efter

§ 12 införas en ny paragraf, betecknad § 12 a, av nedan angiven lydelse.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

§ 2.

Såsom delägare---rätt inne- Såsom delägare---rätt innebar.

bar.

Utan hinder av vad i första stycket

sägs må inträde i hypoteksförening

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 45.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

kunna beviljas envar, som inom föreningens

verksamhetsområde bedriver

jordbruk och som hos föreningen

vill upptaga lån, för vars fulla gäldande

staten åtagit sig svara.

§ 12 a.

Vad i §§ 4—12 är stadgat rörande

delägares lånerätt och skyldighet att

ställa och underhålla säkerhet för erhållet

lån skall icke utgöra hinder för

föreningen att utlämna lån, för vars

fulla gäldande staten år ansvarig.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1948.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till propositionen.

I samband med förevarande proposition har utskottet till behandling förehaft

två Iikalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren under

nr 415 av herr Strand jämte fyra av kammarens övriga ledamöter och den

andra inom andra kammaren under nr 582 av herr Mattsson jämte sex av

kammarens övriga ledamöter. I dessa motioner hemställes, »att riksdagen

måtte besluta den ändringen i det i propositionen nr 273 framlagda förslaget

till ändring i sparbankslagen, att det i 22 § andra stycket angivna beloppet

för insättningsmaximum höjes till sextiotusen kronor».

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till motionen

I: 415.

Utskottet.

Utskottet vill erinra, att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts i propositionerna

nr 149 och 187 framlagda förslag om att ett kreditgarantisystem

skall i stället för direkt statlig utlåning fr. o. m. den 1 juli 1948 tillämpas

i fråga om vissa låneformer på jordbrukets område, varvid de av staten

beviljade och garanterade lånen skola placeras i enskilda kreditinrättningar.

Den statliga kreditgarantigivningen har för nästkommande budgetår maximerats

till ett sammanlagt belopp av 55 miljoner kronor. Såsom chefen för

finansdepartementet i den nu föreliggande propositionen framhållit, torde de

enskilda kreditinrättningarnas kapacitet vara till fyllest för täckande av här

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 45.

9

avsedda kreditbehov, varför någon supplementär direkt kriditgivning från

statens sida icke torde påkallas. Utskottet delar departementschefens uppfattning

därom, att garantisystemet i den omfattning, som nu beslutats, icke

kan befaras i tillämpningen medföra ogynnsamma återverkningar på penningmarknaden.

Icke heller torde anledning finnas till antagande, att systemets

införande på sätt avses skulle kunna föregripa det slutliga ställningstagandet

till frågan om inrättandet av en statlig affärsbank. För egen de''l

vill utskottet i detta sammanhang endast framhålla önskvärdheten av att

vid beviljande av statliga garantier nödig försiktighet iakttages jämväl i fortsättningen

och att därvid beaktas de begränsade ekonomiska resurser, som

stå till buds för de med garantierna avsedda investeringarna. Det synes utskottet

angeläget att understryka detta, eftersom kreditgarantigivningen i

motsats till den direkta statliga kreditgivningen icke ställer några omedelbara

krav på kapitalanskaffning från statens sida och därför kan befaras

leda till ökade anspråk. Nödig återhållsamhet vid beviljande av kreditgarantier

synes för övrigt påkallad även med hänsyn därtill, att det nya systemet

för sin framgång är väsentligen beroende av att garantibeloppet kan inrymmas

inom ramen för de enskilda kreditinrättningarnas utlåningsmöjligheter.

Vad angår de ändringar i lagen om sparbanker och författningarna rörande

landshypoteksinstitutionen, som påkallas i anledning av införandet

av statlig kreditgarantigivning, har utskottet icke funnit anledning till erinran

mot vad härutinnan föreslagits i propositionen. Utskottet kan även ansluta

sig till de av departementschefen gjorda uttalandena om önskvärdheten

av att de statsgaranterade jordbrukslån, som upptagas hos sparbanker

och affärsbanker — även om de formellt sett icke bindas under hela lånetiden

utan utlämnas som vanliga uppsägningslån eller kortfristiga krediter

— likväl i praktiken komma att jämställas med långfristiga, från långivarens

sida ouppsägbara lån. Såsom i propositionen framhålles, torde det kunna

förutsättas, att dessa kreditinrättningar icke komma att till stärkande av

sin likviditet uppsäga statsgaranterade jordbrukslån. Då garantilånen, åtminstone

inom överskådlig lid, komma att utgöra endast en ringa del av

kreditinrättningarnas totala utlåning, lära lånen kunna tillhandahållas av

dem utan att i nämnvärd mån försvaga deras likviditetsställning. Under

alla förhållanden kan man räkna med att vederbörande inspektionsmyndighet

med uppmärksamhet följer utvecklingen ur likviditetssynpunkt av

ifrågavarande lånerörelse. För landshypoteksinstitutionen uppkomma icke

motsvarande likviditetsspörsmål i anledning av garantilånen, enär kapitalanskaffningen

här är avsedd att ske genom upplåning på samma tid som

utlåningen.

1 fråga om maximibeloppet för insättning å motbok med sparbank bar i

propositionen föreslagits en höjning från 30 000 kronor till 40 000 kronor, medan

i motioner inom kamrarna ifrågasatts, att beloppet skulle höjas till

00 000 kronor. Då såsom i propositionen framhålles frågan om insättningsinaxiinum

är avsedd att slutligt övervägas i samband med eu förestående

2 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 8 samt. h!ri5.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr i5.

revision av sparbankslagstiftningen, synes det lämpligt att nu framgå med

en viss försiktighet vid höjningen av detta maximum. Enligt utskottets mening

torde emellertid utan risk för ett föregripande av revisionen en något

längre gående höjning än den Kungl. Maj :t föreslagit kunna genomföras i

detta sammanhang. 1 sådant avseende föreslår utskottet med biträdande

av vad bank- och fondinspektionen ifrågasatt, att i 22 § sparbankslagen

fastställes ett insättningsmaximum av 50 000 kronor. Såsom inspektionen

framhållit, bör detta maximibelopp dock endast avse sparbank, hos vilken

summan av insättarnas behållning och sparbankens fonder enligt senaste

bokslut överstiger 3 miljoner kronor, medan för sparbanker med mindre omslutning,

i analogi med hittills tillämpad praxis, ett lägre maximibelopp

bör gälla. Någon uttrycklig bestämmelse i sparbankslagen, som föreskriver

ett lägre insättningsmaximum i sistnämnda fall, torde icke vara erforderlig;

utskottet förutsätter nämligen, att länsstyrelserna vid prövning av frågan

om reglementsändringar iakttaga, att — alltefter sparbankernas storleksordning

— ett lägre maximum än 50 000 kronor fastställes för mindre

sparbanker. 1 enlighet härmed har utskottet i sitt förslag till förenämnda

paragraf endast vidtagit den ändringen av Kungl. Maj :ts förslag, att ordet

fyrtiotusen utbytts mot ordet femtiotusen. I anslutning till av sparbanksinspektionen

i detta ärende gjorda påpekanden vill utskottet slutligen i

detta sammanhang uttala den förhoppningen, att sparbankerna låta sig angeläget

vara att tillse, att höjningen av insättningsmaximum icke medför

en förskjutning mot ökad inlåning av mera rörlig art från affärs- och industriföretag

in. fl., vilket skulle vara ägnat att icke blott menligt inverka

på likviditeten utan även försämra villkoren för det egentliga sparandet.

Vad Kungl. Maj :t föreslagit i fråga om höjning av insättningsmaximum

på sparkasseräkning och därmed likartad räkning hos bankbolagen samt

om höjning av grundfonden för Sveriges allmänna hypoteksbank har icke

givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande

proposition med den ändringen beträffande förslaget till lag

angående ändring i lagen den 29 januari 1923 (nr 286) om

sparbanker, att 22 § skall erhålla följande ändrade lydelse:

22 §.

Sparbank må---upptaga lån.

En och samma insättares tillgodohavande må icke annorledes

än genom upplupen räntas läggande till kapitalet ökas

utöver visst i reglementet bestämt belopp, högst femtiotusen

kronor; dock må Konungens befallningshavande, då särskilda

skäl därtill föranleda, meddela sparbank tillstånd att

i fråga om viss insättares tillgodohavande höja det sålunda

bestämda beloppet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 45.

11

Ej må---uppsägningstidens utgång;

b) att förevarande motioner I: 415 och II: 582, i den mån

de ej må anses besvarade genom vad utskottet under a)

hemställt, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 juni 1948.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sundvik, Leander*, Lundqvist,

Edin*, Fahlander*, Näsgård och Annér*;

från andra kammaren: herrar Wiberg, Paulsen, von Seth, Andersson i

Munkaljungby, Mattsson*, Fröderberg, Nilsson i Landskrona och Svensson

i Alingsås.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:319 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1948/49 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. a1 i texten