Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungi. Maj.ts proposition angående ändring i grunderna för försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar.

1948-06-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1948:40, Utlåtande i anledning av Kungi. Maj.ts proposition angående ändring i grunderna för försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

1

Nr 40.

Utlåtande i anledning av Kungi. Maj.ts proposition angående

ändring i grunderna för försäkring med statsbidrag

mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 27 februari 1948 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 138, har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen medgiva, att Kungl. Maj :t må i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen förordats vidtaga ändring i

gällande grunder för försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av

smittsamma husdjurssjukdomar.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån ej därför redogöres

i det följande, hänvisa till propositionen.

Allmänna grunder angående försäkring med statsbidrag mot förluster på

grund av smittsamma husdjurssjukdomar ha meddelats genom kungörelse

den 26 juli 1926, nr 389 (ändrad 164/1932, 343/1941 och 153/1945).

Enligt dessa grunder kan ömsesidigt kreatursförsäkringsbolag med av

Kungl. Maj :t fastställd bolagsordning på därom gjord framställning av

Kungl. Maj :t antagas till försäkringsgivare med ändamål att meddela sådan

försäkring, varom nu är fråga. Sådant bolag är bland annat skyldigt

att verkställa avsättning till en särskild reservfond. Avsättningen skall enligt

3 § i kungörelsen för varje år beräknas särskilt för varje län på grundval

av den totala försäkringssumman inom länet vid årets utgång och ske

med belopp, som minst motsvarar en utdebitering för 100 kronors försäkringssumma

av för Malmöhus län 10 öre, för Kristianstads län 4 öre och för

Övriga län 2 öre (säkerhetstillägg), dock högst skillnaden mellan 30 öre

och nettopremien för länet för 100 kronors försäkringssumma. Uppgår nettopremien

för visst år och län till 30 öre eller mera, skall ingen avsättning

beräknas för sådant län.

Då reservfonden uppgår till belopp, som med hänsyn till fondens ändamål

kan anses tillräckligt, kan Kungl. Maj:t medgiva, att ytterligare avsättning

till fonden ej behöver verkställas.

Medel ur reservfonden få användas endast för att täcka utdebitei ingsbehov

på grund av skadeersättningar under år, då skadorna inom ett eller

flera län varit mera betydande. I den mån nettopremien för visst år och län

1 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 10 sand. Nr 40 45.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

överstiger 30 öre, skola — enligt 4 § i kungörelsen — i första hand reservfondens

ränteavkastning för året och till övriga län hänförliga säkerhetstillägg

användas, så långt ske kan, för att nedbringa utdebiteringsbehovet

för förstnämnda län intill 30 öre. Om för mer än ett län nettopremierna

överstiga 30 öre, fördelas ränteavkastning och säkerhetstillägg mellan dessa

län i förhållande till de överskjutande beloppen. Om utdebiteringsbehoven

för ett eller flera län därefter överstiga 30 öre, skola de delar av utdebiteringsbehoven,

som falla mellan 30 och 60 öre, intill hälften täckas genom

nedsättning med högst en fjärdedel av den vid årets början befintliga reservfonden

och överskjutande delar intill tre fjärdedelar täckas genom ytterligare

nedsättning av fonden, dock högst med så stort belopp att därefter

återstår hälften av reservfonden vid årets början. Om vidare de belopp, varmed

nedsättning av reservfonden högst får ske, icke förslå till att i avsedd

utsträckning täcka utdebiteringsbehoven för två eller flera län, skola nämnda

belopp användas till att täcka nyss angivna delar av utdebiteringsbehoven

till den mindre, för samtliga dessa län lika del, vartill beloppen förslå.

Samtidigt med att reservfonden nedsättes enligt ovan nämnda regler inträder

rätt till statsbidrag. Enligt 6 § i kungörelsen utgår dylikt bidrag med

belopp, som motsvarar dels hälften av återstående utdebiteringsbehov mellan

30 och 60 öre, dels tre fjärdedelar av återstående utdebiteringsbehov

utöver 60 öre. Försäkringsbolaget är skyldigt att disponera statsbidraget så,

att det i form av minskad utdebitering kommer försäkringstagarna inom

det eller de län till godo, för vilka det avsetts (7 §).

I en inom jordbruksdepartementet upprättat promemoria har föreslagits

viss jämkning av grunderna för beräknande av det statsbidrag, som enligt

nu gällande bestämmelser under vissa förutsättningar kan utgå till försäkringsbolag

med ändamål att meddela försäkring mot förluster på grund av

smittsamma husdjurssjukdomar.

I promemorian har inledningsvis nämnts, att försäkring med statsbidrag

mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar för närvarande

meddelades av tre ömsesidiga kreatursförsäkringsbolag, nämligen Försäkringsbolaget

för smittsamma husdjurssjukdomar, Älvsborgs m. fl. läns

häst- och nötkreatursförsäkringsbolag samt Skånes mindre jordbrukares

ömsesidiga kreatursförsäkringsförening. Härefter har anförts bland annat

följande.

Såvitt framginge av förarbetena till kungörelsen den 26 juli 1926 hade

man vid fastställandet av grunderna för statsbidrag ej räknat med att inom

ett bolag fonderade medel vid sidan av reservfonden skulle stå till buds

för att täcka uppkommande utdebiteringsbehov.

Emellertid funnes sådana medel i relativt betydande omfattning, såväl

absolut som i förhållande till reservfondens storlek.

Så som bidragsbestämmelserna nu vore utformade, spelade dispositionsfondens

storlek icke någon roll vid bestämmandet av statsbidraget. En dylik

ståndpunkt kunde emellertid, i vart fall i betraktande av dispositions
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

3

fondernas nuvarande storlek, knappast anses motiverad, och en ändring

av bestämmelserna syntes därför påkallad. Ändringen borde vidtagas i samband

med de ändringar i bolagsordningarna för ifrågavarande försäkringsbolag,

som under alla förhållanden bleve nödvändiga, därest det till årets

riksdag framlagda förslaget till ny lag om försäkringsrörelse antoges.

En tänkbar lösning av frågan vore, att bestämmelserna ändrades så, att

statsbidrag skulle utgå först sedan vederbörande bolags egna medel — reservfonden

dock endast till den gräns som angåves i 4 § i kungörelsen -—- tagits i anspråk för att täcka utdebiteringsbehovet.

Även en annan lösning syntes kunna ifrågakomma, vilken jämväl den

innebure en viss saklig ändring av nuvarande bestämmelser men närmare

anknöte till dessa än den förut skisserade. De i 6 § i kungörelsen angivna

reglerna om statsbidrag innebure att, om utdebiteringsbehov täcktes av

bolagets egna medel ända upp till den gräns, som angivits i 4 §, eller hälften

av utdebiteringsbehovet mellan 30 och 60 öre samt 3/4 av utdebiteringsbehovet

utöver 60 öre, komme statsbidraget att utgå med belopp, motsvarande

V. av hela utdebiteringsbehovet mellan 30 och 60 öre samt 3/ie av

utdebiteringsbehovet utöver 60 öre. Det Iåge med hänsyn till dispositionsfondernas

nuvarande storlek nära till hands att maximera statsbidraget till sistnämnda

andelar av utdebiteringsbehovet, varvid dock maximigränsen för

statsbidrag till täckande av utdebiteringsbehov över 60 öre för enkelhetens

skull borde bestämmas till 1/l av hela utdebiteringsbehovet.

I vissa fall borde dock en sådan maximigräns kunna överskridas. Man

kunde ej bortse från möjligheten av att ett försäkringsbolags egna fonder

och andra tillgängliga medel på grund av inträffade epizootier komme att

tagas i anspråk i så stor utsträckning, att bolaget ej på sådant sätt som angåves

i 4 § kunde täcka utdebiteringsbehovet upp till den gräns som där sades.

I dylika fall borde den nyss förordade maximiregeln träda ur funktion

och statsbidraget, i den mån så behövdes för att täcka bristen, kunna

höjas till högst det belopp, som skulle utgå enligt nu gällande bidragsregler.

Föredragande departementschefen, statsrådet Sköld, har efter redogörelse

för de i ärendet avgivna remissyttrandena anfört och föreslagit följande.

»Innan jag ingår på den fråga, som behandlats i departementspromemorian,

torde jag få erinra om att det, då beslut fattades om statligt stöd till

ifrågavarande försäkringsverksamhet, av dåvarande departementschefen

framhölls, att det borde ankomma på djurägarna att genom försäkring

skydda sig mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar.

Statsmakternas uppgift borde endast vara att ingripa reglerande och ordnande,

så att djurägarna kunde få ett effektivt försäkringsskydd utan att

behöva vidkännas alltför betungande premier och utdebiteringar. Dessa synpunkter

böra enligt min uppfattning alltjämt vara vägledande för statsmakternas

verksamhet på ifrågavarande område.

I överensstämmelse med denna min uppfattning har jag icke ansett mig

böra föreslå någon åtgärd i anledning av ett av epizootisakkunniga den 26

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

september 1947 framlagt förslag om att staten skulle åtaga sig att direkt ersätta

djurägarna sådana kostnader och förluster, som nu inrymdes under

den statsunderstödda försäkringsverksamheten. Med hänsyn till den konsolidering,

som numera skett inom försäkringsverksamheten på detta område,

synes det däremot befogat, att frågan om grunderna för det statliga

stödet omprövas. Att helt slopa detta stöd kan enligt min mening icke komma

i fråga, då en mera omfattande epizooti uppenbarligen kan medföra sådana

utgifter, att försäkringstagarna trots storleken av de nu befintliga

fonderna i avsaknad av statsbidrag skulle kunna bliva belastade med alltför

betungande utdebiteringar. Däremot synes en jämkning av bidragsgrunderna

i enlighet med det senare av de i departementspromemorian angivna alternativen

befogad och väl överensstämmande med förut berörda synpunkter.

De farhågor, som i några yttranden uttalats för att en sådan jämkning

skulle försvaga bolagens intresse av att ytterligare ekonomiskt befästa sin

ställning eller försämra förutsättningarna för försäkringsverksamheten,

sakna enligt min uppfattning grund. Jag tillstyrker därför, att bestämmelserna

ändras på sätt angivits i nämnda alternativ.»

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer förty,

att riksdagen må bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 3 juni 1948.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Anderberg,

Näslund, Hjalmar Nilsson, Svedberg, Jonsson och Isaksson; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta,

Ericsson i Sörsjön, Andersson i Surahammar, Jacobson i Vilhelmina,

Svensson i Vä, Stattin och Utbult.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:306 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till stödjande av oljeväxtsamt linoch hampodlingen m. m. jämte i ämnet väckta a1 i texten