Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag angående fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll.

1948-03-02 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1948:8, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag angående fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr tf.

1

Nr 8.

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag

angående fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll.

I anledning av framställningar av fullmäktige i riksgäldskontoret har

riksdagen (åren 1936, 1939, 1942 och 1945) efter hemställan av bankoutskottet

uppdragit åt fullmäktige att i en upplaga av 500 exemplar till

trycket befordra dels prästeståndets protokoll vid riksdagarna under åren

1642—1664, dels borgarståndets protokoll vid riksdagarna under åren 1719

—1723, dels ock bondeståndets protokoll vid riksdagarna under åren 1720

—1739.

Av ovannämnda protokoll hava hittills av trycket utkommit ett band, omfattande

borgarståndets protokoll vid riksdagarna 1719 och 1720, och två

band, omfattande bondeståndets protokoll vid riksdagarna 1720—1727 resp.

1731—1734. Under innevarande år beräknas utkomma prästeståndets protokoll

vid riksdagarna 1642—1664, fördelade i två band, borgarståndets protokoll

vid 1723 års riksdag, omfattande ett band, och bondeståndets protokoll

vid 1738—1739 års riksdag, likaledes omfattande ett band.

I skrivelse den 15 januari 1948 till bankoutskottet hava fullmäktige i riksgäldskontoret

— efter en redogörelse för vad i ärendet tidigare förekommit

— anfört följande:

I särskilda till fullmäktige avgivna promemorior, vilka här biläggas i avskrift,

1 hava de nuvarande utgivarna av ifrågavarande ståndsprotokoll, e. o.

arkivarien fil. lic. Jan Liedgren, förste arkivarien fil. dr Nils Staf och förste

arkivarien fil. lic. Sten Landahl, avgivit förslag i fråga om fortsatt utgivande

av ståndsprotokollen, varvid närmast skulle ifrågakomma beträffande

prästeståndet protokollen vid riksdagarna 1672, 1675 och 1678, beträffande

borgarståndet protokollen vid riksdagen 1726—1727 och beträffande

bondeståndet protokollen vid 1740—1741 års riksdag. Kostnaderna för utgivande

av nämnda protokoll hava i promemoriorna beräknats till resp. 23 500

kronor, 36 000 kronor och 26 500 kronor eller sammanlagt 86 000 kronor.

I kalkylerna ingå redaktörsarvoden efter 260 kronor per textark och 750

kronor per registerark, vilket innebär eu betydande förhöjning av de hittills

sedan år 1936 utgående arvodena, beräknade efter 175 kronor per textark

och 500 kronor per registerark. Denna förhöjning synes fullmäktige på grund

av den allmänna prisstegringen böra godtagas. -— Med hänsyn till ovissheten

om de verkliga kostnaderna för sättning och tryckning, vilka arbeten

skulle komma att utföras under eu följd av år, torde emellertid de av utgivarna

beräknade kostnaderna böra uppskattas förslagsvis till omkring

1 Intagna såsom Bilagor A, B och C Ull detta utlåtande.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1''JiS. tf samt. Nr 8-—9.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande nr <S.

100 000 kronor. Av detta belopp skulle för budgetåret 1948/49 erfordras

endast 20 000 kronor, avsedda att täcka kostnaderna för avskrivande av

originalprotokollen och redigeringskostnaderna under ett år. Frågan om

anvisande av medel för sättning och tryckning blir aktuell först längre

fram.

Riddarhusdirektionen har i oktober 1947 till fullmäktige ingivit en skrivelse

angående fortsatt utgivande av ridderskapet och adelns äldre riksdagsprotokoll.

I denna skrivelse, varav en avskrift här bilägges,2 meddelas,

att genom ståndets försorg och på dess bekostnad drygt tre fjärdedelar av

ifrågavarande riksdagsprotokoll vore utgivna av trycket. Hittills hade utkommit

38 band protokoll och 2 registerband, varjämte iordningställts

tryckfärdigt manuskript till den tredje och i allt väsentligt till den fjärde

delen av protokollen vid 1760—1762 års riksdag. De återstående ännu icke

bearbetade protokollen avsåge — utom viss del av 1755—1756 års riksdag

— riksdagarna 1765—1766, 1769—1770, 1771—1772 och 1778—1779. Utgivningsarbelet

hade utförts under ständigt växande ekonomiska svårigheter

och det vore uteslutet att med riddarhusmedel bestrida utgifterna för

arbetets slutförande, vilka utgifter i början av år 1947 av den senaste utgivaren,

förste arkivarien Sten Landahl beräknats komma att uppgå till

omkring 240 000 kronor. Då det enligt riddarhusdirektionens mening måste

anses vara ett stort allmänt intresse, att utgivandet av ifrågavarande protokoll

utan tidsutdräkt kunde fortsättas, hemställde direktionen i enlighet

med 1947 års adelsmötes beslut, att fullmäktige i riksgäldskontoret ville av

riksdagen begära erforderliga medel för utgivande genom fullmäktiges försorg

av ovannämnda återstående delar av ridderskapet och adelns äldre

riksdagsprotokoll.

Därest utgivandet av ridderskapet och adelns återstående otryckta riksdagsprotokoll

skall kunna fullföljas och avslutas — ett arbete som torde

vara lika beaktansvärt som den fortsatta utgivningen av de ofrälse ståndens

riksdagsprotokoll —- synes det fullmäktige med hänsyn till vad riddarhusdirektionen

anfört i sin berörda skrivelse knappast finnas någon annan

utväg än att staten påtager sig kostnaderna för arbetets slutförande. Dessa

kostnader äro visserligen, såsom framgår av den verkställda beräkningen,

ganska betydande, men skulle på grund av arbetets omfattning komma att

bliva fördelade på ett par årtionden.

Vad som närmast skulle ifrågakomma är all till trycket befordra manuskriptet

till tredje delen av protokollen vid 1760—1762 års riksdag. Då av

redaktionsarvodet för denna del, som skulle omfatta 40 tryckark, beräknas

återstå att utbetala omkring 3 400 kronor och då tryckningskostnaderna

med nuvarande priser skulle utgöra omkring 10 700 kronor, komme sålunda

hela den återstående kostnaden för utgivandet av ifrågavarande del

med nuvarande tryckeripriser att uppgå till omkring 14 000 kronor. För

budgetåret 1948/49 skulle dock enligt vad utgivaren meddelat ej erfordras

något anslag, enär varken tryckning eller korrekturläsning hinner avslutas

under nämnda budgetår och kostnaderna härför icke behöva betalas förrän

volymen föreligger färdig. Om emellertid kontrakt avslutas med tryckeri

redan innevarande år, kan arbetet taga sin början, vilket torde vara lämpligt,

enär tryckeriarbete numera i regel är synnerligen tidskrävande.

Då det med hänsyn bl. a. till att erfarna och lämpliga personer nu stå till

buds för ifrågavarande arbete synes fullmäktige önskvärt, att utgivningen

Intagen såsom Bilaga D till detta utlåtande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr X.

av ståndsprotokollen kan fullföljas utan avbrott, få fullmäktige med åberopande

i övrigt av vad ovan anförts hemställa, att bankoutskottet ville

föreslå riksdagen att

dels uppdraga åt fullmäktige att låta i överensstämmelse med de i ovan

berörda promemorior innefattade planerna i en upplaga av 500 exemplar

till trycket befordra ridderskapet och adelns protokoll vid 1760—1762 års

riksdag, tredje delen, prästeståndets protokoll vid 1672, 1675 och 1678 års

riksdagar (inkl. bilagor även för 1668 års riksdag), borgarståndets protokoll

vid 1726—1727 års riksdag och bondeståndets protokoll vid 1740—

1741 års riksdag;

dels ock för utgivning av otryckta ståndsprotokoll å riksstaten för budgetåret

1948/49 under femtonde huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.

anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

Utskottet får tillstyrka ett fortsatt utgivande av ståndsprotokoll i enlighet

med det föreliggande förslaget. I anslutning härtill hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskonloret

förevarande framställning, må

dels uppdraga åt fullmäktige att låta i överensstämmelse

med de i här bilagda promemorior innefattade planerna i

en upplaga av 500 exemplar till trycket befordra ridderskapet

och adelns protokoll vid 1760—1762 års riksdag, tredje

delen, pi-ästeståndets protokoll vid 1672, 1675 och 1678 års

riksdagar (inkl. bilagor även för 1668 års riksdag), borgarståndets

pimtokoll vid 1726—1727 års riksdag och bondeståndets

protokoll vid 1740—1741 års riksdag;

dels ock för utgivning av otryckta ståndsprotokoll å riksstaten

för budgetåret 1948/49 under femtonde huvudtiteln

Riksdagen och dess verk in. m. anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

Stockholm den 2 mars 1948.

På bankoutskottets vägnar:

ÅKE WIBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg*, Sundvik, Leander, Lundqvist,

Edin, Fahlander, Annér och Persson i Vinslöv;

från a n d r a kammaren: herrar Wiberg, von Selh*, Andersson i MunkaIjungby,

Fröderberg, Sundberg, Persson i Norrby, fru Humla* och herr

Molander*.

K,i närvarande vid utlåtandets justering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Bankoutskottets utlåtande nr 8.

Bilaga A.

P. M.

angående Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 3.

Den 6 maj 1936 respektive 15 mars 1939 fattade riksdagen beslut om utgivande

av bl. a. Prästeståndets riksdagsprotokoll 1642—1660 A, respektive

1660 B—1664. Då dessa, fördelade på två band, under år 1948 torde utkomma

av trycket, och då samtidigt beträffande de parallellt under utgivning

varande Borgar- och Bondeståndens protokoll framställningar om

fortsatt utgivande göras, ber undertecknad såsom av Herrar Fullmäktige i

riksgäldskontoret utsedd redaktör för det andra bandet att vördsamt få

göra följande framställning.

Prästeståndets riksdagsprotokoll saknas för 1668 års riksdag. De protokoll,

som närmast böra komma i fråga för publicering, äro därför de för

1672, 1675 och 1678. De utgöra jämte tillhörande bilagor cn inbunden volym

i Prästeståndets arkiv i riksarkivet och omfatta sammanlagt 286 (80 + 117

+ 89) handskrivna sidor. Då protokollen äro skrivna med olika handstilar

och särskilt det av 1672 har en utpräglad konceptkaraktär, är det omöjligt

att lämna en exakt uppgift om vad de motsvara i trycksidor. Företagna

stickprov på partier med olika stilar möjliggöra likväl en approximativ

uppskattning till 300—325 trycksidor eller omkring 20 tryckark. Härtill

komma bilagor, även för 1668 års riksdag, dels inbundna i samma band

som protokollen, dels ingående i Riksdagsacta och i serien Svenska ecklesiastika

handlingar i Prästeståndets arkiv, eventuellt också i andra samlingar.

De äro med vissa undantag tämligen korta och kunna med samma

approximativa uppskattning som i fråga om protokollen beräknas taga i

anspråk ett utrymme av cirka 160 sidor eller 10 ark. Dessutom bör — i likhet

med vad som skett tidigare — fogas utrymme för kapitelrubriker

(d. v. s. rubriker för de olika saminanträdesdagarna), noter, mellanslag

och nya stycken. Detta utrymme beräknas till 32 sidor eller 2 tryckark.

För nödiga person- och sakregister torde böra beräknas tre tryckark. I sin

helhet skulle bandet sålunda omfatta omkring 560 sidor eller 35 tryckark.

Avskriftskostnader. Tiden för avskrivning måste på grund av protokollens

olika karaktär beräknas något olika. Beträffande 1672 och 1675 års

protokoll gör stilens täthet och relativt höga svårighetsgrad samt protokollens

konceptkaraktär det nödvändigt att beräkna avskriftstiden något längre

för dessa än för det övriga, av utförda prov att döma omkring 150 timmar

för de 225 trycksidorna av de förra och 100 timmar för de resterande 240

trycksidorna. Efter nu vanlig taxa av kronor 3: 50 i timmen för sådana

avskrifter skulle sammanlagda avskriftkostnaderna för 1672—1678 års

protokoll och bilagor således bli kronor 875: — (250 X 3: 50).

Tryckningskostnader. Enligt infordrad offert från Almqvist & Wiksells

Boktryckeri AB skulle kostnaderna enligt dagens gällande priser, som givetvis

kunna ha förhöjts tills tryckning blir aktuell, beräknas på följande sätt

för en upplaga om 500 ex. av angivet omfång och i samma utförande som

lidigare:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr S.

5

35 st. 16-sid. ark 75 grams lumptryckpapper, sätt
-

ning, tryckning och häftning

å 250: —

8 750

—

Förhöjning för

32,0 sid. Noter...........................

a 5: —

160

48,0 sid. Register, 2-spaltat

å 12:50

600

—

500 st. Marg.-rubr. om högst 5 rader

å —: 60

300

—

Omslag

Kronor

65

9 875

—

Då härtill komma kostnader för s. k. levande kolumntitlar å kr. 4: —

pr ark, för varje marginalrubrikrad över 5 rader 12 öre pr styck samt korrigeringskostnader,

måste de sammanlagda tryckningskostnaderna överskrida

kr. 10 000:—.

Redaktörskostnaderna. Alltsedan utgivningen av de ofrälse ståndens äldre

riksdagsprotokoll genom riksdagens beslut den 6 maj 1936 tog sin början,

har arvodet för redaktören utgått med 175 kronor per textark och 500 kronor

per registerark. Då det emellertid väl får anses rimligt, att på detta

område liksom på andra eu skälig kompensation för penningvärdets förändring

gives, ha de av Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret utsedda redaktörerna

för de olika serierna av de ofrälse ståndsprotokollen enat sig om att

begära 50 % förhöjning av till dem utgående arvoden. Priset per textark

skulle i enlighet härmed komma att utgöra kronor 262:50 eller avrundat

nedåt 260 kronor och för registerark 750 kronor. I förhoppning att denna

framställning vinner Herrar Fullmäktiges bifall, beräknas redaktörsarvodet

för här planerade volym sålunda:

32 textark å 260 kronor.............................. 8 320 kronor

3 registerark å 750 kronor ............................ 2 250 »

Summa 10 570 kronor

Om korrigeringskostnader och andra extra tryckningskostnader samt diverse

smärre omkostnader och oförutsedda utgifter beräknas till omkring

Vid av övriga utgifter eller 2 180 kx-onor, skulle de sammanlagda utgivningskostnaderna

enligt nuvarande priser bliva:

Avskriftskostnader

kronor

875: —

Sättning och tryckning in. m.

........ » 9

875: —

Redaktörskostnader

........ » 10

570: —

Korrigeringskostnader in. in.

» o

180: —

Summa kronor 23

500: -

Stockholm i november 1947.

JAN LIEDGREN.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 8.

Bilaga B.

P. M.

angående tryckning av Borgarståndets protokoll.

Enligt beslut vid 1945 års riksdag skulle borgarståndets protokoll vid

riksdagen 1723 jämte bilagor utges av trycket. Arbetet har så fortskridit,

att det beräknas utkomma under loppet av 1948.

För utgivningen av denna volym liksom den föregående för riksdagarna

1719 och 1720 kunde utnyttjas de avskrifter, som kostnadsfritt ställts till

förfogande av Stadshistoriska institutet. En liknande förmån erbjuder sig

emellertid icke nu för utgivningen av protokollen för riksdagen 1726—27.

Beträffande dessa har man sålunda att räkna med kostnader för avskrivningen,

vilka tidigare icke behövt komma i fråga.

Protokollen för ifrågavarande riksdag omfatta en text av 2 006 sidor.

Dessa ha av Almqvist och Wiksells Boktryckeriaktiebolag i tryck beräknats

till 488 trycksidor. Härtill komma cirka 200 trycksidor bilagor jämte noter

och register. Tillsamman skulle volymen komma att omfatta cirka 752 sidor

motsvarande 47 stycken 16-sidigt ark.

Med avseende på tryckningen offererar Almqvist och Wilcsell för sättning,

tryckning och papper samt häftning i 500 ex., varav 400 ex. å vanligt träfritt

papper och 100 ex. å lumppapper, ett pris av kr. 283 per tryckark. För 47

st. ark skulle detta bli kronor 13 301. Härtill kommer förhöjning för 30

sidor noter å 6: 45 = 193: 50, för 26 sidor register å 10: 25 = 266: 50 samt

för omslag cirka 85 kronor. Tillsammans beräknas tryckningskostnaderna

till kronor 13 846. Härtill kommer kostnaden för levande kolumntitlar som

debiteras med kr. 4: 30 per ark eller kronor 126 samt korrigering emot

manuskript, som debiteras extra efter den tid, som därtill åtgår.

Avskrivningen av protokollstext och bilagor kommer att ske på skrivmaskin.

Härför beräknas åtgå cirka 650 timmar. Med en ersättning av

kronor 3:50 per timme bli kostnaderna för avskrivning kronor 2 375.

Alltsedan utgivningen av 1719—20 årens riksdagsprotokoll för borgarståndet

har enligt riksdagens beslut den 15 mars 1939 arvodet för redaktören

utgått med 227 kronor per textark och med kronor 666: 66 per registerarlc.

Då det emellertid får anses rimligt att på detta område liksom

på andra en skälig kompensation för penningvärdets förändring gives, ha

de av herrar fullmäktige i riksgäldskontoret utsedda redaktörerna för de

olika serierna av de ofrälse ståndsprotokollen enat sig om att begära 50 %

förhöjning av till dem utgående arvoden. I förhoppning om att denna

framställning vinner herrar fullmäktiges bifall beräknas redaktörsarvodet

för 1726—27 års riksdagsprotokoll för borgarståndet till 340 kronor per

textark och till kronor 1 000 per registerark. Redaktörsarvodet för 47 textark

(47 X 340) och 2 registerark (2 x 1 000) skulle sålunda uppgå till

kronor 17 980.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 8.

7

Sammanfattning.

Avskrivningskostnader ..................................

Tryckning av protokoll och bilagor jämte noter och register . . .

Förhöjning för 30 sidor noter .............................

Förhöjning för 26 sidor register

Levande kolumntitlar ...................................

Omslag in. in............................................

Redaktörsarvode ........................................

Arvode för person- och sakregister

2 375

13 301

193

266

126

85

15 980

2 000

50

50

kronor 34 327

Utgifter föi
-

papper m. in. samt korrigeringskostnader

1 673

Summa kronor 36 000

Då Almqvist och Wiksells Roktryckeriaktiebolags offert är beräknad efter

dagens gällande priser har firman reserverat sig för förhöjningar av arbetsoch

materialkostnader, som eventuellt kunna ha inträtt, då tryckningen av

arbetet blir aktuell.

Stockholm den 18 november 1947.

NILS STAF.

Fil. doktor, Förste arkivarie.

Bilaga C.

P. M.

angående Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 4.

Av den i enlighet med riksdagens beslut utgivna publikationen Bondeståndets

riksdagsprotokoll utkom år 1939 del 1, omfattande åren 1720—

1727, och år 1945 del 2, omfattande åren 1731—1734.

Genom riksdagens beslut av den 20 mars 1945 beviljades medel för utgivning

av del 3, omfattande protokoll och bilagor från 1738—1739 års

riksdag. Då arbetet på denna del har fortskridit så långt, att volymen beräknas

utkomma av trycket under loppet av år 1948,''ber undertecknad

såsom av Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret utsedd redaktör för publikationen

att vördsamt få göra följande framställning.

De bondeståndets riksdagsprotokoll, som närmast böra komma i fråga

vid publikationsseriens fortsättande, äro de för 1740—1741 års riksdag.

De utgöra i handskrift en inbunden volym, vilken, sedan blanka blad frånräknats,

befunnits omfatta 575 i regel tättskrivna sidor. Verkställt avskriftsprov

har givit vid handen, att texten i avskrift kommer att bestå av

862 avskriftssidor, alldenstund varje handskriftssida beräknas omfatta l1/- avskriftssida. Då två sådana motsvara en trycksida, skulle 862 avskriftssidor

kräva 431 trycksidor eller ca 27 ark. Härtill bör — i likhet med vad

som tidigare skett — fogas utrymme för rubriker för de olika sammanträdesdagarna,

noter, mellanslag och nya stycken. Detta utrymme beräknas

(ill 32 sidor eller två tryckark.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottels utlåtande nr S.

Härtill komma bilagor. Vid beräkningen av det utrymme, dessa kunna

tänkas erfordra, är först och främst följande att observera. Protokollet för

1740—1741 års riksdag innehåller icke, i motsats till vad fallet var med de

närmast föregående riksdagarna, de från ståndet utgående extraktprotokollen.

Eu ingående undersökning har därför verkställts, huruvida dessa i sin

formulering innehålla motiveringar för ståndets beslut, som icke återfinnas

i de stundom knapphändiga protokollen. Undersökningen har givit vid

handen, att detta ofta varit fallet, framför allt i viktigare, ståndets ekonomiska

intressen berörande frågor. Denna omständighet nödvändiggör,

alt ett stort antal extraktprotokoll måste avtryckas såsom bilagor. Därtill

kommer från ståndsmedlemmar ingivna, viktigare memorial. För dessa

båda grupper bilagor böra beräknas 10''/2 tryckark. Ytterligare tvenne bilagor

tillkomma, vilka såväl på grund av sin betydelse som på grund av

för publikationen tidigare tillämpade principer äro givna och sålunda kunna

på förhand beräknas. De äro Allmogens allmänna besvär samt Kungl.

Maj:ts resolution på desamma. Den förra bilagan, besvären, består av 82

handskriftssidor och beräknas i avskrift omfatta (57 sidor eller två tryckark.

Den senare bilagan, resolutionen, innehåller 62 handskriftssidor, vilka

i avskrift torde motsvara 50 avskriftssidor eller P/s tryckark. För samtliga

bilagor bör sålunda beräknas 14 tryckark. För volymen nödigt person-,

ort- och sakregister kalkyleras till tre tryckark. I sin helhet skulle volymen

således komma att utgöras av 736 sidor eller 46 tryckark.

Avskrivningskostnaderna, beräknade efter numera vanlig avskrivningstaxa

av kronor 3: 50 per timma, kalkylerade på följande sätt. De 575 handskriftssidorna

torde, då tre sidor kunna medhinnas per timma, kräva en

tid av 191 timmar eller en kostnad av ca 670 kronor. Motsvarande kostnad

för de två förut nämnda större bilagorna torde, då fyra handskriftssidor

beräknas medhinnas per timma, utgöra 70 resp. 53 kronor eller tillsammans

123 kronor. För övriga bilagor, 336 avskriftssidor (168 trycksidor),

kalkyleras en kostnad av 260 kronor. Avskrivningskostnaderna för 1740

1741 års protokoll och bilagor skulle sålunda belöpa sig till 1 053 kronor.

Redaktörskostnaderna: Alltsedan utgivningen av bondeståndets riksdagsprotokoll

genom riksdagens beslut den 6 maj 1936 tog sin början, har arvodet

för redaktören utgått med 175 kronor per textark och 500 kronor per

registerark. Då det emellertid väl får anses rimligt, att på detta område

liksom på andra en skälig kompensation för penningvärdets förändring

gives, ha de av Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret utsedda redaktörerna

för de olika serierna av de ofrälse ståndsprotokollen enat sig om att begära

50 % förhöjning av till dem utgående arvoden. Priset per textark

skulle i enlighet härmed komma att utgöra kronor 262:50 eller avrundat

260 kronor och för registerark 750 kronor. I förhoppning att denna framställning

vinner Herrar Fullmäktiges bifall, beräknas redaktörsarvodet för

här planerade volym sålunda: 43 tryckark å 260 kronor = It 180 kronor

och tre registerark å 750 kronor = 2 250 kronor eller tillsammans 13 430

kronor.

Tryckningskostnaderna: Enligt begärd tryckerioffert från Almqvist &

Wiksells boktryckeriaktiebolag, där föregående delar av publikationen

tryckts, ha tryckningskostnaderna beräknats efter 204 kronor per 16-sidigt

tryckark. För de 43 textarkens tryckning skulle de alltså uppgå till 8 772

kronor. För registerarken tillkommer en kostnad av kronor 12: 50 per sida,

alltså per tryckark 204 + 200 = 404 kronor. För tre dylika ark blir således

priset 1 212 kronor. Härtill kommer för protokollstexten kostnaden för s. k.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 8.

9

levande kolumntitlar, d. v. s. rubrik å varje sida med uppgift om datum

för sammanträde i fråga. Dessa kolumntitlar beräknas draga en kostnad

av 4 kronor per tryckark, alltså för 29 sådana 116 kronor.

För omslag med titeltryck till en upplaga på 500 exemplar beräknas 62

kronor.

Härutöver beräknar tryckeriet förhöjning för noter med 5 kronor per

sammanräknad hel sida. Om av de två ark, som ovan kalkylerats för noter,

rubriker etc., D/s ark antages åtgå för noter, skulle denna förhöjning alltså

belöpa sig till 120 kronor.

1 motsats till de närmast föregående riksdagarnas protokoll förekomma

i 1740—1741 års blott ett fåtal marginalrubriker. Några särskilda kostnader

för dem behöva därför icke beräknas.

Utgifterna skulle sålunda bliva:

Avskrivningskostnaden

Redaktör sarvode

Arvode för person-, ort- och sakregister ..........

Sättnings- etc. kostnader för text ..............

» » » » registerark ........

» » » » levande kolumntitlar

» » » » omslag ............

kronor

Förhöjning för noter ............................

Korrigeringskostnader etc., förslagsvis beräknade till

1 053

11 180

2 250

8 772

1 212

116

62

120

1 735

Summa kronor 26 500

Med stöd av vad ovan anförts får jag vördsamt hemställa, att Herrar Fullmäktige

i riksgäldskontoret ville hos riksdagen utverka, att ett belopp av

kronor 26 500 beviljas att, fördelade på tre budgetår, användas till utgivning

av Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 4.

Stockholm den 10 november 1947.

STEN LANDAHL.

Bilaga D.

Till Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Vid 1853 års riksdag väcktes inom ridderskapet och adeln en motion avseende

utgivandet av ståndets riksdagsprotokoll och handlingar från äldre

tider med hänsyn till deras betydelse för kännedomen om fäderneslandets

historia. Då riddarhusutskottet hade sig bekant, att en ledamot av prästeståndet

i en till sin syftning mer omfattande motion begärt anslag av statsmedel

för offentliggörande av svenska riksdagars och mötens förhandlingar,

ansåg utskottet lämpligt att avbida riksdagens beslut i denna fråga. Sedan

riksdagen förklarat sig icke kunna bifalla motionen inom prästeståndet,

upptog utskottet ärendet till behandling. Utskottet tvekade icke att förorda

eu utgivning av ståndets äldre riksdagshandlingar, även om utgivningen

måste bekostas av ridderskapet och adelns enskilda kassa, övertygat

som utskottet var, att ridderskapet och adeln önskade att såvitt det berodde

2 Bihang till riksdagens protokoll t!)''i8. 8 sand. Nr 8—9.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 8.

på ståndet befordra det historiska studiet ur inhemska källor. Under debatten

anfördes riksdagens avslag av motionen inom prästeståndet såsom skäl

både för och emot bifall till den inom ridderskapet och adeln framlagda

motionen. De som talade mot denna anförde, att det icke funnes någon

anledning för adeln, som blott utgjorde en fjärdedel av representationen,

att påtaga sig denna ekonomiska börda. De som talade för motionen ansågo

det efter riksdagens avslagsbeslut desto angelägnare att sörja för att

adelns protokoll såsom de viktigaste kornine att utgivas. Slutet blev alt utskottets

hemställan bifölls och att protokollen alltså skulle utgivas.

Under närmare ett århundrade har ridderskapet och adeln därefter med

betydande uppoffringar sökt fullfölja denna utgivning. Ridderskapet och

adeln har även i så stor utsträckning lyckats förverkliga densamma, att

drygt tre fjärdedelar av verket nu är färdigt. Hittills ha sålunda utgivits

protokollen för 1600-talets och det begynnande 1700-talets 46 riksdagar,

utskottsmöten eller sammankomster av annat slag, utgörande den första

serie av 17 volymer jämte ett registerband (delarna 1—3 dessutom utgivna

i två upplagor). I den andra serien, avseende tiden från och med år

1719, ha 11 riksdagars protokoll utgivits fullständigt (18 volymer), dessutom

av särskilda skäl 1755—1756 års riksdags ofullständigt (1 volym)

samt två band av 1760—1762 års riksdags protokoll. För denna serie föreligger

jämväl ett registerband. För närvarande ha alltså tillsammans utkommit

38 band protokoll med bilagor och 2 registerband. Vidare har iordningställts

tryckfärdigt manuskript till tredje och, bortsett från ett fåtal bilageark,

till fjärde delen av protokollen för 1760—1762 års riksdag. De återstående,

ännu icke bearbetade protokollen avse — utom viss del av 1755—

1756 års riksdag — riksdagarna 1765—1766, 1769—1770, 1771—1772 och

1778—1779.

Utgivningsarbetet har emellertid utförts under ständigt växande ekonomiska

svårigheter. I sin berättelse till 1947 års adelsmöte fann sig därför

riddarhusdirektionen nödsakad att i hela dess vidd upptaga frågan om riksdagsprotokollens

fortsatta utgivande. För att få en ungefärlig uppfattning

om storleken av de kostnader, som återstå innan editionsarbetet är slutfört,

anmodade direktionen den nuvarande redaktören för arbetet, förste arkivarien

i riksarkivet Sten Landahl att göra ett överslag över dessa kostnader.

Enligt arkivarien Landahls beräkningar skulle kostnaderna för arbetets

slutförande uppgå till omkring 240 000 kronor.

På grund av riddarhuskassans ansträngda ekonomiska ställning och de

stora kostnader, som enligt arkivarien Landahls beräkningar äro nödvändiga

för att fullborda utgivningsarbetet, kan riddarhuskassan icke betungas

med dessa utgifter. Ej heller finnas andra medel inom riddarhusförvaltningen,

som utan åsidosättande av riddarhusets vitala behov kunna användas

för utgivningsarbetets slutförande.

Med beklagande måste därför direktionen i sin berättelse till adelsmölet

konstatera, att riddarhuset icke kunde bekosta editionsarbetets slutförande

och att de därför erforderliga medlen alltså måste komma från annat håll.

Även adelsmötet fann det uteslutet att med riddarhusmedel bestrida utgifterna

för arbetets slutförande.

Som bekant utgivas präste- och bondeståndens äldre riksdagsprotokoll

sedan år 1936 genom statens försorg med anlitande av medel, som riksdagen

anvisat för ändamålet. Från och med år 1939 utgivas borgarståndets protokoll

på samma sätt, sedan d$n tidigare utgivaren, Stadshistoriska institutet,

funnit sig sakna medel att fortsätta härmed. Riksdagen har alltså frångått

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 8.

11

den ståndpunkt riksens ständer intogo, då de år 1853 avslogo den i det

föregående berörda motionen om anvisande av statsmedel för utgivande av

de äldre riksdagsprotokollen. Man synes därför kunna förutsätta, att riksdagen

numera icke heller kan ha några principiella betänkligheter mot att

utgiva återstoden av ridderskapet och adelns äldre riksdagsprotokoll.

Då det måste anses vara av stort allmänt intresse att utgivandet av adelns

protokoll utan tidsutdräkt fortsättes, föreslog 1947 års riddarhusutskott, i

huvudsaklig anslutning till ett förslag av direktionen, att framställning

skulle göras till riksgäldsfulhnäktige om att den fortsatta utgivningen måtte

bekostas av statsmedel. Adelsmötet beslöt ock i överensstämmelse härmed.

I anslutning till det anförda får riddarhusdirektionen alltså hemställa,

att Fullmäktige ville av riksdagen begära erforderliga medel för utgivande

genom Fullmäktiges försorg av återstående delar av ridderskapet och adelns

äldre riksdagsprotokoll.

Fn avskrift av arkivarien Landahls konstnadsberäkning bifogas.

Stockholm den 26 september 1947.

På riddarhusdirektionens vägnar:

H. SILVERSTOLPE.

Ch.-E. von Oelreich.

Avskrift. Transumt av arkivarien Sten Landahls beräkning rörande storleken

av de kostnader, som återstå innan editionsarbetet med utgivandet av

Ridderskapet och Adelns äldre riksdagsprotokoll är slutfört.

»Protokollen för 1765—1766 torde komma att i tryck motsvara tre, möjligen

fyra volymer, 1769—1770 års tre, 1771—1772 års minst fyra samt

1778—1779 års en volym. Om vardera av dessa volymer får förmodas

konuna att omfatta cirka 48 tryckark (såsom den första av undertecknad

år 1934 utgivna tjugonde delen), skulle redaktörskostnaderna för varje

band gå till 8 400 kronor. För tolv band skulle de utgöra 100 800 kronor.

Vid denna kalkyl har det för närvarande utgående redaktörsarvodet, 175

kronor per tryckark, lagts till grund. Det torde emellertid vara sannolikt,

att under den följd av år, som måste beräknas för seriens avslutande, ett

högre arvode på grund av penningvärdets förändring skulle komma att

krävas. Det är givetvis alldeles omöjligt att beräkna den summa, som under

årens lopp kan erfordras i tryckningskostnader. Om emellertid den offert,

som senast avgivits av Norstedt & Söner, lägges till grund för en kalkyl,

skulle varje volym, efter 189 kronor per tryckark, draga en kostnad av

9 072 kronor. Beräknas dessutom omslag, marginal rubriker och korrigeringskostnader

till 850 kronor utgöra de samlade tryckningskostnaderna

9 922 kronor per volym. För tolv band blir detta 119 064 kronor eller tillsammans

med redaktörskostnaderna 219 864 kronor. Härtill kommer att

tredje och fjärde delarna av 1760—1762 års riksdagsprotokoll ännu icke

tryckts. Till den förra av dem har nu äskats ett belopp av 10 746 kronor.

För den fjärde delen beräknas efter ovan angivna grunder åtgå 8 894 kronor.

Inalles skulle 239 504 kronor erfordras för seriens avslutande, varvid

dock eventuellt återstående del av 1755—1756 års riksdag icke kunnat beräknas

liksom icke heller personregister 1755—1779.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.