Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för avhjälpande av bristen på vissa för jordbruksdriften nödvändiga maskiner och redskap.

1948-06-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1948:44, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för avhjälpande av bristen på vissa för jordbruksdriften nödvändiga maskiner och redskap.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

21

Nr 44.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för avhjälpande

av bristen på vissa för jordbruksdriften

nödvändiga maskiner och redskap.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 7 av herr Domö m. fl. och II: 14 av herr Skoglund

i Doverstorp in. fl., har yrkats, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte hemställa, att Kungl. Maj :t omedelbart låter vidtaga de åtgärder som

äro nödvändiga för att den oroväckande maskin- och redskapsbristen inom

jordbruket skall kunna avhjälpas.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda yrkande, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Utskottet får här erinra, att det i förevarande motioner berörda spörsmålet

nyligen varit föremål för behandling i riksdagens första kammare i det

att chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Sträng, på grund

av en i ämnet framställd interpellation av ledamoten av kammaren, herr

Osvald, den 18 februari 1948 lämnat en redogörelse för de åtgärder som

vidtagits eller kunde emotses för att trygga jordbrukets behov av maskiner

och redskap. Statsrådet anförde därvid i huvudsak följande.

Vad beträffar tilldelningen av järn till svenska tillverkare av lantbruksmaskiner

och redskap utgjorde densamma i runda tal under år 1943 35 000

ton, under år 1944 29 000 ton, under år 1945 22 000 ton samt åren 1946 och

1947 26 000 ton för vartdera året. Nedgången under år 1945 sammanhängde

med verkstad skonflikten. Siffran för år 1947 är dock endast beräknad.

För den övervägande delen av järnleveranserna till ifrågavarande ändamål

har Domnarvets järnverk svarat. Detta verk har emellertid under åren

1946 och 1947 måst vidkännas en väsentlig nedgång i produktionen beroende

på svårigheter med arbetskraft och -—• under senare delen av år 1947

—elektrisk kraft. Dessa omständigheter ha naturligen medfört svårigheter

att förse tillverkarna av lantbruksmaskiner med erforderliga kvantiteter

järn. Industrikommissionen har emellertid hos Domnarvet lyckats utverka,

att de erforderliga leveransreduktionerna i mindre grad gått ut över tillverkarna

av lantbruksmaskiner och redskap än över andra fabrikanter.

För att möjliggöra ökad produktion av material till nu ifrågavarande tillverkning

har industrikommissionen dels sökt att från Domnarvet till järnverk,

som icke tillhöra maskin- och redskapstillverkarnas sedvanliga leverantörer,

överflytta order å rund-, fyrkant- och plattjärn, dels uppmanat

tillverkarna att nedbringa antalet dimensioner för att på så sätt åstadkom
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

ma större och enhetligare specifikationer för beställningarna hos järnverken,

dels även understött järnverkens hänvändelser till tillverkarna att

ställa arbetskraft till järnverkens förfogande.

För år 1948 beräknas leveranserna av svenskt järn från maskin- och redskapstillverkarnas

ordinarie järnleverantörer till omkring 25 000 ton. Därutöver

torde, om tilldelningen av elektrisk kraft icke minskas och icke heller

särskilda svårigheter beträffande arbetskraft uppkomma, en leverans

om 1 000 å 2 000 ton järn kunna komma i fråga från de icke ordinarie leverantörer,

till vilka vissa order på rund-, fyrkant- och plattjärn överflyttats.

Man söker även att få till stånd import av järn för ifrågavarande ändamål,

främst från England. Förhoppningar föreligga här att inom ramen

för gällande handelsavtal från detta land erhålla en kvantitet om cirka 4 000

ton järn. Under år 1947 har för ändamålet tillstyrkts importlicenser å järn

om tillhopa 7 584 ton. En icke obetydlig del av sistnämnda kvantitet, uppskattningsvis

3 500 ton, väntas inkomma till landet under 1948.

Sålunda skulle under hela år 1948 sammanlagt 33 000 å 34 000 ton järn

kunna ställas till de inhemska lantbruksmaskins- och redskapstillverkarnas

förfogande. Om minimibehovet beräknas till 37 000 ton skulle alltså en

brist om 3 000. ä 4 000 ton föreligga. Dock måste härvid beaktas, att endast

en obetydlig del av import järnet kan förutses inkomma till landet under

årets första månader.

Traktorer och andra lantbruksmaskiner ha under år 1946 importerats

för sammanlagt 15,i miljoner kronor, varav 13,9 miljoner kronor belöpte på

traktorer och återstoden 1,2 miljoner på andra lantbruksmaskiner. Under

1947 har den sammanlagda importen haft ett värde av 25,2 miljoner kronor,

därav 21,9 miljoner kronor för traktorer och 3,3 miljoner kronor för

övriga lantbruksmaskiner.

Vad angår importen under 1948 av traktorer och andra lantbruksmaskiner

samt reservdelar från hårdvalutaländer, har det ansetts möjligt att för första

halvåret reservera 12 miljoner kronor. Härav beräknas omkring 3 miljoner

kronor för varor, som redan ankommit till svenska hamnar. Enligt uppgift

från industrikommissionen är det totala antalet i svenska hamnar liggande

traktorer för närvarande 163. För ny import skulle reserveras 9 miljoner

kronor, varav 5 miljoner kronor för traktorer — motsvarande omkring

1 000 stycken — 2,5 miljoner kronor för reservdelar och 1,5 miljoner kronor

för plogar och specialmaskiner.

Även från andra länder, främst England, torde man kunna räkna med import

av lantbruksmaskiner och redskap. Sålunda torde från England kunna

levereras 2 000 å 4 000 stycken traktorer av typen Fordson Major och vidare

ett antal traktorer av typen Ferguson. Importlicens har hittills beviljats

å 1 200 stycken traktorer av förut nämnda märke och 1 000 stycken av

typen Ferguson. Även av ytterligare ett par engelska traktortyper är viss

mindre import alt vänta.

Förutsättningar finnas för att den inhemska tillverkningen under år 1948

av traktorer kommer att uppgå till sammanlagt 5 000 stycken. En del av

dessa torde emellertid komma att exporteras, så att för den inhemska efterfrågan

skulle återstå omkring 3 900 stycken. Man kan sålunda räkna med en

tillförsel av nya traktorer under år 1948 av lägst 8 000 och högst 10 000 stycken.

Importen av traktorer under åren 1946 och 1947 utgjorde cirka 3 200

resp. 5 000 stycken. Tillförseln till jordbruket av inom landet tillverkade

traktorer utgjorde under dessa båda år i runda tal 900 resp. 1 900.

Under åren 1946—1948 torde det svenska jordbruket således kunna räkna

med en samlad tillförsel av lägst 19 000 och högst 21 000 traktorer. Om

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr ii.

23

detta ses emot att vårt totala traktorbestånd åren närmast före kriget icke

översteg 20 000 egentliga traktorer, kan situationen i detta avseende anses

relativt tillfredsställande.

Under hänvisning till det anförda uttalade statsrådet, att myndigheterna

inom ramen av föreliggande resurser sökt på allt sätt främja tillverkning

och import av maskiner och redskap för lantbruket. Ytterligare utvägar

komme emellertid att sökas. Statsrådet förklarade sig slutligen till fullo

inse den samhälleliga vikten av att jordbrukets maskin- och redskapsfrågor

löstes på ett tillfredsställande sätt.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden över motionerna

från lantbruksstyrelsen, kommerskollegium, som jämte eget utlåtande överlämnat

av ämbetsverket inhämtade yttranden från Kooperativa förbundet

och Sveriges industriförbund, statens handelskommission, statens industrikommission

och Sveriges lantbruksförbund. Av yttrandena må här återgivas

följande.

Lantbruksstyrelsen har under framhållande av att tillgodoseendet av jordbrukets

maskinbehov utgjorde en nödvändig förutsättning för tryggandet''

av den inhemska jordbruksproduktionen och med understrykande av den

rådande allvarliga bristen på lantbruksmaskiner och lantbruksredskap förordat

vidtagande av åtgärder till bristens avhjälpande.

Under hänvisning till förenämnda interpellationssvar har kommerskollegium

erinrat, att myndigheterna redan hade sin uppmärksamhet riktad på

ifrågavarande, för det svenska jordbruket och dess önskvärda rationalisering

vitala spörsmål. Det syntes även kunna förväntas, att detsamma skulle

så långt möjligt vore beaktas, oavsett om en särskild framställning i ämnet

gjordes från riksdagen.

Statens industrikommission har i sitt utlåtande lämnat vissa kompletterande

uppgifter till statsrådet Strängs interpellationssvar och därvid anfört

följande.

De i statsrådets svar omnämnda icke ordinarie leverantörerna av järn till

lantbruksmaskins- och redskapstillverkare ha numera åtagit sig att under

innevarande år till dessa tillverkare leverera tillhopa cirka 2 100 ton. Smedjebackens

Valsverks AB, som tillhör dessa tillverkares ordinarie järnleverantörer,

har, sedan verket erhållit erforderligt tillskott av såväl elektrisk

kraft som arbetskraft, förbundit sig att under tiden den 15 februari—1 april

— utöver ordinarie leveranser — till här ifrågavarande tillverkares förfogande

ställa ytterligare cirka 400 ton med 60 ton per vecka. Huruvida detta

järnverk även efter den 1 april kommer att kunna åtaga sig extra leveranser

till här ifrågavarande tillverkare kommer att bliva beroende av verkets tillgång

till härför erforderlig arbetskraft. Kommissionen har för avsikt att i

sinom tid upptaga diskussioner med verket angående fortsatta leveranser.

Vad angår de försök, som gjorts att erhålla järn från England för här

ifrågavarande tillverkningar, vill kommissionen meddela, att cirka 3 400

ton järn kontrakterats för successiv leverans under år 1948. Ytterligare en

kvantitet om 874 ton har utlovats skola levereras från England, varvid några

utfästelser beträffande leveranstider dock icke kunnat lämnas. Från Eng
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

land torde sålunda cirka 4 300 ton vara att förvänta, ehuru dock ovisshet

råder beträffande leveranstiderna för den mindre kvantiteten.

Vad sedan angår frågan om importen av traktorer, vill kommissionen

nämna, att i det med Österrike nyligen träffade handelsavtalet upptagits en

import från detta land av 200 Steyertraktorer.

Slutligen får kommissionen framhålla, att vad ovan anförts visserligen

medför en viss mindre förbättring av försörjningen med material för

lantbruksmaskiner och -redskap, men att likväl en brist om 2 000 å 3 000

ton järn fortfarande torde komma att föreligga.

Statens bandelskommission, som endast berört frågor som avse den internationella

handeln, har under hänvisning till statsrådet Strängs interpellationssvar

uttalat följande.

Vad som i interpellationssvaret anfördes om importen av järn från England

för lantbruksmaskintillverkning och förhoppningarna att inom ramen

för gällande handelsavtal från detta land erhålla en viss kvantitet äger alltjämt

giltighet. För närvarande är det icke möjligt att göra några ytterligare

uttalanden om den fortsatta importen av järn från England med hänsyn

till att de engelska exportpriserna på järn av ifrågavarande slag anses för

höga i förhållande till den svenska prissättningen för de färdiga lantbruksmaskinerna.

Överläggningar lära pågå mellan maskin- och redskapstillverkarna,

å ena sidan, samt statens priskontrollnämnd och statens industrikommission,

å den andra.

Beträffande importen under 1948 av traktorer och andra lantbruksmaskiner

samt reservdelar från hårdvalutaländer må utöver vad som nämndes i

sagda interpellationssvar anföras, att till och med den 30 mars under innevarande

år licenser beviljats för import från hårdvalutaländer av traktorer,

plogar och redskap till ett värde av i runt tal 4,4 miljoner kronor, varav omkring

3,9 miljoner kronor avse traktorer till ett antal av omkring 1 070 och

återstoden eller drygt en halv miljon kronor avser plogar och redskap. Importlicenser

för reservdelar ha beviljats till ett värde av 1,5 miljoner kronor.

I fråga om importen av traktorer från England må som komplettering till

de av chefen för folkhushållningsdepartementet lämnade uppgifterna nämnas,

att under januari och februari 1948 licenser beviljats för import av

tillhopa 1 678 traktorer till ett värde av omkring 12 miljoner kronor. För

närvarande pågår en omfattande licensgivning. De nuvarande dispositionerna

antyda, att licensgivningen för traktorer från England inom en mycket

snar framtid bör ha uppgått till drygt 3 500 traktorer.

Vad angår möjligheterna till import av lantbruksmaskiner under senare

delen av 1948 anser sig handelskommissionen böra understryka, att valutaläget

är så ytterligt allvarligt, att nedskärningar måste göras även av import

av högsta angelägenhetsgrad. Att bestämma omfattningen av dessa

nedskärningar blir därför en avvägningsfråga. Vid den avvägning, som

inom ramen för den av Kungl. Maj :t fastställda s. k. hårdvalutaimportplanen

ankommer på handelskommissionen, kommer lantbrukets trängande

behov av maskinell utrustning att av kommissionen beaktas. Detsamma

gäller vid licensgivningen för import av lantbruksmaskiner från s. k. svagvalutaländer,

vilken licensgivning dock i stort sett kan ske endast inom

de gränser, som finnas uppdragna i gällande handelsavtal.

Handelskommissionen anser sig slutligen böra med några ord beröra den

svenska exporten av andra lantbruksmaskiner än traktorer. Exporten av

viktigare sådana maskiner framgår av nedanstående tablå.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44. 25

Utförselvärde i

i 1 000-tal

kronor

1944

1945

1946

1947

Tröskverk ................

........ 724

663

852

890

Såningsmaskiner ..........

........ 972

877

1 140

671

Gödselspridare ............

........ 43

77

432

405

Skördemaskiner ............

........ 1 203

1 415

4 600

3 562

Slåttermaskiner ............

........ 1 360

2 934

3 934

3 231

Hästräfsor och hövändare ....

........ 116

331

494

391

Ogräsrensare och hästhackor

—

—

398

Summa 4 418

6 297

11 452

9 548.

Exporten torde under de sista åren omfattat ungefär 15 procent av antalet

inom landet levererade maskiner.

Till största delen torde exporten under de senaste åren möjliggjorts genom

import av järn samt genom inköp i fria marknaden, medan däremot av

industrikommissionen prioriterat järn åtgått för inom landet levererade maskiner.

Exporten har till större delen gått till grannländerna samt Nederländerna,

Belgien och Schweiz. De skäl som talat mot en drastisk nedskärning

av exporten för att därmed underlätta den inhemska försörjningen, ha varit

dels önskemålet att på längre sikt bevara de gamla utlandsmarknaderna för

svenska lantbruksmaskiner, bland vilka särskilt de nordiska länderna fäst

synnerligen stor vikt vid dessa leveranser, dels den omständigheten, att nuvarande

inhemska prisförhållanden torde förutsätta att maskiner, som tillverkats

av importerat material, åtminstone i viss utsträckning åter exporteras.

Det kan ur sistnämnda synpunkt ifrågasättas huruvida en avveckling

av exporten nämnvärt skulle öka tillgången på maskiner inom landet.

Till den ovan återgivna uppfattningen har även direktören H. A:son Moberg

i statens maskinprovningsanstalt i en utredning beträffande behovet av lantbruksmaskiner

under år 1948 anslutit sig.

Det osäkra läget i fråga om den inhemska försörjningen under 1948 har

dock medfört en viss försiktighet i fråga om exportutfästelser i olika handelsavtal

under år 1948. Nämnas kan att exportutfästelserna i bilaterala varuutbytesavtal

för 1948 torde komma att stanna vid ca 5,5 miljoner kronor mot

i runt tal 7 miljoner kronor under 1947.

Kooperativa förbundet och Sveriges lantbruksförbund ha förordat vidtagande

av åtgärder i av motionärerna angivet syfte.

Sveriges industriförbund har framhållit nödvändigheten av att öka den

inhemska produktionen av jordbruksmaskiner. Det vore därför önskvärt, att

ytterligare importjärn kunde ställas till jordbruksmaskinindustriens förfogande.

Om dylikt järn kunde uppbringas, korame det emellertid sannolikt

att betinga så höga priser, att dessa icke kunde inrymmas i de mycket snäva

kalkyler, som gällde inom denna bransch. Då priset på exempelvis skördemaskiner

icke fått höjas sedan år 1941, vore det nuvarande prisläget på hemmamarknaden

uppenbart otillfredsställande och företagens räntabilitet hade

under de senaste åren utsatts för allvarliga påfrestningar. En bättre försörjning

med importjärn och därmed en utökad inhemsk tillverkning skulle

kunna underlättas, om företagen i branschen finge medgivande att företaga

vissa väl motiverade prisjusteringar.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

Utskottet. Utskottet finner i likhet med motionärerna det vara ett intresse

av största betydelse för landets försörjning att jordbrukets behov av maskiner

och redskap i görligaste mån tillgodoses. Såsom av den föregående redogörelsen

framgår har emelleidid, sedan förevarande motioner avlämnats,

statsrådet och chefen för folkhushållningsdepartementet i ett i första kammaren

den 18 februari 1948 avgivet svar på en interpellation i ämnet lämnat

en ingående redogörelse för de åtgärder som vidtagits eller komma att vidtagas

för att trygga jordbrukets maskinbehov. I nämnda interpellationssvar

uttalades bland annat, att myndigheterna inom ramen för tillgängliga resurser

sökt på allt sätt främja tillverkning och import av maskiner och redskap

för lantbruket och att ytterligare utvägar komme att sökas. Departementschefen

förklarade sig tillika till fullo inse den samhälleliga vikten av

att jordbrukets maskin- och redskapsbehov löstes på ett tillfredsställande

sätt. Med hänsyn till vad sålunda förekommit anser utskottet, som med tillfredsställelse

hälsat de åtgärder på hithörande område som redan vidtagits

eller av departementschefen utlovats, tillräckliga skäl icke föreligga för utskottet

att tillstyrka någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna.

Utskottet får därför hemställa,

att de likalydande motionerna 1: 7 och II: 14 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 juni 1948.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se under utlåtandet nr 40.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.