Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 51

1948-07-01 · 48 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 46 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1948:51, Bankoutskottets utlåtande nr 51

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 51.

1

Nr 51.

Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk förslag

till ngtt avlöningsreglemente för riksdagens verk

m. m.

Under erinran att 1947 års avlöningsreglemente för riksdagens verk — i

likhet med det år 1947 utfärdade statens allmänna avlöningsreglemente —

äger allenast provisorisk giltighet till och med den 30 juni 1948, uppdrogo

delegerade för riksdagens verk genom beslut den 4 mars 1948 åt ledamöterna

i 1947 års löne- och pensionskommitté för riksdagens verk, nämligen

bankofullmäktigen David Hall, ordförande, bankdirektören Hj. Ekengren,

kanslirådet i finansdepartementet F. Ericson samt riksgäldskommissarien

S. Widlund, att utarbeta förslag till de ändringar i gällande avlönings- och

pensionsreglementen för riksdagens verk, som kunde föranledas av de förslag,

vilka komme att framläggas för statsförvaltningen i övrigt.

Sedan Kungl. Maj :t i proposition nr 225 till innevarande års riksdag framlagt

förslag till nya avlöningsreglementen för den övriga statsförvaltningen

in. m. samt i proposition nr 274 föreslagit vissa ändringar i 1947 års allmänna

tjänsté- och familjepensionsreglementen, har kommittén till delegerade

överlämnat ett den 10 juni 1948 dagtecknat betänkande med förslag

till nytt avlöningsreglemente för riksdagens verk. Kommitténs betänkande

är bilagt detta utlåtande. Beträffande innehållet i detsamma får utskottet,

i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till bilagan.

På anmodan av delegerade hava fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i

riksgäldskontoret, styrelsen för riksdagsbiblioteket, riksdagens justitieombudsman

och riksdagens militieombudsman avgivit utlåtanden över betänkandet.

Bankofullmäktige och riksgäldsfullmäktige hava vid sina utlåtanden

fogat yttranden från Biksbankstjänstemännens förening, föreningen

Kvinnor i statens tjänst och Civilförvaltningens personalförbund respektive

från Riksgäldskontorets tjänstemannaförening. Vidare har lönenämnden för

riksdagens verk, efter att ha tagit del av samtliga ovan omförmälda yttranden,

utlåtit sig över förslaget.

Riksbankstjänstemännens förening, föreningen Kvinnor i ståtens tjänst

och Riksgäldskontorets tjänstemannaförening hava framställt erinringar mot

lönekommitténs förslag i vad det avser bestämmelserna i 13 § angående möjligheten

att föreskriva tjänstgöringsskyldighet i en eventuell blivande statlig

affärsbank samt i 16 § beträffande lönenämndens sammansättning. I

övrigt har förslaget i de avgivna yttrandena tillstyrkts eller lämnats utan

erinran, bortsett från att Civilförvaltningens personalförbund framställt visst

1 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 8 samt. Nr 51.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 51.

önskemål om övergångsbestämmelser beträffande tjänstemans skyldighet

att bidraga till kostnaden för tjänstedräkt.

Med skrivelse den 29 juni 1948 ha delegerade överlämnat lönekommitténs

förslag jämte inkomna yttranden samt därvid — under erinran att riksdagen

på hemställan av statsutskottet (uti. nr 165) bifallit vad Kungl. Maj :t

i förenämnda proposition nr 225 föreslagit — för egen del anfört följande.

Såsom kommittén framhållit, har förslaget till nytt avlöningsreglemente

utformats i nära anslutning till det i ovannämnda proposition nr 225 framlagda,

av riksdagen numera godkända förslaget till statens allmänna avlöningsreglemente

med väsentligen samma eller motsvarande avvikelser i

förhållande till detta, som för närvarande gälla i förhållande till det för

innevarande budgetår gällande allmänna statliga reglementet. Beträffande

sådana bestämmelser, vilka äro gemensamma för riksdagens verk och för

statsförvaltningen i övrigt, innebär det nya reglementsförslaget följaktligen

— bortsett från 13 § — samma ändringar i förhållande till 1947 års avlöningsregleinente

för riksdagens verk som i propositionen förordats i förhållande

till det provisoriska statens allmänna avlöningsreglemente.

Delegerade anse sig böra biträda vad kommittén föreslagit och hava funnit

anledning närmare ingå på de särskilda bestämmelserna i förslaget endast

på de punkter, där erinringar framställts eller som beröra delegerades

egen sammansättning.

I 13 § av reglementsförslaget har kommittén föreslagit ett tillägg, enligt vilket

ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt eller konstitutorial,

skall vara pliktig att, där så av organisatoriska skäl finnes påkallat, efter

beslut av riksdagen låta förflytta sig till tjänstgöring hos bankaktiebolg, i vilket

staten innehar mer än hälften av aktiekapitalet. Detta förslag har föranletts

av att i det åt 1945 års bankkommitté meddelade uppdraget ingår att

pröva frågan om inrättande av en statlig affärsbank, samt att, om en dylik

bank skulle komma till stånd, till denna kunde komma att överflyttas vissa av

riksbankens nuvarande verksamhetsgrenar med därav följande nedskärning

av riksbankens kontorsnät och personalorganisation. Ett överförande

i viss utsträckning av personal från riksbanken till den nya affärsbanken

kunde därvid komma att befinnas lämpligt. Kommittén har i sin motivering

till förslaget vidare framhållit bl. a., att tjänsteman, som ålades tjänstgöra

vid affärsbanken, skulle kvarstå i sin innehavande tjänst i riksbanken

och sålunda vara garanterad den lön och pension, som tillkomme honom

enligt gällande bestämmelser. I analogi med vad som för statsförvaltningen

i övrigt förutsättes anser kommittén i princip böra gälla, att tjänstgöringen

skall innefatta arbetsuppgifter av liknande art som dem, tjänstemannen

haft att utföra under sin ordinarie tjänstgöring, eller i varje fall arbetsuppgifter,

för vilka tjänstemannen genom sin utbildning är skickad. Mot förslaget

i denna del ha, såsom ovan antytts, erinringar framställts av Riksbankstjänstemännens

förening, föreningen Kvinnor i statens tjänst och

Riksgäldskontorets tjänstemannaförening, vilka samtliga hemställt, att ifrågavarande

tillägg skulle utgå. Fullmäktige i riksbanken och övriga myndigheter,

som yttrat sig över förslaget, ävensom lönenämnden hava emellertid

lämnat förslaget utan erinran. Bankofullmäktige hava framhållit,

att förslaget i denna del är att betrakta som en ren beredskapsåtgärd med

hänsyn till att i 51 § icke intagits något stadgande om att tjänstemännen

äro skyldiga underkasta sig ändring av bestämmelserna i 13 §. Lönenämnden

har för sin del anfört följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 51.

3

»Enligt lönenämndens mening hör vid ett ställningstagande till förevarande spörsmål

beaktas såväl angelägenheten av att de tjänstemän, vilka kunna bli övertaliga i riksbanken

vid en överflyttning av viss del av verksamheten till en affärsbank, kunna tagas

i anspråk för lämpliga arbetsuppgifter inom en sådan bank, som tjänstemännens intresse

av att icke få sina tjänstgöringsförhållanden förändrade i för dem ogynnsam riktning.

Ur först angivna synpunkt synes — såsom även fullmäktige i riksbanken framhållit

— kommitténs förslag utgöra en naturlig beredskapsåtgärd. Skulle icke denna åtgärd

vidtagas, skulle riksbanken kunna ställas inför tvånget att i framtiden utbetala

lön till tjänstemän, av vilkas arbetskraft hanken icke skulle ha behov och vilka icke

skulle kunna placeras inom andra delar av statsförvaltningen. Även om det torde kunna

förutsättas, att tjänstemännen i allmänhet vid en eventuell omorganisation lojalt skulle

ställa sig till förfogande för tjänstgöring i affärsbanken, får man icke bortse från möjligheten,

att enstaka tjänstemän skulle kunna utnyttja det tvångsläge, vari riksbanken

skulle råka, för att skaffa sig den förmån, som lön på övergångsstat skulle innebära,

därest tjänstemännen icke tagas i anspråk för tjänstgöring. I anslutning till det nu anförda

vill lönenämnden framhålla, att det berättigade intresse, som tjänstemännen ha

att själva få bestämma angående sina tjänstgöringsförhållanden, hör kunna tillgodoses

även om de skulle få sin tjänstgöring förlagd till en affärsbank. I fråga om dem, som

verkligen äro beredda att ställa sin arbetskraft till förfogande och att göra en insats

på det nya verksamhetsområdet, bör sålunda vid omorganisationen all möjlig hänsyn

tagas till deras önskemål beträffande arbetsuppgifter o. d. Vad befordringsmöjligheterna

beträffar vill lönenämnden särskilt framhålla, att vederbörande torde få lättare att nå

en högre tjänsteställning inom affärsbanken än att vinna befordran inom riksbanken

efter en eventuell begränsning av denna banks verksamhet. Med beaktande av anförda

synpunkter har lönenämnden icke ansett sig böra framställa någon erinran mot det av

kommittén föreslagna tillägget till 13 §. Lönenämnden vill emellertid understryka lämpligheten

av att det i samband med tilläggets godkännande klart utsäges, att stadgandet

endast är avsett att tillämpas i samband med överflyttande av en del av riksbankens

verksamhet till en affärsbank, i vilken staten är huvuddelägare, samt att tjänstemännens

tjänstgöring i en dylik affärsbank skall såvitt möjligt ordnas i samförstånd med tjänstemännen

och under hänsynstagande till deras berättigade intressen.»

Två av lönenämndens ledamöter (herrar Falk och Wallenborg) hava biträtt

de tre personalföreningarnas hemställan om att tillägget i 13 § skulle

utgå. Reservanterna hava framhållit — förutom att kommittén bort överlägga

med personalorganisationerna innan här avsedda förslag framlades

— bl. a. att, om den av kommittén åsyftade statliga affärsbanken komme

till stånd, det syntes lämpligt att först då taga ställning till den föreslagna

»förflyttningsskyldigheten» i samband med den utredning om riksbankens

fortsatta arbetsuppgifter, som då måste ske. Det bleve då även tillfälle att

i denna så betydelsefulla fråga taga kontakt med tjänstemännen.

Delegerade instämma i vad lönenämnden anfört i nu förevarande fråga.

Såsom såväl lönekommittén som lönenämnden förutsatt bör självfallet,

innan tjänstemän åläggas att tjänstgöra i en eventuell blivande statlig affärsbank,

överläggningar äga rum med berörda personalorganisationer rörande

arbetsuppgifter och tjänstgöringsförhållanden.

Kommitténs förslag i 16 § angående lönenämndens sammansättning och

formen för dess tillsättande överensstämmer med vad som för närvarande

gäller och som gällde även vid tillkomsten av det nuvarande avlöningsreglementet.

Riksgäldskontorets tjänstemannaförening bar med instämmande

från Riksbankstjänstemännens förening och föreningen Kvinnor i statens

tjänst hemställt om sådan ändring av ifrågavarande bestämmelse, att personalorganisationerna

vid riksdagens verk skulle erhålla rätt att utse tre ledamöter

i lönenämnden jämte tre suppleanter för dessa. Kommitténs förslag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 51.

har däremot tillstyrkts eller lämnats utan erinran i övriga yttranden över

förslaget, och delegerade hava för sin del icke funnit anledning föreslå någon

ändring i detta förslag.

I likhet med lönekommittén samt bankofullmäktige och riksgäldsfullmäktige

anse delegerade, att det ur praktisk synpunkt skulle vara lämpligt om

hanko- och riksgäldsfullmäktige kunde utse vardera en suppleant för de

av respektive fullmäktige valda delegerade. 17 § 1 mom. första stycket i kommitténs

förslag torde följaktligen böra kompletteras med föreskrift av dylik

innebörd. Nämnda stycke synes förslagsvis kunna erhålla följande lydelse:

Delegerade för riksdagens verk utgöras av två av fullmäktige i riksbanken och två

av fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka vederbörande fullmäktige inom sig utse för ett

år åt gången, samt ordföranden i styrelsen för riksdagsbiblioteket. Vardera fullmäktige

äga att inom sig utse en suppleant.

Enligt den föreslagna lydelsen skola banko- och riksgäldsfullmäktiges

representanter i delegerade liksom hittills utses för ett år i sänder. De nuvarande

representanterna hava valts för tiden till utgången av innevarande

år. Ehuru man får utgå från att suppleanter i allmänhet böra utses samtidigt

med att val sker av ordinarie ledamöter i delegerade, bör möjlighet föreligga

för vederbörande fullmäktigeinstitutioner att, så snart det nya reglementet

blivit utfärdat, välja suppleanter för tiden till årets slut. Den föreslagna avfattningen

av paragrafen innebär inget hinder mot en sådan åtgärd.

Även i övrigt hava delegerade ansett sig kunna biträda vad kommittén

föreslagit. Bankoutskottet synes sålunda böra utverka riksdagens bemyndigande

för delegerade att utfärda avlöningsreglemente för riksdagens verk i

huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag med den jämkning

beträffande 17 §, som ovan förordats, samt att under vissa av kommittén

angivna förutsättningar vidtaga ändringar i avlöningsreglementet ävensom

att utfärda erforderliga övergångsbestämmelser. Delegerade torde vidare erhålla

bemyndigande att meddela föreskrifter om löneklassplacering av tjänstemän,

som före den 1 juli 1947 erhållit ordinarie eller extra ordinarie

tjänst, motsvarande lägst slutstadiet i reglerad befordringsgång enligt kungörelsen

1947: 436, i huvudsaklig överensstämmelse med vad som i sådant

hänseende må beslutas för statsförvaltningen i övrigt (jfr prop. nr 225, s.

255 ff., samt statsutskottets utlåtande nr 165, s. 21). Slutligen torde bemyndigande

böra lämnas delegerade att vidtaga de ändringar i 1947 års tjänstepensionsreglemente

för riksdagens verk, som föranledas av avlöningsreglementets

ändrade benämning.

Under åberopande av det anförda ha delegerade hemställt, att bankoutskottet

ville föreslå riksdagen att bemyndiga delegerade

a) att utfärda avlöningsreglemente för riksdagens verk i huvudsaklig

överensstämmelse med det av kommittén framlagda förslaget med den ändring

av 17 §, som av delegerade föreslagits,

b) att med iakttagande av vad lönekommittén anfört framdeles vidtaga

mot företagna ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente svarande

ändringar i avlöningsreglementet för riksdagens verk,

c) att med iakttagande av de huvudgrunder, som i sådant hänseende må

beslutas för statsförvaltningen i övrigt, och av vad lönekommittén anfört

utfärda övergångsbestämmelser,

d) att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som i sådant hänseende

må beslutas för statsförvaltningen i övrigt meddela föreskrifter om löne
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 51.

5

klassplacering av tjänstemän, som före den 1 juli 1947 erhållit ordinarie

eller extra ordinarie tjänst motsvarande lägst slutstadiet i reglerad befordringsgång

enligt kungörelsen 1947: 436, samt

e) att vidtaga de ändringar i 1947 års tjänstepensionsreglemente för riksdagens

verk, som sammanhänga med avlöningsreglementets ändrade benämning.

Utskottet.

Såsom delegerade erinrat, har riksdagen numera med bifall till propositionen

nr 225 bemyndigat Kungl. Maj :t att utfärda nya avlöningsreglementen

för den Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen. Enligt det av

delegerade nu framlagda förslaget skulle delegerade bemyndigas att — på

motsvarande sätt som i fråga om det Kungl. Maj :t lämnade bemyndigandet

att utfärda statens allmänna avlöningsreglemente — utfärda avlöningsreglemente

för riksdagens verk i huvudsaklig överensstämmelse med det av

1947 års löne- och pensionskommitté för riksdagens verk utarbetade förslaget,

dock med visst tillägg till 17 § 1 mom. första stycket sagda reglemente

angående utseende av två suppleanter för delegerade. Bortsett från att i 13 §

reglementsförslaget införts en ny regel beträffande ordinarie tjänstemäns

tjänstgöringsskyldighet, ansluter sig förslaget i tillämpliga delar till det för

tjänstemän vid statsförsvaltningen i övrigt antagna lönesystemet allenast

med de avvikelser, som betingas av de särskilda förhållandena inom riksdagens

verk och vilka redan ha sin motsvarighet i 1947 års provisoriska reglemente

för samma verk. Utskottet har i likhet med de hörda myndigheterna

och lönenämnden funnit sig böra tillstyrka förslaget. Vad beträffar de olika

avsnitten av reglementsförslaget har utskottet funnit sig böra göra uttalanden

i följande hänseenden.

Enligt kommittéförslaget skulle 13 § i avlöningsreglementet kompletteras

med en föreskrift, att ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt

eller konstitutorial, skulle vara pliktig att, där så av organisatoriska skäl

finnes påkallat, efter beslut av riksdagen låta förflytta sig till tjänstgöring

hos bankaktiebolag, i vilket staten innehar mer än hälften av aktiekapitalet.

Av motiveringen till förslaget i fråga framgår, att stadgandet uteslutande tager

sikte på förhållanden, vilka framdeles skulle bli aktuella, om en statlig

affärsbank skulle inrättas och denna därvid komme att övertaga vissa av

riksbankens verksamhetsgrenar. Avsikten är alltså icke att utan vidare föreskriva

skyldighet för personalen att låta förflytta sig till tjänstgöring vid

något av de bankaktiebolag, i vilket staten redan nu innehar huvuddelen av

aktiekapitalet, nämligen Aktiebolaget Jordbrukarbanken och Aktiebolaget

Göteborgs handelsbank. Utskottet finner anledning särskilt framhålla detta,

enär, enligt vad remisshandlingarna utvisa, motsatsen gjorts gällande från

tjänstemannahåll. I övrigt vill utskottet understryka vad kommittén, lönenämnden

och delegerade anfört därom, att innan tjänsteman ålägges att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 51.

tjänstgöra i en eventuell blivande statlig affärsbank, överläggningar självfallet

böra äga rum med berörda personalorganisationer rörande såväl arbetsuppgifter

som tjänstgöringsförhållanden. Påpekas bör dessutom, att enligt

förslaget riksdagens beslut erfordras för att dylik skyldighet skall inträda.

Utskottet förutsätter, att i samband med ett beslut angående sådana

organisatoriska förändringar inom riksbanken, varom här är fråga, personalens

tjänstgöring såvitt möjligt ordnas i samförstånd med tjänstemännen

och under hänsynstagande till deras berättigade intressen. Utskottet utgår

vidare såsom självklart från att 13 § ej må utnyttjas att ålägga riksbankens

befattningshavare tjänstgöringsskyldighet vid statlig affärsbank, där arbetskonfliktstillstånd

råder. Beträffande frågan om de former, under vilka tjänstgörings-

samt avlönings- och pensionsförhållandena lämpligen böra ordnas

för den personal, som må komma att överflyttas för tjänstgöring hos en

eventuell statlig affärsbank, vill utskottet framhålla, att denna fråga kan

bli föremål för närmare övervägande först i samband med förslag till riksdagen

om inrättande av en dylik bank.

Emellertid är det nödvändigt att redan nu i det nya avlöningsreglementet

fastslå den här avsedda tjänstgöringsskyldigheten, enär en sådan möjlighet

eljest icke står öppen förrän vid nästa lönereglering och då endast under

förutsättning, att tjänstemännen, såsom vid nu förevarande lönereglering

får antagas vara fallet, finna med sin fördel förenligt att övergå på det nya

lönereglementet. Om det nu föreslagna tillägget icke skulle göras, skulle, såsom

lönenämnden framhållit, riksbanken kunna ställas inför tvånget att i

framtiden utbetala lön till tjänstemän, av vilkas arbetskraft banken icke

skulle ha behov och vilka icke skulle kunna placeras inom andra delar av

statsförvaltningen. Av det anförda torde framgå, att utskottet hyser den uppfattningen,

att de farhågor, som från tjänstemannahåll yppats gentemot

den föreslagna utvidgade tjänstgöringsskyldigheten, äro oberättigade.

I anslutning till vad kommittén anfört, vill utskottet framhålla önskvärdheten

av att ändringar vidtagas i stadgarna för riksdagsbiblioteket i syfte att

tillsättningsformerna för ordinarie tjänster inom biblioteket regleras i överensstämmelse

med kommitténs uttalande på denna punkt. Det torde ankomma

på biblioteksstyrelsen att framlägga förslag i detta avseende.

I likhet med lönenämnden och de myndigheter, som särskilt yttrat sig i

detta ämne, anser utskottet någon ändring icke påkallad av 16 § i reglementsförslaget

beträffande lönenämndens sammansättning, varom yrkande

framställts från tjänstemannahåll. I fortsättningen bör nämnden alltså liksom

hittills utses av bankoutskottet, givetvis med beaktande i möjligaste mån

av personalorganisationernas önskemål beträffande valet av löntagarrepresentanter.

Utskottet biträder delegerades förslag, att till 17 § 1 mom. första stycket i

avlöningsreglementet införes ett tillägg, varigenom fullmäktige i riksbanken

och fullmäktige i riksgäldskontoret skulle äga utse vardera en suppleant i

delegerade. Såsom delegerade framhållit, synes hinder icke böra möta för

vederbörande fullmäktigeinstitutioner att, så snart det nya reglementet ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 51.

7

färdats, välja var sin suppleant för delegerade för tiden intill innevarande

års slut.

Delegerade ha vidare — i analogi med Kungl. Maj :t lämnade bemyndiganden

beträffande statsförvaltningen i övrigt — hemställt om bemyndigande

att med iakttagande av vad lönekommittén anfört framdeles vidtaga

mot företagna ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente svarande

ändringar i avlöningsreglementet för riksdagens verk. Mot vad sålunda föreslagits

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Slutligen ha delegerade anhållit om bemyndigande att utfärda vissa övergångsbestämmelser,

att meddela föreskrifter om löneklassplacering i vissa

fall samt att vidtaga de ändringar i 1947 års tjänstepensionsreglemente för

riksdagens verk, som sammanhänga med avlöningsreglementets ändrade

benämning. Då förslaget i dessa delar överensstämmer med vad som i motsvarande

hänseenden beslutats för statsförvaltningen i övrigt, tillstyrker

utskottet detsamma.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bemyndiga delegerade för riksdagens verk

a) att utfärda avlöningsreglemente för riksdagens verk i

huvudsaklig överensstämmelse med det av 1947 års löne- och

pensionskommitté för riksdagens verk framlagda förslaget

med den ändring av 17 §, som av delegerade föreslagits,

b) att med iakttagande av vad lönekommittén anfört

framdeles vidtaga mot företagna ändringar i statens allmänna

avlöningsreglemente svarande ändringar i avlöningsreglementet

för riksdagens verk,

c) att med iakttagande av de huvudgrunder, som i sådant

hänseende må beslutas för statsförvaltningen i övrigt, och

av vad lönekommittén anfört utfärda övergångsbestämmelser,

d) att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som i sådant

hänseende må beslutas för statsförvaltningen i övrigt

meddela föreskrifter om löneklassplacering av tjänstemän,

som före den 1 juli 1947 erhållit ordinarie eller extra ordinarie

tjänst motsvarande lägst slutstadiet i reglerad befordringsgång

enligt kungörelsen 1947: 436, samt

c)att vidtaga de ändringar i 1947 års tjänstepensionsreglemente

för riksdagens verk, som sammanhänga med avlöningsreglementets

ändrade benämning.

Stockholm den 1 juli 1948.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 51.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Leander, Lundqvist, Edin,

Persson i Älvdalsåsen, Näsgård, Johannesson och Annér;

från andra kammaren: herrar Wiberg, Paulsen, Andersson i Munkaljungby,

Mattsson, Eriksson i Sandby, Fagerholm, Stjärne och Molander.

Reservation

av herrar Wiberg, Lundqvist och Fagerholm, vilka beträffande 13 § reglementsförslaget

anfört och hemställt följande:

»Förslaget till avlöningsreglemente innehåller i 13 § bestämmelser om

skyldighet för innehavare av ordinarie tjänst att låta förflytta sig icke endast

till civil tjänst inom statsförvaltningen i övrigt utan även till tjänstgöring

hos bankaktiebolag, i vilket staten innehar mer än hälften av aktiekapitalet.

Sistnämnda stadgande är i första hand avsett såsom en s. k. beredskapsåtgärd

för det fall att 1945 års bankkommitté skulle föreslå inrättandet

av en särskild statlig affärsbank och detta förslag vinner riksdagens

bifall. I enlighet med sin lydelse avser bestämmelsen emellertid jämväl

tjänstgöringsskyldighet vid de affärsbanker, där staten redan nu innehar

aktiemajoriteten, även om bestämmelsen skall så tolkas, att skyldighet

att tjänstgöra vid sistnämnda banker förutsätter ett beslut från riksdagens

sida.

Den i förslaget förordade bestämmelsen om skyldighet att tjänstgöra i

företag där staten visserligen är innehavare av det väsentliga ekonomiska

intresset, men som av staten drives i det enskilda företagets form, äger icke

sin motsvarighet i det för övriga statstjänstemän gällande avlöningsreglementet

och är knappast förenlig med de grundsatser, som av hävd gälla

för statstjänstemännens ställning. Ej heller överensstämmer förslaget med

den princip för personalrekrytering, som i övriga fall tillämpats beträffande

sådana företag, vilka staten driver i det enskilda företagets form.

Enär vidare överflyttning av riksbankstjänstemän till sådana affärsbanker,

där staten redan nu innehar aktiemajoriteten, ej torde vara aktuell

samt ej heller förslag om inrättande av statlig affärsbank förelagts riksdagen,

saknas anledning att i förevarande sammanhang upptaga till behandling

frågan om de personaldispositioner, som kunna föranledas av ett

eventuellt framtida beslut om inrättande av en statlig affärsbank.

Med anledning av det anförda hemställes, att 13 § erhåller följande lydelse:
13

§.

Innehavare av ordinarie tjänst, vilken tillsatts medelst fullmakt eller

konstitutorial, är pliktig att låta förflytta sig till annan stationeringsort eller

annan ordinarie tjänst vid det verk han tillhör liksom ock, därest delegerade

på framställning av vederbörande myndighet så pröva lämpligt, till ordinarie

tjänst vid annat riksdagens verk. Tjänsteman, som nu sagts, är vidare pliktig

att, där så av organisatoriska skäl finnes påkallat, efter beslut av riksdagen

låta förflytta sig till verk vid den civila statsförvaltningen.»

467999. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1947 ÅRS LÖNE- OCH PENSIONSKOMMITTÉ FÖR

RIKSDAGENS VERK

FÖRSLAG

TILL

AVLÖNINGSREGLEMENTET FÖR

RIKSDAGENS VERK

Avgivet den 10 juni 1948

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till

Herrar Delegerade för Riksdagens verk.

Med erinran att 1947 års avlöningsreglemente för riksdagens verk — i

likhet med det år 1947 utfärdade statens allmänna avlöningsreglemente —

ägde allenast provisorisk giltighet till och med den 30 juni 1948 uppdrogo

Herrar Delegerade genom beslut den 4 mars 1948 åt ledamöterna i 1947 års

löne- och pensionskommitté för riksdagens verk — bankofullmäktigen

D. Hall, tillika ordförande, bankdirektören Hj. Ekengren, kanslirådet i

finansdepartementet F. Ericson samt riksgäldskommissarien S. Widlund

— att utarbeta förslag till de ändringar i gällande avlönings- och pensionsreglementen

för riksdagens verk, som kunde föranledas av de förslag, vilka

komme att framläggas för statsförvaltningen i övrigt.

Sedan numera för riksdagen framlagts proposition nr 225 med förslag

till nya avlöningsreglementen in. m. samt proposition nr 274 med förslag

till vissa ändringar i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen

m. in., får löne- och pensionskommittén till fullgörande av sitt uppdrag

överlämna förslag till nytt avlöningsreglemente för riksdagens verk

ävensom förslag i vissa andra därmed sammanhängande frågor. Lönekommitténs

sekreterare har under denna del av dess arbete liksom tidigare varit

amanuensen i finansdepartementet C. Edgardh.

Förslaget till nytt avlöningsreglemente för riksdagens verk har upprättats

på grundval av det i förutnämnda proposition nr 225 framlagda förslaget

till definitivt statens allmänna avlöningsreglemente med väsentligen

samma eller motsvarande avvikelser i förhållande till detta, som för närvarande

gälla i förhållande till det för innevarande budgetår gällande allmänna

statliga reglementet. Med avseende å sådana bestämmelser, vilka

äro gemensamma för riksdagens verk och för statsförvaltningen i övrigt,

innebär det nu framlagda reglementsförslaget följaktligen ändringar i förhållande

till 1947 års avlöningsreglemente för riksdagens verk motsvarande

dem som i propositionen förordats i förhållande till det provisoriska statens

allmänna avlöningsreglemente. Beträffande ifrågavarande ändringar

ävensom bestämmelsernas allmänna innebörd torde här få hänvisas till propositionen,

i vilken lämnas en utförlig specialmotivering till förslaget till

definitivt statens allmänna avlöningsreglemente. Härutöver torde få erinras,

att de särskilda uttalanden med avseende å vissa bestämmelsers tilllämpning

inom riksdagens verk, som gjordes av löne- och pensionskommittén

i dess betänkande med förslag till 1947 års avlöningsreglemente för

riksdagens verk, samt vad eljest i detta hänseende anfördes i samband med

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

den fortsatta behandlingen av nämnda reglementsförslag (jfr bankoutskottets

uti. 1947: 58), bör i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet jämväl

med avseende å det nu föreslagna reglementet.

Gällande reglemente benämnes »1947 års avlöningsreglemente för riksdagens

verk». Med hänsyn till att årtalsbeteckning icke avses skola tilllämpas

i fråga om statens allmänna avlöningsreglemente föreslås det blivande

reglementet skola benämnas »Avlöningsreglementet för riksdagens

verk».

Vid redigeringen av reglementsförslaget har eftersträvats eu i möjligaste

mån sammanfallande paragrafering med det allmänna statliga reglementet;

detta har ansetts angeläget med hänsyn till att för statsförvaltningen i övrigt

meddelade tillämpningsbestämmelser kunna komma att tillämpas för

riksdagens verk ävensom för att underlätta återfinnandet av kommentarer

till bestämmelserna i den förutnämnda specialmotiveringen till förslaget

till definitivt statens allmänna avlöningsreglemente. Uet framlagda förslaget

innebär, att de paragrafer i de båda reglementena, vilkas innehåll till

någon del sammanfaller, skulle komma att upptagas under motsvarande

paragraf nummer; avvikelser med avseende å momentbeteckningarna inom,

respektive paragrafer ha däremot icke kunnat undvikas i vissa fall. Särskilda

förhållanden gälla beträffande 16, 17, 35 och 36 §§ reglementsförslaget.

Under dessa paragrafer ha i stället för de under samma paragrafnummer

i förslaget till allmänt statligt reglemente upptagna bestämmelserna,

vilka icke skulle komma i fråga för tillämpning inom riksdagens

verk, intagits vissa för nämnda verk speciella bestämmelser.

I 3 § 1 mom. reglementsförslaget har intagits en bestämmelse, som saknar

motsvarighet i nu gällande reglemente. Enligt detta stadgande skola,

där i reglementet hänvisning sker till för statsförvaltningen i övrigt gällande

bestämmelser, delegerade äga — om och i den mån så anses erforderligt

— meddela kompletterande föreskrifter angående bestämmelsernas

tillämpning inom riksdagens verk. Kommitténs förslag på denna punkt

äger samband med att kommittén ansett det ur administrativ synpunkt

vara ändamålsenligt att i reglementsförslaget i möjligast omfattande utsträckning

hänvisa till föreskrifter, som enligt förslaget till allmänt statligt

reglemente avses skola meddelas av Kung]. Maj :t. Hänvisning till av delegerade

utfärdade bestämmelser har skett endast i vissa särskilda fall. Med

hänsyn till den nära överensstämmelsen mellan avlöningsbestämmelserna

för tjänstemän vid den allmänna civilförvaltningen och för tjänstemän vid

riksdagens verk synas i allmänhet icke, vare sig med hänsyn till föreskrifternas

materiella innehåll eller ur tillämpningssynpunkt, hinder böra möta

mot att dylika, av Kungl. Maj :t för statsförvaltningen i övrigt meddelade

föreskrifter göras tillämpliga jämväl för tjänstemän vid riksdagens verk.

Det har emellertid ansetts lämpligt, att åt delegerade skall meddelas ett

allmänt bemyndigande alt i avsedda fall — i den mån behov härav anses

föreligga — meddela kompletterande föreskrifter beträffande bestämmelsernas

tillämpning. Det må i detta sammanhang framhållas, att hinder

icke bör möta för delegerade att — om så prövas lämpligt — i föreskrifter,

som av dem utfärdas, intaga bestämmelser, vilka av Kungl. Maj :t utfärdats

för statsförvaltningen i övrigt.

I anslutning til! eu i förslaget till allmänt statligt reglemente intagen bestämmelse

har i 5 § 1 inom. reglementsförslaget återinförts ett stadgande,

enligt vilket ordinarie tjänst med lönegradsbeteckningen Ca tillsättes mc
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

delst fullmakt eller konstitutorial i enlighet med vad därom särskilt stadgas.

En häremot svarande bestämmelse återfanns i 1 §'' 3 mom. 1939 års

avlöningsreglemente för riksdagens verk. Vid denna tid förekommo vissa

fullmaktstjänster vid riksdagens verk. I samband med utarbetandet av

förslaget till sistnämnda reglemente påtalade dåvarande lönekommitté för

riksdagens verk den oklarhet, som rådde i fråga om tillsättningsformerna

för ordinarie tjänster vid riksdagsbiblioteket. Kommittén erinrade sålunda,

att bibliotekets stadgar icke upptogo bestämmelser angående tillsättningsformerna

för dylika tjänster och att beträffande tjänstetillsättningen vid

biblioteket den praxis utbildat sig, att vederbörande tjänsteman i allmänhet

endast erhöll protokollsutdrag, utvisande att han blivit innehavare av den

tjänst, varom fråga var. 1947 års löne- och pensionskommitté har kunnat

konstatera, att de i fråga om riksdagsbiblioteket påtalade förhållandena

med därav följande oklarhet alltjämt kvarstå. Inom övriga riksdagens verk

gäller för närvarande generellt, att tjänster med lönegradsbeteckningen Ca

tillsättas medelst konstitutorial. Det synes vara angeläget, att jämväl vid

riksdagsbiblioteket anställning i ordinarie tjänst skall ske med tillämpning

av viss i avlöningsreglementet angiven anställningsform och då måhända

företrädesvis, i anslutning till vad som gäller vid övriga riksdagens verk,

medelst konstitutorial. 1 avvaktan på att denna fråga blir föremål för behandling

i vederbörlig ordning, har i reglementsförslaget i här förevarande

bestämmelse liksom i 2 och 13 §§ upptagits såväl anställning medelst fullmakt

som medelst konstitutorial.

I 13 § reglementsförslaget ha upptagits nu gällande bestämmelser angående

ordinarie tjänstemans förflyttningsskyldighet med ett av särskilda

omständigheter föranlett tillägg. Beträffande nämnda tillägg må anföras

följande. Kommittén har vid utarbetandet av reglementsförslaget ansett

sig böra uppmärksamma vissa spörsmål, som kunna uppkomma med anledning

av att i det åt 1945 års bankkommitté meddelade uppdraget ingår

att pröva frågan om inrättande av en statlig affärsbank. Därest på grund

av förslag från sistnämnda kommitté en dylik bank skulle komma till stånd,

kunna till denna komma att överflyttas vissa av riksbankens nuvarande

verksamhetsgrenar med härav följande nedskärning av riksbankens kontorsnät

och personalorganisation. Ett överförande i viss utsträckning av

personal från riksbanken till den nya affärsbanken kunde härvid komma

att befinnas lämpligt. Sättet för verkställande av en dylik överföring

komme naturligen att bli beroende av vilken form, som valdes för bankens

drivande. Särskilda problem skulle uppkomma för det fall, att banken

icke komme att erhålla formen av ett verk utan drivas såsom aktiebolag

med staten såsom huvuddelägare. Eftersom hithörande frågor, innan bankkommittén

framlagt sitt förslag, äro av hypotetisk natur, kan det icke

komma i fråga att i detta sammanhang närmare ingå härpå. Kommittén har

emellertid funnit angeläget, att det nya avlöningsreglementet erhåller en

utformning, vilken möjliggör utnyttjande av den ordinarie, medelst konstitutorial

tillsatta personalen jämväl för uppgifter, som skulle ankomma på

ett sådant bolag. Kommittén har härvid ansett uteslutet att föreskriva eji

förflyttningsskyldighet i egentlig mening till en statlig affärsbank

i aktiebolagets form. I det för statsförvaltningen i övrigt gällande avlöningssystemet

finnes emellertid exempel på att tjänsteman med bibehållande

av innehavande tjänst är skyldig fullgöra tjänstgöring

utanför den egentliga statsförvaltningen. Enligt en redan nu gällande, i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

41 § 3 inom. förslaget till avlöningsreglementet för folkskolan upptagen

bestämmelse är sålunda ordinarie nomadlärare skyldig alt, förutom förflyttning

till annan ordinarie lärartjänst inom det statliga undervisningsväsendet,

under särskilda förhållanden jämväl underkasta sig förflyttning

till tjänstgöring å lärartjänst inom det kommunala undervisningsväsendet.

I viss anslutning härtill förordar kommittén, att till bestämmelserna om

förflyttningsskyldighet skall fogas en föreskrift om skyldighet för tjänsteman

att under samma förutsättningar, som gälla med avseende å förflyttning

till tjänst inom statsförvaltningen i övrigt, låta förflytta sig till tjänstgöring

hos bankaktiebolag, i vilket staten innehar mer än hälften av aktiekapitalet.

Erinras må att riksdagens beslut erfordras, för att dylik skyldighet

skall inträda och att man torde kunna förutsätta, att i samband med

ett beslut angående sådana organisatoriska förändringar, om vilka här

skulle bli fråga, tjänstemännens berättigade intressen komme att i möjligaste

mån tillgodoses. Tjänsteman, som ålades tjänstgöra vid affärsbanken,

skulle kvarstå i sin innehavande tjänst i riksbanken och sålunda vara garanterad

den lön och pension, som tillkommer honom enligt gällande bestämmelser.

Beskaffenheten av den tjänstgöring, som tjänsteman skulle

kunna åläggas, torde få bli föremål för en närmare reglering i samband

med prövningen av andra uppkommande frågor. I analogi med vad härvidlag

inom statsförvaltningen i övrigt förutsättes beträffande förflyttningsskyldighet

anser kommittén i princip böra gälla, att tjänstgöringen skall

innefatta arbetsuppgifter av liknande art som dem tjänstemannen haft att

utföra under sin ordinarie tjänstgöring, eller i varje fall arbetsuppgifter,

för vilka tjänstemannen genom sin utbildning är skickad.

I 17 § reglementsförslaget ha med bibehållande av nuvarande formulering

sammanförts de i 16 och 17 §§ gällande reglemente meddelade bestämmelserna

angående delegerade för riksdagens verk samt om besvär över

delegerades beslut. Kommittén vill emellertid ifrågasätta, om det icke skulle

vara till praktisk fördel att komplettera bestämmelserna med regler angående

utseende av visst antal suppleanter. Dylika regler kunde exempelvis

innefatta, att banko- respektive riksgäldsfullmäktige hade att utse vardera

en suppleant.

Vid riksbanken tillämpas för närvarande i vissa fall en enhetlig övertidsersättning

till tjänstemän i olika lönegrader, vilka efter frivilligt åtagande

fullgöra övertidsarbete med arbetsuppgifter, vilka icke vanligen åvila dem

under ordinarie arbetstid, såsom exempelvis i fråga om sedelräkningsarbete.

Kommittén vill understryka, att de under 32 g föreslagna bestämmelserna

angående gottgörelse för övertidstjänstgöring icke få anses utgöra

hinder för en fortsatt tillämpning av nämnda princip för ersättningens bestämmande,

i den mån så anses vara lämpligt ur praktisk synpunkt.

T förutnämnda proposition nr 225 förordas med avseende å ordningen

för utfärdandet av statens allmänna avlöningsreglemente och för detaljjämkningar

däri skola gälla grunder motsvarande dem, varom förslag förelädes

1947 års riksdag med avseende å det då framlagda förslaget till avlöningsreglemente.

Ifrågavarande förslag innefattade, all ordalydelsen av

avlöningsreglementet icke skulle för godkännande underställas riksdagen.

1 stället skulle riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t alt utfärda reglementet

i huvudsaklig överensstämmelse med författningsförslag fogade vid vederbörande

riksdagsskrivelse eller vid i skrivelsen åberopat utskottsutlåtande.

Härigenom skulle Kungl. Maj:t vara oförhindrad alt vidtaga förtydligan
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

den eller eljest redaktionella jämkningar i författningarna, såväl vid utfärdandet

som därefter. Kungl. Maj :t skulle vidare under vissa närmare angivna

förutsättningar bemyndigas utan riksdagens medverkan ändra avlöningsreglementet

(jfr prop. 1948: 225, s. 26). Ordningen för antagandet

av 1947 års avlöningsreglemente för riksdagens verk kom att påverkas av

att statens allmänna avlöningsreglemente erhöll endast provisorisk giltighet

och undergick överarbetning före utfärdandet. I nuvarande läge synas i

fråga om utfärdandet av avlöningsreglementet för riksdagens verk böra tilllämpas

samma grunder, som föreslagits med avseende å det allmänna statliga

reglementet. Beträffande formen för vidtagande av framtida ändringar

i riksdagsregleinentet må erinras om löne- och pensionskommitténs föregående

år gjorda uttalande i frågan. Kommittén anförde då.

I den mån dylika ändringar föranledas av ändringar i det statliga reglementet

med avseende å för de båda reglementena gemensamma och likalydande bestämmelser,

torde åt delegerade kunna lämnas bemyndigande att företaga ändringarna.

För ändringar i fråga om för riksdagens verk speciella bestämmelser

förutsättes däremot skola krävas riksdagens beslut.

Kommittén förordar, att under de i dess tidigare uttalande angivna förutsättningarna

delegerade måtte erhålla bemyndigande att vidtaga ändringar

i avlöningsreglementet.

Vid tiden för avgivandet av kommitténs förslag har riksdagen ännu icke

fattat beslut i anledning av förberörda proposition nr 225. Kommittén förutsätter,

att under den fortsatta behandlingen av dess förslag böra beaktas

sådana av riksdagen eventuellt beslutade ändringar i förslaget till statens

allmänna avlöningsreglemente, vilka äro av natur att föranleda ändringar

jämväl i avlöningsreglementet för riksdagens verk, ävensom sådana ändringar

i övrigt i förhållande till propositionen, som kunna inverka på kommitténs

förslag. Kommittén utgår från, att delegerade före reglementets

utfärdande skola äga vidtaga jämkningar av formell natur i anslutning till

av Kungl. Maj:t i motsvarande sammanhang företagna jämkningar i det

allmänna statliga reglementet.

Med avseende å övergångsbestämmelser till det nya reglementet torde,

i den mån detta icke innefattar sakliga ändringar i förhållande till nuvarande

reglemente, bestämmelser av samma innebörd böra gälla som de till

1947 års avlöningsreglemente meddelade. Med hänsyn till vissa i reglementsförslaget

innefattade ändringar torde emellertid, liksom i vad gäller

det allmänna statliga reglementet, behov komma att föreligga av ytterligare

övergångsbestämmelser i vissa hänseenden. Bemyndigande synes böra utverkas

för delegerade att med iakttagande av de huvudgrunder, som i sådant

hänseende må beslutas för statsförvaltningen i övrigt, utfärda övergångsbestämmelser

till det nya avlöningsreglementet.

Såsom förutsattes under riksdagsbehandlingen av nu gällande reglemente

ha i särskild ordning meddelats beslut angående vissa förmåner i samband

med övergången till avlöningsreglementet, såsom angående personligt lönetillägg

till den nuvarande riksbankschefen och beträffande övergångsbestämmelser

om tjänstedräkt för riksdagens vaktmästare. Dylika beslut synas

böra äga fortsatt giltighet jämväl efter ikraftträdandet av det nya avlöningsreglementet.

De av delegerade i samband med ikraftträdandet av

1947 års reglemente fastställda tjänste- och personalförteckningarna äro

icke tidsbegränsade och kunna utan ändring gälla jämväl efter utfärdandet

av det nya avlöningsreglementet; motsvarande gäller i fråga om den lika
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

ledes av delegerade för tiden till och med den 31 december 1949 fastställda

övergångsplanen för riksbanken.

Det må erinras, att tjänsteman, som icke önskar övergå på det nya avlöningsreglementet,

med hänsyn till gällande reglementes provisoriska karaktär

kommer att återgå på 1939 års avlöningsbestämmelser.

I förutnämnda proposition nr 225 beröras jämväl vissa spörsmål rörande

tjänstemäns lönetur vid tillämpning av reglerad befordringsgång. Genom

den tillämpning härom meddelade bestämmelser erhållit ha uppkommit

ojämnheter i löneturshänseende mellan tjänstemän, som från och med den

1 juli 1947 tillhöra reglerad befordringsgång, och tjänstemän, som före

nämnda dag befordrats till tjänster motsvarande slutstadiet i reglerad befordringsgång.

Med hänsyn härtill ha i propositionen t ramlagts vissa förslag

beträffande omräkning av löneturen för sistnämnda tjänstemän. De

för statsförvaltningen i övrigt genom kungörelse 1947: 436 meddelade bestämmelserna

angående reglerad befordringsgång förutsattes i 1947 ars

riksdags beslut beträffande löneregleringen för tjänstemän vid riksdagens

verk skola äga motsvarande tillämpning inom dessa verk. I propositionen

påtalade förhållanden i löneturshänseende kunna i anslutning härtill förekomma

jämväl inom riksdagens verk. Bemyndigande torde därför böra inhämtas

för delegerade att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad i sådant

hänseende må beslutas för statsförvaltningen i övrigt, meddela föreskrifter

om löneklassplacering för tjänstemän, som före den 1 juli 1947

erhållit ordinarie eller extra ordinarie tjänst motsvarande lägst slutstadiet

i reglerad befordringsgång enligt kungörelsen 1947:436.

De genom proposition nr 274 till årets riksdag föreslagna ändringarna i

1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen medföra icke

behov av ändringar i motsvarande reglementen för riksdagens verk. Bemyndigande

torde emellertid höra inhämtas för delegerade att vidtaga de

ändringar i 1947 års tjänstepensionsreglemente för riksdagens verk, som

sammanhänga med avlöningsreglementets ändrade benämning.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får kommittén hemställa,

att delegerade för riksdagens verk måtte

dels anhålla, att riksdagens bankoutskott ville föreslå

riksdagen bemyndiga delegerade

a) att utfärda avlöningsreglementet för riksdagens verk i

huvudsaklig överensstämmelse med det av kommittén framlagda

förslaget,

b) att med iakttagande av vad i det föregående anförts

framdeles vidtaga mot företagna ändringar i statens allmänna

avlöningsreglemente svarande ändringar i avlöningsreglementet

för riksdagens verk,

c) att med iakttagande av de huvudgrunder, som i sådant

hänseende må beslutas för statsförvaltningen i övrigt, och

av vad i det föregående anförts utfärda övergångsbestämmelser,

d) att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som i

sådant hänseende må beslutas för statsförvaltningen i övrigt

meddela föreskrifter om löneklassplacering av tjänstemän,

som före den 1 juli 1947 erhållit ordinarie eller extra

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

ordinarie tjänst motsvarande lägst slutstadiet i reglerad befordringsgång

enligt kungörelsen 1947:436,

e) att vidtaga de ändringar i 1947 års tjänstepensionsreglemente

för riksdagens verk, som sammanhänga med avlöningsreglementets

ändrade benämning;

dels ock meddela erforderliga tilläggsbestämmelser till

avlöningsreglementet för riksdagens verk samt i övrigt utfärda

de föreskrifter, som för reglementets tillämpning må

befinnas erforderliga.

Stockholm den 10 juni 1948.

DAVID HALL

Hjälmar Ekengren Folke Ericson Sten Widlund

I Claes H. Edgardh.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

F örslag

till

Åvlöningsreglementet för riksdagens verk.

1 avd. Inledande bestämmelser.

1 §•

Reglementets tillämpningsområde m. m.

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande tjänstemän vid

riksdagens verk samt riksdagens justitieombudsman och riksdagens militieombudsman.

2 mom. I reglementet avsedda tjänstemän anställas såsom innehavare av

a) ordinarie tjänst;

b) extra ordinarie tjänst;

c) aspiranttjänst;

d) extra tjänst; eller

e) arvodesbefattning.

Riksdagens justitieombudsman och riksdagens militieombudsman skola

vid reglementets tillämpning anses såsom innehavare av ordinarie tjänst,

vilken tillsättes medelst förordnande för viss tid.

I fråga om tjänster, som avses under a)—d), gälla nedan i denna avdelning

samt i 2 och 3 avd. meddelade bestämmelser. Angående bestämmande

av avlöningsförmåner för innehavare av arvodesbefattning stadgas i 4 avd.

2 §•

Lönegrader.

De i 1 § 2 mom. a)—d) avsedda tjänsterna hänföras till lönegrader med

de beteckningar och nummer, som framgå av följande sammanställning, i

vilken jämväl angives tillämplig löneplan i statens löneplansförordning den

30 juni 1947 (nr 377).

Löneplan nr

2

Anställningsform

Lönegrads-

Löne

grads-

beteck-

ning

nummer

beteck-

ning

nummer

Ordinarie anställning.

Fullmakt eller konstitutorial................

Ca

1—37

—

—

Förordnande för viss tid ..................

—

—

ep

1—21

Förordnande tillsvidare ....................

—

—

Cr

1—24

1cke-ordinarie anställning.

Förordnande såsom extra ordinarie tjänsteman

Ce

1—37

—

—

Förordnande såsom aspirant................

Cf

1—35

—

—

Förordnande såsom extra tjänsteman........

eg

1—37

—

—

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

3 §•

För reglementets tillämpning grundläggande bestämmelser.

1 mom. Där i reglementet förekommer hänvisning till bestämmelser, som

gälla för statsförvaltningen i övrigt, äga delegerade för riksdagens verk (delegerade),

om och i den mån så anses erforderligt, meddela kompletterande

föreskrifter angående bestämmelsernas tillämpning inom riksdagens verk.

2 mom. Vid jämförelse mellan olika tjänster skall den tjänst anses högst,

för vilken månadslönen enligt 3 § statens löneplansförordning är högst.

Hänsyn skall härvid tagas, inom lönegrad, som omfattar flera löneklasser,

till den högsta löneklassen och inom löneklass, som upptager flera lönebelopp,

till det högsta av dessa.

2 avd. Förvaltningsbestämmelser.

4 §.

Tjänsters inrättande och lönegradsplacering.

1 mom. Ordinarie tjänster inrättas och lönegradsplaceras av riksdagen.

Vederbörande myndighet må dock utan att frågan underställes riksdagen

besluta om tillfällig ökning av antalet tjänster med lönegradsbeteckningen

Ca, i den mån så erfordras för att bereda tjänsteman, vars förordnande att

innehava tjänst med lönegradsbeteckningen Cp upphört utan att efterföljas

av förnyat förordnande, tillfälle att övergå till tjänst inom den lönegrad

han före förordnandet tillhörde.

2 mom. Extra ordinarie tjänster inrättas och lönegradsplaceras av vederbörande

myndighet med iakttagande att tjänsten må åsättas högst det lönegradsnummer,

som gäller för ordinarie tjänst med motsvarande arbetsuppgifter;

dock att, där behov uppstår av extra ordinarie tjänst i högre lönegrad

än den 24 :e eller, såvitt angår riksbanken och riksgäldskontoret, inom

högre lönegrad än den 30:e, fråga om sådan tjänsts inrättande och lönegradsplacering

skall underställas prövning av delegerade.

3 mom. Aspiranttjänster och extra tjänster må, där ej delegerade annorlunda

beslutit, inrättas och lönegradsplaceras av vederbörande myndighet

med iakttagande att sådan tjänst må åsättas högst följande lönegradsnummer,

nämligen

aspiranttjänst det lönegradsnummer, som med två enheter understiger

lönegradsnumret för den ordinarie eller extra ordinarie tjänst, som normalt

utgör första befordringstjänst från aspiranttjänsten, dock lägst lönegradsnumret

1, samt

extra tjänst det lönegradsnummer, som gäller för ordinarie eller extra ordinarie

tjänst med motsvarande arbetsuppgifter.

Tjänstetillsättning.

i mom. Ordinarie tjänst med lönegradsbeteckningen Ca tillsättes medelst

fullmakt eller konstitutorial i enlighet med vad därom särskilt stadgas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Tillsättning medelst konstitutorial innebär, att tjänsteman kan i administrativ

väg avsättas från sin tjänst på grund av fel eller försummelse i

tjänsten.

2 mom. För den, som förordnas att innehava anställning såsom extra

ordinarie tjänsteman, aspirant eller extra tjänsteman, skall utfärdas antagningsbevis

eller annan skriftlig tillsättningshandling. Avser anställning

avkortad tjänstgöringstid, skall detta angivas i tillsättningsliandlingen.

3 mom. Tjänst, som nedan angives, må innehavas endast av den, som

uppnått följande levnadsålder, nämligen

21 års ålder i fråga om ordinarie tjänst,

20 års ålder i fråga om extra ordinarie tjänst samt

17 års ålder i fråga om aspiranttjänst.

Angående företeende av läkarintgg för vinnande av anställning gäller vad

därom särskilt stadgas.

6 §•

Förening av lönegradsplacerade tjänster m. m.

1 mom. Förening må ske,

a) av ordinarie eller extra ordinarie tjänst med ordinarie tjänst, som tillsättes

medelst förordnande tills vidare och ej är förenad med pensionsrätt,

eller med högre aspiranttjänst eller högre extra tjänst, samt

b) av ordinarie tjänst med högre extra ordinarie tjänst,

allt dock under förutsättning att tjänstemannen frånträder utövningen

av den av de båda tjänsterna som först nämnts.

Vidare må extra ordinarie tjänster, aspiranttjänster och extra tjänster

förenas, såframt anställningen i tjänsterna avser avkortad tjänstgöringstid

och den sammanlagda tjänstgöringstiden icke överstiger den för jämförlig

ordinarie tjänsteman bestämda.

Ovan meddelade bestämmelser om förening av tjänster skola gälla jämväl

om den ena tjänsten är sådan ordinarie, extra ordinarie, aspirant- eller

extra tjänst, vid vilken avlöning utgår enligt av Kungl. Maj :t meddelade

bestämmelser.

Efter tillstånd av delegerade må med ordinarie eller extra ordinarie tjänst

förenas beställning å reservstat eller avgångsstat vid försvaret eller beställning

å arméns eller marinens övergångsstat. Med ordinarie tjänst må dock

allenast förenas sådan beställning å övergångsstat, vars innehavare ej är

underkastad full tjänstgöringsskyldighet.

2 mom. Utöver vad i 1 mom. stadgas må förening icke ske

a) av ordinarie eller extra ordinarie tjänst med annan ordinarie eller

extra ordinarie statlig tjänst eller med jämförlig kommunal befattning, med

mindre delegerade, i fråga om ordinarie tjänst med stöd av riksdagens beslut,

för visst fall därtill lämnat medgivande;

b) av ordinarie eller extra ordinarie tjänst, aspiranttjänst eller extra

tjänst med statlig aspiranttjänst eller extra tjänst eller med jämförlig kommunal

befattning, med mindre vederbörande myndighet därtill lämnat medgivande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

7 §.

Förening av tjänst med tjänstebefattning eller uppdrag.

1 mom. För förening av ordinarie eller extra ordinarie tjänst med tjänstebefattning

eller därmed jämförligt uppdrag i andra fall än i 6 § avses eller

med uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening

eller inrättning, som har till ändamål att driva rörelse inom industri,

handel, transport-, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren

eller vars verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte, fordras

särskilt tillstånd av vederbörande myndighet, så 1''ramt icke myndigheten

tillsatt tjänstebefattningen eller meddelat uppdraget eller ock fråga är om

uppdrag såsom ledamot i styrelsen för postsparbanken eller banken för internationell

betalningsutjämning.

Tillstånd, varom i detta moment är fråga, må beviljas endast för såvitt

innehavet av befattningen eller uppdraget prövas icke inverka hinderligt

för utövandet av den tjänst, varmed förening skulle ske. Tillstånd bör avse

viss tid.

2 mom. Föranleder befattning eller uppdrag, att tjänsteman tillfälligtvis

icke kan bestrida sin tjänst, skall han göra framställning om ledighet i erforderlig

omfattning.

3 mom. Justitieombudsman och militieombudsman må ej under sin ämbetstid

utöva tjänst, uppdrag eller befattning, som enligt vad därom är

föreskrivet icke må förenas med justitieråds- eller regeringsrådsämbete.

I fråga om förbud i andra fall för tjänsteman vid visst verk eller för innehavare

av viss tjänst att åtaga sig visst uppdrag eller att utöva verksamhet,

som ej lämpligen bör förenas med hans tjänst, äger vederbörande myndighet

utfärda erforderliga föreskrifter.

8 §•

Vikariatsförordnanden m. m.

t mom. Då det prövas erforderligt att uppehålla ordinarie, extra ordinarie

eller extra tjänst med vikarie och därför anlitas innehavare av lönegradsplacerad

statlig tjänst, må tjänstemannen utan förändring av anställningen

meddelas vikariatsförordnande å tjänsten. Sådant förordnande må

kunna meddelas jämväl i det fall, att tjänstens innehavare för handläggning

av visst ärende eller viss grupp av ärenden inom verket eller eljest för fullgörande

av särskilt åliggande i tjänsten erhållit befrielse helt eller delvis

från övriga honom åliggande tjänstegöromål.

Kan ordinarie eller extra ordinarie tjänst förutses komma att uppehållas

på förordnande med full tjänstgöring under minst sex månader i föijd,

skall, så framt icke delegerade för visst fall eller viss grupp av fall annorlunda

beslutit, vikariatslöneförordnande snarast möjligt meddelas å tjänsten.

Delegerade må jämväl eljest, då särskilda skäl därtill föranleda, medgiva

att vikariatslöneförordnande å tjänst av angivna slag må meddelas.

Vikariatslöneförordnande skall, om ej annat följer av beslut, som meddelats

av delegerade eller, efter delegerades bemyndigande, av vederbörande

myndighet, meddelas i den ordning, i förekommande fall efter kungörande

till ansökning, som är stadgad för tillsättande av den tjänst förordnandet

avser. Vikariatslöneförordnande må icke meddelas annan än den, som äger

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

behörighet för tjänst av det slag förordnandet avser och i övrigt är fullt

lämplig för förordnandet. Ifrågakommer till sådant förordnande annan än

den, som innehar lönegradsplacerad statlig tjänst, skall han i stället anställas

som extra tjänsteman med placering i lönegrad med samma ordningsnummer,

som gäller för den uppehållna tjänsten.

Tjänsteman må endast under förutsättning att det uppenbarligen är betingat

av statens intressen förordnas att uppehålla tjänst, som är lägre än

den han innehar eller å vikariatslöneförordnande uppehåller.

2 mom. Innehavare av lönegradsplacerad statlig tjänst må, där ej delegerade

annorlunda beslutit, kunna meddelas förordnande, vilket utan att

innebära vikariat å viss tjänst avser bestridande av göromål, som eljest

ankomma på tjänstemän i viss högre lönegrad. Beträffande sådant förordnande

att bestrida göromål skall vad i 1 mom. stadgas äga motsvarande

tillämpning.

9

Stationeringsort. Ortsgrupper.

Tjänstemans stationeringsort bestämmes av vederbörande myndighet

med iakttagande av de bestämmelser Kungl. Maj :t meddelar för statsförvaltningen

i övrigt.

Beträffande fördelningen av orterna i riket å olika ortsgrupper skall

gälla vad härutinnan av Kungl. Maj :t fastställes för statsförvaltningen i

övrigt.

10 §.

Tjänstgöringsföreskrifter. Tjänstgöringstidens längd och fördelning.

1 mom. Tjänsteman är underkastad de tjänstgöringsföreskrifter, som

meddelas i för vederbörande verk gällande reglementen, instruktioner, stadgar

eller andra bestämmelser.

Angående tjänstemans ställning vid arbetskonflikter gäller vad därom

må vara stadgat beträffande tjänstemän vid statsförvaltningen i övrigt.

2 mom. För extra ordinarie tjänsteman, aspirant eller extra tjänsteman

gäller i fråga om tjänstgöringstidens längd vad som tillämpas för jämförlig

ordinarie tjänsteman. Extra ordinarie tjänsteman, aspirant eller extra tjänsteman

må dock kunna anställas för tjänstgöring, vid vilken tjänstgöringstiden

för dag eller längre tidsperiod räknat är avkortad sålunda, att den

motsvarar hälften eller större del av den, som tillämpas för jämförlig

ordinarie tjänsteman.

3 mom. Där arbetets behöriga gång kräver tjänstgöring å sön- eller helgdag,

skall tjänsteman, om ej vederbörande myndighet av särskilda skäl annorlunda

bestämt, beredas frihet från tjänstgöring minst varannan sådan

dag.

11 §•

Tjänstemans skyldighet att uppehålla annan tjänst.

Tjänsteman är, om han därtill förordnas, pliktig att under sammanlagt

högst tre månader av ett och samma kalenderår uppehålla högre tjänst vid

det verk han tillhör.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

12 §.

Tjänstemans skyldighet att underkasta sig läkarundersökning.

Tjänsteman är skyldig att underkasta sig läkarundersökning enligt vad

därom särskilt stadgas.

13 §.

Ordinarie tjänstemans förflyttningsskyldighet m. m.

Innehavare av ordinarie tjänst, vilken tillsatts medelst fullmakt eller

konstitutorial, är pliktig att låta förflytta sig till annan stationeringsort eller

annan ordinarie tjänst vid det verk han tillhör liksom ock, därest delegerade

på framställning av vederbörande myndighet så pröva lämpligt, till ordinarie

tjänst vid annat riksdagens verk. Tjänsteman, som nu sagts, är vidare

pliktig att, där så av organisatoriska skäl finnes påkallat, efter beslut

av riksdagen låta förflytta sig till civil tjänst inom statsförvaltningen i

övrigt eller till tjänstgöring hos bankaktiebolag, i vilket staten innehar mer

än hälften av aktiekapitalet.

14 §.

Ordinarie tjänstemans avgångsskyldighet.

Ordinarie tjänsteman är skyldig att avgå från tjänsten under förutsättningar,

som angivas i gällande tjänstepensionsreglemente.

15 §.

Icke-ordinarie tjänstemans entledigande.

1 mom. Entledigande av extra ordinarie tjänsteman eller aspirant skall

föregås av skriftlig uppsägning. Därvid skola iakttagas följande uppsägningstider:
beträffande

extra ordinarie tjänsteman minst tre månader, om uppsägning

sker från vederbörande myndighets sida, och minst en månad, om

uppsägning sker från tjänstemannens sida, samt

beträffande aspirant minst en månad, oavsett från vilken sida uppsägning

sker.

1 den mån särskilda förhållanden därtill föranleda, må dock myndigheten

kunna besluta, att viss eller vissa extra ordinarie tjänstemän, vilkas arbete

är av mera kvalificerad art, skola iakttaga längre uppsägningstid än ovan

sagts. Sådant beslut är icke gentemot tjänstemannen gällande, med mindre

denne före tjänstens tillträdande underrättats om den längre uppsägningstiden

samt uppgift om densamma intagits i tillsättningshandlingen.

2 mom. I fråga om extra tjänsteman må vederbörande myndighet kunna

besluta, att entledigande skall föregås av skriftlig uppsägning. Sådant beslut

är icke gentemot tjänstemannen gällande, med mindre denne före

tjänstens tillträdande underrättats om att skriftlig uppsägning skall iakttagas

samt uppgift härom intagits i tillsättningshandlingen. Uppsägningstiden

skall utgöra en månad, oavsett från vilken sida uppsägning sker,

eller den kortare tid, som angivits i tillsättningshandlingen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

3 mom. Vederbörande myndighet äger med tjänstemannen överenskomma

om ändring i vad som eljest må gälla angående uppsägning.

4 mom. Utan iakttagande av eljest gällande bestämmelser om uppsägning

skall anställningen upphöra, då tjänsteman i fall, som nedan angivas,

övergår till annan statlig tjänst, nämligen

a) då extra ordinarie tjänsteman övergår till lika hög eller högre ordinarie

tjänst eller till högre extra ordinarie tjänst samt

b) då aspirant eller extra tjänsteman övergår till lika hög eller högre

ordinarie eller extra ordinarie tjänst eller till högre aspirant- eller extra

tjänst.

Bestämmelserna angående uppsägning skola vidare icke gälla då anställningen

är tidsbegränsad eller fråga är om entledigande på grund av

tjänstefel.

Angående entledigande av extra ordinarie tjänsteman i samband med

pensionering stadgas i gällande tjänstepensionsreglemente.

16 §.

Lönenämnd.

För beredning av ärenden, vilka angå tillämpningen av detta reglemente

jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser, skall finnas en nämnd, lönenåmnden

för riksdagens verk.

Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena

böra vara representerade, skall bestå av sju ledamöter, vilka jämte lika

antal suppleanter för dem tillsättas av bankoutskottet varje gång för en

tid av tre år. Bland de sålunda tillsatta förordnar bankoutskottet ordförande

och vice ordförande.

Instruktion för nämnden utfärdas av bankoutskottet.

17 §.

Delegerade för riksdagens verk.

1 mom. Delegerade för riksdagens verk utgöras av två av fullmäktige i

riksbanken och två av fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka vederbörande

fullmäktige inom sig utse för ett år åt gången, samt ordföranden i styi’elsen

för riksdagsbiblioteket.

Gäller fråga, som enligt reglementet skall av delegerade avgöras, tjänsteman

vid justitieombudsmansexpeditionen eller militieombudsmansexpeditionen,

skall vederbörande ombudsman beredas tillfälle att deltaga i ärendets

avgörande.

Instruktion för delegerade utfärdas av bankoutskottet.

2 mom. Den, som icke åtnöjes med delegerades beslut, äger däri hos

bankoutskottet söka ändring genom besvär.

Missnöje med beslut skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen anmälas

hos delegerade inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden erhållit

del av beslutet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton

dagar ingivas till delegerade, vilka hava att så snart ske kan överlämna besvären

jämte eget utlåtande till bankoutskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

3 avd. Avlöningsbestämmelser.

1 kap. Grundläggande bestämmelser om avlöning.

18 §.

Tjänstemans rätt till avlöningsförmåner m. m.

1 mom. Innehavare av i 1 § 2 mom. a)—d) avsedd tjänst äger på grund

av sin anställning rätt till avlöningsförmåner under förutsättningar och

enligt grunder, som stadgas i detta reglemente och de särskilda bestämmelser,

" vilka meddelas på grund av föreskrift i reglementet eller eljest utfärdas

av delegerade, ävensom pensionsrätt i den mån så följer av gällande

tjänste- och familjepensionsbestämmelser.

Utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest medgivits enligt beslut

av riksdagen, må tjänsteman icke för tjänstgöring vid vederbörande

verk åtnjuta ersättning eller förmån, så framt ej för uppdrag eller arbete,

vilket kan anses falla utom tjänstemannens vanliga tjänstutövning, anvisats

särskilda medel och den myndighet, varunder tjänstemannen lyder, finner

skäl medgiva särskild gottgörelse.

2 mom. Då tjänsteman i fall, som avses i 6 §, frånträder utövningen av

viss av honom innehavd tjänst på grund av att han samtidigt innehar annan

i reglementet avsedd tjänst, skall han, om ej delegerade annat medgiva,

allenast åtnjuta de med sistnämnda tjänst förenade avlöningsförmånerna.

3 mom. Under vikariatslöneförordnande skall tjänsteman avstå de med

den innehavda tjänsten förenade avlöningsförmånerna och i stället åtnjuta

de avlöningsförmåner, som tillkomma innehavare av sådan tjänst, som förordnandet

avser.

4 mom. Tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflgttats från

högre till lägre ordinarie tjänst, skall i avlöningshänseende behandlas såsom

innehavare av den högre tjänsten.

19 §.

Avlöningsförmåner av olika slag. Sammanträffande av förmåner.

1 mom. Avlöningsförmåner, som avses i denna avdelning, utgöras av:

lön (2 kap.),

semester och semesterersättning (3 kap.),

vikariatsersättning och gottgörelse för övertidstjänstgöring in. m. (4

kap.),

särskilda ersättningar samt lönetillägg och tilläggsarvoden (5 kap.),

tjänstebostad och tjänstedräkt samt andra förmåner in natura (6 kap.),

sjukvård (7 kap.) samt

begravningshjälp m. m. (8 kap.).

2 mom. Tjänsteman, vilken innehar tjänst med lönegradsbeteckningen

Ca, Ce eller Cg och högst lönegradsnumret 22 eller med lönegradsbeteckningen

Cf och högst lönegradsnumret 20, må för utförande av visst arbete

kunna, efter därom träffad överenskommelse, i stället för å tjänsten eljest

utgående kontanta avlöningsförmåner uppbära ersättning efter ackord eller

beting, där så prövas lämpligt för tillgodoseende av statens intressen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

3 mom. På beslut av delegerade skall bero, om och i vad mån avdrag å

lönen skall ske för tjänsteman, som åtnjuter avlöning i beställning å reservstat

vid försvaret.

i mom. Är tjänsteman berättigad att av statsmedel uppbära tjänstepension

eller årligt understöd, beror på beslut av delegerade, om och i vad mån

av sådan anledning avdrag å lönen skall ske. Vad sålunda stadgats äger

icke tillämpning i fråga om reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.

2 kap. Lönen.

20 §.

Lönegradernas konstruktion.

1 mom. Lönegraderna med beteckningen Ca, Ce eller Cg omfatta de löneklasser,

som angivas i följande tabell.

Lönegrad med

Omfattar löneklasserna

Lönegrad med

Omfattar löneklasserna

beteckning

nr

a

b

C

d

å löne- plan

nr

beteckning

nr

a

b

C

d

å löne- plan

nr

nr

nr

Ca, Ce, Cg

i

i

2

3

4

i

Ca, Ce, Cg

20

20

21

22

23

i

2

2

3

4

5

21

21

22

23

24

3

3

4

5

6

22

22

23

24

25

4

4

5

6

7

23

23

24

25

26

5

5

6

7

8

24

24

25

26

27

6

6

7

8

9

25

25

26

27

28

7

7

8

9

10

26

26

27

28

29

8

8

9

10

11

27

27

28

29

30

9

9

10

11

12

28

28

29

30

31

10

10

11

12

13

29

29

30

31

32

11

11

12

13

14

30

30

31

32

33

12

12

13

14

15

31

31

32

33

34

13

13

14

15

16

32

32

33

34

35

14

14

15

16

17

33

33

34

35

36

15

15

16

17

18

34

34

35

36

37

16

16

17

18

19

35

35

36

37

38

17

17

18

19

20

36

36

37

38

39

18

18

19

20

21

37

37

38

39

40

19

19

20

21

22

Löneklasserna hava, alltefter sin ordning inom vederbörande lönegrad,

i tabellen åsatts beteckningen a, b, c eller d.

Inom varje lönegrad skall den högsta löneklassen anses omfatta fyra lönerum,

betecknade d4, d.„ d, och d4. Att tjänsteman hänföres till högre

lönerum än det lägsta medför icke, att han i sin tjänst erhåller högre

avlöning, men är av betydelse i vissa fall, då tjänstemannen tillträder annan

tjänst.

2 mom. Lönegrad med beteckningen Cf omfattar den löneklass å löncplan

nr 1, som har samma nummer som lönegraden.

Lönegrad med beteckningen Cp eller Cr omfattar den löneklass å löneplan

nr 2, som har samma nummer som lönegraden.

2—S1G932

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

21 §.

Grundläggande bestämmelser om löneklassplacering.

/ mom. Den, som tillträder tjänst, vars lönegrad omfattar flera löneklasser,

skall, i den mån ej annat följer av bestämmelserna i 22—24 §§, vid

tjänstetillträdet placeras i lönegradens lägsta löneklass och för varje tidsperiod,

som nedan sägs, uppflyttas en löneklass inom lönegraden eller, då

han uppnått dennas högsta löneklass, ett lönerum inom löneklassen, intill

dess fjärde lönerummet uppnåtts.

Första tidsperioden utlöper vid utgången av det kalenderkvartal, under

vilket tre år förflutit från tjänstetillträdet. Om från periodens början förekommit

mer än 120 dagar, vilka enligt av Kungl. Maj :t för statsförvaltningen

i övrigt meddelade bestämmelser icke må tillgodoräknas för löneklassuppflyttning,

skall i stället gälla, att perioden utlöper vid utgången

av det kalenderkvartal, då från periodens början infallit 976 dagar, vilka

enligt samma bestämmelser må tillgodoräknas för sådan uppflyttning.

Andra tidsperioden och följande tidsperioder räknas på motsvarande

sätt, varje period från ingången av det kalenderkvartal från och med vilket

uppflyttning skett.

2 mom. Bestämmelserna i 1 mom. äga motsvarande tillämpning i fråga

om den, som tillträder vikariatslöneförordnande.

22 §.

Löneklassplacering med hänsyn till tidigare innehavd tjänst.

1 mom. Tjänstemans placering och uppflyttning i löneklass (lönerum)

sker med hänsyn till tidigare innehavd tjänst enligt vad i denna paragraf

sägs, därest han tillträder tjänst med lönegradsbeteckningen Ca, Ce eller Cg

och tidigare innehaft tjänst med någon av dessa lönegradsbeteckningar,

dock att hänsyn icke må tagas till tjänst, efter vars frånträdande tjänstemannen

under en sammanhängande tid av tre år icke vid något tillfälle

innehaft lönegradsplacerad statlig tjänst, statlig anställning med avlöning

enligt kollektivavtal eller anställning, vilken enligt av Kungl. Maj:t för

statsförvaltningen i övrigt meddelade bestämmelser skall i förevarande hänseende

jämställas med tjänst eller anställning av angivet slag.

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna paragraf skall iakttagas,

att vikariatslöneförordnande likställes med innehav av sådan tjänst, som

förordnandet avser, samt

att med tidigare tjänst avses jämväl tjänst, som bibehålies efter tillträdandet

av den nya tjänsten (vikariatslöneförordnandet).

2 mom. Tjänsteman skall placeras och uppflyttas i löneklass (lönerum),

a) om den nya tjänsten är högre än den senast innehavda (befordran,

vikariatslöneförordnande å högre tjänst m. m.): enligt den vid reglementet

såsom bilaga A fogade placeringstabellen med tillhörande anvisningar, tilllämpad

med utgångspunkt från den senast innehavda tjänsten,

b) om den nya tjänsten är lika hög som den senast innehavda (transport,

övergång från vikariatslöneförordnande till tjänst i samma lönegrad

m. m.): som om tjänstemannen tillträtt den nya tjänsten redan då han

tillträdde den senast innehavda tjänsten, samt

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

c) om den nya tjänsten är lägre än den senast innehavda (övergång till

lägre tjänst frivilligt eller tvångsvis i annat fall än i 18 § 4 mom. avses,

upphörande av vikariatslöneförordnande å högre tjänst m. in.): som om

tjänstemannen tillträtt den nya tjänsten redan då han tillträdde den senast

innehavda tjänsten.

Har tjänsteman tidigare innehaft, i fall som avses under a) högre tjänst

än den senast innehavda och i fall som avses under c) lägre, lika hög eller

högre tjänst, skall tjänstemannen, om det är för honom förmånligare, placeras

och uppflyttas i löneklass (lönerum)

antingen enligt ovannämnda placeringstabell med tillhörande anvisningar,

tillämpad med utgångspunkt från den senast innehavda tjänst, som är

lägre än den nya, eller från dessförinnan innehavd tjänst, som är högre

än den förstnämnda men ändock lägre än den nya tjänsten,

eller som om tjänstemannen tillträtt den nya tjänsten redan då han först

tillträdde lika hög eller högre tjänst.

Där enligt ovan meddelade bestämmelser tjänsteman skall placeras och

uppflyttas som om han tillträtt den nya tjänsten redan då han tillträdde

viss annan tjänst, skall, om de båda tjänsterna icke innehafts i en följd,

för löneklassuppflyttning tillgodoräknas den mellanliggande tiden, i den

mån tjänstemannen därunder innehaft lönegradsplacerad statlig tjänst, som

är lika hög som eller högre än den nya tjänsten, dock ej dagar, vilka icke

må tillgodoräknas för löneklassuppflyttning.

23 §.

Löneklassplacering med hänsyn till tidigare innehavd anställning

enligt kollektivavtal.

Den, som tillträder tjänst med lönegradsbeteckningen Ca, Ce eller Cg eller

vikariatslöneförordnande å sådan tjänst, skall, om detta är för honom förmånligare

än en tillämpning av bestämmelserna i 21 eller 22 §, enligt vad

i denna paragraf sägs placeras och uppflyttas i löneklass (lönerum) med

hänsyn till tidigare efter fyllda 18 år hos staten innehavd anställning med

avlöning enligt kollektivavtal;

dock att hänsyn icke må tagas till anställning, efter vars frånträdande

tjänstemannen under en sammanhängande tid av tre år icke vid något tillfälle

innehaft lönegradsplacerad statlig tjänst, statlig anställning med avlöning

enligt kollektivavtal eller anställning, vilken enligt av Kungl. Maj :t

för statsförvaltningen i övrigt meddelade bestämmelser skall i förevarande

hänseende jämställas med tjänst eller anställning av angivet slag.

Tjänstemannen placeras och uppflyttas enligt det av följande alternativ,

som är för honom förmånligast.

a) Tjänstemannen placeras i den löneklass, vari vid beräkning enligt av

Kungl. Maj :t för statsförvaltningen i övrigt meddelade bestämmelser lönen

närmast överstiger hans senaste kollektivavtalsavlöning, dock att placering

må ske högst i första lönerummet av lönegradens högsta löneklass.

b) Tjänstemannen placeras och uppflyttas i löneklass med tillgodoräknande

i följande omfattning av i första stycket avsedd sammanlagd anställningstid,

nämligen

vid tillträde av tjänst med högst lönegradsnumret 14: tid utöver 6 år,

dock högst (> år;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

vid tillträde av tjänst med lönegradsnummer 15 eller 16: tid utöver 9 år,

dock högst 6 år; samt

vid tillträde av tjänst med lönegradsnumret 17: tid utöver 9 år, dock

högst 3 år.

Vid tillämpning av bestämmelserna under b) skall varje hel treårsperiod,

som tillgodoräknas, medföra uppflyttning en löneklass. Tid, som icke uppgår

till hel treårsperiod, skall anses vara förlagd omedelbart före tidpunkten

för den nya tjänstens tillträdande och oavkortad tillgodoräknas för löneklassuppflyttning

med motsvarande tillämpning av bestämmelserna i 21 §

1 mom. andra stycket.

24 §.

Löneklassplacering enligt särskilda beslut och bestämmelser.

Delegerade äga, om och i den mån så prövas skäligt, meddela beslut eller

utfärda bestämmelser, varigenom i visst fall eller viss grupp av fall förmånligare

placering eller uppflyttning i löneklass (lönerum) inom lönegraden

må erhållas än som följer av bestämmelserna i 21—23 §§.

25 §.

Lön enligt högre löneklass än den, vari tjänsteman är placerad.

1 mom. För bibehållande vid tjänsten av den, som innehar tjänst i lönegrad

omfattande flera löneklasser, äga delegerade, där tjänstemannen är

särskilt kvalificerad för tjänsten och det anses påkallat av statens intresse,

medgiva, att tjänstemannen må åtnjuta lön enligt i löneplanen upptagen

högre löneklass, dock högst enligt den löneklass, vars nummer med två

enheter överstiger numret för högsta löneklassen inom lönegraden. Sådant

medgivande innebär icke ändring i tjänstemannens löneklassplacering.

2 mom. Tjänsteman, som på grund av något sitt förvållande förflyttats

från högre till lägre ordinarie tjänst, äger åtnjuta lön lägst enligt den löneklass

han tillhörde omedelbart före förflyttningen, ändå att han icke är

placerad i sagda löneklass.

26 §.

Lönebeloppet inom vederbörande löneklass.

1 mom. Lönerna för varje löneklass framgå av statens löneplansförordning.

Inom löneklass å löneplan nr 1 bestämmes tjänstemans lön efter den ortsgrupp,

till vilken hans stationeringsort blivit hänförd.

2 mom. För icke-ordinarie tjänsteman, som är anställd för avkortad

tjänstgöring, skall lönen minskas med så stor del, som svarar mot avkortningen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Vid tillämpning härav skall iakttagas, att månadslön, som efter minskning

slutar på öretal, skall jämkas till närmaste krontal eller, om den slutar

på 50 öre, till närmast högre krontal samt att daglön, som efter minskning

icke slutar å helt femtal ören, skall jämkas till närmaste femtal.

27 §.

Tid varunder lön utgår. Löneavdrag och avdragsgrupper.

t mom. Lönen utgår från och med den dag tjänsten enligt utnämningseller

annan tillsättningshandling tillträdes, till och med den dag tjänsten

frånträdes, med iakttagande av bestämmelserna i 18 och 19 §§.

Tjänsteman är skyldig att vidkännas löneavdrag i enlighet med bestämmelserna

i 2 och 3 mom. här nedan samt 28 §, i den mån ej annat beslutes

med stöd av viss i reglementet meddelad bestämmelse eller delegerade med

hänsyn till särskilda omständigheter finna skäl att för visst fall annorlunda

bestämma.

2 mom. Löneavdragen äro av tre slag, A-, B- och C-avdrag.

A-avdraget framgår av statens löneplansförordning. För icke-ordinarie

tjänsteman, som är anställd för tjänstgöring med avkortad tjänstgöringstid,

skall tillämpas ett i förhållande till månadslönens minskning reducerat

A-avdrag, i förekommande fall jämkat på sätt i 26 § 2 mom. andra

stycket stadgas i fråga om daglön.

B-avdraget är dubbelt så stort som A-avdraget.

C-avdraget är lika med lönen, i förekommande fall bestämd under iakttagande

av föreskrifterna i 26 § 2 mom.

Då tjänstledighet eller annat förhållande, som skall medföra löneavdrag,

föreligger under allenast del av dag (partiell tjänstledighet m. m.), tillämpas

det avdragsbelopp, som belöper på denna del av dagen.

3 mom. I fråga om löneavdrag vid tjänstledighet skall tjänsteman tillhöra

någon av följande tre avdragsgrupper, nämligen

grupp 1, vartill hänföras aspiranter och extra tjänstemän med mindre än

6 anställningsmånader,

grupp 2, vartill hänföras aspiranter och extra tjänstemän med minst 6

men mindre än 36 anställningsmånader, samt

grupp 3, vartill hänföras övriga tjänstemän.

Beträffande vad som härvid skall förstås med anställningsmånad skola

gälla de bestämmelser, som Kungl. Maj:t meddelar för statsförvaltningen i

övrigt.

28 §.

De fall då löneavdrag skall tillämpas.

I. Tjänstledighet: Tjänsteman äger åtnjuta lön under de förutsättningar

och i den omfattning, som framgå av efterföljande tabell, men skall i övrigt

vidkännas C-avdrag. För aspirant eller extra tjänsteman skola tillämpas

bestämmelserna för den avdragsgrupp tjänstemannen vid tjänstledighetens

början tillhör.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tjänstledighetsorsak

1. Offentligt uppdrag.

a) Uppdrag såsom ledamot av riksdagen

eller kyrkomötet eller att vara riksdagens

revisor.

b) Uppdrag, där ersättning ej utgår eller

utgår allenast med visst belopp för

sammanträdes- eller förrättningsdag och

tjänstemannen icke medgivits rätt till

gottgörelse för de avlöningsförmåner han

under ledigheten avstått, i den mån ej

fråga är om uppdrag som avses under a).

2. Militärtjänstgöring, då krigsavlöningsreglementet

är å tjänstemannen tilllämpligt.

3. Militärtjänstgöring, då krigsavlöningsreglementet

icke är å tjänstemannen

tillämpligt.

a) Värnpliktstjänstgöring, som fullgöres

det år den värnpliktige fyller 23

år eller därefter.

b) Frivillig befordrings- eller repetitionskurs

eller med sådan kurs jämställd

annan kurs eller övning, vilken erfordras

för vinnande eller bibehållande av viss

tjänstegrad såsom värnpliktigt befäl.

c) Tjänstgöring, vilken åligger anställningshavare

i reserven, beställningshavare

å reservstat eller övergångsstat samt

officer i väg- och vattenbyggnadskåren.

Kaptens-, fanjunkar- eller flaggunderofficerskurs

för anställningshavare i reserven.

d) Hemvärnsövning, hemvärns- eller

driftvärnskurs eller sammanträde med

hemvärnets eller driftvärnets representations-

eller verkställande organ.

e) Tjänstgöring såsom eller utbildning

till lotta.

It. Arbete av synnerlig vikt för folkförsörjningen

eller av därmed jämförligt

allmänt intresse.

5. Iakttagelser, studier eller arbete av

betydelse för verket eller för tjänstemannens

kompetens för viss uppgift eller befattning

inom verket.

Löneförmån

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Grupp 3: Lön med A-avdrag.

Grupp 1—3: Enligt av Kungl. Maj :t för

statsförvaltningen i övrigt meddelade bestämmelser.

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Grupp 2 och 3: Lön med B-avdrag högst

32 (lagar av ett och samma kalenderår.

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Grupp 1—3: Enligt av Kungl. Maj :t för

statsförvaltningen i övrigt meddelade bestämmelser.

Grupp 2 och 3: Lön med B-avdrag högst

14 dagar av ett och samma kalenderår.

Grupp 1—3: Enligt av Kungl. Maj :t för

statsförvaltningen i övrigt meddelade bestämmelser.

Grupp 3: Oavkortad lön a) därest vederbörande

myndighet så förordnar med

hänsyn till att iakttagelserna, studierna

eller arbetet prövas på ett påtagligt sätt

kunna tjäna verkets intressen, b) beträffande

tjänsteman vid riksbanken eller

riksgäldskontoret vid studier i utlandet,

vilka i annat fall än under a) avses av

vederbörande myndighet prövas erforderliga

för den fackliga utbildningen, samt

c) då tjänstledighet erhållits för deltagande

på egen begäran i utbildningskurs

vid verket. I andra fall lön med B-avdrag

sammanlagt högst 120 dagar under loppet

av fem på varandra följande kalenderår,

dock högst 120 dagar av den tid,

under vilken tjänstemannen innehar

tjänst inom lönegrad med ett och samma

ordningsnummer.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Tjänstledighetsorsak

6. Sjukdom m. m.

a) Sjukdom eller förlust av arbetsförmågan,

föranledd av i tjänsten inträffad

händelse, som enligt allmän lag är att

hänföra till olycksfall i arbete, eller av

våld eller misshandel, för vilken tjänstemannen

blivit utsatt på grund av tjänsten.

I tjänsten ådragen 1) yrkessjukdom,

varom förmäles i gällande lag om försäkring

för vissa yrkessjukdomar eller 2)

smittsam sjukdom, som enligt gällande

epidemilag skall anmälas till vederbörande

myndighet. Under tjänstgöring å

utländsk ort ådragen svårare sjukdom,

som där uppträder epidemiskt men ej

alls eller allenast i sällsynta fall förekommer

inom Sverige.

Med tjänsten skall likställas annan

statlig anställning, sådan icke-statlig anställning,

vid vilken avlöning utgår enligt

av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser,

samt uppdrag för statens räkning.

b) Sjukdom i andra fält än under a)

avses eller tvångsvis anordnad läkarundersökning.

c) Svag hälsas vårdande, då behovet av

ledighet härför är behörigen styrkt.

7. Havandeskap eller barnsbörd.

8. T jänstgöringsförbud till förekommande

av smittas spridning.

Löneförmån

Grupp 2: Oavkortad lön under högst

180 dagars ledighet av en och samma

tjänstledighetsorsak. Lön med B-avdrag i

övrigt, så framt ej vederbörande myndighet

på grund av särskilda förhållanden

finner anledning medgiva, att A-avdrag

skall tillämpas eller att avdrag icke skall

äga rum.

Grupp 3: Oavkortad lön.

Grupp 2: Lön med B-avdrag högst 180

dagar av ett och samma kalenderår eller,

vid sjukdom som fortgår över årsskifte:

högst 180 dagar i en följd.

Grupp 3: Oavkortad lön under högst följande

antal dagar av ett och samma kalenderår:
25

dagar för tjänstemän tillhörande lönegraderna

Ca, Ce, Cf och Cg 1—14,

20 dagar för tjänstemän tillhörande lönegraderna

Ca, Ce, Cf och Cg 15—26 samt

10 dagar för tjänstemän tillhörande

övriga lönegrader.

Oavkortad lön må likväl icke utgå,

därest tjänstledigheten åtnjutes å tid, då

tjänstemannen på grund av föreskriften i

29 § 2 mom. c) andra stycket icke skulle

hava varit berättigad åtnjuta semester.

Lön med A-avdrag i övrigt.

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Grupp 2: Lön med B-avdrag högst 120

dagar, dock ej för tid efter 120 :e dagen

från förlossningen.

Grupp 3: Lön med A-avdrag högst 120

dagar, dock ej för tid efter 120 :e dagen

från förlossningen.

Grupp 2: Oavkortad lön högst 180 dagar.

Lön med B-avdrag i övrigt, så framt ej

vederbörande myndighet på grund av

särskilda förhållanden finner anledning

medgiva, att A-avdrag skall tillämpas eller

att avdrag icke skall äga rum.

Grupp 3: Oavkortad lön.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tjänstledighetsorsak

Löneförmån

9. Flyttning, för vilken ersättning för

flyttningskostnad utgår av statsmedel.

Grupp 3: Oavkortad lön högst 3 dagar.

10. Uppdrag inom sådan personalsam- manslutning, som avser att tillvarataga

tjänstemännens intressen i tjänsten eller

främja deras yrkesutbildning.

Grupp 2 och 3: Lön med B-avdrag högst

15 dagar av ett och samma kalenderår.

11. Enskild angelägenhet av vikt.

Grupp 3: Lön med B-avdrag högst 15 da- gar av ett och samma kalenderår.

II. Arbete vid vederbörande verk kan icke beredas innehavare av aspiranttjänst

eller extra tjänst: Tjänstemannen skall, om han ej åtnjuter semester,

vidkännas C-avdrag.

III. Avstängning från tjänstgöring m. m.: I fråga om avlöning till tjänsteman,

som avstängts från tjänstgöring på grund av vägran att underkasta

sig tvångsvis anordnad läkarundersökning, gäller vad därom särskilt

stadgas.

Är tjänsteman avstängd från tjänstgöring av annan anledning än nyss

sagts, kvarhållen av polismyndighet såsom misstänkt för brott eller häktad

för brott, eller undergår han frihetsstraff, är han skyldig vidkännas C-avdrag,

vederbörande myndighet likväl obetaget att, där så prövas skäligt,

låta honom uppbära viss del av lönen. Finnes avstängningen hava varit obefogad,

blir den kvarhållne ej häktad eller blir den kvarhållne eller häktade

frikänd, skall löneavdrag ej tillämpas och innehållen lön utbetalas.

IV. Tjänsteman avhåller sig från tjänstgöring utan att hava erhållit ledighet

eller kunna styrka giltigt förfall: Tjänstemannen skall vidkännas Cavdrag.

3 kap. Semester och semesterersättning.

29

Semester.

1 mom. Tjänsteman äger rätt att erhålla semester under det antal dagar

för helt år räknat (årssemester), som framgår av följande sammanställning.

Till och med

Från och med

Tjänstemän tillhörande

det kalenderår, under vilket

tjänstemannen fyller

39 år

40 år

avdragsgrupp 1 eller 2....................................

20 dagar

20 dagar

avdragsgrupp 3:

lönegraderna Ca, Ce, Cf och Cg 1—14....................

20 »

30 *

lönegraderna Ca, Ce, Cf och Cg 15—26 ..................

25 »

35 »

övriga lönegrader ......................................

35 »

45 *

Semestern erhålles å tid, som prövas lämplig med hänsyn till göromålens

behöriga gång, under det löpande kalenderåret eller, om detta på grund av

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

tjänstgöringsförhållandena icke kunnat ske eller vederbörande myndighet i

annat fall finner skäl därtill lämna medgivande, under tiden 1 januari—

31 maj nästpåföljande år. Utan hinder av vad nu sagts må tjänsteman stationerad

å ort inom riket, där kallortstillägg utgår, av vederbörande myndighet

kunna medgivas att erhålla återstående semester under nästpåföljande

år i följd med semester för detta år.

Kassörer och andra tjänstemän, som hava sig anförtrodd kassavård, äro

pliktiga att begagna sig av semester, då sådant föreskrives av vederbörande

myndighet.

Till vissa icke-ordinarie tjänstemän kan utgå semesterersättning enligt

bestämmelserna i 30 §.

2 mom. Vid semesterns bestämmande skal! iakttagas följande.

a) Innehaves i reglementet avsedd lönegradsplacerad tjänst under allenast

del av kalenderår, beräknas semestern i förhållande till tiden för tjänstinnehavet.

Uppkommer därvid brutet dagantal, sker avrundning till närmaste

hela dagantal. Uppgår den beräknade tiden till mindre än en halv

dag, föreligger icke rätt till semester. Såsom undantag från vad nu sagts

skall gälla, att tjänsteman, som avgår med rätt till ålders- eller förordnandepension,

äger åtnjuta den semester, som skulle tillkomma honom, om

han kvarstode i tjänst till kalenderårets utgång.

Äro olika årssemestrar tillämpliga för skilda delar av samma kalenderår,

beräknas semestern för varje del för sig, varefter den sammanlagda semestertiden

avrundas på nyss angivet sätt. Härvid skall hänsyn ej tagas till

anställningstid, för vilken semesterersättning utgått.

b) Har den, som tillträder i reglementet avsedd lönegradsplacerad tjänst,

under samma kalenderår innehaft annan anställning hos staten eller ickestatlig

anställning med avlöning enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser,

skall, om semestern i denna anställning beräknas för löpande kalenderår,

vad under a) stadgas äga motsvarande tillämpning.

Har tjänstemannen omedelbart före tjänstetillträdet innehaft sådan i

nästföregående stycke omförmäld anställning, i vilken semestern icke beräknas

för löpande kalenderår, äger tjänstemannen i den tillträdda tjänsten

erhålla i den tidigare anställningen intjänt men ej åtnjuten semester. Av

den semester, vartill tjänstemannen eljest är berättigad enligt bestämmelserna

i denna paragraf, må han åtnjuta högst det antal semesterdagar, varmed

årssemestern i den nya tjänsten befinnes överstiga den vid tjänstetillträdet

beräknade summan av intjänt men ej åtnjuten semester och tidigare

under kalenderåret åtnjuten semester. Med åtnjuten semester skall jämställas

semestertid, för vilken semesterersättning uppburits.

c ) Vidkännes tjänsteman C-avdrag å lönen av annan anledning än tjänstledighet

för offentligt uppdrag, må semestern enligt av Kungl. Maj :t för

statsförvaltningen i övrigt meddelade bestämmelser minskas med så stor

del av årssemestern, som belöper på avdragstiden.

Har tjänsteman under innehav av anställning hos staten eller av ickestatlig

anställning med avlöning enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser

— oavbrutet eller endast med kortare avbrott för tjänstgöring försöksvis

— under tiden 1 juli—31 december av annan anledning än tjänstledighet

för offentligt uppdrag vidkänts C-avdrag å lönen, åtnjutit tjänstledighet,

som avses i 28 S I, punkt (i b) eller c) eller punkt 11, eller åtnjutit

semester, må han ej, med mindre vederbörande myndighet finner skäl därtill

lämna medgivande, därefter erhålla semester förrän han minst DO dagar

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

tjänstgjort i anställning, som nvss nämnts, eller fullgjort uppdrag för

statens räkning. * 11 °

d) Om semester åtnjutits såväl före som efter dag eller dagar, som äro

tjänstefria, skall semestern anses hava omfattat jämväl den eller de mellanliggande

dagarna, i den mån ej annat följer av beslut eller bestämmelser,

som meddelas av Kungl. Maj :t för statsförvaltningen i övrigt. Om semester

åtnjutits å del av dag, som i övrigt är tjänstefri till följd av partiell

tjänstledighet, skall semestern anses hava omfattat hela nämnda dag.

u

30

Semesterersättning.

Därest aspirant eller extra tjänsteman avgår ur statens tjänst eller avlider

innan han åtnjutit den semester, vartill han vid avgången eller dödsfallet

var berättigad enligt bestämmelserna i 29 §, äger tjänstemannen eller,

om han avlidit, hans dödsbo erhålla semesterersättning. Semesterersättningen

skall motsvara den lön, som tjänstemannen skulle hava erhållit

under förlängd anställning det antal dagar, som den återstående semestern

omfattar.

4 kap. Vikariatsersättning och gottgörelse för övertid stjänstgöring m. m.

31 §.

V ikariatsersättning.

1 inom. Då på grund av förordnande tjänsteman uppehåller högre ordinarie,

extra ordinarie eller extra tjänst eller bestrider göromål, som eljest

ankomma på tjänstemän i viss högre lönegrad, äger han, där ej fråga är

om vikariatslöneförordnande, åtnjuta vikariatsersättning.

Härvid skall iakttagas,

att innehavare av aspiranttjänst behandlas som om han vore innehavare

av sådan ordinarie eller extra ordinarie tjänst, som normalt utgör första

befordringstjänst från aspiranttjänsten, samt

att innehavare av sådan extra tjänst, som enligt vederbörande myndighets

beprövande motsvarar ordinarie eller extra ordinarie tjänst men är placerad

i lönegrad med lägre ordningsnummer än denna, behandlas som om

han i stället innehade en motsvarande ordinarie eller extra ordinarie tjänst.

2 mom. Vikariatsersättningen utgår enligt särskilda av Kungl. Maj:t med

stöd av riksdagens beslut utfärdade, såsom bilaga till statens "löneplansförordning

fogade tabeller med tillhörande anvisningar. I fall, som ej avses i

tabellerna, bestämmes vikariatsersättningen av vederbörande myndighet.

Då förordnande undantagsvis meddelas att under del av dag uppehålla

annan tjänst, skall vikariatsersättningen minskas i förhållande till nedsättningen

av tjänstgöringstiden på den uppehållna tjänsten.

Vid vikariatsförordnande eller förordnande att bestrida göromål, som eljest

ankomma på tjänstemän i viss högre lönegrad, skall, då så med hänsyn

till göromålens art och omfattning finnes skäligt, vikariatsersättningen bestämmas

till lägre belopp än som eljest skolat utgå.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

32 §.

Gottgörelse för övertidstjänstgöring m. m.

1 mom. Där innehavare av tjänst med lönegradsbeteckningen Ca, Ce, Cf

eller Cg undantagsvis måste anlitas för övertidstjänstgöring, må tjänstemannen

kunna för sagda tjänstgöring erhålla gottgörelse i enlighet med

bestämmelserna här nedan samt de närmare föreskrifter, som Kungl. Maj :t

meddelar för statsförvaltningen i övrigt. Sådan gottgörelse må dock icke,

med mindre delegerade därtill lämna medgivande, tillkomma den, som

innehar eller å förordnande uppehåller tjänst i högre lönegrad än den 22:a,

eller aspirant tillhörande högre lönegrad än den 20 :e. Såsom förutsättning

för gottgörelse skall vidare, där ej särskilda skäl till annat föranleda, gälla,

att tjänsten enligt vederbörande myndighets beprövande avser arbete av

sådant slag, att behovet och varaktigheten av övertidstjänstgöring kunna

kontrolleras, och att tjänstemannen icke inom arbetsområdet utövar mera

självständigt befäl.

Med övertidstjänstgöring förstås tjänstgöring utöver den, som av vederbörande

myndighet fastställts såsom normal för den tjänst eller det slag av

tjänstgöring, varom fråga är. Vad angår tjänsteman, som anställts för avkortad

tjänstgöring, förstås med övertidstjänstgöring vad som överskjuter

full tjänstgöring. Såsom övertidstjänstgöring anses icke tjänstgöring, vars

fullgörande icke påkallats eller godkänts av vederbörande myndighet.

Med arbete å kvalificerad övertid förstås övertidstjänstgöring å natt, varmed

här avses tiden mellan klockan 22 och 6, å sön- eller helgdag, påskafton,

midsommarafton eller julafton eller å tid, som infaller mellan klockan

18 och 22 å dag före sön- eller helgdag. Med arbete å enkel övertid

förstås övertidstjänstgöring å annan tid än nu sagts.

2 mom. Gottgörelse för övertidstjänstgöring skall, i den mån så kan ske,

utgå i form av ledighet från annan tjänstgöring. Tiden för sådan kompensationsledighet

skall motsvara en och en halv gånger den tid övertidst jänstgöringen

omfattat. Kompensationsledighet för arbete, som utförts å kvalificerad"

övertid, skall likväl, om den beredes å annan tid än sådan, å vilken

övertidstjänstgöring anses utgöra arbete å kvalificerad övertid, omfatta

dubbelt så lång tid som den, varunder övertidstjänstgöringen fullgjorts.

3 mom. I den mån gottgörelse för fullgjord övertidstjänstgöring icke kan

i enlighet med vad i 2 mom. sägs beredas genom ledighet, äger tjänstemannen

för densamma åtnjuta övertidsersättning.

Övertidsersättningen för timme vid arbete å enkel övertid och vid arbete

å kvalificerad övertid framgår av statens löneplansförordning. För tjänsteman

skall, där ej annat bestämmes av vederbörande myndighet, tillämpas

den övertidsersättning, som gäller för den löneklass och ortsgrupp, efter

vilken han åtnjuter lön. För övertidsarbete, som utförts å högre tjänst,

utan att tjänstemannen i denna tjänst åtnjutit vikariatslön, skall dock övertidsersättningen

utgå med belopp, som gäller för löneklassen närmast över

den, efter vilken tjänstemannen åtnjuter lön, eller för den högre löneklass,

som utgör lägsta löneklassen inom den uppehållna tjänstens lönegrad. För

övertidsarbete, som frivilligt utförts å lägre tjänst, må övertidsersättningen

icke utgå med högre belopp än som gäller för högsta löneklassen i den lägre

tjänstens lönegrad.

I intet fall må övertidsersättning utgå enligt högre löneklass än den 25:e.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

4 mom. Där tjänsteman, som är anställd för avkortad tjänstgöring, undantagsvis

måste anlitas för tjänstgöring jämväl å sådan dag eller del av

dag, under vilken han med hänsyn till den för honom gällande anställningen

eljest icke skolat tjänstgöra, äger han härför åtnjuta fgllnadslön.

Denna skall för hel dag vara lika med daglönen och för del av dag utgöras

av den därpå belöpande delen av daglönen. Med daglön förstås härvid det

belopp, som skulle hava utgjort tjänstemannens daglön, om han varit anställd

för full tjänstgöring.

Vad i första stycket sagts skall gälla jämväl vid förordnande att uppehålla

annan tjänst, som är lika hög som eller högre än tjänstemannens egen

tjänst, så framt icke vikariatslön utgår.

o kap. Särskilda ersättningar samt lönetillägg och tilläggsarvoden.

33 §.

Särskilda ersättningar.

/ mom. Angående ersättning vid resa inom riket för förrättning i statens

ärenden gäller vad därom stadgas i allmänna resereglementet och i särskilda

av delegerade meddelade föreskrifter.

För tjänsteresa utom riket utgår ersättning enligt grunder, som fastställas

av vederbörande myndighet.

2 mom. Tjänsteman, som vid semesters inträde tjänstgör å annan ort än

stationeringsorten eller som vid semesters upphörande skall tjänstgöra å

sådan annan ort, äger, om i 1 mom. avsett fall ej föreligger, åtnjuta resekostnadsersättning

för av honom vid semesterns inträde eller upphörande

löretagen resa mellan tjänstgörings- och stationeringsorterna. Företager

tjänstemannen inom riket resa mellan tjänstgöringsorten och annan ort än

stationeringsorten, må han åtnjuta ersättning för densamma, dock icke med

högre belopp än som motsvarar beräknad resekostnad för resa mellan tjänstgörings-

och stationeringsorterna. Här meddelade bestämmelser skola allenast

gälla beträffande resor i samband med semester omfattande minst sex

dagar i följd. Angående grunderna för resekostnadsersättnings beräknande

i här avsedda fall skall gälla, vad därom förordnats för statsförvaltningen

i övrigt.

Därest tjänsteman efter semesterns inträde men före utgången av densamma

återkallas till tjänstgöring, beror på prövning av vederbörande myndighet,

i vad mån ersättning av statsmedel må utgå för av tjänstemannen

företagen resa, som står i samband med semesterns avbrytande.

3 mom. Under tjänstgöring å annan ort inom riket än stationeringsorten

äger tjänsteman åtnjuta tjänstgöringstraktamente enligt de bestämmelser,

som gälla för statsförvaltningen i övrigt, dock icke i något fall till högre

belopp än den för tjänstemannen enligt allmänna resereglementet bestämda

traktamentsersättningen. Tjänsteman, för vilken fast stationeringsort ej

bestämts, må av vederbörande myndighet tilldelas tjänstgöringstraktamente

under högst 90 dagar efter förändring av tjänstgöringsort.

i mom. Tjänsteman må åtnjuta ersättning för flyttningskostnad i enlighet

med de bestämmelser, som gälla för statsförvaltningen i övrigt.

5 mom. Direktören vid riksbankens pappersbruk äger uppbära representationsbidrag

med högst 2 000 kronor för år räknat, enligt grunder som

bestämmas av fullmäktige i riksbanken.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

34 §.

Kallortstillägg.

1 mom. Till tjänsteman stationerad å sådan ort inom rikets nordliga delar,

där vistelsen på grund av klimatiska förhållanden och levnadsbetingelserna

i övrigt kan anses medföra avsevärda olägenheter i fysiologiskt hänseende,

utgår, i den mån ej annat följer av vad nedan stadgas, kallortstillägg

med följande för olika kallortsklasser bestämda belopp för år räknat, nämligen
-

för

kallortsklass

i

........... 96

kronor

»

»

ii ........

........... 156

»

in

.......... 240

»

IV

........... 360

»

v .........

........... 540

»

»

»

VI

........... 720

»

För tjänsteman, som är anställd för avkortad tjänstgöring, skall tillämpas

ett i förhållande till avkortningen minskat kallortstillägg.

Kallortstillägg skall avstås för tid, då tjänstemannen vidkännes C-avdrag

å lönen.

2 mom. I fråga om de orter, där kallortstillägg må utgå, samt dessa orters

fördelning å de olika kallortsklasserna skall tillämpas, vad härutinnan gäller

för statsförvaltningen i övrigt.

35

Tilläggsarvoden.

1 mom. Efter bestämmande av vederbörande fullmäktige må tilläggsarvode

utgå till vice riksbankschef, som ej är fullmäktig, med högst 7 000

kronor, till riksgäldsdirektör, som ej är fullmäktig, med högst 4 000 kronor

samt till direktörerna vid riksbankens pappersbruk och sedeltryckeri

med högst 2 000 kronor, allt för år räknat.

2 mom. För tid, då till tilläggsarvode berättigad tjänsteman vidkännes

löneavdrag, skall, allt efter det fråga är om A-, B- eller C-avdrag, arvodet

minskas med en fjärdedel eller hälften eller helt avstås.

36

Ställföreträdararvoden.

1 mom. Bankokommissarie, som förordnas att vara ställföreträdande

sektionschef, må av fullmäktige i riksbanken tillerkännas ställföreträdartirvode

med högst 2 400 kronor för år.

2 mom. Till tjänsteman, som förordnas att vara riksgäldsdirektörens ersättare,

må efter bestämmande av fullmäktige i riksgäldskontoret utgå

ställföreträdararvode med högst 2 400 kronor för år.

Därest till ersättare förordnas fullmäktig, äger denne åtnjuta ersättning

med belopp, som fastställes av fullmäktige.

Hava fullmäktige vid förfall för riksgäldsdirektörens ersättare förordnat

annan alt fullgöra riksgäldsdirektören åvilande göromål (tillfällig ersät
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

tare), äga fullmäktige bestämma den särskilda ersättning, som i anledning

härav prövas böra utgå till den förordnade.

3 mom. Ställföreträdararvode skall avstås för tid, då vederbörande

tjänsteman vidkännes C-avdrag å lönen.

37 §.

Gratifikation eller belöning.

Gratifikation eller belöning må kunna tilldelas tjänsteman, därest medel

för sådant ändamål finnas anvisade.

6 kap. Tjänstebostad, tjänstedräkt och andra förmåner in natura.

38 §.

Tjänstebostad m. m.

1 mom. Därest åt tjänsteman anvisas tjänstebostad, som till beskaffenhet

och storlek överensstämmer med vad därom föreskrives i gällande hälsovårdsstadga

och i särskilda av vederbörande myndighet meddelade bestämmelser,

är han skyldig mottaga tjänstebostaden.

Skyldighet att mottaga av staten ägd eller disponerad tjänstebostad, för

vilken enligt vad nedan i denna paragraf sägs ersättning skall utgå, föreligger

likväl endast, om bostadens upplåtande är påkallat ur tjänstesynpunkt.

Tjänsteman, som är skyldig att mottaga honom anvisad tjänstebostad, är

ock skyldig att bebo densamma.

2 mom. Har åt tjänsteman anvisats av staten ägd eller disponerad

tjänstebostad, som han är skyldig mottaga, skall han för densamma månadsvis

i efterskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen eller genom

kontant inbetalning, i den mån utgående avlöningsbelopp ej förslår till

avdraget (hyresavdrag).

Ersättningen skall bestämmas med hänsyn till det pris, som å orten i

allmänhet gäller för lägenhet, vilken beträffande storlek och bekvämlighet

samt beskaffenhet i övrigt kan anses likvärdig med tjänstebostaden. Vid

ersättningens bestämmande skola jämväl beaktas bostadens belägenhet och

dess karaktär av tjänstebostad. I ersättningen skall i förekommande fall

inbegripas gottgörelse för centraluppvärmning eller annan särskild förmån,

som kan följa med bostaden. I övrigt skola vid ersättningens bestämmande

iakttagas de grunder, som tillämpas inom statsförvaltningen i övrigt.

Kan överenskommelse rörande ersättningens storlek icke träffas mellan

vederbörande myndighet och tjänstemannen, skall frågan hänskjutas till

lönenämnden för riksdagens verk. Över nämndens beslut i ärende, som hänskjutits

till dess avgörande, må klagan icke föras. Intill dess ersättningen

blivit bestämd, skall densamma utgå med det av myndigheten fordrade beloppet,

med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet av lönenämnden

nedsättes, återbekomma vad han erlagt för mycket.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas,

förrän minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt att tillhandahålla

tjänstemannen bränsle eller belysning för hans bostad, skall han erlägga

ersättning därför beräknad efter statens självkostnadspris.

Utan hinder av vad här ovan föreskrivits äger ordinarie portvakt hos

riksdagen åtnjuta fri tjänstebostad med värme och lyse.

3 mom. Det åligger innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit,

hans dödsbo att i den omfattning, som kan finnas lämplig, mot skälig gottgörelse

upplåta utrymme i tjänstebostaden för tjänstemannens vikarie eller

efterträdare.

4 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo

skall, såvida annat icke avtalats, avträda tjänstebostaden å fardag, som infaller

näst efter tre månader från det uppsägning skett eller dödsfallet timat.

Avflyttning skall dock, om icke annorlunda överenskommes, ske,

a) därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas,

inom skälig tid därefter, om ny tjänstebostad anvisats honom, men eljest å

den fardag, som inträffar näst efter tre månader från det han erhöll kännedom

om beslutet rörande befordringen eller förflyttningen,

b) därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst med pension, å närmaste

fardag efter avgången samt

c) därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den

löpande månadens utgång.

5 mom. I fråga om tjänstebostads begagnande samt vård och underhåll

skola de särskilda föreskrifter gälla, som härutinnan meddelas av vederbörande

myndighet.

39

Tjänstedräkt och tjänstetecken m. m.

1 mom. I fråga om tjänstemans skyldighet att bära eller innehava tjänstedräkt

eller tjänstetecken samt att innehava övrig för tjänsten erforderlig

utrustning skall gälla vad vederbörande myndighet därutinnan bestämmer.

Närmare föreskrifter angående vad vid tillämpning av bestämmelserna i

denna paragraf skall förstås med tjänstedräkt, tjänstetecken och skyddsbeklädnad

meddelas av vederbörande myndighet.

2 mom. Till tjänsteman, som är pliktig att bära eller innehava tjänstedräkt

eller tjänstetecken eller vars tjänstgöring påkallar nyttjande av särskild

skyddsbeklädnad, må genom vederbörande myndighets försorg utlämnas

för ändamålet erforderliga persedlar och materialier i enlighet med vad

här nedan närmare angives. Efter myndighetens beprövande må jämväl

andra persedlar och materialier, vilka anses lämpliga för tjänstemannens

personliga bruk i tjänsten, kunna genom myndighetens försorg utlämnas

till honom.

Utlämnandet sker

a) med äganderätt, därvid tjänstemannen har att erlägga ersättning enligt

3 inom.,

b) såsom län mot ersättning enligt vad i 4 mom. stadgas, då vederbörande

myndighet av särskilda skäl därtill lämnar medgivande, eller

c) såsom lån utan ersättning, då vederbörande myndighet prövar lämpligt

att på detta sätt utlämna tjänstetecken, skyddsbeklädnad eller sådan

klädespersedel, vars bärande tillfälligtvis ålagts tjänsteman, som ej är

skyldig att innehava densamma.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

3 mom. För persedlar och materialier, vilka utlämnas med äganderätt,

skola tillämpas av vederbörande myndighet fastställda normalpriser, beräknade

att motsvara myndighetens självkostnader för tillhandahållandet.

För i tjänstedräkt ingående uniformspersedlar eller materialier till sådana

persedlar må likväl ersättningen i följande fall bestämmas till lägre belopp

än som motsvarar normalpriset.

a) För obligatorisk uniformspersedel, som tjänsteman anskaffar i samband

med att han blir ålagd innehava persedeln, skall ersättningen motsvara

allenast en fjärdedel av normalpriset.

b) Vid anskaffning av obligatorisk uniformspersedel i annat fall än under

a) sägs skall under förutsättningar, som nedan angivas, vid ersättningens

bestämmande avdrag från normalpriset ske, i den mån så följer av bestämmelser

meddelade av delegerade. Sådant avdrag skall avvägas så, att

det kan anses motsvara den ökning av tjänstemannens utgifter för beklädnad,

som eljest skulle uppkomma till följd av användandet av uniform.

Avdraget må dock icke överstiga hälften av normalpriset.

För anskaffning fastställt avdrag må tillämpas, så framt från den närmast

föregående anskaffningen av motsvarande persedel förflutit minst så

lång tid som den, vilken av vederbörande myndighet bestämts såsom kortaste

normala brukningstid för persedeln under de tjänstgöringsförhållanden

eller för den personalgrupp, varom fråga är. Därest persedel på grund

av olyckshändelse, stöld eller dylikt förstörts, skadats eller frånhänts tjänsteman,

må han dock vid anskaffning av ersättningspersedel kunna erhålla

avdrag utan hinder av att kortare tid än nyss angivits förflutit från den närmast

föregående anskaffningen.

c) Har tjänsteman tillhandahållits uniformspersedel, som ej är obligatorisk,

eller materialier till sådan persedel, må tjänstemannen medgivas tillgodonjuta

avdrag i enlighet med vad ovan under b) sägs, därest det med

hänsyn till tjänstens art prövas ligga i statens intresse att underlätta persedelns

anskaffning.

Ersättning, som i detta moment avses, skall erläggas kontant vid persedlarnas

eller materialiernas utbekommande, såvida icke vederbörande

myndighet medgiver, att den må erläggas genom avdrag å tjänstemannens

avlöning under viss tid.

4 mom. Där persedlar eller materialier utlämnas såsom lån mot ersättning,

skall denna erläggas månadsvis i efterskott med belopp, som fastställts

av vederbörande myndighet. Ersättningen skall avvägas så, att den

motsvarar den besparing av tjänstemannens utgifter för beklädnad, som

kan anses uppkomma genom persedlarnas eller materialiernas tillhandahållande.

5 mom. Har tjänsteman, åt vilken tyg till uniformspersedel tillhandahållits

genom vederbörande myndighets försorg, själv ombesörjt persedelns

tillverkning, må han kunna erhålla kontant bidrag till täckande av styrkta

kostnader för tillverkningen. Bidraget må utgå med högst det belopp, vartill,

vid tillämpning av bestämmelserna i 3 inom., statens andel i tillverkningskostnaderna

— däri inbegripet, förutom sylön, kostnad för foder

och smärre tillbehör — skulle hava uppgått, om persedeln hade tillverkats

genom myndighetens försorg.

Då särskilda skäl därtill föreligga, äger vederbörande myndighet lämna

bidrag till styrkt kostnad för sådan anskaffning av tjänstedräkt, som helt

ombesörjts av vederbörande tjänsteman. Bidraget skall i sådant fall be
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

räknas med utgångspunkt från självkostnadspriset för av myndigheten tillhandahållen

tjänstedräkt.

6 mom. Tjänsteman, åt vilken tjänstetecken utlämnats mot ersättning,

må kunna få detsamma efter skälig brukningstid inlöst med ett belopp,

motsvarande hälften av den erlagda ersättningen.

40 §.

Vissa andra förmåner in natura.

Vid resa för förrättning i statens ärenden samt vid tjänstgöring, vid vilken

tjänstgöringstraktamente kan utgå, må fri förplägnad och fri inkvartering

kunna beredas tjänsteman. I sådant fall skall hänsyn till här avsedd förmån

tagas vid bedömande av i vad mån ersättning må utgå för resan eller tjänstgöringen.

7 kap. Sjukvård.

41 §.

Grundläggande bestämmelser om sjukvård.

1 mom. Tjänsteman, vilken tillhör någon av de i 27 § 3 mom. angivna

grupperna 2 och 3, erhåller på statens bekostnad vid sjukdom läkarvård

jämte läkemedel samt vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, som medfört

förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans

höjande eller eljest till lindrande av menliga följder av olycksfallet

nödiga hjälpmedel, allt i den omfattning och under de villkor, som i

detta kapitel stadgas eller av delegerade för särskilt fall bestämmas.

Där ej fråga är om olycksfall i tjänsten, må till läkarvård hänföras tandvård

endast om sådan vård avser botande av sjukdom i tändernas omgivningar

eller prövas vara av väsentlig betydelse för botande av annan sjukdom,

vilken står i orsakssammanhang med tändernas tillstånd.

2 mom. Vad i detta kapitel stadgas i fråga om olycksfall i tjänsten gäller

även i andra fall, som avses i 28 § I, punkt 6a).

3 mom. Då tjänsteman av annan anledning än för offentligt uppdrag åtnjuter

tjänstledighet mer än 14 dagar i en följd med skyldighet att därunder

vidkännas C-avdrag å lönen, skall han för tiden efter nämnda 14

dagar avstå från de förmåner, varom i detta kapitel förmäles; vederbörande

myndighet likväl obetaget att medgiva, att förmånerna må bibehållas för

en tid av högst tre månader.

4 mom. I fråga om rätt till sjukvård under tjänstgöring med stationering

utomlands äger vederbörande myndighet bestämma.

42 §.

Verksläkare.

Läkarvård, som enligt detta reglemente bekostas av statsmedel, skall,

där ej annat följer av vad här nedan stadgas, ombesörjas av särskilda, för

sådant ändamål anställda verksläkare. Instruktion för verksläkare utfärdas

av delegerade.

3—816932

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

43 §.

Läkarvård och läkarintyg.

1 mom. Tjänsteman, vilken avses i 41 §, är berättigad att kostnadsfritt

anlita verksläkaren för erhållande av läkarvård och intyg, som i tjänsten

erfordras rörande tjänstemannens hälsotillstånd. Erfordras för ställande

av diagnos röntgen- eller annan undersökning, som ej lämpligen kan utföras

av verksläkaren, skall jämväl kostnaden för sådan undersökning bestridas

av statsmedel.

Kostnader för erforderlig läkarvård samt för intyg och undersökning,

som nyss sagts, må bestridas av statsmedel även i de fall, då tjänsteman

uppehåller sig å sådan ort, att han icke lämpligen kan anlita verksläkaren,

eller då vid trängande behov av läkarvård verksläkaren icke hinner anlitas.

I dylika fall bör tjänstemannen i första rummet hänvända sig till annan

av staten eller av kommun anställd läkare.

2 mom. Läkarintyg, som i tjänsten åberopas, skall vara utfärdat av

verksläkaren eller försett med dennes attest. Likaså skall räkning å kostnad

för rådfrågning eller behandling av annan läkare eller av tandläkare vara

attesterad av verksläkaren, innan utbetalning på grund av räkningen äger

rum.

3 mom. Bestämmelserna i 1 mom. första stycket och 2 mom. skola äga

tillämpning jämväl å tjänsteman tillhörande den i 27 § 3 mom. angivna

gruppen 1.

44 §.

Specialistvård.

1 mom. Kostnad för anlitande av läkare, som specialiserat sig på behandling

av vissa sjukdomsformer, bestrides vid olycksfall i tjänsten samt

vid fall av tuberkulos helt och eljest till tre fjärdedelar av statsmedel, under

förutsättning att verksläkaren eller annan läkare, som tjänstemannen enligt

bestämmelserna i 43 § 1 mom. ägt anlita, förklarat sådan specialistvård

nödvändig samt verksläkaren antingen själv lämnat anvisning på eller ock

godkänt valet av specialist.

Utan hinder av vad i första stycket sägs skall dock kostnad för specialistvård,

som meddelas på poliklinik vid allmänt sjukhus, bestridas helt av

statsmedel.

2 mom. Vad i 1 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om

kostnad för anlitande av tandläkare i fall, som avses i 41 § 1 mom. andra

stycket.

45 §.

Sjukhusvård.

1 mom. Kostnaderna för vård å allmänt sjukhus ersättas, i den mån ej

nedan annorlunda stadgas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos

helt och eljest till hälften av statsmedel, under förutsättning att verks
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

läkaren eller annan läkare, som tjänstemannen enligt bestämmelserna i 43 §

1 mom. ägt anlita, förklarat sjukhusvård nödvändig samt under de villkor

i övrigt, som nedan angivas.

Vid bestämmande av ersättningens storlek skola kostnaderna beräknas:

a) i fråga om egentlig sjukhusvård enligt den för sjukhuset fastställda

legosängsavgiften för plats å allmän sal samt

b) i fråga om vård å sinnessjukhus enligt den för salspatient vid dylikt

sjukhus fastställda avgiften.

Prövar verksläkaren eller den för vården ansvarige sjukhusläkaren den

sjukes tillstånd kräva vård i halvenskilt rum eller, om sådant ej finnes tillgängligt,

i enskilt rum, eller finner vederbörande myndighet med hänsyn

till andra särskilda förhållanden dylik vård erforderlig, må, utan hinder av

vad ovan stadgas, av statsmedel bestridas, vid olycksfall i tjänsten samt

vid fall av tuberkulos hela kostnaden för vården och eljest den del av sagda

kostnad, som överskjuter halva beloppet av den för sjukhuset fastställda

legosängsavgiften för plats å allmän sal.

Till kostnader för sjukhusvård, som i nästföregående stycke sägs, hänföres

ock sådant arvode, som den i enskilt eller halvenskilt rum vårdade

tjänstemannen erlagt till den för vården ansvarige sjukhusläkaren. Bidrag

av statsmedel till dylikt arvode må icke överstiga lägsta tillämpliga beloppet

enligt den av medicinalstyrelsen för sjukhuset utfärdade rådgivande

taxan. Vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos må likväl efter

prövning av vederbörande myndighet högre bidrag kunna utgå, dock icke

med större belopp än det, som med tillämpning av den rådgivande taxan

högst skulle hava erlagts.

Ersättning för vård å allmänt sjukhus må i intet fall beräknas efter

dyrare plats än den, som kommit till användning.

Med allmänt sjukhus förstås sjukhus, som tillhör eller åtnjuter bidrag av

staten, landsting eller kommun, Konung Oscar II:s jubileumsfond tillhörigt

sanatorium ävensom kuranstalt, som disponeras för pensionsstyrelsens

sjukvårdande verksamhet.

2 mom. Kostnader för vård å enskild sjukvårdsanstalt må, under enahanda

förutsättning och villkor, som i 1 mom. sägs, bestridas av statsmedel

intill det belopp, som skulle hava utgått i ersättning vid vård å allmänt

sjukhus; dock att, där fråga är om olycksfall i tjänsten, på vederbörande

myndighets prövning må bero, huruvida vårdkostnaderna må ersättas med

högre belopp än nu sagts.

46 §.

Läkemedel.

/ mom. Av statsmedel bestridas kostnaderna för läkemedel, som föreskrivits

antingen av verksläkaren eller annan läkare, vilken tjänstemannen

enligt bestämmelserna i 43 § 1 mom. ägt anlita, eller ock av specialist eller

tandläkare, till vilken tjänstemannen enligt bestämmelserna i 44 § hänvänt

sig.

2 mom. Räkning å läkemedelskostnad skall vara attesterad av verksläkaren,

innan utbetalning på grund av räkningen äger rum.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

47 §.

Bad, massage m. m.

1 mom. Behandling med bad, massage, elektricitet, hetluft m. m., som av

verksläkaren ordineras såsom nödvändig för botande av viss angiven sjukdom,

må bekostas vid olycksfall i tjänsten helt och eljest till hälften av

statsmedel.

2 mom. Konstgjorda lemmar, kirurgiskt bandage och andra dylika hjälpmedel,

som tjänsteman nödgas begagna till följd av olycksfall i tjänsten,

bekostas av statsmedel.

3 mom. I de fall, då vederbörande myndighet finner skäl anordna vaccination

mot epidemisk sjukdom, gäldas kostnaden härför av statsmedel.

48 §.

Resor och sjuktransporter.

I den mån så prövas skäligt, må av statsmedel bestridas kostnad för den

sjukes resa eller forslande till och från läkare eller sjukvårdsinrättning,

under förutsättning att verksläkaren eller annan läkare, som tjänstemannen

enligt bestämmelserna i 43 § 1 mom. ägt anlita, förklarat resan eller

förflyttningen nödvändig för ställande av diagnos eller för sjukdomens

behöriga behandling. Likaledes må av statsmedel kunna ersättas skälig

kostnad för resa, som tjänsteman nödgats företaga för erhållande av specialistvård

samt, där fråga är om olycksfall i tjänsten, för erhållande av

behandling, som avses i 47 § 1 mom., ävensom för anskaffande av hjälpmedel,

varom förmäles i 47 § 2 mom.

Jämväl skälig kostnad för läkares resa för besök hos den sjuke i det fall,

då denne icke utan våda kan flyttas, må kunna ersättas av statsmedel.

8 kap. Begravningshjälp m. m.

49 §.

1 mom. Avlider tjänsteman, vilken tillhör någon av de i 27 § 3 mom.

angivna grupperna 2 och 3, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp

utbetalas ett belopp av 400 kronor. Efterlämnar tjänstemannen anhöriga,

vilka äro berättigade till familjepension, som utgår på grund av tjänsten,

skall dock, där tjänstemannens månadslön överstiger familjepensionen för

månad, begravningshjälpen förhöjas med ett belopp motsvarande skillnaden.

För beräkning av sagda förhöjning skola läggas till grund förhållandena

under den månad, då dödsfallet inträffat.

1 begravningshjälp, varom här stadgas, skall den vid dödsfall till följd

av olycksfall i arbete enligt allmän lag eller särskild författning utgående

begravningshjälpen anses inbegripen.

2 mom. Avlider tjänsteman under tjänstgöring å annan ort än stationeringsorten,

må, i förekommande fall utöver begravningshjälp, av statsmedel

bestridas kostnaderna för transport av den avlidne till stationeringsorten

eller till annan ort, i sistnämnda fall dock högst med belopp motsvarande

kostnaderna för transport till stationeringsorten.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

9 kap. Beräkning och utbetalning av kontanta löneförmåner.

50 §.

1 mom. I den män ej annat följer av vad i 2 och 3 inom. sägs eller av

särskilt av delegerade meddelat beslut, skall på nedan angivet sätt beräkning

och utbetalning varje kalendermånad för sig ske av det belopp, som

tillkommer tjänsteman på grund av de i reglementet innefattade eller med

stöd av detsamma meddelade bestämmelserna om

lön och löneavdrag,

vikariatsersättning och i 32 § 4 mom. avsedd fyllnadslön,

kallortstillägg samt

tilläggs- och ställföreträdararvoden.

Vid beräkningen iakttages

a) att tillämpning skall ske av månadslön, så framt icke tillämpning av

daglön påkallas till följd av att lönen avser allenast en del av månaden

eller för olika delar av månaden skall beräknas enligt olika löneklasser

eller ortsgrupper eller eljest enligt olika grunder eller skall utbetalas från

skilda tjänsteställen,

b) att beträffande C-avdrag vad under a) här ovan sagts skall äga motsvarande

tillämpning,

c) att beträffande sådan annan förmån än lönen, som år upptagen med

visst belopp för år räknat, vad under a) sagts skall äga motsvarande tilllämpning,

varvid förmånen skall anses belöpa med lika stort belopp å varje

kalendermånad och månadsbelopp med lika stor del å varje dag under månaden,

samt

d) att, om annan jämkningsföreskrift ej gäller, vad av månads- eller dagbelopp

överskjuter helt öretal bortfaller.

Utbetalningen av för viss kalendermånad beräknat belopp, till den del

detsamma icke skall innehållas enligt särskilda föreskrifter, sker tidigast

den tjugufemte dagen och senast den sista helgfria dagen i månaden. Om

beloppet tillställes tjänstemannen genom postverket eller genom insättning

i bank, skall det av vederbörande myndighet utanordnas i så god tid, att

det kan beräknas vara för tjänstemannen tillgängligt senast den sista helgfria

dagen i månaden.

Då tjänstemans anställning upphör vid annan tidpunkt än kalendermånads

utgång, skall, oavsett vad i nästföregående stycke sagts, utbetalningen

ske i samband med anställningens upphörande.

2 mom. Efter vederbörande myndighets beslut må i 1 mom. avsedd utbetalning

grundas på preliminär beräkning, vid vilken hänsyn icke tages

till tjänstgöringsförhållandena under den löpande kalendermånaden eller

hänsyn allenast tages till tjänstgöringsförhållandena intill viss dag i månaden.

Om efter dylik beräkning utbetalat belopp understiger eller överstiger

del, som skolat utgå vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. här ovan,

skall skillnaden vid nästföljande utbetalningstillfälle i förstnämnda fall

utbetalas till tjänstemannen och i sistnämnda fall avdragas från det belopp,

som då eljest skolat utbetalas. I den mån utbetalat belopp, som grundar sig

på preliminär beräkning, överstiger del, som skolat utgå vid tillämpning av

bestämmelserna i 1 inom., och skillnadsbeloppet icke kan avdragas från

tjänstemannen tillkommande lön, skall tjänstemannen vara skyldig alt återbetala

detsamma inom lid och i den ordning, som vederbörande myndighet

bestämmer.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

3 mom. Efter vederbörande myndighets beslut må utbetalning vid tidigare

tidpunkt än i 1 mom. sägs kunna ske

a) i samband med övergång från anställning, i vilken de kontanta löneförmånerna

uppburits för kortare tid än månad, till i detta reglemente avsedd

lönegradsplacerad tjänst samt

b) undantagsvis, då särskilt ömmande omständigheter föreligga och tillfällig

hjälp för mötande av oförutsedda och hastigt påkommande utgifter

är av behovet synnerligen påkallad.

Utbetalning må avse högst det belopp, som kunnat utgå, om tjänstemannens

anställning upphört vid utbetalningstillfället.

4 mom. I fråga om ordningen för utbetalning av annan i reglementet

avsedd löneförmån än som avses i 1 mom. äger vederbörande myndighet

besluta efter vad som synes myndigheten lämpligast.

10 kap. Tjänstemans skyldighet att underkasta sig ändring i

avlöningsbestämmelsema.

51 §.

1 mom. Tjänsteman är pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande

av eller eljest ändrade bestämmelser rörande de förmåner och ersättningar

m. m., om vilka förmäles i nedan angivna delar av reglementet:

19 § 2 mom. angående ersättning efter ackord eller beting,

21—23 §§ angående placering och uppflyttning i löneklass och löneruin,

28 § I, punkt 3 angående tjänstledighet för militärtjänstgöring, då krigsavlöningsregleinentet

icke är å tjänstemannen tillämpligt,

28 § I, punkt 6 angående tjänstledighet för sjukdom in. in., i den mån

ändrade bestämmelser påkallas av genomförandet av allmän sjukförsäkring,

29 och 30 §§, såvitt angår tid då krigsavlöningsreglementet är å tjänstemannen

tillämpligt,

32 § angående gottgörelse för övertidstjänstgöring in. in.,

33—37 §§ angående särskilda ersättningar samt lönetillägg och tilläggsarvoden,

utom såvitt angår de i 34 § 1 och 2 mom. meddelade bestämmelserna

angående kallortstillägg,

38 § angående tjänstebostad m. in.,

39 § angående tjänstedräkt m. in. samt

41—48 §§ angående sjukvård.

2 mom. Tjänsteman är vidare skyldig underkasta sig minskning i eller

upphörande av extra inkomster, vilka kunna medfölja tjänsten eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed.

4 avd. Bestämmande av avlöningsförmåner för innehavare av

arvodesbefattning.

52 §.

För innehavare av i 1 § 2 mom. e) avsedd arvodesbefattning fastställas

avlöningsförmånerna av vederbörande myndighet, i den mån ej delegerade

härutinnan meddela beslut. Vid bestämmande av avlöningsförmåner för

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

här avsedda tjänstemän skall föreskrift meddelas angående semester och

semesterersättning.

Är tjänsteman, som i första stycket avses, berättigad att av statsmedel

uppbära tjänstepension eller årligt understöd eller lön för beställning å

reservstat vid försvaret, skall hänsyn härtill tagas vid avlöningens bestämmande,

i den mån icke pensionsförmånen utgöres av reservpension eller

däremot svarande engångsbelopp.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1948, från och med vilken dag

vad i tidigare gällande författning eller föreskrift finnes stridande mot

reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår tjänsteman, å

vilken reglementet erhåller tillämpning.

Bilaga A.

Anvisningar till placeringstabellen å omstående sida.

1. Löneklassplacering med utgångspunkt från en omedelbart före tjänstetillträdet

innehavd tjänst. För bestämmande av löneklassplaceringen uppsökes

i tabellen kombinationen av lönegradsnumret för den tidigare tjänsten

och numret å den löneklass (löneklass och lönerum), vari tjänstemannen

senast var placerad. Därefter undersökes, om den närmast undre raden

(i samma kolumn eller längre åt vänster) upptager den nya tjänstens lönegradsnummer.

Allteftersom så är fallet eller icke skall följande gälla:

a) Om kombination upptagande den nya tjänstens lönegradsnummer återfinnes

å den närmast undre raden (i samma kolumn eller längre åt vänster),

placeras tjänstemannen i den löneklass (lönerum), som denna kombination

upptager. Var tjänstemannen i den tidigare tjänsten placerad i högsta löneklassens

fjärde lönerum, uppflyttas han i löneklass (lönerum) enligt bestämmelserna

i 21 §. I annat fall uppflyttas han första gången i löneklass

(lönerum) vid den samtidigt med eller efter tjänstetillträdet infallande tidpunkt,

då han vid fortsatt innehav av den tidigare tjänsten skulle hava

vunnit uppflyttning; kan ytterligare uppflyttning i löneklass (lönerum)

komma i fråga, skola bestämmelserna i 21 § äga motsvarande tillämpning.

b) Om kombination upptagande den nya tjänstens lönegradsnummer ej

återfinnes å den närmast undre raden (i samma kolumn eller längre åt

vänster), skola bestämmelserna i 21 § tillämpas.

2. Löneklassplacering med utgångspunkt från en tjänst, som icke innehafts

omedelbart före den mja tjänstens tillträdande. Tjänstemannen erhåller

den löneklassplacering och löneklassuppflyttning, som skulle hava tillkommit

honom enligt punkt 1, om han bibehållit den tidigare tjänsten intill

den nya tjänstens tillträdande med rätt att för uppflyttning i löneklass

(lönerum) tillgodoräkna den mellanliggande tiden, i den mån han därunder

innehaft lönegradsplacerad statlig tjänst, som är lika hög som eller högre

än den tidigare tjänsten, dock ej dagar, vilka icke må tillgodoräknas för

löneklassuppflyttning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Placeringstabell.

Löneklassplacering i tjänst med lönegradsbeteckning Ca, Ce eller Cg med

hänsyn till lägre tjänst med någon av dessa lönegradsbeteckningar.

I tabellen angives i varje sifferkombination lönegradsnummer före samt löneklass- och

lönerumsnummer efter kolon.

Kolumn

a

b

C

di

d2

d3

d4

1 : 1

2: 2

1 : 2

3: 3

2: 3

1 : 3

4: 4

3: 4

2: 4

1: 4,

5: 5

4 : 5

3: 5

2: 5,

1: 42

6: 6

5: 6

4: 6

3: 6,

2: 52

1: 43

7: 7

6: 7

5: 7

4: 7,

3: 62

2: 53

1: 4,

8: 8

7: 8

6 : 8

5: 8t

4: 72

3: 63

2: 54

9: 9

8: 9

7: 9

6: 9,

5: 82

4: 73

3: 6,

10 : 10

9 : 10

8 : 10

7 : 10,

6: 92

5: 83

4: 74

11 :11

10 :11

9: 11

8 : 11,

7 :102

6: 93

5: 8,

12: 12

11 : 12

10 : 12

9 : 12,

8 : 112

7 : 103

6: 9,

13 : 13

12:13

11 : 13

10 : 13,

9: 122

8 : 113

7 : 104

14 : 14

13 : 14

12 : 14

11 : 14,

10: 132

9: 123

8 : 114

15:15

14 : 15

13 : 15

12 : 15,

11 :142

10 : 133

9 : 124

16 : 16

15 : 16

14 : 16

13 : 16,

12 : 152

11:14,

10:13,

17 : 17

16 : 17

15 : 17

14 : 17,

13 : 16a

12: 15,

11 : 14,

18 : 18

17 : 18

16 : 18

15:18,

14 : 172

13 : 163

12:15,

19 : 19

18 : 19

17 : 19

16 : 19,

15 : 182

14 : 17,

13 : 16,

20:20

19 : 20

18 : 20

17 : 20,

16 : 192

15 : 18,

14: 17,

21 :21

20 : 21

19 : 21

18 : 21,

17 :202

16 : 19,

15 : 18,

22:22

21 : 22

20 : 22

19 : 22,

18 : 212

17 : 20,

16 : 19,

23: 23

22 : 23

21 : 23

20 : 23,

19 : 222

18:21,

17 : 20,

24:24

23 : 24

22: 24

21 : 24,

20 : 232

19 : 22,

18:21,

25 : 25

24 : 25

23 : 25

22 : 25,

21 : 242

20 : 23,

19 : 22,

26:26

25 : 26

24 : 26

23 : 26,

22 : 252

21 : 24,

20 : 23,

27:27

26:27

25 : 27

24 : 27,

23 : 262

22 : 253

21 : 24,

28:28

27 : 28

26:28

25 :28,

24 : 272

23 : 26,

22 : 25,

29 : 29

28 : 29

27 : 29

26 : 29,

25 : 282

24 : 27,

23 : 26,

30:30

29:30

28 : 30

27 :30,

26 : 292

25 : 283

24 : 27,

31 : 31

30:31

29 :31

28:31,

27 : 302

26 : 29,

25 :28,

32:32

31 :32

30 : 32

29 :32,

28 : 312

27 : 30,

26 : 29,

33:33

32:33

31 : 33

30: 33,

29 : 322

28 :313

27 :30,

34:34

33:34

32:34

31 :34,

30: 332

29 :323

28 : 31,

35:35

34:35

33:35

32: 35,

31 :342

30 :33,

29:32,

36:36

35:36

34:36

33 :36,

32 :352

31: 34,

30:33,

37:37

36 : 37

35 :37

34 :37,

33 : 362

32 : 35,

31 :34,

37:38

36 : 38

35 :38,

34 :372

33 :36,

32 :35,

37 : 39

36 :39,

35 : 382

34 :373

33:36,

37 :40,

36: 392

35 : 38,

34 :37,

37 : 402

36 : 39,

35 :38,

37 : 40,

36 :39,

37:40,

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1948

8X6932

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.