Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändring av bestämmelsen om stads indelning i valkretsar vid stadsfullmäktigeval.

1948-02-12 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1948:1, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändring av bestämmelsen om stads indelning i valkretsar vid stadsfullmäktigeval.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1.

1

Nr 1.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående ändring av bestämmelsen om stads indelning

i valkretsar vid stadsfullmäktigeval.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 51

i första kammaren av herr Weiland och nr 80 i andra kammaren av herr

Mosesson hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville anhålla,

att vid den pågående revisionen av kommunallagstiftningen måtte beaktas

de i motionerna anförda synpunkterna till stöd för en sådan ändring av 15 §

lagen om kommunalstyrelse i stad, att den i lagrummet stadgade minimigränsen

för stads indelning i valkretsar sättes avsevärt högre än vad som

nu är fallet.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

I 15 § lagen om kommunalstyrelse i stad stadgas bland annat att stad

med mera än 10 000 invånare skall för val av stadsfullmäktige indelas i valkretsar.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse

minst tio, högst trettio stadsfullmäktige efter den beräkningsgrund, att i

allmänhet inom varje krets en stadsfullmäktig utses för varje befolkningstal

motsvarande det som erhålles, då stadens folkmängd delas med antalet

fullmäktige för hela staden, samt att antalet fullmäktige för hela staden, i

den mån det utan olägenhet kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna.

Om indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets

äga stadsfullmäktige, efter förslag av magistraten (drätselkammaren), göra

framställning hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må länsstyrelsen

förordna om sådan indelning, sedan fullmäktige beretts tillfälle att

yttra sig.

Motsvarande bestämmelser återfinnas i 34 § lagen om kommunalstyrelse

på landet och 31 § lagen om församlingsstyrelse.

Bestämmelserna rörande valkretsindelning i stad tillkommo i samband

med 1909 års proportionalvalsreform i syfte att underlätta det nya valsystemets

användning.

Vid skilda tillfällen ha förslag väckts i riksdagen om att förevarande valkretsindelning

borde upphävas eller göras fakultativ för ernående av rättvisare

mandatfördelning.

Sålunda framfördes motionsvis vid 1930 års riksdag i samband med kommunallagsrevisionen

två förslag, det ena syftande till att de bestämmelser i

kommunallagarna, som föreskrevo valkretsindelning, skulle utgå, det andra

avseende en fakultativ utformning av dessa bestämmelser. Konstitutionsutskottet

anförde härom i sitt utlåtande (nr 30), att utskottet icke funne

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 5 samt. 2 avd. Nr 1—5.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1.

lämpligt att helt upphäva föreskrifterna om obligatorisk valkretsindelning.

Denna indelning innebure utan tvivel en viss garanti för att olika lokala intressen

inom kommunen bleve representerade i de valda församlingarna. Enligt

gällande bestämmelser syntes valkretsarna vara så stora, att genom

kretsindelningen betydelsen av den proportionella metodens tillämpning icke

i avsevärd mån försvagades. Utskottet avstyrkte förty motionerna, som

också avslogos av riksdagen.

Frågan om helt upphävande av valkretsbestämmelserna framfördes åter

vid 1935 års riksdag men föll ånyo på avstyrkan av konstitutionsutskottet

(uti. nr 15). En vid påföljande års riksdag väckt motion om en rättvis mandatfördelning

vid kommunalval, vari åberopades i huvudsak samma motiv

som i de nu till behandling föreliggande motionerna, avstyrktes likaledes

av utskottet (uti. nr 16) och avslogs av riksdagen.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om sitt uttalande (uti. nr 2) vid

1947 års riksdag, med anledning av väckta motioner om viss ändring i 15 §

lagen om kommunalstyrelse i stad, att bestämmelsen om att länsstyrelsen

skall förordna om valkretsindelningen utgjorde en garanti för att denna

verkställdes efter sakliga grunder och ej med hänsyn till gynnandet av en

viss grupps intressen.

Då några nya skäl till stöd för det i motionerna framställda förslaget icke

anförts i desamma, får utskottet, under hänvisning till sina tidigare uttalanden

i ämnet, hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 februari 1948.

På konstitutionsutskottets vägnar:

JONES ERIK ANDERSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson,

Ström*, Karl August Johanson, Elmgren, Björck*, Mattsson, Lindén*,

Gustavson och Arrhén*; samt

från andra kammaren: herrar Hallén*, Thorell, Pettersson i Norregård,

Nordström i Torsby*, von Friesen, Nolin*, Norén, Kyling, Jonsson i Haverö*

och fru Svedberg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Björck och von Friesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.