Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stöd åt fiskerinäringen, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1948-05-04 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1948:29, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stöd åt fiskerinäringen, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

1

Nr 29.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

stöd åt fiskerinäringen, m. m., jämte i ämnet väckta

motioner.

Sedan riksdagens kamrar, första kammaren den 21 och andra kammaren

den 28 april 1948, beslutat utan överläggning återremittera till utskottet dess

utlåtande nr 17 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående stöd åt

fiskerinäringen m. in. jämte i ämnet väckta motioner, får utskottet anföra

följande.

I årets statsverksproposition (bil. 30: kapitalbudgeten s. 16—17) har

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition rörande

stödjande åtgärder på fiskerinäringens område, till lån till främjande

av beredning och avsättning av fisk m. m. beräkna ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 30 januari 1948 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 48, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om viss reglering

av handeln med fisk, m. m.,

dels medgiva, att för tiden till och med den 30 juni 1949 må i huvudsaklig

överensstämmelse med i propositionen förordade grunder anordnas reglering

av priserna på saltvattensfisk,

dels godkänna, att i övrigt åtgärder till fiskerinäringens stödjande må

vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen angivits,

dels ock å kapitalbudgeten för budgetåret 1948/49 under Fonden för låneunderstöd

till Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk

m. m. anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Sammanfattning.

1. Utvecklingen inom fiskerinäringen under mellankrigsperioden och under

de senaste åren ger vid handen, att ett statligt stöd till fisket är nödvändigt

om icke inkomstnivån inom näringen skall bli oskäligt låg. Detta stöd

bör på kort sikt inriktas på prisreglerande åtgärder samt på lång sikt på en

omfattande rationalisering inom såväl själva fisket som inom fiskhandeln.

Målsättningen för de statliga åtgärderna bör vara att ge fiskets utövare möjlighet

att vid rationella produktionsförhållanden uppnå en med övriga befolkningsgrupper

likvärd levnadsstandard.

2. För att förverkliga denna målsättning erfordras att den prisstödjande

1 Bihang till riksdagens protokoll HUS. 10 sand. Nr 29.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

och handelsreglerande verksamheten inom fisket fortsättes under de närmaste

åren. I detta syfte föreslås dels att Kungl. Maj :t bemyndigas meddela

särskilt bildad försäljningsförening ensamrätt att inom sitt verksamhetsområde

handha förstahandsförsäljningen av all fisk eller visst fiskslag dels

att nu gällande prisregleringssystem bibehålies efter i stort sett oförändrade

grunder.

3. För att prisregleringarna skola kunna upprätthållas måste importen av

fisk regleras. Enligt förenämnda förordning bemyndigas Kungl. Maj :t att

uppta importavgift på såväl färsk som beredd fisk. En skärpning av importrestriktionerna

bör däremot om möjligt undvikas.

4. Rationaliseringen av produktionen bör närmast gå ut på att förbättra

fångstmetoderna och minska arbetsåtgången. Samtidigt bör ett bättre tillvaratagande

av fångsterna för ernående av högre kvalitet på de ilandförda

produkterna eftersträvas. Staten bör liksom hittills stödja denna verksamhet,

bland annat genom lån ur fiskerilånefonden. Den i annat sammanhang

föreslagna fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök bör genom en

målmedveten undersöknings- och upplysningsverksamhet kunna bidra till

denna rationaliserings genomförande.

5. Ett av de viktigaste medlen till förbättring av fiskarenas förvärvsmöj''ligheter

är att vidga marknaden för fiskets produkter, vilket bör kunna ske

om konsumenterna erbjudas fisk av högre kvalitet och till jämnare priser

än för närvarande. Rationaliseringen inom distributionen bör närmast ta

sikte härpå. Den bör söka förbilliga distributionen, motverka spekulationen

samt genomföra snabbare transporter och ändamålsenligare behandling och

förvaring av fisk i distributionens alla led. I huvudsak komma strävandena

i denna riktning att som hittills åvila fiskarenas sammanslutningar. Staten

bör härvid medverka bland annat genom att från det under Fonden för

låneunderstöd anvisade anslaget till främjande av beredning och avsättning

av fisk m. m. bevilja lån till åtgärder som äro ägnade att förbättra

distributionen.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft sjutton

inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner (s. 17—18).

Kungl. Maj :ts författningsförslag är av följande lydelse:

Förslag

till

förordning om viss reglering av handeln^med fisk. m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Med fisk förstås i dena förordning såväl färsk som frusen, kryddad, saltad,

sockersaltad, torkad eller rökt fisk.

Vad i förordningen sägs om fisk skall även gälla räkor.

Med fiskare avses i förordningen endast svensk fiskare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

3

Om viss reglering av handeln med fisk.

2 §•

Hava fiskare, för vilka fiske utgör huvudsaklig eller väsentlig inkomstkälla,

eller sammanslutningar av sådana fiskare ensamma eller tillsammans

med personer eller företag, vilka idka handel med fisk, bildat ekonomisk

förening för omhändertagande och försäljning av fisk, som ilandföres

inom visst område, må föreningen, därest den finnes äga förutsättning

för dylik verksamhet och omfatta tillräckligt antal fiskare, kunna

erhålla Kungl. Maj :ts tillstånd att såsom auktoriserad producentförening

från fiskare för försäljning mottaga fisk, som ilandföres inom området.

Tillståndet må begränsas att gälla allenast visst eller vissa slag av fisk. Fisk,

som omfattas av sådant tillstånd, benämnes i det följande handelsreglerad

fisk.

Den, som inom auktoriserad producentförenings område ilandför handelsreglerad

fisk, må mot vederlag överlåta denna, förutom till producentföreningen,

allenast till statens livsmedelskommission eller eljest i den

ordning och under de villkor kommissionen bestämmer.

Auktoriserad producentförening är pliktig att enligt samma grunder, son**''

gälla i fråga om medlems fångst, för försäljning mottaga handelsreglerad

fisk, som inom föreningens område ilandföres av annan fiskare.

Är tillförseln av något slag av handelsreglerad fisk så riklig, att det kan

antagas att en väsentlig del därav ej kan avsättas för konsumtion i färskt

tillstånd, må producentförening efter medgivande av livsmedelskommissionen

lämna fiskare, som mera regelbundet levererar till föreningen och för

vilken fiske utgör huvudsaklig eller väsentlig inkomstkälla, företräde till

leverans.

I övrigt skall auktoriserad producentförening vid bedrivandet av sin verksamhet

ställa sig till efterrättelse de ytterligare villkor, som kunna hava

uppställts vid tillståndets beviljande, ävensom de särskilda föreskrifter, som

livsmedelskommissionen kan komma att meddela.

Tillstånd, varom i första stycket förmäles, må av Kungl. Maj :t eller, efter

Kungl. Maj :ts bemyndigande, av livsmedelskommissionen återkallas, då

skäl därtill äro.

3 §•

I andra fall än i 2 § andra stycket avses må handelsreglerad fisk allenast

i den ordning och under de villkor livsmedelskommissionen bestämmer mot

vederlag överlåtas till återförsäljare i och för dennes rörelse eller till person

eller företag, som använder fisk för yrkesmässig tillverkning eller beredning

av varor till avsalu.

4 §•

Vid handel med fisk skall priset, där ej livsmedelskommissionen annat

medgiver, angivas per viktenhet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

Om prisregleringsavgift å fisk.

5 §•

För fisk, som ilandföres här i riket, skall, där fråga icke är om import,

prisregleringsavgift upptagas i den utsträckning och med det belopp, som

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, livsmedelskommissionen

bestämmer.

Avgiften skall erläggas i samband med första försäljningen av fisken samt

gäldas av köparen. För fisk, som annorledes än å kommunal fiskauktion försäljer

för förbrukning i köparens hushåll, skall avgiften dock betalas av säljaren.

6 §•

Medel, som inflyta genom upptagande av prisregleringsavgift, skola enligt

livsmedelskommissionens bestämmande användas för reglering av priset å

fisk.

7 §•

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, livsmedelskommissionen

må, där så finnes erforderligt för att reglera priset å fisk, förordna,

att prisregleringsavgift skall upptagas jämväl för fisk, som importeras

till riket. Avgiften skall erläggas i samband med införseln.

8 §.

Prisregleringsavgift skall inbetalas till livsmedelskommissionen i den ordning

kommissionen bestämmer. Kommunal fiskhamnsförvaltning skall vara

skyldig att, om kommissionen så föreskriver, uppbära och till kommissionen

redovisa dylik avgift.

Inbetalas icke prisregleringsavgiften i föreskriven ordning, må avgiften på

framställning av livsmedelskommissionen omedelbart utmätas med det belopp,

vartill kommissionen efter verkställd undersökning fastställer densamma.

Då särskilda skäl därtill äro, må kommissionen jämväl meddela den avgiftpliktige

förbud att tills vidare, till dess avgiften guldits, bedriva sådan

verksamhet, som enligt 5 och 7 §§ medför skyldighet att erlägga prisregleringsavgift.

Antecknings- och uppgiftsskyldighet.

10 §.

En var, som yrkesmässigt försäljer handelsreglerad fisk eller som använder

sådan fisk för yrkesmässig tillverkning eller beredning av varor till avsalu,

så ock en var som bedriver verksamhet, varmed följer skyldighet att

erlägga prisregleringsavgift, skall vara skyldig att, i den utsträckning livsmedelskommissionen

föreskriver och i enlighet med de närmare anvisningar

kommissionen meddelar, föra sådana anteckningar angående rörelsen,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29-

5

som erfordras för kontroll av handelsregleringen eller över att prisregleringsavgift

behörigen erlägges.

Det åligger därjämte näringsidkare, som avses i första stycket, dels att på

anfordran tillhandahålla kommissionen eller dess ombud nämnda anteckningar

och förda handelsböcker med därtill hörande handlingar ävensom

de övriga uppgifter angående rörelsen kommissionen föreskriver, dels att i

den utsträckning kommissionen bestämmer och i enlighet med de närmare

anvisningar kommissionen meddelar till kommissionen eller dess ombud

lämna regelbundna uppgifter angående rörelsen.

Ansvarsbestämmelser m. m.

11 §•

Överlåter någon fisk i strid mot vad i 2 § andra stycket eller i 3 § är

stadgat,

eller bryter någon mot vad i 2 § tredje stycket stadgats eller mot villkor,

som föreskrivits jämlikt 2 § för tillgodonjutande av tillstånd som där avses,

eller överträder någon sådana särskilda föreskrifter, som jämlikt 2 §

meddelats av livsmedelskommissionen för auktoriserade producentföreningar.

eller bryter någon mot vad i 4 § stadgats,

straffes med dagsböter.

12 §.

Den som bryter mot förbud, varom i 9 § andra stycket förmäles, straffes

med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Underlåter någon att i anteckningar, varom i 10 § första stycket förmäles,

införa uppgift, som bort där införas, straffes, där underlåtenheten är uppsåtlig,

med dagsböter eller fängelse i högst sex månader samt eljest med

dagsböter.

Inför någon oriktig uppgift i sådana anteckningar, som nyss nämnts,

eller lämnar någon oriktig uppgift vid fullgörande av uppgiftskyldighet,

varom i 10 § andra stycket förmäles,

straffes, där den oriktiga uppgiften införts eller lämnats mot vättre vetande,

med dagsböter eller fängelse i högst sex månader samt, där så ej

är fallet men den som infört eller lämnat uppgiften därvid gjort sig skyldig

till grov vårdslöshet, med dagsböter.

13 §.

Den som underlåter att fullgöra vad enligt 10 § andra stycket åligger

honom, böte från och med femton till och med trehundra kronor. Livsmedelskommissionen

må jämväl förelägga honom vite.

Länsstyrelse äger fälla till vite enligt denna paragraf.

14 §.

Upplysning, som inhämtats med stöd av 10 §, må ej yppas i vidare mån

än som erfordras för vinnande av det med upplysningens inhämtande av
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

sedda ändamålet. Bryter någon häremot, straffes med dagsböter eller

fängelse.

15 §.

Husbonde ansvarar för sådan i 11 eller 12 § omförmäld förseelse, som

begås av hans husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore förseelsen

begången av honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt,

att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

16 §.

Förseelse, varom i 14 § förmäles, må av allmän åklagare åtalas allenast

efter angivelse av målsäganden.

17 §.

Böter och viten tillfalla kronan.

18 §.

Livsmedelskommissionen äger meddela närmare föreskrifter rörande tilllämpningen

av denna förordning samt medgiva undantag från de i 2 § andra

stycket och 3 § givna bestämmelserna. Kommissionen må ock, då särskilda

omständigheter därtill föranleda, efterskänka prisregleringsavgift ävensom

förordna om avkortning av dylik avgift.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1948 och gäller till och med

den 30 juni 1950. Vad i förordningen stadgas i fråga om åsidosättande av

tystnadsplikt samt beträffande annan förseelse, vilken ägt rum under tiden

för förordningens giltighet, skall äga tillämpning även efter sistnämnda dag.

Med stöd av äldre bestämmelser meddelade tillstånd att med ensamrätt

för försäljning mottaga strömming och sill, som ilandföres utmed viss kuststräcka,

skola fortfarande gälla.

Inledning.

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 juli 1945 tillkallade dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp

sakkunniga att enligt angivna riktlinjer verkställa utredning och avgiva

förslag angående fiskerinäringens efterkrigsproblem och den prisreglerande

verksamheten på fiskets område. De sakkunniga, som antagit benämningen

1945 års fiskeriutredning, ha utgjorts av byrådirektören, filosofie doktorn

C. W. Hessle, ordförande, ombudsmannen S. Corneliusson, öckerö, direktören

L. Häller, Göteborg, fiskaren G. Nilsson, Hörviken, kontrollanten H.

Myrgren, Hudiksvall, ombudsmannen G. Högström, Drottningholm, framlidne

direktören C. F. Cederlund, Örebro, fiskhandlaren E. Molin, Stockholm,

direktören H. Johansson, Göteborg, samt direktören A. Kewenter,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

7

Stockholm. Sedan direktören C. F. Cederlund på grund av sjukdom frånsagt

sig utredningsuppdraget, förordnades fr. o. in. den 15 november 1945 direktören

M. Stidner, Göteborg, som ledamot av utredningen. Den 13 februari

1946 tillkallades såsom ytterligare sakkunnig utrikesrådet N. K.

Ståhle.

Utredningen, som vid behandlingen av vissa frågor biträtts av särskilda

experter, har den 2 januari 1947 avgivit betänkande med förslag angående

fiskerinäringens efterkrigsproblem samt den prisreglerande verksamheten

på fiskets område (SOU 1947: 2).

Över utredningens förslag ha utlåtanden avgivits av statskontoret, kommerskollegium,

lantbruksstyrelsen, generaltullstyrelsen, riksräkenskapsverket,

järnvägsstyrelsen, socialstyrelsen, statens livsmedelskommission, statens

priskontrollnämnd, samtliga länsstyrelser, Svenska västkustfiskarnas

centralförbund, Svenska ostkustfiskarnas centralförbund, Svenska sydkustfiskarnas

centralförbund, Skånes fiskareförbund, Svenska insjöfiskarnas

centralförbund, Svensk andelsfisk förening u. p. a., Ostkustfisk centralförening

u. p. a., Svenska fiskhandelsförbundet, Svenska konservfabrikernas

riksförening, Sveriges ångtrålarförening, Sveriges grossistförbund och Sveriges

färskfiskgrossisters riksförbund.

Vid lantbruksstyrelsens utlåtande ha fogats yttranden från samtliga fiskeriintendenter

samt från Södra Sveriges fiskeriförening, Stor sjöfiskarnas

försäljningsförening u. p. a. och Bohusläns islandsfiskares förening u. p. a.

Länsstyrelserna ha tillika överlämnat yttranden från samtliga hushållningssällskaps

förvaltningsutskott samt från åtskilliga fiskerinämnder och fiskeriinspektörer.

Vid kommerskollegiums utlåtande ha fogats yttranden från

ett flertal handelskamrar samt från Sveriges köpmannaförbund. Slutligen

ha Svenska ostkustfiskarnas centralförbund och Ostkustfisk centralförening

u. p. a. bifogat yttranden från ett antal till dessa organisationer anslutna

fiskareförbund och auktoriserade fiskförsäljningsföreningar.

Skrivelser i ärendet ha vidare inkommit från Ostkustens auktoriserade

strömmingsgrossisters förening, Sveriges fiskredskapshandlares förening

samt från företag anslutna till Sveriges sill- och fiskimportörförening.

Sammanfattning av 1945 års fiskeriutrednings betänkande

och däröver avgivna yttranden.

Efter eu översikt över fisket har utredningen berört yrkesfiskarenas ekonomi

och därvid med ledning av erfarenheterna från mellankrigsperioden

och verkställda undersökningar uttalat farhågor för att det ekonomiska läget

för fiskarena i framtiden kan komma att allvarligt försämras.

Organisationsväsendet bland fiskarena.

Utredningen som berört handelsregleringen för strömming och i samband

därmed uppkomna organisationsbildningar har ansett sig kunna konstatera,

att den s. k. auktorisationen av producentföreningar varit till gagn

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

för såväl fiskarena som de privata fiskhandlarna. Med hänsyn härtill har

utredningen ansett sig böra förorda, att Kungl. Maj :t genom en förordning

erhåller möjlighet att utvidga auktorisationen av producentföreningar till

att gälla vilket slag av fisk eller skaldjur och vilken del av landet som

helst. Utredningen har härvid föreslagit, att regleringen av strömmingshandeln

förlänges inom ramen av denna författning.

I remissyttrandena har förslaget om auktorisation av producentföreningar

ägnats stor uppmärksamhet, men bedömningen härav har utfallit synnerligen

olika. Fiskarenas organisationer ha överlag instämt i utredningens

uttalanden och kraftigt understrukit nödvändigheten av att förslaget snabbt

genomföres. Detsamma gäller ett flertal länsstyrelser och hushållningssällskaps

förvaltningsutskott. Förslaget har däremot utsatts för kritik från

några av de centrala ämbetsverken, statens livsmedelskommission och statens

priskontrollnämnd samt några länsstyrelser. Handelns organisationer

ha slutligen ställt sig klart avvisande på förevarande punkt.

Lantbruksstyrelsen har i princip icke erinrat mot auktorisationen men

starkt betonat, att den måste vara av tillfällig karaktär. Statskontoret har

ansett auktorisationen böra snarast avvecklas. Livsmedelskommissionen

har uttalat, att några sakskäl icke ha anförts för införande av auktorisation

även beträffande annan fisk än strömming. Priskontrollnämnden har

understrukit de principiella betänkligheterna mot auktorisationen, då denna

skulle ytterligare stärka monopoliseringstendenserna inom näringslivet, och

ansett auktorisation böra förekomma blott i undantagsfall samt kunna

medgivas jämväl privata partihandlare.

Prisregleringar på fisk.

Utredningen har erinrat om att enligt nu gällande bestämmelser prisregleringen

på väst- och sydkusterna i princip är uppbyggd på grundval av

ett minimipris på den till färskkonsumtion och beredning sålda fisken

och ett garantipris på överskottsfisken, medan prisregleringen på ostkusten

gäller endast i fråga om strömming. Utredningen har förordat, att det nuvarande

systemet med vissa smärre förändringar prövas åtminstone ännu ett

år. Utredningen har kommit till den slutsatsen, att prissättningen på fisk

bör betraktas såsom ett inkomstreglerande instrument, samt föreslagit, att

minimipriserna fastställas vid en nivå, som ger fiskarena en skälig bärgning.

Utredningen har ansett, att garantipriserna böra avpassas så att de icke

endast ge fiskarena en nödtorftig täckning för de rörliga kostnaderna på

en fiskeresa utan även täcka övriga kostnader samt om möjligt ge en blygsam

inkomst. Å andra sidan ha nämnda priser ansetts icke böra sättas

så högt att ett fiske kan baseras på dem.

Kostnaderna för de av utredningen ifrågasatta prisregleringarna ha beräknats

till 2,65 miljoner kronor för ett år och föreslagits att till 1,65 miljoner

kronor bestridas av de av staten uppburna regleringsavgifterna och till 1

miljon kronor av statsanslag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

9

Remissinstanserna ha med få undantag varit ense om att prisregleringarna

på fisk i en eller annan form måste fortsättas åtminstone ännu någon tid.

Av detaljerna i utredningens förslag ha framför allt de nya principerna för

fastställande av miniini- och garantiprisernas höjd tilldragit sig intresse.

Lantbruks styrelsen har anslutit sig till utredningens förslag. Statskontoret

har däremot förordat återgång till fri prisbildning. Priskontrollnämnden

har uttalat, att minimipriserna böra ligga på sådan höjd, att de medverka

till men icke ge en inkomst som anses vara skälig bärgning. Livsmedelskommissionen

har ansett sig icke kunna biträda utredningens förslag till minimioch

garantiprissättning, främst emedan statens utgifter för upprätthållande

av dessa priser skulle komma att bli alltför stora. Kommissionen har understrukit,

att det icke minst från kårens egen synpunkt är önskvärt, att prisregleringarna

på längre sikt kunna i huvudsak finansieras av avgifter som

upptagas av fiskerinäringen.

Fiskhandeln, fiskförädlingsverksamheten och den inrikes avsättningen

av fisk.

Utredningen har för att underlätta detalj distributionen av fisk föreslagit

inrättandet av en särskild lånefond för anskaffning av bilar för fisktransport,

ur vilken fond lån till inköp av bil skulle kunna beviljas den som

önskar bedriva ambulatorisk fiskhandel. — Såvitt gäller fiskförädlingsverksamheten

har utredningen framlagt ett förslag till förordning om kontroll

av beredning av fisk med konstruktion såsom en ramförfattning inom

vilken Kungl. Maj :t skulle äga utfärda närmare bestämmelser. Vidare har

utredningen föreslagit bestämmelser med syfte att åstadkomma en jämnare

kvalitet och en ändamålsenligare förpackning av fiskfiléer. Under erinran

att lån till uppförande av fryshus hittills endast i mindre utsträckning kunnat

utlämnas från anslaget till befrämjande av beredning och avsättning

av fisk in. in. har utredningen med hänsyn till betydelsen av tillgång till

kyl- och fryshus för fiskets avsättning föreslagit, att under nämnda rubrik

för ändamålet anvisas ett anslag av 3 miljoner kronor. — Vad angår den

inrikes avsättningen av fisk har utredningen bl. a. föreslagit, att i varje län

tillsättas fiskdistributionsnämnder med uppgift att medverka till handelns

rationalisering och att samordna olika åtgärder för handel, upplysning och

propaganda.

Remissinstanserna ha i flertalet fall tillstyrkt utredningens förslag om

lån till anskaffande av bilar för fisktransport. — Utredningens förslag om

kontroll av beredda och konserverade fiskvaror samt om främjande av

tillverkning av fiskfiléer ha bedömts mycket olika. Sålunda ha länsstyrelsen

och hushållningssällskapets förvaltningsutskott i Göteborgs och Bohus län

samt fiskeriintendenten i Västerhavets distrikt avstyrkt förslaget under hänvisning

till att ytterligare undersökning av frågan erfordrades. Även statskontoret

har avstyrkt förslaget och därvid åberopat de stora kostnader som

dess genomförande skulle medföra. Utredningens förslag om ökade anslag

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29-

till lån till främjande av beredning och avsättning av fisk in. in. för att

möjliggöra utvidgad utlåning för uppförande av frys- och kylhus har i allmänhet

biträtts i yttrandena. Några länsstyrelser ha dock uttalat sig i avstyrkande

riktning. — Förslaget att inrätta fiskdistributionsnämnder har

avstyrkts i övervägande antalet yttranden.

Åtgärder för nedbringande av fiskets omkostnader m. m.

Utredningen har framhållit, att det stöd som från statens sida lämnats

till fiskebåtsflottans utveckling genom fonden för fiskerinäringens befrämjande

(fiskerilånefonden) varit av utomordentligt stor betydelse, och förutsatt,

att medel även framdeles i erforderlig utsträckning komma att ställas

till förfogande för denna stödverksamhet. I särskild skrivelse den 27 februari

1946 har utredningen gjort framställning om ändrade bestämmelser i

kungörelsen den 7 augusti 1907 (nr 61) angående bestämmelser rörande

fonden för fiskerinäringens befrämjande med syfte att lån ur sagda fond

skola kunna utlämnas till fiskebåts förseende med ekolod, kylmaskineri

eller annan maskinell utrustning. Utredningen har vidare föreslagit, att bestämmelserna

rörande användning av det under Fonden för låneunderstöd

anvisade anslaget till lån till främjande av beredning och avsättning av

fisk m. m. ändras på sådant sätt, att rörelsekapital må kunna som lån ställas

till inköpsföreningarnas förfogande för kollektiva redskaps- och förnödenhetsinköp.

Härjämte har utredningen föreslagit, att tullen på fisknät och

för nättillverkning avsett bomullsgarn avskaffas.

Remissinstanserna ha endast i ett fåtal fall mera ingående behandlat förslaget

om kreditgivning till inköpsföreningar för anskaffning av redskap

och förnödenheter, därvid vissa erinringar av principiell natur rests mot

förslaget. Förslaget om avskaffande av tullen på fisknät och garn till nättillverkning

har mött kritik i de flesta yttranden där denna fråga upptagits

till behandling.

Skrivelse från livsmedelskommissionen om grunderna för

prisregleringen på fisk.

I underdånig skrivelse den 16 januari 1948 har statens livsmedelskommission

framlagt förslag om prisreglering på fisk efter den 30 juni 1948 m. m.

Kommissionen, som i skrivelsen redogjort för överläggningar med representanter

för vederbörande fiskarorganisationer och för några större sammanslutningar

av fiskets avnämare, har för egen del förklarat sig anse, att prisregleringarna

för tiden efter den 30 juni 1948 böra utformas i huvudsaklig

överensstämmelse med nu gällande system. Vad beträffar medelsbehovet för

upprätthållande av prisregleringarna fram till den 1 juli 1949 har kommissionen

uttalat, att såvitt nu kan bedömas detta behov torde kunna täckas

av löpande regleringsavgifter enligt nuvarande grunder samt av den å pris
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

11

regleringarna hittills uppkomna behållningen å något över 1,5 miljoner kronor.

Kommissionen har härvid förutsatt att, därest fångst- eller marknadsutvecklingen

skulle bli sådan att ytterligare medel komme att erfordras,

täckning härför även i fortsättningen skulle kunna erhållas genom upptagande

av regleringsavgift å beredd importfisk. Kommissionen har meddelat,

att samråd ägt rum med statens priskontrollnåmnd, som i sak biträtt

kommissionens förslag men erinrat om att nämnden tidigare framfört vissa

betänkligheter mot att även beredd importfisk belädes med regleringsavgift.

Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. in.

Till Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk in. in. har för

innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 500 000 kronor. Bestämmelser

rörande anslagets användning äro meddelade i kungörelsen den

It maj 1934 (nr 138) angående lån av statsmedel för främjande av beredning,

förvaring och avsättning av fisk.

I skrivelse den 30 augusti 1947 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för

ifrågavarande ändamål måtte för budgetåret 1948/49 anvisas ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor. Styrelsen har till stöd för sin framställning

anfört i huvudsak följande.

Vid ingången av budgetåret 1946/47 fanns en behållning å anslaget av

11 000 kronor. Tillsammans med det anslagsbelopp, 500 000 kronor, som

beviljades för nämnda budgetår, stodo alltså sammanlagt 511 000 kronor till

förfogande. Härav disponerades 425 000 kronor, varför för innevarande budgetår

finnes disponibelt ett belopp av (511 000—425 000 -)- 500 000 = ) 586 000

kronor.

Anspråken på detta anslag ha starkt stegrats under den senaste tiden och

de under budgetåret 1946/47 inkomna ansökningarna om lån från anslaget

ha av brist på medel endast delvis kunnat bifallas. Det är också att förvänta,

att hela det för innevarande budgetår tillgängliga beloppet kommer att disponeras.

Att trots detta en viss behållning å anslaget uppstått sammanhanger

till stor del med svårigheterna att erhålla byggnadstillstånd, varigenom

behandlingen av vissa ansökningar fördröjts. För närvarande finnes flerstädes

bland fiskareorganisationerna ett starkt intresse för anordnande av

kyl- och fryshus. Som 1945 års fiskeriutredning i sitt betänkande framhållit,

föreligger också stort behov av dylika anläggningar. Lantbruksstyrelsen

anser detta behov vara så trängande, att kraftiga åtgärder böra vidtagas

för att snarast tillgodose detsamma trots rådande svårigheter på byggnadsmarknaden.

Lantbruksstyrelsen vill därför förorda, att ifrågavarande anslag,

i överensstämmelse med vad 1945 års fiskeriutredning föreslagit, ökas

till 3 000 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2U.

Föredragande statsrådet.

Föredragande statsrådet — vars anförande i sin helhet återfinnes å s.

50 60 i propositionen — har anfört och föreslagit i huvudsak följande.

Målsättning och allmänna riktlinjer för den framtida fiskepolitiken.

Då situationen för det svenska fisket för närvarande företer vissa likheter

med förhållandena efter förra kriget, synas de farhågor för att en liknande

ogynnsam utveckling skall upprepas, vilka näringens representanter

framfört, icke alldeles oberättigade. Det är mot denna bakgrund, som åtgärder

föreslås till fiskets stöd.

De ekonomiska svårigheterna inom fisket synas huvudsakligen bero på

att efterfrågan på fisk icke stigit i samma grad som fångstmetoderna förbättrats

och produktionen ökat.

Även förhållandena på fiskmarknaden ha, särskilt tidigare, otvivelaktigt

såväl ur fiskarenas som ur konsumenternas synpunkt ej varit i allo tillfredsställande.

Utvecklingen i fråga om strömmingshandeln, där f örstahandsf örsäl j - ningen sedan mitten av 1930-talet genom ett statligt auktorisationsförfarande

med ensamrätt överlåtits på fiskarenas organisationer, visar, att spekulation

kan elimineras och handelsmarginalerna begränsas till gagn för

både producenter och konsumenter. Även det prisregleringssystem, som under

de senare åren tillämpats beträffande annan saltvattensfisk, har visat,

att det är möjligt att i betydande grad eliminera de ojämnheter i producentpriserna,

som eljest lätt uppkomma.

I vilken utsträckning statliga åtgärder i angivna hänseenden erfordras,

beror ytterst på styrkan hos fiskarenas egna organisationer. Det synes kunna

antas att dessa, åtminstone efter en viss tid, skola vara i stånd att själva

i huvudsak eller helt utan stöd av statliga regleringsanordningar skapa tillfredsställande

förhållanden i fråga om förstahandsförsäljningen. En dylik

utveckling bör även anses önskvärd. Intill dess man nått detta mål böra

emellertid statsmakterna vara beredda att ge fiskarena det stöd, som kan

erfordras för att fa till stand tillfredsställande förhållanden i fråga om försäljningen

av fisk.

En varaktig lösning av fiskets problem kan emellertid åstadkommas endast

under förutsättning att balans skapas mellan produktion och avsättning

samt att produktionskostnaderna nedbringas. Redan den sanering av

fiskmarknaden, som kan ernås genom regleringar av nyss berörd art, bör

i viss mån vara ägnad att skapa ökade avsättningsmöjligheter. Även vid

sidan härav torde åtskilligt kunna göras för att öka avsättningsmöjligheterna.

Sålunda torde en viss utvidgning av marknaderna inom landet kunna

åstadkommas, om fiskarenas organisationer i samarbete med handeln bedreve

en intensivare propaganda och upplysningsverksamhet samt vidtoge

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

13

åtgärder i syfte att tillförsäkra konsumenterna en regelbundnare tillförsel

av fisk av jämnare och bättre kvalitet. Såsom vid anmälan av proposition

angående inrättande av en fiskeristyrelse framhållits, böra fiskerinäringens

utövare i sina strävanden härvidlag kunna påräkna stöd från detta ämbetsverk

och likaså från det prisreglerande organet. Med avseende på exporten

komma statsmakterna givetvis att liksom hittills tillvarata fiskets intressen

vid handelsförhandlingar med främmande makter. Med hänsyn till de handelspolitiska

konsekvenserna och då de fördelar, som skulle kunna uppnås

härigenom, torde vara mycket begränsade, kan icke förordas, att den svenska

fisken genom skärpta importrestriktioner på längre sikt skulle beredas

ett ökat skydd på den inhemska marknaden. Någon ändring av de nuvarande

export- och importregleringarna, vilka äro nödvändiga för prisregleringssystemets

upprätthållande, ifrågasättes icke.

Målsättningen bör vara, att fiskerinäringens utövare skola ha samma

möjligheter som andra befolkningsgrupper att vid rationella produktionsförhållanden

uppnå en skälig levnadsstandard och att erhålla sin del i den

allmänna välståndsutvecklingen. Skulle det visa sig, att detta mål ej kan

nås enbart genom de medel som nu berörts, torde även andra vägar att förbättra

fiskarbefolkningens ställning böra prövas. Härvid torde bland annat

tillskott av allmänna medel i prisreglerande syfte kunna övervägas. För

närvarande torde emellertid denna fråga ej vara aktuell.

Handels- och prisreglering.

Med hänsyn bland annat till de jämförelsevis goda erfarenheterna av

auktorisationen beträffande strömming torde Kungl. Maj :t böra erhålla

generellt bemyndigande att, inom de områden och för de fiskslag i fråga

om vilka behov härav kan föreligga, meddela fiskförsäljningsförening ensamrätt

till förstahandsför sälj ning av fisk. I samband härmed torde den

för strömmingsförsäljningsföreningarna på ostkusten gällande handelsregleringen

förlängas inom ramen för ovannämnda författning. En utvidgning

av auktorisationsförfarandet till andra fiskslag än strömming torde emellertid

böra övervägas endast om en dylik åtgärd är erforderlig för att ordna

avsättningsförhållandena på ett tillfredsställande sätt.

Vad gäller prisregleringen ifrågasättes icke nu någon ändring i gällande

system, utan detsamma bör tillämpas jämväl under budgetåret 1948/49. Icke

heller förordas någon ändring beträffande grunderna för prisavvägningen.

Då det genomsnittliga priset på fisk måste beräknas komma att ligga över

minimipriset bör detta sålunda även i fortsättningen fastställas så att det

medverkar till att ge fiskarena en skälig inkomst. Eftersom garantipriset

endast i situationer med betydande överskott mera avsevärt påverkar genomsnittspriset

till fiskarena, bör det ge täckning endast för de rörliga kostnaderna

vid en fiskeresa. Garantiprisets huvudsyfte är att tjäna som säkerhet

mot ekonomiska förluster utan att därför uppmuntra till ytterligare

ilandföringar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

14

Bestämmelser om auktorisation och uttagande av prisregleringavgift samt

vissa därmed sammanhängande spörsmål böra i fortsättningen meddelas i

en av Kungl. Maj :t med riksdagen utfärdad förordning. Det torde liksom

hittills få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

vederbörande organ för prisregleringsverksamheten att handha prisregleringen

i överensstämmelse med de allmänna riktlinjer, som godkänts av

riksdagen.

I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet utarbetats

förslag till förordning om viss reglering av handeln med fisk, m. m., vilket

torde böra föreläggas riksdagen till antagande. I fråga om auktorisation och

därmed följande handelsreglering innebär som förut antytts förslaget, att

ett auktorisationsförfarande, likartat med det som för närvarande tillämpas

i fråga om strömming, skall kunna användas även för andra slag av fisk.

Jämväl bestämmelserna om prisregleringsavgift överensstämma i huvudsak

med de nu gällande. Vissa avvikelser föreligga dock. Medan det för närvarande

ankommer på statens livsmedelskommission att bestämma om uttagande

av prisregleringsavgift och om avgiftens belopp, skall enligt förslaget

denna befogenhet tillkomma Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

bemyndigande, livsmedelskommissionen. I samband med denna ändring har

den nu gällande maximeringen av avgiftsbeloppet ansetts kunna slopas.

Möjligheten att uttaga avgift för importerad fisk föreslås i anslutning till

vad livsmedelskommissionen i skrivelse den 16 januari 1948 föreslagit skola

omfatta all fisk, sålunda även beredd vara. Vad handelsregleringen angår

föreslås, att till auktoriserad producentförening skall kunna antagas ej blott

förening, vilken uteslutande består av fiskare eller sammanslutningar av

fiskare, utan även förening, som bildats av fiskare eller fiskaresammanslutningar

tillsammans med personer eller företag, vilka idka handel med fisk.

Avsikten härmed är att skapa möjlighet att inom en förening med ensamrätt

till förstahandsförsäljningen av fisk åstadkomma en viss samverkan

mellan fiskarena samt den enskilda handeln och den handel, som bedrives

av konsumentkooperationen. I anslutning till en av livsmedelskommissionen

tidigare gjord framställning ha slutligen i förslaget upptagits dels stadgande

om att kommunal fiskhamnsförvaltning skall vara skyldig att, om kommissionen

så föreskriver, uppbära och till kommissionen redovisa dylik

avgift, dels vissa bestämmelser om utmätning av prisregleringsavgift samt

om rätt för kommissionen att efterskänka eller förordna om avkortning

av sådan avgift. De senare bestämmelserna överensstämma med vad som

gäller enligt förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk,

grädde och ost. Förordningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1948 och

gälla till och med den 30 juni 1950.

Kostnaderna för upprätthållande av en prisregleringsverksamhet i enlighet

med nu angivna principer torde under nästa budgetår såsom livsmedelskommissionen

anfört kunna täckas med inflytande regleringsavgifter

samt den till cirka 1,5 miljoner kronor uppgående behållningen på de medel,

som enligt gällande direktiv äro avsedda att utöver löpande reglerings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

15

avgifter användas för den fortsatta prisregleringen. Något särskilt anslag

för ändamålet torde fördenskull icke behöva anvisas för budgetåret 1948/49.

I detta sammanhang erinras, att prisregleringsföreningarna genom beslut

av 1946 års riksdag tillerkänts statslån för prisregleringsverksamheten å

tillhopa 3,5 miljoner kronor. Härjämte har vid 1947 års riksdag staten genom

riksgäldskontoret ställt garanti å ett riksbankslån till Västkustfisk förening

u. p. a. å intill 2,5 miljoner kronor jämte ränta. I anslutning till vad

kommissionen föreslagit torde hinder icke böra möta för prisregleringsföreningarna

att jämväl under nästkommande budgetår få åtnjuta ifrågavarande

lån till deras hela belopp. På de av kommissionen anförda skälen

tillstyrkes att föreningarna, i likhet med vad som medgivits för löpande

budgetår, för budgetåret 1948/49 beviljas räntefrihet å lånen med undantag

av berörda riksbankslån.

Frågor rörande fiskhandel och avsättningsförhållanden.

Utredningens förslag till statliga lån för anskaffande av bilar för fisktransport

bör beaktas. Detta syfte torde kunna tillgodoses med lån från det

under fonden för låneunderstöd anvisade anslaget till lån till främjande av

beredning och avsättning av fisk in. m. Härvid torde lån böra utlämnas

även till anskaffande av kylboxar in. in. De medel som beräknats till denna

fond för budgetåret 1948/49 och som uppgå till samma belopp som anvisats

för innevarande budgetår, eller 500 000 kronor, torde med hänsyn till

den återhållsamhet, som måste iakttagas i fråga om långivning för övriga

ändamål, vara tillräckliga även för denna utvidgade låneverksamhet, varför

någon ytterligare medelsanvisning icke torde vara erforderlig.

Kontroll av kvaliteten hos beredda och konserverade fiskprodukter samt

av tillverkningen av fiskfiléer torde få anses vara en verksamhet av den

art, att den bör ombesörjas av försäljningsorganisationerna själva. Ett visst

behov kan föreligga för försäljningsorganisationerna att erhålla stöd av

staten för en utbyggnad av kvalitetskontrollen. Det synes emellertid icke

möjligt att för närvarande vidtaga åtgärder i detta syfte. Frågan skulle icke

kunna lösas enbart genom utfärdandet av kvalitetsföreskrifter. Härjämte

skulle erfordras en omfattande och kostnadskrävande kontrollapparat, mot

vars inrättande man i nuvarande läge måste hysa allvarliga betänkligheter.

Hela detta spörsmål synes icke ännu moget för avgörande, utan torde få

göras till föremål för ytterligare överväganden.

Bland åtgärder som vidtagits i viss utsträckning i syfte att dämpa de tillfälliga

och säsongmässiga växlingarna i ulbudet av fisk må särskilt nämnas

frysning och lagring av fångstöverskott. Delvis med stöd av lån från

det under fonden för låneunderstöd anvisade anslaget till främjande av

avsättning och beredning av fisk m. in. ha anläggningar för frysning och

lagring av fisk kommit till stånd under de senaste åren. Denna verksamhet

torde även böra fortsättas och utökas i den utsträckning som det ekonomiska

läget medger. Betydelsen härav torde emellertid även bortsett från

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

den återhållsamhet i fråga om byggnadsinvesteringar, som i nuvarande läge

måste iakttagas, icke böra överskattas.

För att underlätta avsättningen vid särskilt stora fångster kan övervägas

att använda uppkommande fisköverskott till beredning av olja, såsom exempelvis

sillolja. Med hänsyn härtill synes lån från berörda anslag även böra

få utlämnas till uppförande av fabrik avsedd för sådan verksamhet.

Fiskeriutredningens förslag om inrättande av fiskdistributionsnämnder

finner sig föredragande statsrådet icke kunna biträda. En verksamhet i

detta syfte synes böra komma till stånd på frivillighetens väg.

Fiskets omkostnader.

Bland de åtgärder för nedbringande av fiskets kostnader som hittills vidtagits

har det stöd som från statens sida lämnats till fiskeflottans utveckling

från fiskerilånefonden allmänt tillmätts stor betydelse. Föredraganden

förutsätter därför att medel även framdeles komma att ställas till förfogande

för denna stödverksamhet. För närvarande gäller, att lån från fonden i

varje särskilt fall må uppgå till högst 35 000 kronor. Enligt beslut av 1921

års riksdag (Utgifter för kapitalökning, bil. 2, p. 4; r. skr. nr 252 A) må

av Kungi. Maj :t årligen disponeras ett belopp av 1 800 000 kronor såsom

lån från ifrågavarande fond. Med hänsyn till fördelen av att större fiskebåtar

komma till användning torde nyssnämnda maximigräns å 35 000 kronor

böra höjas. Denna gräns synes lämpligen kunna sättas till 60 000 kronor.

Någon anledning att på grund härav nu höja beloppet för den totala

utlåningen från fonden synes emellertid icke föreligga. I detta sammanhang

erinras, att vid bifall till förslaget om inrättande av en fiskeristyrelse

lantbruksstyrelsens befattning med förevarande låneverksamhet kommer

att övertagas av nämnda styrelse. Det synes härvid lämpligt att för vinnande

av enhetlighet vid låneärendenas behandling jämväl de länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län åvilande uppgifterna i berörda hänseende överflyttas

å fiskeristyrelsen. Vid denna låneverksamhet torde jämväl andra behov

böra uppmärksammas än de som nu kunna tillgodoses från fonden.

Fiskeriutredningens förslag att lån från fiskerilånefonden skola kunna utlämnas

även för anskaffning av ekolod, kylmaskineri eller annan maskinell

utrustning av fiskebåt finnes sålunda i hög grad beaktansvärt. Det tillstyrkes

därför, att lån från förevarande fond må åtnjutas jämväl för nu nämnda

ändamål. Vid bifall till vad nu förordats torde det få ankomma å Kungl.

Maj :t att vidta de författningsändringar, som må bli erforderliga. Någon

medelsanvisning för nästkommande budgetår till fiskerilånefonden torde

med hänsyn till förefintlig behållning icke behöva ifrågakomma.

Ett liknande syfte har det av fiskeriutredningen väckta förslaget om lån

till rörelsekapital för av fiskare bildad förening för kollektiva inköp av

fiskredskap och motordrivmedel från det tidigare berörda anslaget till lån

till främjande av beredning och avsättning av fisk m. in. Detta förslag tillstyrkes.

Det torde få ankomma å Kungl. Maj :t att vidta härför erforderlig

författningsändring.

s. 17 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande nr 29.

17

Vad till sist angår frågan om borttagande av tullen på fisknät torde detta

spörsmål icke vara av sådan betydelse för omkostnaderna i fisket att det

bör lösas i förevarande sammanhang. Då man torde kunna förutsätta att

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har sin uppmärksamhet riktad

på spörsmålet om behovet av en inhemsk nättillverkning ur beredskapssynpunkt,

anses anledning saknas att här ingå på denna fråga.

Motionerna.

De motioner utskottet förehaft till behandling i samband med Kungl.

Maj :ts förevarande förslag äro följande, nämligen

1) I: 263 av herr Lundgren, likalydande med II: 400 av herr Skantze m.

fl., vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr

48 i vad den avser en utvidgning av auktorisationsförfarandet jämlikt § 2

i propositionen samt att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

omprövning om bibehållandet av producentföreningarnas auktorisation

av strömmingshandeln;

2) I: 261 av herr Lodenius m. fl., likalydande med II: 399 av herr Hansson

i Skegrie m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.

Maj :ts proposition nr 48 måtte besluta sådan ändring av 2 § första stycket

i Förslag till förordning om viss reglering av handeln med fisk, m. m., att

endast ekonomisk förening, bildad av fiskare eller sammanslutningar av

fiskare, må medgivas tillstånd såsom auktoriserad producentförening samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningsändring;
3)

I: 262 av herr Gustavson, likalydande med II: 416 av herr Staxäng m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1948/49 anvisa ett belopp

av 50 000 kronor att ställas till fiskeristyrelsens förfogande till kontroll

över beredning och inläggning av fisk i enlighet med det förslag, som avgivits

av 1946 års utredning angående central fiskeristyrelse;

4) I: 259 av herr Hällgren, vari hemställts, att riksdagen måtte å kapitalbudgeten

för budgetåret 1948/49 under Fonden för låneunderstöd till Lån

till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor;

5) I: 260 av herrar Petersson och Osvald, likalydande med II: 401 avherr

Utbult m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att på kapitalbudgeten

för budgetåret 1948/49 under fonden för låneunderstöd till

lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor;

6) II: 403 av herr Adolfsson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 48 besluta att å kapitalbudgeten

för budgetåret 1948/49 under Fonden för låneunderstöd till Lån till främjande

av beredning och avsättning av fisk in. m. anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor att användas efter de riktlinjer som i motionen

2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 10 samt. AV 29.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

förordats, samt att prisregleringen på fisk måtte utformas efter de principer

som i motionen anförts;

7) 1:203 av herr Hällgren, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

sådan ändring av kungl. kungörelsen av den 30 juni 1943 (SFS nr 220),

att bestämmelsen om ett högsta lånebelopp av 35 000 kronor ändras till

högst 50 000 kronor; och att det belopp, som årligen må disponeras ur fonden

för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden) för anskaffande

av fiskebåtar m. in., höjes från 1,8 miljoner kronor till 2,5 miljoner kronor;

8) II: 150 av herr Utbult m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

1) ändring av kungl. kungörelsen av den 30 juni 1943 nr 220, så att

bestämmelsen om ett högsta lånebelopp av 35 000 kronor ändras därhän,

att lånet må utgöra 50 % av båtens anskaffningsvärde, dock högst 75 000

kronor; 2) att det belopp som årligen må disponeras ur fonden för fiskerinäringens

befrämjande (fiskerilånefonden) för anskaffande av fiskebåtar

m. in. höjes till 3 000 000 kronor;

9) I: 133 av herr Mannerskantz m. fl., likalydande med II: 223 av herrar

Jonsson i Malmgrava och Hseggblom, vari hemställts, att riksdagen måtte

anvisa ett anslag av 50 000 kronor för anskaffande av och för bedrivande av

försöksverksamhet med ekolodsutrustning inom ostkustfisket;

10) 1:100 av herrar Petersson och Osvald, likalydande med 11:166 av

herr Utbult m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att för upprättande

av fonden för främjande av maskinell utrustning på fiskebåtar

anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor och att lån beviljas efter i

motionerna angivna grunder med tillämpande i övrigt av samma bestämmelser

som gälla för understöd av fiske på avlägsna fiskeplatser;

11) 11:402 av herrar Ljungqvist och Hjalmarson, vari hemställts, att

riksdagen måtte vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 48, i

vad den avser förslag om statslan till fiskeriföreningar för inköp av vissa

förnödenheter för fisket, beakta i motionen framförda synpunkter.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

Utskottet.

De undersökningar som företagits av 1945 års fiskeriutredning ge vid

handen, att för fiskerinäringens utövare föreligga svårigheter att bereda

sig en ekonomisk ställning som jämställer dem med övriga befolkningsgrupper

inom vårt land. Erfarenheterna från mellankrigsperioden utgöra

också belägg härför. Till en del torde dessa svårigheter ha sin grund i en

viss överdimensionering av fisket. I en tid av full sysselsättning inom andra

arbetsområden bör detta förhållande kunna utjämnas genom utvecklingens

§^ng. En omständighet som i detta sammanhang är av större betydelse

är ojämnheten i fråga om tillförseln. En stegring av tillförseln uppväges

icke i erforderlig man av ökad avsättning och får därigenom en menlig

inverkan på prisbildningen. Tillförselns ojämnhet har sin grund i natur
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

19

liga förhållanden —■ fångsternas varierande storlek vid olika årstider —■

och kan sålunda icke regleras. Man är därför hänvisad till att inrikta åtgärder

i utjämnande syfte på att söka förbättra avsättningsförhållandena och

reglera prisbildningen. Det är givetvis icke blott för staten utan i än högre

grad för fiskerinäringens utövare själva av intresse, att åtgärder i nämnda

hänseenden kunna genomföras utan medverkan från statens sida. Då detta

visat sig icke för närvarande vara möjligt, ha i propositionen framlagts

förslag till vissa statliga stödåtgärder, som begränsats till tiden eller äro

avsedda att genomföras endast i fall av behov. Utskottet ansluter sig till

den bakom dessa förslag liggande tanken att ge fiskerinäringen en hjälp till

självhjälp.

De i propositionen föreslagna stödåtgärderna avse att om så erfordras

ordna förstahandsförsäljningen av fisk på visst sätt, reglera fiskpriserna,

främja avsättningen av fisk och nedbringa fiskets omkostnader.

Frågan om förstahandsförsälj ningens ordnande, som föreslagits skola

kunna ske genom den tidigare inom strömmingshandeln tillämpade s. k.

auktorisationen, har föranlett starka meningsbrytningar redan i remissyttrandena

över fiskeriutredningens förslag. Tvekan i detta hänseende har

också kommit till uttryck inom utskottet. Det har sålunda ifrågasatts, om

tillräckliga sakskäl anförts för att utsträcka auktorisationsförfarandet till

annan fisk än strömming. Det har även hänvisats till att auktorisationssystemet

för fiskarenas egna organisationer kan medföra en viss bundenhet.

Utskottets majoritet har emellertid anslutit sig till det i propositionen framlagda

förslaget om bemyndigande för Kungl. Maj :t att i fall av behov meddela

auktorisation beträffande även annan fisk än strömming. Detta ställningstagande

har föranletts främst av de starka önskemål härutinnan som

uttalats från fiskarenas sida. — Särskilt intresse har i denna del tilldragit

sig det i propositionen framlagda förslaget, att till auktoriserad producentförening

skall kunna antagas ej blott förening, vilken uteslutande består

av fiskare eller sammanslutningar av fiskare, utan även förening, som bildats

av fiskare eller fiskaresammanslutningar tillsammans med personer

eller företag, vilka idka handel med fisk. Från ett flertal fiskareorganisationers

sida ha uttalats farhågor för att denna bestämmelse, som innefattar

en avvikelse från fiskeriutredningens förslag, skulle kunna äventyra fiskarenas

bestämmanderätt i fråga om fiskförsäljningens ordnande. Utskottets

majoritet har emellertid funnit dessa farhågor överdrivna vid det förhållandet

att medverkan från fiskarenas sida i här åsyftade samföreningar icke

kan framtvingas. Det har, såsom även föredragande statsrådet framhållit,

fastmera ansetts vara en fördel, att en möjlighet till samverkan mellan

fiskarena samt den enskilda handeln och konsumentkooperationen öppnats

genom den föreslagna bestämmelsen.

Av utskottets här redovisade ställningstagande till auktorisationsfrågan

följer, att utskottet funnit sig icke kunna biträda vare sig de likalydande

motionerna I: 263 och 11:400, vari yrkats avslag beträffande utvidgning av

auktorisationen, eller de likalydande motionerna I: 261 och II: 399, vari yr
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

kats, att auktorisation skulle kunna medgivas endast förening, som består

uteslutande av fiskare eller sammanslutningar av fiskare.

Det i propositionen framlagda förslaget till prisreglering föranleder icke

erinran från utskottets sida. Utskottet biträder jämväl de i propositionen

föreslagna grunderna för prisavvägningen. Med anledning härav finner utskottet

vad i motionen II: 403 anförts i fråga om fastställandet av minimipriser

på fisk icke böra föranleda åtgärd.

På grund av vad nu anförts beträffande auktorisationsförfarandets utvidgning

och prisregleringen, och då utskottet icke i övrigt har något att

erinra mot innehållet i det vid propositionen fogade författningsförslaget

tillstyrker utskottet, att riksdagen antager detta förslag.

De i propositionen föreslagna åtgärderna för att främja avsättningen av

fisk gälla dels detaljdistributionen, dels kontrollen av fiskprodukter och dels

lagringsförhållandena. Vad angår detalj distributionen biträder utskottet förslaget,

att statliga lån medgivas för anskaffande av bilar för fisktransport

in. m. och att dylika lån lämnas från det under fonden för låneunderstöd

anvisade anslaget till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

— I fråga om kontrollen av fiskprodukter har föredragande statsrådet framhållit,

att denna verksamhet torde få anses vara av den art, att den bör i

huvudsak ombesörjas av försäljningsorganisationerna själva men att ett

visst behov kan föreligga för dessa organisationer att erhålla statens stöd

för utbyggnad av kontrollen. Utskottet, som ansluter sig till dessa uttalanden,

förutsätter, att åt den föreslagna fiskeristyrelsen uppdrages att utreda

behovet av och formen för ett sådant statligt stöd. Då bidrag till kontroll

av fiskprodukter enligt utskottets mening icke bör beviljas, innan

utredning i nyssnämnda hänseenden verkställts, finner utskottet vad härutinnan

hemställts i de likalydande motionerna I: 262 och II: 416 icke böra för

närvarande föranleda någon riksdagens åtgärd. — Vad angår lagringsförhållandena

har i propositionen berörts frysning och lagring av fångstöverskott.

Av vad utskottet inledningsvis anfört torde framgå, att denna verksamhet

enligt utskottets mening är att betrakta såsom ett av de verksammaste

medlen att stödja fiskerinäringen, i det att man på denna väg

kan motverka de olägenheter som ojämnheten i tillförseln av fisk innebära.

Behovet av kyl- och fryshus har framhållits av fiskeriutredningen och lantbruksstyrelsen

har i sin förut berörda skrivelse den 30 augusti 1947 påvisat

det starka intresset bland fiskareorganisationerna för anordnande av

dylika anläggningar. Lån för ifrågavarande ändamål ha under de senaste

åren lämnats från det under fonden för låneunderstöd anvisade anslaget

till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. Utskottet ansluter

sig till föredragande statsrådets uttalande, att denna verksamhet bör

fortsättas och ökas i den utsträckning, som det ekonomiska läget medger.

Vad utskottet här anfört beträffande olika åtgärder för att främja avsättningen

av fisk lärer utvisa, att man måste räkna med betydande anspråk

på det anslag från vilket lån till dessa åtgärder föreslagits skola utgå,

nämligen investeringsanslaget under fonden för låneunderstöd till främjande

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

21

av beredning och avsättning av fisk m. m. Särskilt torde detta komma att

gälla anläggningar av kyl- och fryshus. Även om svårigheterna på byggnadsmarknaden

kunna förutses komma att medföra en begränsning av denna

verksamhet, synes det likväl utskottet, att medel böra göras tillgängliga för

utlåning i betydligt större omfattning än som föreslagits i propositionen.

Utskottet vill sålunda tillstyrka, att förevarande investeringsanslag, som för

innevarande budgetår är uppfört med 500 000 kronor, i enlighet med vad

som yrkats i motionerna 1:259, 1:260 och 11:401 samt 11:403 ökas till

3 000 000 kronor.

Vad gäller åtgärder för att nedbringa fiskets omkostnader har i propositionen

föreslagits, att maximigränsen för lån från fonden för fiskerinäringens

befrämjande (fiskerilånefonden) skall höjas från 35 000 till 60 000

kronor för att möjliggöra inköp av större fiskebåtar men att någon ökning

av beloppet för den totala utlåningen från fonden icke skall ske. Yrkandet

i motionen I: 203, att maximigränsen för lån skall höjas till 50 000 kronor,

har därmed förfallit. I motionen har emellertid tillika yrkats, att det belopp

som årligen må disponeras ur fonden skall höjas från 1,8 miljoner till

2,5 miljoner kronor. Härjämte har i motionen II: 150 yrkats, att högsta

lånebeloppet skall ändras till 50 % av båtens anskaffningsvärde, dock högst

75 000 kronor, och att det till årlig disposition stående beloppet skall ökas

till 3 miljoner kronor. Utskottet finner sig icke kunna tillstyrka bifall till

någondera av dessa båda motioner. — Föredragande statsrådet har vidare

funnit beaktansvärt, att lån från fiskerilånefonden skola kunna utlämnas

för anskaffning av ekolod, kylmaskineri eller annan maskinell utrustning

av fiskebåt. Utskottet, som delar denna uppfattning, finner sig med hänsyn

härtill icke kunna biträda vare sig yrkandet i de likalydande motionerna

I: 133 och II: 223 om ett anslag av 50 000 kronor för anskaffande av och

bedrivande av försöksverksamhet med ekolodsutrustning inom ostkustfisket

eller yrkandet i de likalydande motionerna I: 100 och II: 166 om anvisning

av ett belopp av 100 000 kronor till en fond för främjande av maskinell

utrustning på fiskebåtar.

I propositionen har slutligen i förevarande hänseende tillstyrkts, att från

det förut berörda anslaget till lån till främjande av beredning och avsättning

av fisk m. m. skall kunna medgivas lån till rörelsekapital för av fiskare

bildad förening för kollektiva inköp av fiskredskap och motordrivmedel. Utskottet

ansluter sig till detta förslag och kan följaktligen icke beakta de

synpunkter som framförts i motionen II: 402.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 263 och II: 400 samt I: 261 och II: 399 antaga

förut omförmälda förordning om viss reglering av

handeln med fisk, m. in.,

2) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionen II: 403 i vad avser principerna för prisreglering
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

en medgiva, att för tiden till och med den 30 juni 1949

må i huvudsaklig överensstämmelse med i det föregående

förordade grunder anordnas reglering av priserna på saltvattensfisk,

3) med avslag å motionen 11:402 godkänna, att i övrigt

åtgärder till fiskerinäringens stödjande må vidtagas i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i det föregående angivits,

4) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:259, 1:260 och 11:401 samt 11:403, den

sistnämnda i vad avser anslagsbeloppet, å kapitalbudgeten

för budgetåret 1948/49 under Fonden för låneunderstöd till

Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor;

B) att motionen 1:262 av herr Gustavson, likalydande

med II: 416 av herr Staxäng m. fl., icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd,

C) att motionerna I: 203 av herr Hällgren och II: 150 av

herr Utbult m. fl. icke må föranleda någon riksdagens åtgärd,

D) att motionen I: 133 av herr Mannerskantz m. fl., likalydande

med II: 223 av herrar Jonsson i Malmgrava ochHseggblom,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd,

E) att motionen I: 100 av herrar Petersson och Osvald,

likalydande med II: 166 av herr Utbult m. fl., icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 maj 1948.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Hjalmar

Nilsson*, Svedberg, Jonsson, Henry Johansson, Hollertz och Osvald;

samt

från andra kammaren: herrar Gustafson i Vimmerby, Andersson i

Surahammar, Gustafson i Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina, Nilsson i Göingegården,

fru Eriksson, herrar Johansson i Torp och Utbult.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

23

Reservationer:

I. Vid A. 1):

a) av herrar Tjällgren, Gustafson i Vimmerby och Utbult, vilka ansett, att

utskottet bort, på sätt yrkats i de likalydande motionerna I: 261 och II: 399,

besluta sådan ändring av 2 § första stycket i förslaget till förordning om viss

reglering av handeln med fisk m. m., att endast ekonomisk förening, bildad

av fiskare eller sammanslutningar av fiskare, må medgivas tillstånd såsom

auktoriserad producentförening samt att i enlighet härmed 2 § första stycket

i förevarande förordning bort erhålla följande lydelse:

»Hava fiskare, för vilka fiske utgör huvudsaklig eller väsentlig inkomstkälla,

eller sammanslutningar av sådana fiskare bildat ekonomisk förening

för omhändertagande och försäljning av fisk, som ilandföres inom visst område,

må föreningen, därest den finnes äga förutsättning för dylik verksamhet

och omfatta tillräckligt antal fiskare, kunna erhålla Kungl. Maj :ts tillstånd

att såsom auktoriserad producentförening från fiskare för försäljning

mottaga fisk, som ilandföres inom området. Tillståndet må begränsas att

gälla allenast visst eller vissa slag av fisk. Fisk, som omfattas av sådant tillstånd,

benämnes i det följande handelsregler ad fisk.»

b) av herrar Hollertz och Nilsson i Göingegården, vilka anfört:

I enlighet med motionerna 1: 263 och II: 400 hemställa vi, att propositionen

avslås såvitt gäller utvidgning av auktorisationsförfarandet.

På grund härav hemställa vi, att utskottets utlåtande erhåller följande

lydelse:

»De undersökningar---(lika med utskottet)---om tillför
seln.

En stegring av tillförseln borde därför så långt som möjligt uppvägas

av en ökad avsättning genom export. En sådan utökning av exporten av

fiskets produkter borde i avsevärd grad kunna främjas genom att problemet

starkare än vad hittilldags varit fallet beaktades vid förhandlingar om

handelsavtal mellan Sverige och främmande makter. Ökad export i förening

med förbättrade lagringsmöjligheter i kyl- och fryshus skulle med

all sannolikhet vara de bästa medlen för att skapa stabilitet i prisbildningen

inom handeln med fisk.

Frågan om---(lika med utskottet) ----viss bundenhet. 1945

års fiskeriutredning anför beträffande den föreslagna auktorisationen, att

''betänkligheter kunna resas ur allmänt samhälleliga synpunkter mot en

dylik ensamrätt’. Samma utredning framhöll vidare, att ''fiskarenas ekonomiska

organisationer numera ha erhållit betydligt större anslutning och

stadga än tidigare, så att de nu ha större möjlighet än tidigare att utan

dylik stödåtgärd från det allmännas sida inverka på tillförsel och avsättning’.

Av citaten framgår att utredningen själv varit av den uppfattningen,

att motiven för ifrågavarande ensamrätt numera äro svagare än tidigare.

Utskottet delar denna uppfattning och anser, alt tillräckliga skäl icke an
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

förts för införande av bestämmelser om en utvidgning av auktorisationsförfarandet

vid förstahandsförsäljningen av fisk jämlikt 2 § i författningsförslaget.

Det i---(lika med utskottet)---— föranleda åtgärd.

De i---(lika med utskottet)---läget medger.

Vad utskottet---(lika med utskottet)--- 3 000 000 kronor.

Vad gäller---(lika med utskottet) — — — på fiskebåtar.

I propositionen---(lika med utskottet)---motionen II: 402.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1) med förklaring, att det genom förevarande proposition

framlagda förslaget till förordning om viss reglering av

handeln med fisk, m. m. icke kunnat i oförändrat skick antagas,

för sin del antaga följande förslag till

Förordning om prisregleringsavgift å fisk.

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Med fisk förstås i denna förordning såväl färsk som frusen, kryddad,

saltad, sockersaltad, torkad eller rökt fisk.

Vad i förordningen sägs om fisk skall även gälla räkor.

Med fiskare avses i förordningen endast svensk fiskare.

2 §.

Vid handel med fisk skall priset, där ej livsmedelskommissionen annat

medgiver, angivas per viktenhet.

Om prisregleringsavgift å fisk.

3 §.

För fisk, som ilandföres här i riket, skall, där fråga icke är om import,

prisregleringsavgift upptagas i den utsträckning och med det belopp, som

Eungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, livsmedelskommissionen

bestämmer.

Avgiften skall erläggas i samband med första försäljningen av fisken

samt gäldas av köparen. För fisk, som annorledes än å kommunal fiskauktion

försäljes för förbrukning i köparens hushåll, skall avgiften dock

betalas av säljaren.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

4 §.

Medel, som inflyta genom upptagande av prisregleringsavgift, skola enligt

livsmedelskommissionens bestämmande användas för reglering av priset

å fisk.

5 §•

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, livsmedelskommissionen

må, där så finnes erforderligt för att reglera priset å fisk, förordna,

att prisregleringsavgift skall upptagas jämväl för fisk, som importeras

till riket. Avgiften skall erläggas i samband med införseln.

6 §.

Prisregleringsavgift skall inbetalas till livsmedelskommissionen i den

ordning kommissionen bestämmer. Kommunal fiskhamnsförvaltning skall

vara skyldig att, om kommissionen så föreskriver, uppbära och till kommissionen

redovisa dylik avgift.

7 §•

Inbetalas icke prisregleringsavgift i föreskriven ordning, må avgiften på

framställning av livsmedelskommissionen omedelbart utmätas med det belopp,

vartill kommissionen efter verkställd undersökning fastställer densamma.

Då särskilda skäl därtill äro, må kommissionen jämväl meddela den avgiftspliktige

förbud att tills vidare, till dess avgiften guldits, bedriva sådan

verksamhet, som enligt 3 och 5 §§ medför skyldighet att erlägga prisregleringsavgift.

Antecknings- och uppgiftsskyldighet.

8 §.

En var, som bedriver verksamhet, varmed följer skyldighet att erlägga

prisregleringsavgift, skall vara skyldig att, i den utsträckning livsmedelskommissionen

föreskriver och i enlighet med de närmare anvisningar

kommissionen meddelar, föra sådana anteckningar angående rörelsen,

som erfordras för kontroll över att prisregleringsavgift behörigen erlägges.

Det åligger därjämte näringsidkare, som avses i första stycket, dels att

på anfordran tillhandahålla kommissionen eller dess ombud nämnda anteckningar

och förda handelsböcker med därtill hörande handlingar ävensom

de övriga uppgifter angående rörelsen kommissionen föreskriver, dels

att i den utsträckning kommisionen bestämmer och i enlighet med de närmare

anvisningar kommissionen meddelar till kommissionen eller dess ombud

lämna regelbundna uppgifter angående rörelsen.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 10 samt. Nr 29.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

Ansvarsbestämmelser m. m.

9 §•

Bryter någon mot vad i 2 § stadgats, straffes med dagsböter.

10 §.

Den som bryter mot förbud, varom i 7 § andra stycket förmäles, straffes

med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Underlåter någon att i anteckningar, varom i 8 § första stycket förmäles,

införa uppgift, som bort där införas, straffes, där underlåtenheten är uppsåtlig,

med dagsböter eller fängelse i högst sex månader samt eljest med

dagsböter.

i; Inför någon oriktig uppgift i sådana anteckningar, som nyss nämnts,

eller lämnar någon oriktig uppgift vid fullgörande av uppgiftsskyldighet,

varom i 8 § andra stycket förmäles,

straffes, där den oriktiga uppgiften införts eller lämnats mot bättre vetande,

med dagsböter eller fängelse i högst sex månader samt, där så ej

är fallet men den som infört eller lämnat uppgiften därvid gjort sig skyldig

till grov vårdslöshet, med dagsböter.

11 §•

Den som underlåter att fullgöra vad enligt 8 § andra stycket åligger

honom, böte från och med femton till och med trehundra kronor. Livsmedelskommissionen

må jämväl förelägga honom vite.

Länsstyrelse äger fälla till vite enligt denna paragraf.

12 §.

Upplysning, som inhämtats med stöd av 8 §, må ej yppas i vidare mån

än som erfordras för vinnande av det med upplysningens inhämtande avsedda

ändamålet. Bryter någon häremot, straffes med dagsböter eller fängelse.

13 §.

Husbonde ansvarar för sådan i 9 eller 10 § omförmäld förseelse, som

begås av hans husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore förseelsen

begången av honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt,

att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

14 §.

Förseelse, varom i 12 § förmäles, må av allmän åklagare åtalas allenast

efter angivelse av målsäganden.

15 §.

Böter och viten tillfalla kronan.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29.

16 §.

Livsmedelskommissionen äger meddela närmare föreskrifter rörande

tillämpningen av denna förordning. Kommissionen må ock, då särskilda

omständigheter därtill föranleda, efterskänka prisregleringsavgift ävensom

förordna om avkortning av dylik avgift.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1948 och gäller till och med

den 30 juni 1950. Vad i förordningen stadgas i fråga om åsidosättande av

tystnadsplikt samt beträffande annan förseelse, vilken ägt rum under tiden

för förordningens giltighet, skall äga tillämpning även efter sistnämnda

dag.

Med stöd av äldre bestämmelser meddelade tillstånd att med ensamrätt

för försäljning mottaga strömming och sill, som ilandföres utmed viss kuststräcka,

skola fortfarande gälla.

2) med bifall---(lika med utskottet) —--riks
dagens

åtgärd.»

II. Vid A. 4) av herrar Carl Edmund Eriksson, Svedberg, Jonsson, Henry

Johansson, Andersson i Surahammar, Gustafson i Dädesjö och Jacobson i

Vilhelmina samt fru Eriksson, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

Kungl. Maj :ts förslag om ett investeringsanslag å 500 000 kronor under

Fonden för låneunderstöd till Lån till främjande av beredning och avsättning

av fisk m. m.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stöd åt fiskerinäringen, in. m., jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten