Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående anvisande av medel för utlämnande av räntefritt lån till byggande av ett försöksfartyg lämpligt för västkustens islandsfiske.

1948-06-10 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1948:59, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående anvisande av medel för utlämnande av räntefritt lån till byggande av ett försöksfartyg lämpligt för västkustens islandsfiske.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 59.

27

Nr 59.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående anvisande

av medel för utlämnande av räntefritt lån till byggande

av ett försöksfartyg lämpligt för västkustens

islandsfiske.

(1 :a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen 1:99 av herr Arrhén och 11:147 av herr Staxäng

m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte anvisa ett belopp av 300 000 kronor

att ställas till Kungl. Maj :ts förfogande för utlämnande av räntefritt

lån till byggande av ett försöksfartyg, lämpligt för västkustens islandsfiske.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden över motionerna

från lantbruksstyrelsen och statskontoret.

Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande anfört följande.

Det svenska drivgarnsfisket efter sill vid Island pågår i regel från senaie

hälften av juli till början av september. De vid detsamma använda farty«en

ha i allmänhet en dräktighet av mellan 75 och 150 bruttoton. Under

större delen av året tagas de flesta av dessa fartyg i anspråk för fraktfart.

Som i motionerna anförts äro nämnda fartyg i allmänhet väl små för islandsfiske

och dessutom gamla. Lantbruksstyrelsen vill därför vitsorda behovet

av en förnyelse och förbättring av nämnda fartygsbestånd.

Det förefaller troligt, att fartyg av den typ, som nu ifrågasattes, skola

visa sig lämpliga för islandsfiske. Då emellertid, som ovan antytts, detta

fiske endast idkas under en kort tid av året och fartyg av den storleksordnini$,

varom här är fråga, knappast kunna komma till användning \id annät

fiske, åtminstone icke så länge vårt västkustfiske bibehåller sin nuvarande

allmänna struktur, är det tydligt, att dessa fartyg ur såväl teknisk

som ekonomisk synpunkt måste vara lämpliga även för fraktfart, varmed

de nödvändigtvis komma att sysselsättas under större delen av året. Detta

förhållande komplicerar givetvis ej blott problemet rörande fartygens ändamålsenliga

konstruktion utan även frågan i vad mån och under vilka former

stöd från det allmännas sida bör lämnas för att åstadkomma en förbättring

av ifrågavarande fartygsbestånd. Det synes sålunda mindre lämpligt,

att stöd lämnas till byggande av ett fartyg, som visserligen kan visa

sig inkomstbringande i fraktfart men som på grund av olämplig konstruktion

eller av andra orsaker ej alls eller endast i ringa utsträckning kommer

att användas inom islandsfisket.

Å andra sidan torde kunna hävdas, att just det förhållandet, att större

fordringar än vanligt måste ställas på detta fartyg, kan anses utgöra ctl

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande nr 59.

starkt skäl för lämnande av statligt stöd för utexperimenterande av en

lämplig fartygstyp, i all synnerhet som det, enligt vad ovan framhållits,

för vidmakthållandet och utvecklingen av det svenska islandsfisket utan

tvivel erfordras ett bättre fartygsbestånd än det som nu står till buds. Lantbruksstyrelsen

finner sig därför böra förorda, att ekonomiskt stöd med allmänna

medel lämnas för byggande av ett sådant försöksfartyg, som förevarande

motioner avse.

För åstadkommande av ett dylikt stöd, vilket självfallet måste vara av

tillfällig natur, torde icke något nu befintligt statligt anslag eller någon

statlig fond kunna tagas i anspråk. Medel för detta ändamål torde alltså

böra anvisas under ett särskilt anslag.

Emot det föreslagna understödsbeloppet, 300 000 kronor, har lantbruksstyrelsen

intet att erinra. Understödet torde i sin helhet böra lämnas i form

av räntefritt lån att återbetalas inom tio år. Utlämnas lånet utan skyldighet

för låntagaren att erlägga ränta, får verksamheten anses bliva så‘kraftigt

subventionerad, att understöd i form av direkt bidrag knappast kan

anses behövligt. Lantbruksstyrelsen vill dock icke motsätta sig, att Kungl.

Maj .t erhaller befogenhet att, da särskilda skäl föreligga, medgiva befrielse

från återbetalningsskyldighet av en mindre del, förslagsvis 20 procent, av

lånebeloppet. För att erhålla garantier för att fartyget blir grundligt prövat

ined avseende på dess lämplighet för islandsfiske torde vidare som lånevillkor

bora uppställas, att fartyget under minst två säsonger skall användas

i nämnda fiske.

På grund av vad ovan anförts får lantbruksstyrelsen förorda, att 300 000

•i?in°r ställas till Kungl. Maj :ts förfogande för att på ovan angivna

villkor utlämnas såsom lån för byggande av ett försöksfartvg, lämpligt för

islandsfiske.

Siatskontoret har i ärendet anfört:

Statskontoret, som förutsätter att ifrågavarande fartyg i fiske och fraktfart

avses bereda sina ägare åtminstone sådana inkomster, att de förslå

till anskaffningskostnadernas förräntning och amortering, kan icke finna

skal föreligga för statssubvention till täckande av dessa kostnader. Däremot

synes kunna övervägas att för ändamålet bevilja lån mot gällande normalranta

för lån från statens utlåningsfonder och mot amorteringsvillkor, som

--- etter utredning — avpassas efter verksamhetens beräknade lönsamhet.

Erforderliga medel torde i så fall böra anvisas från fonden för låneunderstöd.

Utskottet. Utskottet vill icke ifrågasätta annat än att det svenska fartygsbeståndet

för islandsfiske är i behov av förnyelse. Då såsom lantbruksstyrelsen

1 ramhållit detta fiske i regel pågår endast något mera än en månad

varje år och fartygen under återstående del av året förutsättas skola användas

för fraktfart, kan enligt utskottets mening viss tvekan råda huruvida

statligt stöd bör lämnas för byggande av sådana fartyg. Innan beslut

i sådan riktning fattas, synes i allt fall böra uppgöras ett konstruktionsförslag,

som kan utgöra underlag för bedömande i vad mån konstruktionen av

fartyget betingas av dess avsedda användning för fiske. Såsom statskontoret

uttalat torde även amorteringsvillkoren för ett eventuellt statligt lån

böra utredas under hänsynstagande till verksamhetens beräknade lönsamhet.

På det i ärendet föreliggande materialet finner sig utskottet sålunda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 59.

29

icke kunna tillstyrka bifall till motionerna. Närmare utredning i bl. a. här

angivna hänseenden synes utskottet lämpligen kunna ske genom den nyligen

inrättade fiskeristyrelsen.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att de likalydande motionerna 1:99 och 11:147 icke för

närvarande må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 juni 1948.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se under utlåtandet nr 58.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.