Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Julimäktiges i riksbanken framställning om ökning av antalet bankdirektörstjänster inom riksbanken.

1948-11-24 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1948:55, Utlåtande i anledning av Julimäktiges i riksbanken framställning om ökning av antalet bankdirektörstjänster inom riksbanken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets utlåtande nr 55.

1

Nr 55.

Utlåtande i anledning av Julimäktiges i riksbanken framställning

om ökning av antalet bankdirektörstjänster

inom riksbanken.

I skrivelse till bankoutskottet den 11 november 1948 hava fullmäktige i

riksbanken anfört och hemställt följande.

I den av 1943 års höstriksdag (jfr Bankoutskottets utlåtande nr 76) fastställda

organisationsplanen ingick, att det löpande arbetet i banken skulle —

bortsett från revisionsverksamheten — i princip inordnas under tre sektioner,

vardera under ledning av en sektionschef och, vid förfall för denne, en ställföreträdande

sektionschef (utsedd bland bankokommissarierna). Som chef för

en av de tre sektionerna skulle vice riksbankschefen fungera, medan för utövande

av chefskapet för de båda övriga tillskapades två nya tjänster såsom

bankdirektör i nuvarande lönegraden Cp 19.

Frågan huruvida vice riksbankschefen skulle, när han ej fungerade som

riksbankschef, uppehålla en av sektionschefsbefattningarna, diskuterades i

samband med omorganisationen (se särskilt förenämnda utlåtande s. 20, 21

och 27). Förslaget härom framlades ursprungligen av utredningsmannen dåvarande

vice riksbankschefen F. Wallberg och biträddes av bankofullmäktige

i deras skrivelse våren 1943. Inom bankoutskottet var man emellertid till en

början tveksam om lämpligheten av en dylik anordning, men sedan fullmäktige

i sitt slutliga förslag på hösten 1943 vidhållit sin uppfattning, anslöt sig

utskottet till densamma. Såsom motiv för sin ståndpunkt anförde fullmäktige,

att enligt deras mening vice riksbankschefen genom den föreslagna anordningen

komme att intaga en starkare ställning inom banken än om hans huvudsakliga

upgift bleve att biträda vid beredningen av ärenden, som åvilade riksbankschefen.

Sedan denna organisationsplan beslutades, hava riksbankens arbetsuppgifter

undergått en betydande stegring, icke endast kvantitativt. Detta har medfört

att arbetsbelastningen ständigt ökat för riksbankschefen och sektionscheferna.

Av de senare är det vice riksbankschefen — vilken nu utövar chefskapet

å sektion I (allmänna bankärenden) — samt chefen för sektion II

(centralbanksärenden), som särskilt drabbats härav. Man torde för övrigt ha

anledning förmoda att de skärpta kreditrestriktionerna kunna komma att medföra

en ytterligare belastning ej blott för riksbankschefen utan även -— och

kanske i främsta rummet — för chefen för sektion I. Det måste därför framstå

som synnerligen önskvärt att en utökning sker av personalen i ledande ställning

i riksbanken.

Den nuvarande vice riksbankschefen uppehåller vid sidan av sin tjänst i

riksbanken utan särskilt arvode befattningen som chef för valutakontoret. Med

hänsyn till det intima samband som råder mellan riksbankens och valutakontorets

uppgifter har en dylik kombination förefallit lämplig och naturlig. Vice

riksbankschefen är vidare riksbankens representant i statens handelskommission.

Med hänsyn till att även dessa institutioners arbetsbörda ökat betydligt

under de senaste åren har vice riksbankschefen fått ägna en stor del av sin

tid åt ifrågavarande båda uppdrag. Då därtill kommer att vice riksbankschefen

haft att deltaga i handels- och betalningsförhandlingar med främmande stater,

2180 48 Bihang Ull riksdagens protokoll 1948. 8 sand. Nr 55.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 55.

har han mestadels varit förhindrad att utöva chefskapet över sin sektion och

detta har i stället de facto uppehållits av hans ställföreträdande sektionschef

icke endast å de tider, när vice riksbankschefen fungerat som riksbankschef

eller åtnjutit ledighet från banken. Någon ändring härutinnan torde — såvitt

nu kan förutses — ej vara att förvänta.

Med hänsyn härtill och till angelägenheten att öka den ledande personalen i

banken vilja bankofullmäktige föreslå, att vice riksbankschefen befrias från

skyldigheten att utöva chefskap över en av de tre sektionerna och att ytterligare

en bankdirektörstjänst inrättas för att övertaga detta chefskap. Man

kan visserligen säga att detta förslag innebär ett frångående av den uppfattning,

som framfördes av fullmäktige år 1943 och då vann riksdagens godkännande.

Men den ökade arbetsbelastningen motiverar en revidering av den då

intagna ståndpunkten i frågan. Vice riksbankschefen bör även med det nu

föreliggande förslaget kunna få tillräcklig kontakt med det löpande arbetet i

banken dels genom sitt samarbete med riksbankschefen, dels genom väd han

inhämtar i sin tjänstgöring i valutakontoret och dels genom att deltaga i direktionens

och fullmäktiges sammanträden. Vidare bör han för handläggning

kunna överta vissa ärenden eller grupper av ärenden, som eljest skulle ha

behandlats — och föredragits i direktionen eller hos fullmäktige — av vederbörande

sektionschef.

Under hänvisning till det anförda få fullmäktige hemställa, att Bankoutskottet

ville föreslå riksdagen att, med godkännande av den organisatoriska

ändring beträffande riksbankens ledning, som ovan föreslagits, besluta en

ökning av det i gällande övergångsplan IT för riksbanken upptagna antalet

tjänster som bankdirektör i lönegraden Cp 19 från 2 till 3.

Utskottet. På de skäl, som fullmäktige anfört till stöd för den föreliggande

framställningen, har utskottet funnit sig böra tillstyrka bifall till densamma.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förevarande

framställning, må — med godkännande av den organisatoriska

ändring beträffande riksbankens ledning, som fullmäktige

föreslagit — besluta, att det i gällande övergångsplan II

för riksbanken upptagna antalet tjänster som bankdirektör i lönegraden

Cp 19 skall ökas från två till tre.

Stockholm den 24 november 1948.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sundvik, Leander, Petersson i

Karlskrona, Fahlander, Persson i Älvdalsåsen och Näsgård;

från andra kammaren: herrar Wiberg, Paulsen, von Seth*, Andersson i

Munkaljungby, Eriksson i Sandby, Sundberg, Persson i Norrby och Stjärne.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.