Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för tryggande av landets behov av frukt och fruktprodukter medelst ökad och förbättrad inhemsk odling, m. m.
1948-06-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1948:43, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för tryggande av landets behov av frukt och fruktprodukter medelst ökad och förbättrad inhemsk odling, m. m.
Dokumentets text
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr 43.
Nr 43.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för tryggande
av landets behov av frukt och fruktprodukter
medelst ökad och förbättrad inhemsk odling, m. m.
(2:a avd.)
Jordbruksutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft följande
inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) II: 167 av herr Sveningsson m. fl., däri hemställts »att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära att Kungl. Maj :t, i enlighet med
vad i motionen anförts, vidtager sådana åtgärder att landets behov av frukt
och fruktprodukter medelst ökad och förbättrad inhemsk odling måtte
kunna tryggas»; samt
2) 1:97 av herr Isaksson m. fl., likalydande med motionen 11:233 av
herr Nilsson i Göingegården m. fl., däri hemställts, »att riksdagen ville besluta,
att av Kungl. Maj :t begära sådana bestämmelser för erhållande av
statsbidrag för uppförande av fruktlagerhus, att dylika bidrag kunna beviljas
även till enskilda fruktodlare.»
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda yrkanden, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden, över den förstnämnda
motionen från lantbruksstyrelsen och styrelsen för Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut samt över de sistnämnda motionerna
från lantbruksstyrelsen och statskontoret.
Av utlåtandena över motionen II: 167 må här återgivas följande.
Lantbruksstyrelsen har funnit de i motionen anförda motiven för åtgärder
till fruktodlingens främjande beaktansvärda. Även om enligt lantbruksstyrelsens
mening trygghet i produktionen och skälig prisbildning vore den
viktigaste faktorn för att öka och förbättra den inhemska fruktodlingen,
skulle dock en utbyggnad och effektivisering av det direkta statliga stödet
vara av mycket stor betydelse. Rörande de åtgärder, som därvid närmast
borde ifrågakomma, har styrelsen anfört i huvudsak följande.
1) Sveriges pomologiska förening, som är den drivande kraften på fruktodlingens
område, synes böra beredas ökat stöd. Som exempel på betydelsen
av föreningens verksamhet kan anföras, bland annat, att bildandet av
de nu arbetande cirka 1 500 fruktodlareföreningarna i icke ringa mån är
föreningens förtjänst. Föreningen har även framgångsrikt medverkat vid
anskaffande av visst fackligt material. Föreningen har vidare medverkat
Jordbruksutskottets utlåtande nr 43.
17
vid tillkomsten av den år 1945 tillsatta statens plantskolenämnd. Den första
fruktodlingsskolan, till vars inrättande i Urshult i Kronobergs län 1946 års
riksdag beviljade medel, är ytterligare ett exempel på frågor, som varit föremål
för föreningens uppmärksamhet. Samarbetet med föreningen för växtförädling
av fruktträd manifesteras därav, att sistnämnda förenings växtförädlingsanstalt
i Balsgård i första hand publicerar sina meddelanden i pomologiska
föreningens publikationer. Pomologiska föreningens medlemsantal
är för närvarande bortåt 65 000, varav cirka 63 000 medlemmar i till
föreningen anslutna lokala organisationer. Den bedriver sin verksamhet i
nära samverkan med hushållningssällskapen. Då det stora antalet s. k. indirekta
medlemmar av föreningen väsentligen äro småbrukare och genom
sina lokala organisationer tillförts föreningen för att denna i upplvsningssyfte
skall kunna distribuera sina publikationer, kan föreningens ekonomi
icke uppbäras av detta medlemsklientel. De sista tio årens omfattande verksamhet
har kunnat möjliggöras endast tack vare enskild offervillighet. Då
detta bidrag efterhand kommer att upphöra, är det angeläget, att pomologiska
föreningen tillförsäkras det ökade statsbidrag, som lantbruksstyrelsen
förordade i sitt förslag till anslagsäskanden hos 1948 års riksdag, nämligen
ett från 15 000 kronor till 25 000 kronor förhöjt anslag.
2) 1 sitt förslag till anslagsäskanden hos 1948 års riksdag hemställde
lantbruksstyrelsen vidare, att Kungl. Maj :t täcktes föreslå riksdagen att
till bidrag till föreningen för växtförädling av fruktträd för budgetåret 1948/
49 anvisa ett anslag av 45 000 kronor. Kungl. Maj:t föreslog emellertid blott
25 000 kronor för nämnda ändamål. Därest motionärernas syftemål skola
tillgodoses svnes av lantbruksstyrelsen föreslagna belopp vara erforderligt.
3) Såsom ovan anförts beviljade 1946 års riksdag medel till inrättande av
en fruktodlarskola i Urshult i Kronobergs län, den första i sitt slag. I underdånig
skrivelse den 8 november 1946 angående proposition till riksdagen
om anslag till avlöningar och driftskostnader vid anstalten för trädgårdsundervisning
motiverade lantbruksstyrelsen det omedelbara behovet
av en fruktodlarskola även i Rånna i Skaraborgs län. Detta behov bör oberoende
av erfarenhet från den planerade fruktodlarskolan i Urshult snarast
tillgodoses med hänsyn till i förevarande motion anförda syften.
4) Den med statsmedel bedrivna kursverksamheten för utbildning av
trädgårdsskötare bör i mån av behov ytterligare utvecklas..
5) Enligt bestämmelserna i kungörelsen den 30 juni 1938 (nr 522) angående
statsbidrag till apparatur för musterier kunde sammanslutning av
fruktodlare, där så prövades lämpligt för främjande^ av ett rationellt tillgodogörande
av inom landet odlad frukt, komma i åtnjutande av statsbidrag
för anskaffande av apparatur för musterier. Under krigsåren, då landet
var avskuret från införsel av utländsk frukt, kunde emellertid all svensk
frukt, även sekunda sådan, vinna avsättning för andra ändamål än för utvinning
av saft eller must. Av denna anledning upphörde anslag för ändamålet
att utgå. Med ändrade internationella förhållanden och ökad fruktproduktion
inom landet blir det emellertid framdeles nödvändigt att tillvarataga
sekunda frukt och fallfrukt genom musttillverkning, vartill i den
män socker finnes tillgängligt även skogsbär kunna användas. EU tecken på
framtidsmöjligheterna i fråga om musttillverkning är att konsumtionen av
must stadigt ökades under den tid sådan tillverkades.
6) Lagringsforskning, som bedrives i anknytning till jordbrukets forskningsråd,
ävensom i samarbete mellan Sveriges pomologiska förening och
del i Nynäshamn belägna Institutet för växtforskning och kyllagring, torde
komma att intensifieras, sedan Institutet för konseryeringsforskning i Göteborg,
vartill 1946 års riksdag anvisat medel, hunnit igångsätta sin verksam
2
liihimij till riksdagens protokoll 19b8. 10 samt. Nr -10 — 45.
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr 43.
het. De resultat, som efterhand kunna framkomma, torde komma att i viss
grad hliva vägledande för framtida statliga åtgärder för bland annat lagerhusbyggen
av skilda slag.
7) Otvivelaktigt föreligger behov av väsentligt utvidgad försöksverksamhet
på frukt- och bärodlingens område både i fråga om odlingsteknik, sortförsök
in. in. och i fråga om växtskyddsåtgärder. De statliga organ, som
syssla med dessa uppgifter, torde emellertid var för sig göra framställningar
och motivera föreliggande behov.
Även om motionen icke innehölle några konkreta förslag har lantbruksstyrelsen
likväl ansett ett riksdagens uttalande av i motionen angiven innebörd
vara av betydelse med hänsyn till önskvärdheten att genom ökade eller
nya statsbidrag förkovra ifrågavarande verksamhet.
Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har åberopat
ett av institutets trädgårdskollegium avgivet yttrande i ämnet, vari
anförts bland annat följande.
En förutsättning för att de på området verksamma institutionerna, såsom
statens trädgårdsförsök, trädgårdsavdelningens driftsekonomiska byrå
vid Alnarp, statens växtskyddsanstalt och Institutet för växtförädling av
fruktträd, skola bliva i stånd att göra bestående insatser till den svenska
frukt- och härodlingens fromma är bl. a. tillräckliga anslag. Det synes oss
därför vara synnerligen angeläget att möjligheterna förbättras i dylika avseenden
så att arbetet mera intensivt kan inriktas på ovan nämnda väsentliga
specialområden. Man torde i detta sammanhang även kunna framhålla
betydelsen av undervisnings- och upplysningsarbetet på fruktodlingens område,
vilket på samma sätt kan bli effektivt endast under förutsättning att
statsmakterna ge tillräckliga anslag härför.
Alla åtgärder som vidtagas för att höja produktionskapaciteten bli emellertid
meningslösa om importen icke regleras på ett för den inhemska odlingen
tillfredsställande sätt. Även om denna fråga för tillfället på grund
av valutasvårigheter blivit mindre aktuell har emellertid tidigare erfarenheter
visat, att import av frukt och fruktprodukter, under tider då svenskodlade
och svensktillverkade sådana finnas i handeln, vållat stora svårigheter
och ofta katastrofala förluster för odlare och andra producenter.
Kollegiet vill därför som sin mening framhålla att det syfte, som i ovannämnda
motion avses, bäst gagnas genom förbättrade anslag och därigenom
ökade möjligheter för de institutioner vilkas uppgift är att genom
forskning, undervisning och upplysning öka möjligheterna för den svenska
fruktodlingen samt att en förnuftig reglering av importen genomföres i
samråd med odlingens och produktionens representanter.
Därjämte har institutsstyrelsen för egen del framhållit den stora betydelsen
av att lagringsproblemet för frukt bleve utrett och att erforderliga
lagringsutrymmen för svensk frukt bleve tillgängliga. Styrelsen har förklarat
sig vara av den uppfattningen, att själva grundprinciperna för fruktlagring
under landets förhållanden måste utredas ordentligt. Detta krävde enligt
styrelsens förmenande ett väl organiserat samarbete mellan befintliga
institutioner för praktisk vetenskaplig trädgårdsforskning och den mera
vetenskapligt inriktade lagringsforskningen.
I anslutning till motionerna I: 97 och 11: 233 får utskottet här erinra, att
enligt kungörelsen den 26 november 1943 (nr 811) angaende lan från fiukt
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 43.
19
och potatislagerhusfonden dylika lån må ulgå dels till ekonomisk förening
utan personlig ansvarighet för anordnande av uppsamlings- eller centrallagerhus
för frukt, potatis eller köksväxter med högst 75 procent av kostnaden
för de med lånet avsedda åtgärderna, dels ock till, förutom ekonomisk
förening, odlare av frukt, potatis och köksväxter för anordnande av lagringskällare
med belopp, motsvarande högst 60 procent av de med lånet avsedda
åtgärderna. Enligt kungörelsen den 2 maj 1941 (nr 299) angående statsbidrag
för uppförande av frukt- och potatislagerhus kan till lån för uppförande
av lagerhus berättigad förening beviljas statsbidrag för ändamålet
med belopp, motsvarande högst 10 procent av den beräknade och godkända
anläggnings- eller inköpskostnaden.
Vid 1947 års riksdag hemställdes i de likalydande motionerna I: 43 och
II: 78 att förbättrade lånevillkor samt statsbidrag för uppförande av lagringskällare
måtte tillerkännas odlare av frukt, potatis och köksväxter.
I däröver avgivna utlåtanden tillstyrkte statens livsmedelskommission bifall
till motionerna, medan lantbruksstyrelsen och statskontoret ansågo desamma
icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Jordbruksutskottet, till vilket motionerna hänvisats, ansåg sig med hänsyn
till att förevarande fråga i annat sammanhang bringats under Kungl.
Maj :ts prövning, i det att Betongbolaget, Varbergs betongvaruaktiebolag,
Varberg, hos Kungl. Maj :t anhållit om sådan ändring av ifrågavarande kungörelser
att för uppförande av lagringskällare finge åtnjutas samma förmåner
som för uppförande av lagerhus, icke böra tillstyrka bifall till motionerna.
Utskottet uttalade emellertid, att enligt utskottets förmenande vissa
skäl kunde anföras för att de bestämmelser, som för närvarande gällde i
fråga om lån och bidrag för uppförande av lagringshus, jämväl gåves tilllämplighet
å anordnandet av lagringskällare. Utskottet hemställde i utlåtande
nr 55, att nämnda motioner icke måtte föranleda annan riksdagens
åtgärd än att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t gåve till känna vad utskottet
i det föregående anfört.
Vad utskottet sålunda hemställt bifölls av riksdagen (r. skr. nr 368).
Kungl. Maj:t har den 16 januari 1948 funnit förenämnda framställning
från Betongbolaget, Varbergs betongvaruaktiebolag, icke föranleda någon
Kungl. Maj :ts åtgärd.
Lantbruksstyrelsen och statskontoret ha — under hänvisning till vad ämbetsverken
anfört över motionerna I: 43 och II: 78 vid 1947 års riksdag —
avstyrkt bifall till förevarande motioner.
Utskottet. De i förevarande motioner framställda yrkandena avse vidtagandet
av åtgärder i syfte att trygga landets behov av frukt och fruktprodukter
genom ökad och förbättrad inhemsk odling samt genom vidgad möjlighet
till statsbidrag för uppförande av fruktlagerhus.
Till huvudsaklig del avse motionerna ökad medelsanvisning för skilda ändamål
för att möjliggöra för på området verksamma institutioner och föreningar
att intensifiera sin verksamhet. Till dessa frågor har utskotlet vid
sin behandling av Kungl. Maj :ts i årets statsverksproposition under nionde
20
Jordbruksutskottets utlåtande nr 43.
huvudtiteln gjorda framställningar redan tagit ställning. Med hänsyn härtill
anser sig utskottet i detta sammanhang endast böra ingå på vad motionärerna
anfört rörande anslag till statens trädgårdsförsök samt lagringsforskningen.
Vad angår förstnämnda spörsmål vill utskottet erinra, att 1946 års trädgårdsundervisningskommitté
avgivit betänkanden dels den 22 december
1947 om trädgårdsundervisningen och dels den 30 i samma månad angående
statens trädgårdsförsök. Av vad statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
i propositionen nr 167 till årets riksdag angående anslag till Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut uttalat, framgår bland annat,
att å nämnda betänkanden grundad proposition torde komma att föreläggas
nästa års riksdag. I anslutning därtill torde de av motionärerna framförda
synpunkterna komma att upptagas till prövning.
Enligt utskottets mening intager lagringsforskningen en mycket framträdande
plats då det gäller åtgärder för att främja fruktodlingen. De erfarenheter,
som hittills vunnits på detta område, torde visa att mycket ännu
återstår innan frågan kan anses vara tillfredsställande löst. Av lantbruksstyrelsens
i det föregående återgivna yttrande framgår, att en omfattande
lagringsforskning redan pågår och att denna verksamhet inom den närmaste
tiden torde komma att än ytterligare intensifieras. I avvaktan på de resultat,
som därvid kunna vinnas, synes det utskottet för närvarande icke böra övervägas
att införa ändrade bidragsbestämmelser för uppförande av fruktlagerhus.
Av det anförda torde framgå, att riksdagen redan tagit ställning till åtskilliga
av de spörsmål som av motionärerna berörts. I andra fall synas resultaten
av pågående eller slutförda undersökningar böra avvaktas. På grund
härav anser sig utskottet icke böra förorda bifall till vare sig det i motionen
II: 167 framställda yrkandet om vidtagande av åtgärder i syfte att trygga
landets behov av frukt och fruktprodukter eller de likalydande motionerna
I: 97 och II: 233, vari hemställts om ändrade bidragsbestämmelser för uppförande
av fruktlagerhus.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A. att motionen II: 167 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
B. att de likalydande motionerna I: 97 och II: 233 icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 3 juni 1948.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Närvarande: se under utlåtandet nr 40.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.