Utlåtande i anledning av väckta motioner om inventering av landets för fiskodling lämpade vattendrag, m. m.
1948-05-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1948:35, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inventering av landets för fiskodling lämpade vattendrag, m. m.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 35.
7
Nr 35.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om inventering av landets
för fiskodling lämpade vattendrag, m. m.
(2:a avd.)
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen I: 232 av herrar Mannerskantz och Arrhén samt II:
373 av herr förste vice talmannen Magnusson m. fl., har hemställts, »att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära, att Kungl. Maj :t uppdrager
åt lantbruksstyrelsen att företaga en fullständig inventering av landets
rinnande vattendrag såsom en första åtgärd i avsikt att skapa ökade
möjligheter för produktiv fiskodling samt att därefter upplägga brukningsplaner
för alla odlingsdugliga vattensystem.»
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda yrkande, hänvisas
till motionerna.
Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtanden i ärendet från
lantbruksstyrelsen, som därvid överlämnat yttranden från samtliga fiskeriintendenter,
fiskeringenjören, fisketillsynsmyndigheten och Föreningen Sveriges
länsfiskeritjänstemän samt domänstyrelsen och vandringsfiskutredningen.
Lantbruksstgrelsen har inledningsvis erinrat, att styrelsen år 1931 tog
initiativ till en inventering av landets viktigare sjöar. Inalles hade hittills
omkring 2 300 sjöar undersökts. Avsikten hade varit att så småningom utvidga
inventeringsarbetet även till de rinnande vattnen, men på grund av
otillräckliga anslag och bristande tid hade detta ännu ej kommit till stånd.
Lantbruksstyrelsen har därefter anfört i huvudsak följande.
Till en början må framhållas, att uttalandena i motionen äro överdrivna
och delvis rent felaktiga. Sålunda är ett stort antal av våra rinnande vattendrag
helt olämpliga för laxarlade fiskslag, detta på grund av olika orsaker
såsom uttorkning, tillfrysning, hög temperatur, långsam vattenframrinning
med åtföljande rik tillgång på rovfisk, upprensning för flottningsändamål
etc. Härtill kommer, att i en stor del vattendrag en mycket omfattande odling
av laxfiskar bedrives, medan i många andra rinnande vattendrag detta
icke låter sig göra, enär de helt tagits i industriens tjänst och icke mera äro
av den beskaffenhet, att de kunna hysa laxfiskar. Dessa äro nämligen långt
mera fordrande i fråga om miljön än andra fiskarter. Uppgiften i motionen,
att nio tiondelar av våra rinnande vattendrag ligga helt outnyttjade för produktion
av lax och laxöring, är sålunda helt godtycklig och har ej något stöd
i verkliga förhållanden.
I motsats till många av de svenska vattendragen äro de engelska och
skotska vattendragen i stort sett av naturen betydligt mera lämpade för laxfiskar,
samtidigt som de icke erbjuda så goda förutsättningar för att i större
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 35.
omfattning utnyttjas för kraftändamål. Genom bland annat rikedomen på
goda naturliga lek- och uppväxtplatser ha i dessa floder uppstått mycket
rika laxbestånd. Någon odling av lax bedrives däremot icke alls eller blott i
mycket ringa omfattning i de engelska och skotska vattendragen.
De under Svenska lax- och laxöringsföreningens ledning pågående försöken
i Kävlingeån i Skåne äro visserligen i och för sig synnerligen intressanta,
men något resultat i form av ökad avkastning har ännu icke visat sig och
har av biologiska orsaker knappast kunnat framkomma. Huvudparten av
de lax- och laxöringungar, som utvandrat från Kävlingeån, har nämligen
ännu icke nått den ålder, då laxen plägar återvända från havet. Över huvud
taget måste det ännu dröja flera år, innan sådana resultat här kunna erhållas,
att det blir möjligt att avgöra, huruvida dylika arbeten äro ekonomiskt
bärkraftiga.
Lantbruksstyrelsen har med det här anförda velat framhålla, att förutsättningar
icke finnas för en så omfattande lax- och laxöringodling, som
motionärerna tänkt sig. Samtidigt bör även starkt betonas all, även om vi i
många fall ännu stå frågande rörande de bästa metoderna för utnyttjande
av de rinnande vattendragen för laxfiskar, detta dock icke alltid är fallet.
Att en tillräckligt omfattande odlingsverksamhel ändock icke bedrives beror
då icke på avsaknad av inventering och brukningsplaner utan sammanhänger
med bristen på nödig personal och nödiga medel för åtgärdernas utförande.
En inventering av den omfattning motionärerna åsyfta skulle draga mycket
stora utgifter. Det skulle bliva nödvändigt att ett större antal tjänstemän
helt ägnade sig åt densamma under åtminstone några år framåt. Härtill
kommer, att det är osäkert huruvida nyttan av en sådan omfattande inventering
verkligen skulle komma att motsvara kostnaderna för densamma.
Det är därför enligt lantbruksstyrelsens mening, vilket även flertalet fiskeriintendenter
och Föreningen Sveriges länsfiskeritjänstemän framhållit, icke
lämpligt att nu söka igångsätta en så omfattande inventering.
Med hänsyn till de starkt skiftande lokala betingelserna, som göra det
ovisst, i vilken utsträckning resultaten från försöken i Kävlingeån skola
kunna tillämpas på annat håll, anser lantbruksstyrelsen önskvärt, att en
liknande inventerings- och försöksverkamhet igångsättes beträffande olika
vattendrag i andra delar av landet. Härvid bör verkamheten inriktas på sådana
vattendrag, beträffande vilka man redan på förhand kan antaga, att
de icke äro olämpliga för laxfiskar. De böra även kunna tagas i anspråk för
odling av laxfiskar samt för utförande av olika försök.
En viss ehuru ganska begränsad sådan inventerings- och försöksverksamhet
pågår redan genom den s. k. vandringsfiskutredningens försorg. Enligt
lantbruksstyrelsens mening bör denna verksamhet utvidgas. Då vandringsfiskutredningen
icke synes kunna ställa medel härför till förfogande, torde
det böra ankomma på fiskerimyndigheterna att med stöd av särskilt anvisade
statsbidrag upptaga verksamheten. För ändamålet skulle ett belopp av
38 (100 kronor behöva anvisas under det första året, därav 16 000 kronor till
avlöningar, 10 000 kronor till resekostnader och 12 000 kronor för anordnande
av försök. Ledningen av verksamheten torde böra uppdragas åt lantbruksstyrelsen
eller, därest en fiskeristyrelse konnner till stånd, åt denna,
därvid den närmaste uppsikten torde få ankomma på fiskeriintendenterna.
Domänstyrelsen har tillstyrkt bifall till motionen.
Vändringsfiskutredningen har uttalat, att inom utredningen företagits
vissa preliminära åtgärder för att åstadkomma viss inventering och uppgöra
Jordbruksutskottets utlåtande nr 35.
9
brukningsplaner, närmast i samband med för laxbeståndet skadliga ingrepp
i vissa vattendrag. Utredningen har därefter anfört.
En inventering av den stora omfattning motionärerna tänkt sig och i enlighet
med det av Svenska lax- och laxöringsföreningen i Ivävlingeån utförda
arbetet måste bliva synnerligen tidskrävande och draga mycket stora kostnader.
Det torde nämligen vara uteslutet att lantbruksstyrelsen eller lantbruksstyrelsen
underlydande fiskeritjänstemän skulle kunna vid sidan av
andra viktiga arbetsuppgifter utföra ifrågavarande uppdrag. Det är högst
tvivelaktigt om det lönar sig att nu verkställa en så omfattande inventering
som den motionärerna framlagt. Det av motionärerna åberopade stora resultatet
från nyssnämnda försök i Ivävlingeån beror uppenbarligen på en
missuppfattning av verkliga förhållandet, enär där ännu icke framkommit
några påvisbara resultat i fråga om ökad fiskavkastning. Det må vidare
framhållas, att det knappast torde vara möjligt att åstadkomma en intensiv
odlingsverksamhet i de rinnande vattendrag som äro utnyttjade för industrier
och kraftverksanläggningar. Uppgifterna i motionen äro även på andra
punkter väl optimistiska. Det må emellertid påpekas, att redan med vår nuvarande
kännedom om de rinnande vattendragen och deras möjligheter ur
produktionssynpunkt mycket skulle kunna uträttas i fiskevårdande syfte,
därest erforderliga anslag för fiskeritjänstemännens resor stode till förfogande
och nödig fiskmästar- och tillsyningspersonal förefunnes.
Vandringsfiskutredningen vill därför som sin mening uttala, att därest
en inventering kommer till stånd, densamma, i varje fall till en början, begränsas
till de ur laxsynpunkt viktigaste vattendragen. Inventeringsarbetet
bör då utföras under ledning av lantbruksstyrelsen och kostnaderna härför
helt bestridas av staten.
Utskottet. I syfte att åstadkomma en önskvärd restaurering av landets laxfiskevatten
har i förevarande motioner hemställts om företagande av en ingående
inventering av landets samtliga vattendrag. I de vattendrag, som därvid
befunnes för ändamålet lämpliga, borde därefter igångsättas laxodling
med tillämpning av de erfarenheter, som vunnits vid Svenska lax- och laxöringsf
öreningens för söksodlingar.
Såsom i motionerna anförts, har nämnda förening sedan år 1944 bedrivit
viss forsknings- och försöksverksamhet inom Kävlingeåns vattensystem i
Skåne. Denna verksamhet kan komma att bliva av stort värde vid bedömande
av de åtgärder, som böra vidtagas för att befrämja fiskevården
inom landets vattendrag. Av vad i ärendet förekommit torde emellertid
framgå, att dessa undersökningar pågått allt för kort tid för att det
nu skall vara möjligt att draga några längre gående slutsatser angående
de därvid tillämpade metodernas användbarhet. Härtill kommer, att undersökningarna
bedrivits inom ett mycket begränsat område, varför det icke
synes klarlagt i vad mån de använda metoderna kunna med framgång tilllämpas
inom andra delar av landet och da särskilt inom de norrländska vattendragen.
Ytterligare erfarenheter från nämnda undersökningar torde därför
vara erforderliga. I anslutning härtill vill utskottet erinra, att inom den
är 1945 på initiativ av chefen för vattenfallsstyrelsen tillsatta vandringsfiskutredningen
vissa undersökningar för närvarande pågå rörande frågan
om laxodlingens betydelse och de mest rationella metoderna för dess bedrivande.
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 35.
Enligt utskottets mening synas alla skäl tala för att avvakta icke blott
de ytterligare erfarenheter, som kunna vinnas från laxöringsföreningens
undersökningar, utan även de resultat, vartill vandringsfiskutredningen
kan komma, innan åtgärder i av motionärerna antydd riktning övervägas.
Huruvida en så omfattande inventering som motionärerna föreslagit därvid
skall visa sig erforderlig synes dock under alla förhållanden kunna ifrågasättas.
Utskottet förutsätter emellertid, att den blivande fiskeristyrelsen
skall ha sin uppmärksamhet riktad på förevarande spörsmål och att styrelsen,
sedan säkrare hållpunkter erhållits rörande de faktorer som påverka förekomsten
av lax, skall vidtaga de åtgärder, som kunna befinnas erforderliga
för att främja laxodlingen eller laxens naturliga fortplantning inom
landets vattendrag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att de likalydande motionerna I: 232 och II: 373 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 maj 1948.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson,
Alfred Andersson, Nils Olsson, Näslund, Hjalmar Nilsson, Svedberg och Hollertz;
samt
från andra kammaren: herrar Gustafson i Vimmerby, Ericsson i Sörsjön,
Carlström, Lundbom, Andersson i Surahammar, Gustafson i Dädesjö,
Larsson i Karlstad och Jacobson i Vilhelmina.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.