Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till inlösen och iståndsättande av Bogesunds egendom.
1948-06-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1948:49, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till inlösen och iståndsättande av Bogesunds egendom.
Dokumentets text
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.
Nr 40.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till inlösen och iståndsättande av Bogesunds egendom.
(1 :a avd.)
I en till riksdagen den 27 februari 1948 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 128, har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att
dels å driftsbudgeten för budgetåret 1948/49 under nionde huvudtiteln
till Ersättning till statens domäners fond för utgifter för iståndsättande av
Bogesunds egendom anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor,
dels ock å kapitalbudgeten för budgetåret 1948/49 under statens domäners
fond till Ersättning till domänverkets markfond för inlösen av Bogesunds
egendom anvisa ett investeringsanslag av 12 9000 000 kronor.
Med hänsyn till att de framtida behoven av mark på egendomen icke
kunna överblickas framlägges icke i propositionen någon slutgiltig plan
för egendomens utnyttjande. Däremot föreslås, att jord- och skogsbruket
iståndsättes och att viss del av egendomen avses för jordbrukets försöksverksamhet.
Därigenom lämnas möjligheterna öppna att använda egendomen
som fritidsområde och att i framtiden disponera den på sätt som då
kan befinnas lämpligast.
Inledning.
Bogesunds egendom är belägen i Östra Ryds socken av Stockholms län på
ett avstånd av 29 kilometer från Stockholm. I nordväst gränsar egendomen
utefter en omkring 2 kilometer bred landremsa till egendomen Rydboholm,
men är i övrigt helt omgiven av vatten och har en strandlinje av omkring
55 kilometers längd. Till egendomen höra även områden i angränsande vatten
jämte ett flertal holmar och skär. Med undantag av Bogesunds slott samt
gårdsbyggnaden vid huvudgården och underlydande gårdar är egendomen i
stort sett obebyggd med undantag för ett mindre område, Karlsudd, varå
finnas 45 tomter, bebyggda med enskilda personer tillhöriga villor.
Egendomens areal utgör i runt tal 3 350 hektar, varav 680 hektar åker och
annan odlad jord, 60 hektar naturlig äng, 2 520 hektar skogsmark, 20 hektar
insjöar och vattendrag samt 70 hektar övrig mark.
Beträffande egendomens beskaffenhet hänvisas till den såsom bilaga A
vid Kungl. Maj :ts proposition nr 111/1946 fogade redogörelsen för vissa
egendomen berörande förhållanden.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.
13
Genom beslut den 30 mars 1946 förordnade Kungl. Maj :t med stöd av
lagen om tvångsinlösen av vanhävdad jordbruksegendom, att egendomen
skulle mot lösen avstås till kronan och att domänstyrelsen skulle för kronans
räkning taga egendomen i besittning sedan stämning i expropriationsmålet
utfärdats. Löseskillingen bestämdes därefter av expropriationsnämnden
till 11 606 103 kronor. Därav belöpte något över 2,2 milj. kronor på
jordbruk, skogsmark, skog, jakt och fiske samt nära 9,4 milj. kronor på tomtmark
och särskilda fastigheter m. m. Å lösenbeloppet skulle utgå ränta med
sex procent för år från den dag egendomen togs i besittning, eller den 30
mars 1946. Löseskillingen nedsattes av domänstyrelsen den 28 januari 1948,
därvid räntan uppgick till 1 272 802 kronor 63 öre, varför sammanlagt utbetalades
12 878 905 kronor 63 öre, vilka medel förskotterades från domänverkets
markinköpsfond.
Den 24 maj 1946 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla fyra sakkunniga för att verkställa utredning rörande
dispositionen av egendomen. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades
såsom sakkunniga generaldirektören B. H. von Stockenström, tillika ordförande,
ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren K. Hj. Gustafson
i Dädesjö, arkitekten N. O. T. Åkesson och ämnesläraren vid Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, agronomen K. A. örborn.
Med skrivelse den 11 december 1947 ha de sakkunniga, vilka antagit benämningen
Bogesundsutredningen, överlämnat betänkande i ämnet.
Över betänkandet ha utlåtanden avgivits av statskontoret, kammarkollegium,
lantbruksstyrelsen, domänstyrelsen, byggnadsstyrelsen, 1945 års markkommission,
Lidingö stad, Stockholms stad, Vaxholms stad, östra Ryds kommun
och statens fritidsnämnd.
Utredningen.
Beträffande de närmare detaljerna i utredningens förslag får utskottet
hänvisa till prop. nr 128 s. 3—9.
Sammanfattningsvis framhåller utredningen, att tre alternativ framkommit
för egendomens utnyttjande. Enligt det första alternativet, vilket utredningen
betecknar A-förslaget, skulle den rådande vanhävden på egendomen
hävas samt tio brukningsenheter för jordbruksdrift och två för trädgårdsdrift
förses med ändamålsenliga byggnader, varjämte erforderliga vattenavlednings-
och vägbyggnadsarbeten m. m. skulle utföras. Kostnaderna för
dessa arbeten beräknas till närmare två milj. kronor. Enligt detta alternativ
skulle egendomen också i väsentlig omfattning kunna utnyttjas såsom fritids-
och semesterområde, varvid i första hand skulle anläggas ett antal
»semesterbyar» med gruppvis förlagda byggnader. Jordbruksdriften eller
skogsbruket skulle ej komma att inskränkas av denna verksamhet.
Enligt det andra alternativet, av utredningen benämnt B-förslaget, skulle
en omfattande exploatering av egendomen ske för sportstugeändamål. Enligt
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.
den tidigare omnämnda planen skulle under 20 år utläggas 3 300 tomter,
vilket bland annat skulle medföra, att endast cirka 230 hektar åker därefter
skulle återstå för jordbruksändamål. Denna exploatering skulle också medföra,
att egendomen i längden ej skulle kunna bibehålla karaktären av fritidsområde
för en större allmänhet.
Det tredje alternativet, benämnt C-förslaget, förutsätter såväl en bro från
Lidingön till Bogesundslandet som en ny bro mellan Stockholm och Lidingön.
Härvid skulle en bebyggelse av ren stadskaraktär kunna tänkas med
bland annat industribebyggelse, hamnanläggningar etc. Jordbruket skulle
därvid kunna bedrivas endast i begränsad omfattning.
Utredningen förmenar, att A-förslaget åtminstone för en nära liggande
framtid skulle innebära en lämplig och även samhällsnyttig användning av
egendomen. Visserligen skulle ganska ringa förräntning på gjorda investeringar
erhållas vid en sådan exploatering, men betydande ideella värden
skulle kunna utvinnas samt folkhälsa och trivsel främjas, varjämte en stor
och värdefull markreserv skulle hållas i beredskap för framtida statliga
och samhälleliga behov.
Ett genomförande av detta förslag skulle således, framhåller utredningen,
icke utesluta att B- och C-förslagen framdeles kunde realiseras, om en sådan
utveckling skulle befinnas önskvärd.
Yttrandena.
I samtliga yttranden tillstyrkes i huvudsak utredningens förslag, och på
flera håll understrykes, att en omedelbar fondering av egendomens exploatering
icke bör ifrågakomma.
Av remissmyndigheterna har byggnadsstyrelsen framhållit bl. a., att vissa
jordbruket närstående institutioner, såsom statens växtskyddsanstalt, centrala
frökontrollanstalten, lantbruksakademiens experimentalfält och Bergianska
trädgården för närvarande binda områden i stadens omedelbara närhet
samt att på Bogesundsområdet för dem skulle kunna beredas det utrymme,
som för närvarande erfordras, och därjämte skulle finnas goda möjligheter
för framtida utvidgningar.
I särskild skrivelse av den 31 januari 1948 har domänstyrelsen, som erinrar
om att markinköpsfonden är avsedd för inköp av skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark, hemställt, att särskilda statsanslag måtte anvisas
för gäldandet av löseskillingen och övriga med egendomens inlösen
förenade utgifter. Styrelsen uttalar i samband härmed, att arealen åker och
annan odlad jord på Bogesund motsvarar mer än 27 procent av skogsmarksarealen
och utgör nära 680 hektar. Av expropriationsersättningen
belöpa endast omkring 20 procent å skog och skogsmark jämte jakt och
fiske, medan omkring 80 procent belöpa å exploateringsbar tomtmark. Ett
disponerande av markinköpsfondens medel för inlösen av egendomen, när
inlösenkostnaden till så övervägande del hänför sig till exploateringsbar
Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.
15
tomtmark, anser domänstyrelsen icke vara förenligt med fondens ändamål
att möjliggöra förvärv till kronan av skogsmark eller till skogsbörd lämplig
mark. lnlösenkostnaden bör således enligt domänstyrelsen icke gäldas
ur markinköpsfonden.
Anslag borde enligt domänstyrelsen även anvisas för ersättning till domänfonden
för förskotterade nettokostnader för egendomens förvaltning
samt för reglering av vissa försäljningar av virke från egendomen, vilka
avslutats innan egendomen togs i anspråk av kronan.
Även frågan om egendomens förvaltning i fortsättningen anser domänstyrelsen
böra upptagas till avgörande i detta sammanhang. Styrelsen uttalar
därvid, att de mest krävande arbetsuppgifterna beträffande egendomen
torde bliva att häva vanhävden och att verkställa exploatering av området
för tomtändamål samt att föranstalta om upplåtelser för fritidsändamål.
Ett handhavande av egendomen skulle således enligt styrelsens
åsikt komma att väsentligt avvika från domänstyrelsens egentliga arbetsuppgifter,
varför styrelsen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte överväga
vilken statlig myndighet som lämpligen bör handhava egendomen.
Departementschefen.
Föredragande departementschefen, statsrådet Sköld, har i ärendet anfört
i huvudsak följande.
Det synes i hög grad angeläget bl. a. med hänsyn till syftemålet med egendomens
övertagande, att jord- och skogsbruket snarast sättes i stånd. Man
skulle därigenom även utvinna någon avkastning på det i egendomen nedlagda
kapitalet. Samtidigt skulle egendomen kunna utnyttjas för fritidsändamål
om så skulle befinnas önskvärt. Framför allt skulle man emellertid därigenom
kunna avvakta utvecklingen och icke redan nu behöva binda sig
för ett bestämt sätt att använda egendomen. Vissa områden torde emellertid,
sedan byggnads- eller stadsplaner upprättats, kunna upplåtas till enskilda
personer för sportstuge- och villabebyggelse. Det torde emellertid icke vara
lämpligt att dessa tomter överlåtas, utan upplåtelse synes böra ske genom
långfristiga avtal.
Beträffande slottsbyggnaden har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att utarbeta plan för dess restaurering och uppgöra förslag till dess
framtida disposition. Frågan om slottets användning torde därför böra vila
till dess detta arbete slutförts.
Vissa av de uppgifter, som komma att åvila den myndighet, som skall förvalta
Bogesund, torde visserligen icke direkt vara att hänföra till jordbruk
eller skogsbruk, men dessa synas dock var av så oväsentlig betydelse i förhållande
till huvuduppgiften, nämligen att åter iståndsätta och på ett rationellt
sätt driva jordbruket och skogsskötseln, att de knappast böra ha någon
avgörande betydelse vid bedömande av denna fråga. Det synes därför lämpligast
att uppdraga åt domänstyrelsen att fortsättningsvis handhava förvaltningen
av egendomen. I huvudsak synes därvid den av utredningen
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.
föreslagna uppdelningen i brukningsenheter böra följas och de olika brukningsenheterna
utarrenderas till enskilda brukare eller, om så i något fall
skulle befinnas lämpligt, till sambruksföreningar. Ett undantag synes emellertid
böra göras för huvudgården, säteriet Bogesund l1, som torde ha vissa
förutsättningar att kunna användas för försöksverksamhet. Detta spörsmål
torde dock få göras till föremål för ytterligare utredning och härpå grundade
förslag underställas riksdagen.
Några särskilda föreskrifter för skogsbruket synas icke vara erforderliga,
utan synes skogen i stort sett böra förvaltas enligt för kronoparker gällande
grunder.
Såsom inledningsvis påpekats, ha medel till inlösen av egendomen utgått
ur domänverkets markinköpsfond. Då emellertid förvärvet av en egendom
av Bogesunds beskaffenhet icke synes vara förenligt med ändamålet
med denna fond, torde särskilt statsanslag böra anvisas för gäldandet av
löseskillingen. Medel till detta ändamål synas böra utgå under ett anslag å
kapitalbudgeten, benämnt Ersättning till domänverkets markfond för inlösen
av Bogesunds egendom och vara av investeringsanslags natur. Med
hänsyn till att vissa kostnader varit förbundna med expropriationsförfarandet
torde anslaget böra upptagas till 12 900 000 kronor.
Kostnaderna för egendomens iståndsättande med avseende å vägar m. m.
samt för jordbrukets och skogsbrukets upprustning torde böra bestridas
från statens domäners fond, varefter fonden genom särskilt anslag torde
böra ersättas för dessa utgifter. En snabb upprustning av egendomen är givetvis
önskvärd, och arbetena därmed böra därför bedrivas med skyndsamhet.
För budgetåret 1948/49 torde ett anslag å en milj. kronor för detta
ändamål vara erforderligt. Medel synas böra anvisas under ett anslag, benämnt
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för iståndsättande
av jord- och skogsbruket på Bogesunds egendom och av reservationsanslags
natur.
Utskottet.
Det av utredningen framlagda och av departementschefen biträdda förslaget
för egendomens utnyttjande innebär främst, att vanhävden på egendomen
häves. De beräknade kostnaderna härför äro betydande, och såsom departementschefen
framhållit torde det vara helt uteslutet att genom jordbruksdrift
erhålla skälig avkastning på löseskillingen för egendomen. Då
emellertid vanhävden utgjort motivet för att staten övertagit egendomen,
finner utskottet i hög grad angeläget, att vanhävden snarast möjligt upphör.
På grund härav tillstyrker utskottet att för ändamålet anvisas det äskade
anslaget av 1 000 000 kronor.
Förslaget om ersättning till domänverkets markfond för förskott till inlösen
av egendomen föranleder icke erinran från utskottets sida.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 49. 17
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) å driftbudgeten för budgetåret 1948/49 under nionde
huvudtiteln till Ersättning till statens domäners fond för utgifter
för iståndsättande av Bogesunds egendom anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 090 kronor;
2) å kapitalbudgeten för budgetåret 1948/1949 under statens
domäners fond till Ersättning till domänverkets markfond
för inlösen av Bogesunds egendom anvisa ett investeringsanslag
av 12 900 000 kronor.
Stockholm den 3 juni 1948.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Närvarande: se utlåtandet nr 40.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 10 samt. Nr 46—50.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:312 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition mgående anslag till bidrag till ersättning åt vissa förrättning smän enligt lagen om enskilda v a1 i texten