Utlåtande i anledning av väckta motioner angående anvisande av medel för utlämnande av räntefritt lån till byggande av ett försöksfartyg lämpligt för västkustens islandsfiske.
1948-06-10 · 3 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1948:59, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående anvisande av medel för utlämnande av räntefritt lån till byggande av ett försöksfartyg lämpligt för västkustens islandsfiske.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 59.
27
Nr 59.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående anvisande
av medel för utlämnande av räntefritt lån till byggande
av ett försöksfartyg lämpligt för västkustens
islandsfiske.
(1 :a avd.)
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen 1:99 av herr Arrhén och 11:147 av herr Staxäng
m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte anvisa ett belopp av 300 000 kronor
att ställas till Kungl. Maj :ts förfogande för utlämnande av räntefritt
lån till byggande av ett försöksfartyg, lämpligt för västkustens islandsfiske.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden över motionerna
från lantbruksstyrelsen och statskontoret.
Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande anfört följande.
Det svenska drivgarnsfisket efter sill vid Island pågår i regel från senaie
hälften av juli till början av september. De vid detsamma använda farty«en
ha i allmänhet en dräktighet av mellan 75 och 150 bruttoton. Under
större delen av året tagas de flesta av dessa fartyg i anspråk för fraktfart.
Som i motionerna anförts äro nämnda fartyg i allmänhet väl små för islandsfiske
och dessutom gamla. Lantbruksstyrelsen vill därför vitsorda behovet
av en förnyelse och förbättring av nämnda fartygsbestånd.
Det förefaller troligt, att fartyg av den typ, som nu ifrågasattes, skola
visa sig lämpliga för islandsfiske. Då emellertid, som ovan antytts, detta
fiske endast idkas under en kort tid av året och fartyg av den storleksordnini$,
varom här är fråga, knappast kunna komma till användning \id annät
fiske, åtminstone icke så länge vårt västkustfiske bibehåller sin nuvarande
allmänna struktur, är det tydligt, att dessa fartyg ur såväl teknisk
som ekonomisk synpunkt måste vara lämpliga även för fraktfart, varmed
de nödvändigtvis komma att sysselsättas under större delen av året. Detta
förhållande komplicerar givetvis ej blott problemet rörande fartygens ändamålsenliga
konstruktion utan även frågan i vad mån och under vilka former
stöd från det allmännas sida bör lämnas för att åstadkomma en förbättring
av ifrågavarande fartygsbestånd. Det synes sålunda mindre lämpligt,
att stöd lämnas till byggande av ett fartyg, som visserligen kan visa
sig inkomstbringande i fraktfart men som på grund av olämplig konstruktion
eller av andra orsaker ej alls eller endast i ringa utsträckning kommer
att användas inom islandsfisket.
Å andra sidan torde kunna hävdas, att just det förhållandet, att större
fordringar än vanligt måste ställas på detta fartyg, kan anses utgöra ctl
opaginerad Kontrollera mot PDF
28
Jordbruksutskottets utlåtande nr 59.
starkt skäl för lämnande av statligt stöd för utexperimenterande av en
lämplig fartygstyp, i all synnerhet som det, enligt vad ovan framhållits,
för vidmakthållandet och utvecklingen av det svenska islandsfisket utan
tvivel erfordras ett bättre fartygsbestånd än det som nu står till buds. Lantbruksstyrelsen
finner sig därför böra förorda, att ekonomiskt stöd med allmänna
medel lämnas för byggande av ett sådant försöksfartyg, som förevarande
motioner avse.
För åstadkommande av ett dylikt stöd, vilket självfallet måste vara av
tillfällig natur, torde icke något nu befintligt statligt anslag eller någon
statlig fond kunna tagas i anspråk. Medel för detta ändamål torde alltså
böra anvisas under ett särskilt anslag.
Emot det föreslagna understödsbeloppet, 300 000 kronor, har lantbruksstyrelsen
intet att erinra. Understödet torde i sin helhet böra lämnas i form
av räntefritt lån att återbetalas inom tio år. Utlämnas lånet utan skyldighet
för låntagaren att erlägga ränta, får verksamheten anses bliva så‘kraftigt
subventionerad, att understöd i form av direkt bidrag knappast kan
anses behövligt. Lantbruksstyrelsen vill dock icke motsätta sig, att Kungl.
Maj .t erhaller befogenhet att, da särskilda skäl föreligga, medgiva befrielse
från återbetalningsskyldighet av en mindre del, förslagsvis 20 procent, av
lånebeloppet. För att erhålla garantier för att fartyget blir grundligt prövat
ined avseende på dess lämplighet för islandsfiske torde vidare som lånevillkor
bora uppställas, att fartyget under minst två säsonger skall användas
i nämnda fiske.
På grund av vad ovan anförts får lantbruksstyrelsen förorda, att 300 000
•i?in°r ställas till Kungl. Maj :ts förfogande för att på ovan angivna
villkor utlämnas såsom lån för byggande av ett försöksfartvg, lämpligt för
islandsfiske.
Siatskontoret har i ärendet anfört:
Statskontoret, som förutsätter att ifrågavarande fartyg i fiske och fraktfart
avses bereda sina ägare åtminstone sådana inkomster, att de förslå
till anskaffningskostnadernas förräntning och amortering, kan icke finna
skal föreligga för statssubvention till täckande av dessa kostnader. Däremot
synes kunna övervägas att för ändamålet bevilja lån mot gällande normalranta
för lån från statens utlåningsfonder och mot amorteringsvillkor, som
--- etter utredning — avpassas efter verksamhetens beräknade lönsamhet.
Erforderliga medel torde i så fall böra anvisas från fonden för låneunderstöd.
Utskottet. Utskottet vill icke ifrågasätta annat än att det svenska fartygsbeståndet
för islandsfiske är i behov av förnyelse. Då såsom lantbruksstyrelsen
1 ramhållit detta fiske i regel pågår endast något mera än en månad
varje år och fartygen under återstående del av året förutsättas skola användas
för fraktfart, kan enligt utskottets mening viss tvekan råda huruvida
statligt stöd bör lämnas för byggande av sådana fartyg. Innan beslut
i sådan riktning fattas, synes i allt fall böra uppgöras ett konstruktionsförslag,
som kan utgöra underlag för bedömande i vad mån konstruktionen av
fartyget betingas av dess avsedda användning för fiske. Såsom statskontoret
uttalat torde även amorteringsvillkoren för ett eventuellt statligt lån
böra utredas under hänsynstagande till verksamhetens beräknade lönsamhet.
På det i ärendet föreliggande materialet finner sig utskottet sålunda
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 59.
29
icke kunna tillstyrka bifall till motionerna. Närmare utredning i bl. a. här
angivna hänseenden synes utskottet lämpligen kunna ske genom den nyligen
inrättade fiskeristyrelsen.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att de likalydande motionerna 1:99 och 11:147 icke för
närvarande må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 10 juni 1948.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Närvarande: se under utlåtandet nr 58.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.