Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till inlösen och iståndsättande av Bogesunds egendom.

1948-06-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1948:49, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till inlösen och iståndsättande av Bogesunds egendom.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

Nr 40.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till inlösen och iståndsättande av Bogesunds egendom.

(1 :a avd.)

I en till riksdagen den 27 februari 1948 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 128, har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att

dels å driftsbudgeten för budgetåret 1948/49 under nionde huvudtiteln

till Ersättning till statens domäners fond för utgifter för iståndsättande av

Bogesunds egendom anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor,

dels ock å kapitalbudgeten för budgetåret 1948/49 under statens domäners

fond till Ersättning till domänverkets markfond för inlösen av Bogesunds

egendom anvisa ett investeringsanslag av 12 9000 000 kronor.

Med hänsyn till att de framtida behoven av mark på egendomen icke

kunna överblickas framlägges icke i propositionen någon slutgiltig plan

för egendomens utnyttjande. Däremot föreslås, att jord- och skogsbruket

iståndsättes och att viss del av egendomen avses för jordbrukets försöksverksamhet.

Därigenom lämnas möjligheterna öppna att använda egendomen

som fritidsområde och att i framtiden disponera den på sätt som då

kan befinnas lämpligast.

Inledning.

Bogesunds egendom är belägen i Östra Ryds socken av Stockholms län på

ett avstånd av 29 kilometer från Stockholm. I nordväst gränsar egendomen

utefter en omkring 2 kilometer bred landremsa till egendomen Rydboholm,

men är i övrigt helt omgiven av vatten och har en strandlinje av omkring

55 kilometers längd. Till egendomen höra även områden i angränsande vatten

jämte ett flertal holmar och skär. Med undantag av Bogesunds slott samt

gårdsbyggnaden vid huvudgården och underlydande gårdar är egendomen i

stort sett obebyggd med undantag för ett mindre område, Karlsudd, varå

finnas 45 tomter, bebyggda med enskilda personer tillhöriga villor.

Egendomens areal utgör i runt tal 3 350 hektar, varav 680 hektar åker och

annan odlad jord, 60 hektar naturlig äng, 2 520 hektar skogsmark, 20 hektar

insjöar och vattendrag samt 70 hektar övrig mark.

Beträffande egendomens beskaffenhet hänvisas till den såsom bilaga A

vid Kungl. Maj :ts proposition nr 111/1946 fogade redogörelsen för vissa

egendomen berörande förhållanden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

13

Genom beslut den 30 mars 1946 förordnade Kungl. Maj :t med stöd av

lagen om tvångsinlösen av vanhävdad jordbruksegendom, att egendomen

skulle mot lösen avstås till kronan och att domänstyrelsen skulle för kronans

räkning taga egendomen i besittning sedan stämning i expropriationsmålet

utfärdats. Löseskillingen bestämdes därefter av expropriationsnämnden

till 11 606 103 kronor. Därav belöpte något över 2,2 milj. kronor på

jordbruk, skogsmark, skog, jakt och fiske samt nära 9,4 milj. kronor på tomtmark

och särskilda fastigheter m. m. Å lösenbeloppet skulle utgå ränta med

sex procent för år från den dag egendomen togs i besittning, eller den 30

mars 1946. Löseskillingen nedsattes av domänstyrelsen den 28 januari 1948,

därvid räntan uppgick till 1 272 802 kronor 63 öre, varför sammanlagt utbetalades

12 878 905 kronor 63 öre, vilka medel förskotterades från domänverkets

markinköpsfond.

Den 24 maj 1946 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla fyra sakkunniga för att verkställa utredning rörande

dispositionen av egendomen. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades

såsom sakkunniga generaldirektören B. H. von Stockenström, tillika ordförande,

ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren K. Hj. Gustafson

i Dädesjö, arkitekten N. O. T. Åkesson och ämnesläraren vid Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, agronomen K. A. örborn.

Med skrivelse den 11 december 1947 ha de sakkunniga, vilka antagit benämningen

Bogesundsutredningen, överlämnat betänkande i ämnet.

Över betänkandet ha utlåtanden avgivits av statskontoret, kammarkollegium,

lantbruksstyrelsen, domänstyrelsen, byggnadsstyrelsen, 1945 års markkommission,

Lidingö stad, Stockholms stad, Vaxholms stad, östra Ryds kommun

och statens fritidsnämnd.

Utredningen.

Beträffande de närmare detaljerna i utredningens förslag får utskottet

hänvisa till prop. nr 128 s. 3—9.

Sammanfattningsvis framhåller utredningen, att tre alternativ framkommit

för egendomens utnyttjande. Enligt det första alternativet, vilket utredningen

betecknar A-förslaget, skulle den rådande vanhävden på egendomen

hävas samt tio brukningsenheter för jordbruksdrift och två för trädgårdsdrift

förses med ändamålsenliga byggnader, varjämte erforderliga vattenavlednings-

och vägbyggnadsarbeten m. m. skulle utföras. Kostnaderna för

dessa arbeten beräknas till närmare två milj. kronor. Enligt detta alternativ

skulle egendomen också i väsentlig omfattning kunna utnyttjas såsom fritids-

och semesterområde, varvid i första hand skulle anläggas ett antal

»semesterbyar» med gruppvis förlagda byggnader. Jordbruksdriften eller

skogsbruket skulle ej komma att inskränkas av denna verksamhet.

Enligt det andra alternativet, av utredningen benämnt B-förslaget, skulle

en omfattande exploatering av egendomen ske för sportstugeändamål. Enligt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

den tidigare omnämnda planen skulle under 20 år utläggas 3 300 tomter,

vilket bland annat skulle medföra, att endast cirka 230 hektar åker därefter

skulle återstå för jordbruksändamål. Denna exploatering skulle också medföra,

att egendomen i längden ej skulle kunna bibehålla karaktären av fritidsområde

för en större allmänhet.

Det tredje alternativet, benämnt C-förslaget, förutsätter såväl en bro från

Lidingön till Bogesundslandet som en ny bro mellan Stockholm och Lidingön.

Härvid skulle en bebyggelse av ren stadskaraktär kunna tänkas med

bland annat industribebyggelse, hamnanläggningar etc. Jordbruket skulle

därvid kunna bedrivas endast i begränsad omfattning.

Utredningen förmenar, att A-förslaget åtminstone för en nära liggande

framtid skulle innebära en lämplig och även samhällsnyttig användning av

egendomen. Visserligen skulle ganska ringa förräntning på gjorda investeringar

erhållas vid en sådan exploatering, men betydande ideella värden

skulle kunna utvinnas samt folkhälsa och trivsel främjas, varjämte en stor

och värdefull markreserv skulle hållas i beredskap för framtida statliga

och samhälleliga behov.

Ett genomförande av detta förslag skulle således, framhåller utredningen,

icke utesluta att B- och C-förslagen framdeles kunde realiseras, om en sådan

utveckling skulle befinnas önskvärd.

Yttrandena.

I samtliga yttranden tillstyrkes i huvudsak utredningens förslag, och på

flera håll understrykes, att en omedelbar fondering av egendomens exploatering

icke bör ifrågakomma.

Av remissmyndigheterna har byggnadsstyrelsen framhållit bl. a., att vissa

jordbruket närstående institutioner, såsom statens växtskyddsanstalt, centrala

frökontrollanstalten, lantbruksakademiens experimentalfält och Bergianska

trädgården för närvarande binda områden i stadens omedelbara närhet

samt att på Bogesundsområdet för dem skulle kunna beredas det utrymme,

som för närvarande erfordras, och därjämte skulle finnas goda möjligheter

för framtida utvidgningar.

I särskild skrivelse av den 31 januari 1948 har domänstyrelsen, som erinrar

om att markinköpsfonden är avsedd för inköp av skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark, hemställt, att särskilda statsanslag måtte anvisas

för gäldandet av löseskillingen och övriga med egendomens inlösen

förenade utgifter. Styrelsen uttalar i samband härmed, att arealen åker och

annan odlad jord på Bogesund motsvarar mer än 27 procent av skogsmarksarealen

och utgör nära 680 hektar. Av expropriationsersättningen

belöpa endast omkring 20 procent å skog och skogsmark jämte jakt och

fiske, medan omkring 80 procent belöpa å exploateringsbar tomtmark. Ett

disponerande av markinköpsfondens medel för inlösen av egendomen, när

inlösenkostnaden till så övervägande del hänför sig till exploateringsbar

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

15

tomtmark, anser domänstyrelsen icke vara förenligt med fondens ändamål

att möjliggöra förvärv till kronan av skogsmark eller till skogsbörd lämplig

mark. lnlösenkostnaden bör således enligt domänstyrelsen icke gäldas

ur markinköpsfonden.

Anslag borde enligt domänstyrelsen även anvisas för ersättning till domänfonden

för förskotterade nettokostnader för egendomens förvaltning

samt för reglering av vissa försäljningar av virke från egendomen, vilka

avslutats innan egendomen togs i anspråk av kronan.

Även frågan om egendomens förvaltning i fortsättningen anser domänstyrelsen

böra upptagas till avgörande i detta sammanhang. Styrelsen uttalar

därvid, att de mest krävande arbetsuppgifterna beträffande egendomen

torde bliva att häva vanhävden och att verkställa exploatering av området

för tomtändamål samt att föranstalta om upplåtelser för fritidsändamål.

Ett handhavande av egendomen skulle således enligt styrelsens

åsikt komma att väsentligt avvika från domänstyrelsens egentliga arbetsuppgifter,

varför styrelsen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte överväga

vilken statlig myndighet som lämpligen bör handhava egendomen.

Departementschefen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Sköld, har i ärendet anfört

i huvudsak följande.

Det synes i hög grad angeläget bl. a. med hänsyn till syftemålet med egendomens

övertagande, att jord- och skogsbruket snarast sättes i stånd. Man

skulle därigenom även utvinna någon avkastning på det i egendomen nedlagda

kapitalet. Samtidigt skulle egendomen kunna utnyttjas för fritidsändamål

om så skulle befinnas önskvärt. Framför allt skulle man emellertid därigenom

kunna avvakta utvecklingen och icke redan nu behöva binda sig

för ett bestämt sätt att använda egendomen. Vissa områden torde emellertid,

sedan byggnads- eller stadsplaner upprättats, kunna upplåtas till enskilda

personer för sportstuge- och villabebyggelse. Det torde emellertid icke vara

lämpligt att dessa tomter överlåtas, utan upplåtelse synes böra ske genom

långfristiga avtal.

Beträffande slottsbyggnaden har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att utarbeta plan för dess restaurering och uppgöra förslag till dess

framtida disposition. Frågan om slottets användning torde därför böra vila

till dess detta arbete slutförts.

Vissa av de uppgifter, som komma att åvila den myndighet, som skall förvalta

Bogesund, torde visserligen icke direkt vara att hänföra till jordbruk

eller skogsbruk, men dessa synas dock var av så oväsentlig betydelse i förhållande

till huvuduppgiften, nämligen att åter iståndsätta och på ett rationellt

sätt driva jordbruket och skogsskötseln, att de knappast böra ha någon

avgörande betydelse vid bedömande av denna fråga. Det synes därför lämpligast

att uppdraga åt domänstyrelsen att fortsättningsvis handhava förvaltningen

av egendomen. I huvudsak synes därvid den av utredningen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

föreslagna uppdelningen i brukningsenheter böra följas och de olika brukningsenheterna

utarrenderas till enskilda brukare eller, om så i något fall

skulle befinnas lämpligt, till sambruksföreningar. Ett undantag synes emellertid

böra göras för huvudgården, säteriet Bogesund l1, som torde ha vissa

förutsättningar att kunna användas för försöksverksamhet. Detta spörsmål

torde dock få göras till föremål för ytterligare utredning och härpå grundade

förslag underställas riksdagen.

Några särskilda föreskrifter för skogsbruket synas icke vara erforderliga,

utan synes skogen i stort sett böra förvaltas enligt för kronoparker gällande

grunder.

Såsom inledningsvis påpekats, ha medel till inlösen av egendomen utgått

ur domänverkets markinköpsfond. Då emellertid förvärvet av en egendom

av Bogesunds beskaffenhet icke synes vara förenligt med ändamålet

med denna fond, torde särskilt statsanslag böra anvisas för gäldandet av

löseskillingen. Medel till detta ändamål synas böra utgå under ett anslag å

kapitalbudgeten, benämnt Ersättning till domänverkets markfond för inlösen

av Bogesunds egendom och vara av investeringsanslags natur. Med

hänsyn till att vissa kostnader varit förbundna med expropriationsförfarandet

torde anslaget böra upptagas till 12 900 000 kronor.

Kostnaderna för egendomens iståndsättande med avseende å vägar m. m.

samt för jordbrukets och skogsbrukets upprustning torde böra bestridas

från statens domäners fond, varefter fonden genom särskilt anslag torde

böra ersättas för dessa utgifter. En snabb upprustning av egendomen är givetvis

önskvärd, och arbetena därmed böra därför bedrivas med skyndsamhet.

För budgetåret 1948/49 torde ett anslag å en milj. kronor för detta

ändamål vara erforderligt. Medel synas böra anvisas under ett anslag, benämnt

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för iståndsättande

av jord- och skogsbruket på Bogesunds egendom och av reservationsanslags

natur.

Utskottet.

Det av utredningen framlagda och av departementschefen biträdda förslaget

för egendomens utnyttjande innebär främst, att vanhävden på egendomen

häves. De beräknade kostnaderna härför äro betydande, och såsom departementschefen

framhållit torde det vara helt uteslutet att genom jordbruksdrift

erhålla skälig avkastning på löseskillingen för egendomen. Då

emellertid vanhävden utgjort motivet för att staten övertagit egendomen,

finner utskottet i hög grad angeläget, att vanhävden snarast möjligt upphör.

På grund härav tillstyrker utskottet att för ändamålet anvisas det äskade

anslaget av 1 000 000 kronor.

Förslaget om ersättning till domänverkets markfond för förskott till inlösen

av egendomen föranleder icke erinran från utskottets sida.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49. 17

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) å driftbudgeten för budgetåret 1948/49 under nionde

huvudtiteln till Ersättning till statens domäners fond för utgifter

för iståndsättande av Bogesunds egendom anvisa ett

reservationsanslag av 1 000 090 kronor;

2) å kapitalbudgeten för budgetåret 1948/1949 under statens

domäners fond till Ersättning till domänverkets markfond

för inlösen av Bogesunds egendom anvisa ett investeringsanslag

av 12 900 000 kronor.

Stockholm den 3 juni 1948.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se utlåtandet nr 40.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 10 samt. Nr 46—50.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:312 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition mgående anslag till bidrag till ersättning åt vissa förrättning smän enligt lagen om enskilda v a1 i texten