Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inventering av landets för fiskodling lämpade vattendrag, m. m.

1948-05-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1948:35, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inventering av landets för fiskodling lämpade vattendrag, m. m.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 35.

7

Nr 35.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inventering av landets

för fiskodling lämpade vattendrag, m. m.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 232 av herrar Mannerskantz och Arrhén samt II:

373 av herr förste vice talmannen Magnusson m. fl., har hemställts, »att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära, att Kungl. Maj :t uppdrager

åt lantbruksstyrelsen att företaga en fullständig inventering av landets

rinnande vattendrag såsom en första åtgärd i avsikt att skapa ökade

möjligheter för produktiv fiskodling samt att därefter upplägga brukningsplaner

för alla odlingsdugliga vattensystem.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda yrkande, hänvisas

till motionerna.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtanden i ärendet från

lantbruksstyrelsen, som därvid överlämnat yttranden från samtliga fiskeriintendenter,

fiskeringenjören, fisketillsynsmyndigheten och Föreningen Sveriges

länsfiskeritjänstemän samt domänstyrelsen och vandringsfiskutredningen.

Lantbruksstgrelsen har inledningsvis erinrat, att styrelsen år 1931 tog

initiativ till en inventering av landets viktigare sjöar. Inalles hade hittills

omkring 2 300 sjöar undersökts. Avsikten hade varit att så småningom utvidga

inventeringsarbetet även till de rinnande vattnen, men på grund av

otillräckliga anslag och bristande tid hade detta ännu ej kommit till stånd.

Lantbruksstyrelsen har därefter anfört i huvudsak följande.

Till en början må framhållas, att uttalandena i motionen äro överdrivna

och delvis rent felaktiga. Sålunda är ett stort antal av våra rinnande vattendrag

helt olämpliga för laxarlade fiskslag, detta på grund av olika orsaker

såsom uttorkning, tillfrysning, hög temperatur, långsam vattenframrinning

med åtföljande rik tillgång på rovfisk, upprensning för flottningsändamål

etc. Härtill kommer, att i en stor del vattendrag en mycket omfattande odling

av laxfiskar bedrives, medan i många andra rinnande vattendrag detta

icke låter sig göra, enär de helt tagits i industriens tjänst och icke mera äro

av den beskaffenhet, att de kunna hysa laxfiskar. Dessa äro nämligen långt

mera fordrande i fråga om miljön än andra fiskarter. Uppgiften i motionen,

att nio tiondelar av våra rinnande vattendrag ligga helt outnyttjade för produktion

av lax och laxöring, är sålunda helt godtycklig och har ej något stöd

i verkliga förhållanden.

I motsats till många av de svenska vattendragen äro de engelska och

skotska vattendragen i stort sett av naturen betydligt mera lämpade för laxfiskar,

samtidigt som de icke erbjuda så goda förutsättningar för att i större

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 35.

omfattning utnyttjas för kraftändamål. Genom bland annat rikedomen på

goda naturliga lek- och uppväxtplatser ha i dessa floder uppstått mycket

rika laxbestånd. Någon odling av lax bedrives däremot icke alls eller blott i

mycket ringa omfattning i de engelska och skotska vattendragen.

De under Svenska lax- och laxöringsföreningens ledning pågående försöken

i Kävlingeån i Skåne äro visserligen i och för sig synnerligen intressanta,

men något resultat i form av ökad avkastning har ännu icke visat sig och

har av biologiska orsaker knappast kunnat framkomma. Huvudparten av

de lax- och laxöringungar, som utvandrat från Kävlingeån, har nämligen

ännu icke nått den ålder, då laxen plägar återvända från havet. Över huvud

taget måste det ännu dröja flera år, innan sådana resultat här kunna erhållas,

att det blir möjligt att avgöra, huruvida dylika arbeten äro ekonomiskt

bärkraftiga.

Lantbruksstyrelsen har med det här anförda velat framhålla, att förutsättningar

icke finnas för en så omfattande lax- och laxöringodling, som

motionärerna tänkt sig. Samtidigt bör även starkt betonas all, även om vi i

många fall ännu stå frågande rörande de bästa metoderna för utnyttjande

av de rinnande vattendragen för laxfiskar, detta dock icke alltid är fallet.

Att en tillräckligt omfattande odlingsverksamhel ändock icke bedrives beror

då icke på avsaknad av inventering och brukningsplaner utan sammanhänger

med bristen på nödig personal och nödiga medel för åtgärdernas utförande.

En inventering av den omfattning motionärerna åsyfta skulle draga mycket

stora utgifter. Det skulle bliva nödvändigt att ett större antal tjänstemän

helt ägnade sig åt densamma under åtminstone några år framåt. Härtill

kommer, att det är osäkert huruvida nyttan av en sådan omfattande inventering

verkligen skulle komma att motsvara kostnaderna för densamma.

Det är därför enligt lantbruksstyrelsens mening, vilket även flertalet fiskeriintendenter

och Föreningen Sveriges länsfiskeritjänstemän framhållit, icke

lämpligt att nu söka igångsätta en så omfattande inventering.

Med hänsyn till de starkt skiftande lokala betingelserna, som göra det

ovisst, i vilken utsträckning resultaten från försöken i Kävlingeån skola

kunna tillämpas på annat håll, anser lantbruksstyrelsen önskvärt, att en

liknande inventerings- och försöksverkamhet igångsättes beträffande olika

vattendrag i andra delar av landet. Härvid bör verkamheten inriktas på sådana

vattendrag, beträffande vilka man redan på förhand kan antaga, att

de icke äro olämpliga för laxfiskar. De böra även kunna tagas i anspråk för

odling av laxfiskar samt för utförande av olika försök.

En viss ehuru ganska begränsad sådan inventerings- och försöksverksamhet

pågår redan genom den s. k. vandringsfiskutredningens försorg. Enligt

lantbruksstyrelsens mening bör denna verksamhet utvidgas. Då vandringsfiskutredningen

icke synes kunna ställa medel härför till förfogande, torde

det böra ankomma på fiskerimyndigheterna att med stöd av särskilt anvisade

statsbidrag upptaga verksamheten. För ändamålet skulle ett belopp av

38 (100 kronor behöva anvisas under det första året, därav 16 000 kronor till

avlöningar, 10 000 kronor till resekostnader och 12 000 kronor för anordnande

av försök. Ledningen av verksamheten torde böra uppdragas åt lantbruksstyrelsen

eller, därest en fiskeristyrelse konnner till stånd, åt denna,

därvid den närmaste uppsikten torde få ankomma på fiskeriintendenterna.

Domänstyrelsen har tillstyrkt bifall till motionen.

Vändringsfiskutredningen har uttalat, att inom utredningen företagits

vissa preliminära åtgärder för att åstadkomma viss inventering och uppgöra

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 35.

9

brukningsplaner, närmast i samband med för laxbeståndet skadliga ingrepp

i vissa vattendrag. Utredningen har därefter anfört.

En inventering av den stora omfattning motionärerna tänkt sig och i enlighet

med det av Svenska lax- och laxöringsföreningen i Ivävlingeån utförda

arbetet måste bliva synnerligen tidskrävande och draga mycket stora kostnader.

Det torde nämligen vara uteslutet att lantbruksstyrelsen eller lantbruksstyrelsen

underlydande fiskeritjänstemän skulle kunna vid sidan av

andra viktiga arbetsuppgifter utföra ifrågavarande uppdrag. Det är högst

tvivelaktigt om det lönar sig att nu verkställa en så omfattande inventering

som den motionärerna framlagt. Det av motionärerna åberopade stora resultatet

från nyssnämnda försök i Ivävlingeån beror uppenbarligen på en

missuppfattning av verkliga förhållandet, enär där ännu icke framkommit

några påvisbara resultat i fråga om ökad fiskavkastning. Det må vidare

framhållas, att det knappast torde vara möjligt att åstadkomma en intensiv

odlingsverksamhet i de rinnande vattendrag som äro utnyttjade för industrier

och kraftverksanläggningar. Uppgifterna i motionen äro även på andra

punkter väl optimistiska. Det må emellertid påpekas, att redan med vår nuvarande

kännedom om de rinnande vattendragen och deras möjligheter ur

produktionssynpunkt mycket skulle kunna uträttas i fiskevårdande syfte,

därest erforderliga anslag för fiskeritjänstemännens resor stode till förfogande

och nödig fiskmästar- och tillsyningspersonal förefunnes.

Vandringsfiskutredningen vill därför som sin mening uttala, att därest

en inventering kommer till stånd, densamma, i varje fall till en början, begränsas

till de ur laxsynpunkt viktigaste vattendragen. Inventeringsarbetet

bör då utföras under ledning av lantbruksstyrelsen och kostnaderna härför

helt bestridas av staten.

Utskottet. I syfte att åstadkomma en önskvärd restaurering av landets laxfiskevatten

har i förevarande motioner hemställts om företagande av en ingående

inventering av landets samtliga vattendrag. I de vattendrag, som därvid

befunnes för ändamålet lämpliga, borde därefter igångsättas laxodling

med tillämpning av de erfarenheter, som vunnits vid Svenska lax- och laxöringsf

öreningens för söksodlingar.

Såsom i motionerna anförts, har nämnda förening sedan år 1944 bedrivit

viss forsknings- och försöksverksamhet inom Kävlingeåns vattensystem i

Skåne. Denna verksamhet kan komma att bliva av stort värde vid bedömande

av de åtgärder, som böra vidtagas för att befrämja fiskevården

inom landets vattendrag. Av vad i ärendet förekommit torde emellertid

framgå, att dessa undersökningar pågått allt för kort tid för att det

nu skall vara möjligt att draga några längre gående slutsatser angående

de därvid tillämpade metodernas användbarhet. Härtill kommer, att undersökningarna

bedrivits inom ett mycket begränsat område, varför det icke

synes klarlagt i vad mån de använda metoderna kunna med framgång tilllämpas

inom andra delar av landet och da särskilt inom de norrländska vattendragen.

Ytterligare erfarenheter från nämnda undersökningar torde därför

vara erforderliga. I anslutning härtill vill utskottet erinra, att inom den

är 1945 på initiativ av chefen för vattenfallsstyrelsen tillsatta vandringsfiskutredningen

vissa undersökningar för närvarande pågå rörande frågan

om laxodlingens betydelse och de mest rationella metoderna för dess bedrivande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 35.

Enligt utskottets mening synas alla skäl tala för att avvakta icke blott

de ytterligare erfarenheter, som kunna vinnas från laxöringsföreningens

undersökningar, utan även de resultat, vartill vandringsfiskutredningen

kan komma, innan åtgärder i av motionärerna antydd riktning övervägas.

Huruvida en så omfattande inventering som motionärerna föreslagit därvid

skall visa sig erforderlig synes dock under alla förhållanden kunna ifrågasättas.

Utskottet förutsätter emellertid, att den blivande fiskeristyrelsen

skall ha sin uppmärksamhet riktad på förevarande spörsmål och att styrelsen,

sedan säkrare hållpunkter erhållits rörande de faktorer som påverka förekomsten

av lax, skall vidtaga de åtgärder, som kunna befinnas erforderliga

för att främja laxodlingen eller laxens naturliga fortplantning inom

landets vattendrag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att de likalydande motionerna I: 232 och II: 373 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1948.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson,

Alfred Andersson, Nils Olsson, Näslund, Hjalmar Nilsson, Svedberg och Hollertz;

samt

från andra kammaren: herrar Gustafson i Vimmerby, Ericsson i Sörsjön,

Carlström, Lundbom, Andersson i Surahammar, Gustafson i Dädesjö,

Larsson i Karlstad och Jacobson i Vilhelmina.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.