Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om reglering av pensions förhållandena för konstitutionsutskottets sekreterare S. V. Holm.

1948-06-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1948:49, Utlåtande i anledning av väckta motioner om reglering av pensions förhållandena för konstitutionsutskottets sekreterare S. V. Holm.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

1

Nr 49.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om reglering av pensions

förhållandena för konstitutionsutskottets sekreterare

S. V. Holm.

I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande

motioner, väckta den ena under nr 187 i första kammaren av herrar

Holmbäck och Andersson, Jones Erik, och den andra under nr 314 i andra

kammaren av herr Spångberg jämte två av kammarens övriga ledamöter,

har hemställts, »att riksdagen, i anslutning till vad i det föregående anförts,

ville besluta, att bestämmelserna i 1947 års tjänstepensionsreglemente

för riksdagens verk angående förordnandepension till närmast jämförlig

befattningshavare i lönegrad Cp skola äga motsvarande tillämpning beträffande

konstitutionsutskottets sekreterare Sune Valdemar Holm».

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen I: 187.

Av handlingarna inhämtas, att Holm är född den 18 april 1902, att han

år 1921 avlade filosofie kandidatexamen och år 1923 juris kandidatexamen,

att han innehaft anställning hos konstitutionsutskottet såsom kanslist resp.

notarie år 1927, såsom notarie med sekreterargöromål åren 1928—1930 och

såsom sekreterare alltsedan år 1931, att han alltsedan år 1932 är sekreterare

hos riksdagens interparlamentariska grupp samt att han biträtt vid

vissa sakkunnigutredningar.

över förevarande motioner har utskottet inhämtat yttrande från riksdagens

kanslideputerade, vilka anfört:

I motionerna erinras om, att konstitutionsutskottets ordförande och vice

ordförande herrar Hallén och Jones Erik Andersson i en den 7 juni 1946

till bankoutskottet avlåten skrivelse gjorde framställning om åtgärder för

beredande av pensionsrätt åt Holm. Vad till stöd härför anfördes i skrivelsen

finnes återgivet i motionen I: 187, vartill kanslideputerade sålunda

kunna hänvisa. På anmodan av herrar talmän avgåvo kanslideputerade ett

i motionen jämväl återgivet yttrande av innebörd att den då gjorda framställningen

icke borde bifallas. Jämväl herrar talmän funno i skrivelse

till bankoutskottet framställningen icke böra föranleda någon åtgärd.

Bankoutskottet tillkännagav härefter i skrivelse till konstitutionsutskottets

presidium, att utskottet i anslutning till kanslideputerades och herrar talmäns

ställningstagande icke funnit skäl att för det dåvarande tillstyrka någon

åtgärd i framställningens syfte.

I avseende å de skäl, som i de nu väckta motionerna åberopats, få kanslideputerade

hänvisa till motionen 1: 187.

Bihang till riksdagens protokoll J048. 8 samt. Nr 49.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

Motionärerna yrka nu, att riksdagen ville besluta att bestämmelserna i

1947 års tjänstepensionsreglemente för riksdagens verk angående förordnandepension

till närmast jämförlig befattningshavare i lönegrad Cp skola

äga motsvarande tillämpning beträffande Holm. Denna framställning innebär

sålunda i sak en upprepning av den som för två år sedan gjordes av

konstitutionsutskottets presidium. Kanslideputerade kunna därför för sin

del hänföra sig till vad kanslideputerade då anförde. Att sedan dess några

ändrade förhållanden inträtt, som skulle kunna föranleda frågans återupptagande,

framgår i vart fall ej av hittills förebragt utredning. Motionärerna

ha emellertid utgått från att bankoutskottets uttalande år 1946 icke torde

kunna uppfattas som ett rent avslag på den då gjorda framställningen om

reglering i förväg av Holms framtida pensionsförhållanden utan endast

vore ett beslut om uppskov under en relativt begränsad tidrymd med frågans

lösning i avvaktan på ett ordnande av riksdagsvaktmästarnas anställnings-

och pensionsförhållanden, varför — sedan sistnämnda spörsmål vunnit

sin lösning vid slutet av föregående års riksdag — tidpunkten nu vore

inne för omprövning av frågan om åtgärder för beredande av pensionsrätt

åt Holm. Kanslideputerade kunna näppeligen instämma ens i detta betraktelsesätt.

Däremot kunde möjligen visst samband sökas mellan denna fråga och

den vid nu innevarande riksdag alltjämt oavgjorda frågan om pensionering

av vissa äldre riksdagsvaktmästare. Kanslideputerade ha ur principiella

synpunkter intet att erinra mot frågans upptagande vid en utredning, som

bankoutskottet möjligen kan finna böra anställas i sådant sammanhang.

Endast under förutsättning att av en sådan utredning tilläventyrs framgår,

att hittills följd praxis beträffande pensionering av hos riksdagen anställd

personal icke tillfredsställer rimliga krav på en tryggad ålderdom för vederbörande,

komma i motionerna berörda frågor om avvägning av Holms

tjänsteställning, pensionsunderlag och familjepension till bedömande. I

denna del sakna kanslideputerade därför anledning att för det närvarande

uttala sig över motionerna.

Motionärerna ha ansett ett beslut i denna sak svårligen kunna åberopas

som prejudikat i något annat fall förr än tidigast efter några tiotal år.

Kanslideputerade kunna emellertid icke underlåta att framhålla, att utöver

Holm ett antal tjänstemän finnes hos riksdagen anställda, vilka icke synas

inneha tjänst, med vilken pensionsrätt är förenad. För dessas vidkommande

torde sålunda riksdagens ståndpunktstagande i anledning av motionen

I: 187 medföra konsekvenser.

Utskottet. Såsom i motionerna erinras, har frågan om beredande av pensionsrätt

åt Holm vid ett tidigare tillfälle bragts under bankoutskottets

prövning genom en av ordföranden och vice ordföranden i konstitutionsutskottet

hos bankoutskottet vid 1946 års riksdag (höstsessionen) gjord

framställning i ämnet. Efter hörande av kanslideputerade — vilka efter

hänvisning till den då ännu olösta frågan om riksdagsvaktmästarnas anställningsförhållanden

ansågo spörsmålet om Holms framtida pensionerande

icke vara av den brådskande natur att ärendet behövde upptagas

under nämnda riksdag — samt av kamrarnas talmän, vilka instämde i vad

kanslideputerade anfört, tillkännagav bankoutskottet i skrivelse till kon
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

3

stitutionsutskottets ordförande och vice ordförande sin anslutning till vad

kanslideputerade anfört, varför utskottet icke fann skäl att för det dåvarande

tillstyrka någon åtgärd i den gjorda framställningens syfte.

När nu Holms pensionsfråga motionsvägen dragits under riksdagens

prövning, har frågan såtillvida kommit i ett nytt läge, att de yngre riksdagsvaktmästarna

fått sina anställnings- och pensionsförhållanden reglerade

genom beslut av 1947 års riksdag, i det att denna personalgrupp omvandlats

till helårsanställda extra ordinarie tjänstemän. För de äldre vaktmästarna

ha enligt beslut av innevarande riksdag fastställts vissa grunder

i fråga om pensioneringen, varvid fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigats

besluta om pension i varje särskilt fall.

Med hänsyn till den långvariga anställning hos konstitutionsutskottet,

som Holm redan innehaft och ytterligare kan beräknas komma att inneha,

lärer man kunna utgå från att Holm, därest han icke tillträder pensionsberättigande

allmän tjänst, vid inträffande avgång ur riksdagens tjänst vid

en levnadsålder, motsvarande normal pensionsålder, kommer att få sig tillerkänd

riksdagspension på sätt tidigare i liknande fall förekommit (jfr

bankoutsk. uti. nr 19/1937 angående pension åt andra kammarens sekreterare

Per A. Cronvall).

Det yrkande, som innefattas i de väckta motionerna, har emellertid en

vidsträcktare innebörd och avser att åt Holm redan nu skapa garantier för

erhållande av viss till beloppet bestämd pension vid framdeles inträffande

avgång ur tjänst. Härvid skulle Holm anses hänförlig till gruppen förordnandetjänstemän

(Cp), vilket skulle innebära, att han vid avgången bleve

berättigad till genast börjande pension, oavsett då uppnådd levnadsålder.

Den sålunda väckta frågan är av så särpräglad natur, att den undandrager

sig bedömande med hänsyn till hittills tillämpad praxis beträffande pensionering

av riksdagstjänstemän. Motionärernas förslag måste därför i och

för sig ingiva betänksamhet. Över huvud taget synes det tveksamt, huruvida

förutsättningar kunna anses vara för handen att beträffande den

tjänst, varom här är fråga — vars innehavare anställes för en riksdag i

sänder och alltså endast för de! av kalenderår — konstruera en pensionsrätt

i likhet med den som gäller för statliga förordnandetjänstemän, vilka

i regel förordnas för sex år, undantagsvis för tre år. Utskottet kan därför

ej förorda, att riksdagen nu skulle binda sig för en förhandsutfästelse om

pension av den innebörd, som motionärerna tänkt sig.

Emellertid må icke förbises — vilket också framhållits i motionerna —

att det kan framstå som önskvärt, att konstitutionsutskottet vid valet av

sekreterare icke är bundet av personliga hänsyn, vilket kan bli fallet så

länge Holms pensionsfråga är svävande. Under sådana förhållanden och

med beaktande av alt Holm, som ägnat huvuddelen av sina krafter åt riksdagen,

icke innehar någon annan pensionsberättigande tjänst, tala skäl för

alt pensionsfrågan nu bringas till en positiv lösning. En dylik lösning sy
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 4.9.

nes utskottet böra sökas i den formen, att Holm tillförsäkras pensionsrätt

på grund av sin anställning hos konstitutionsutskottet enligt i princip de

grunder, som enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente för riksdagens verk

gälla beträffande innehavare av befattningar tillsatta medelst fullmakt eller

konstitutorial, och vilka i stort sett godkänts för pensioneringen av äldre

riksdagsvaktmästare. Detta skulle innebära, att Holm berättigades åtnjuta

pension från uppnådd ålder av 65 år eller, i händelse av invaliditet eller

sjukdom, dessförinnan enligt reglementets bestämmelser. Vid avgång från

riksdagens tjänst före 65 års ålder av annan anledning än invaliditet eller

sjukdom skulle Holm erhålla rätt till tjänstelivränta, som beräknas efter

antalet tjänstår och utgår fr. o. in. nämnda ålder. Om Holm nödgas avgå

från sin befattning i konstitutionsutskottet före nämnda ålder och icke

kan erhålla annan i pensionshänseende ungefär likvärdig tjänst hos riksdagen

eller annorstädes, bör han av riksdagen beredas en genast börjande

livränta med skäligt belopp.

I pensionshänseende torde Holm skäligen böra likställas med befattningshavare

i lönegraden Ca 33 (byråchef m. fl.), vilket innebär, att pensionen

skulle, vid minst 30 fulla tjänstår, bli 10 920 kronor och vid lägre antal

tjänstår reduceras i proportion till det felande antalet. I fråga om tjänstårsberäkningen

synes i analogi med vad som medgivits beträffande riksdagsvaktmästarna

(jfr bankoutsk. uti. 57/1947 s. 6) böra gälla, att Holm

berättigas tillgodoräkna all effektiv tjänstgöringstid hos riksdagen ökad

med 25 procent, med iakttagande härvid att antalet under ett och samma

kalenderår tillgodoräknade tjänstgöringsdagar icke må överstiga 365. Enligt

de principer, som plägat tillämpas vid beviljande av s. k. riksdagspensioner,

synes Holm böra få vidkännas en reduktion av pensions- resp. livräntebeloppet

med 10 procent med hänsyn till att han icke erlagt några

pensionsavgifter.

Beträffande frågan om familjepension resp. familjelivränta åt Holms

efterlevande synes denna, med utgångspunkt från pensionsunderlaget i

lönegraden Ca 33, böra ordnas i anslutning till de grunder, som gälla enligt

familjepensionsreglementet för riksdagens verk, dock med iakttagande av

ovan angivna regler för tjänstår sberäkning och reduktion med hänsyn till

ej erlagda pensionsavgifter.

Det bör ankomma på fullmäktige i riksgäldskontoret att i sådana fall,

då pensionsreglementena skola tillämpas på Holm eller hans efterlevande,

pröva och avgöra fråga om beviljande av pension eller livränta.

Ett beslut av ovan angiven innebörd torde näppeligen behöva medföra

några direkta konsekvenser beträffande pensioneringen av med Holm likställda

tjänstemän hos riksdagen (kammar- och utskottssekreterare), enär

dessa samtliga redan ha pensionsrätt på grund av anställning i statlig fullmakts-

eller konstitutorialtjänst. Beträffande övriga tjänstemän hos riksdagen,

för vilka riksdagspension kan ifrågakomma, föreligga ej såsom be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

5

träffande Holm några särskilda skäl för att pensionsfrågan upptages på

förhand, utan torde densamma böra liksom hittills prövas i varje särskilt

fall i samband med avgång ur tjänst.

På grund av det anförda hemställes,

1) att riksdagen måtte besluta reglera pensionsförhållandena

för konstitutionsutskottets sekreterare Sune Valdemar

Holm i överensstämmelse med ovan angivna grunder; samt

2) att förevarande motioner I: 187 och II: 314 måtte anses

besvarade genom vad utskottet ovan under 1) hemställt.

Stockholm den 16 juni 1948.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sundvik, Lundqvist, Petersson

i Karlskrona, Andersson i Tidaholm, Persson i Älvdalsåsen och Persson

i Vinslöv;

från andra kammaren: herrar Wiberg, Paulsen, von Seth, Fröderberg,

Sundberg, Nilsson i Landskrona, Persson i Norrby och fru Humla.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.