Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de kommunala tjänstetillsättningarna.
1948-03-11 · 4 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1948:13, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de kommunala tjänstetillsättningarna.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
1
i\r 13.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
angående de kommunala tjänstetillsättningarna.
I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 148
i första kammaren av herr Lundqvist m. fl. och nr 242 i andra kammaren
av herr Håstad m. fl. hemställes, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla, 1) att 1946 års kommunallagskommitté måtte erhålla uppdraget
dels att utreda möjligheterna till lagstiftning angående tryggandet av
förtjänst och skicklighet såsom norm vid kommunala tjänstetillsättningar,
dels att utreda möjligheterna till materiell prövning i besvärsväg av kommunala
tjänstetillsättningar samt 2) att Kungl. Maj:t därefter skyndsammast
måtte framlägga förslag härom till riksdagen».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
Besvär över kommunalmyndighets beslut enligt lagarna om kommunalstyrelse
på landet och i stad (kommunalbesvär) må anföras, om beslutet
icke tillkommit i laga ordning, står i strid mot allmän lag eller författning
eller annorledes överskrider deras befogenhet, som fattat beslutet, eller
kränker den klagandes enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.
Besvären kunna sålunda endast medföra en prövning av det överklagade beslutets
laglighet i formellt hänseende, d. v. s. av frågan huruvida myndigheten
varit behörig att fatta beslutet och om detta tillkommit på formellt
riktigt sätt. Några särskilda bestämmelser angående överklagande av kommunala
myndigheters beslut om tjänstetillsättning och entledigande från
tjänst finnas icke. Nyssnämnda allmänna regler gälla därför även vid besvär
i ärenden av nu angivet slag. Detta innebär, att, om ett kommunalt organ
bland flera sökande utsett en person till en syssla, de som härigenom
blivit förbigångna ej äga anföra besvär över beslutet hos statlig myndighet
på den grund att de ansett sig lämpligare för befattningen. Någon meritprövning
kan sålunda ej ifrågakomma.
Då besvär icke anföras med stöd av kommunallagarna utan jämlikt specialförfaltningar,
gestaltar sig förhållandet annorlunda. Frågan huruvida
och i vilken utsträckning lämplighetsprövning i det enskilda fallet här kan
äga rum, är beroende av de särskilda föreskrifter i sådant hänseende, som
innehållas i dessa författningar.
För Stockholms stad råder ett särskilt förhållande enligt lagen om kommunalstyrelse
för Stockholm och Kungl. Maj :ts stadga den 5 mars 1937 angående
besvär i vissa fall över nämnds beslut om tillsättande av eller förordnande
å tjänstebefattning å Stockholms stads lönestat. Den som icke åtnöjes
med sådant beslut äger, där kommunalbesvär eljest skolat föras, att
1 Bihang till riksdagens jirolokoll 1948. 5 samt. 2 avd. Nr 13—15.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
konstitutionsutskottets utlåtande nr lo.
anföra besvär hos en för ändamålet tillsatt stadens besvärsnämnd. Detta
innebär, att över beslut, varom nyss sagts, kunna anföras särskilda befordringsbesvär,
vilka i första instans ha samma karaktär som motsvarande besvär
inom statsförvaltningen, samt att, sedan besvärsnämnden fattat sitt beslut,
endast kommunalbesvär kunna föras.
Vid 1939 års riksdag väcktes motioner (I: 120 och II: 347 samt I: 121 och
II: 265) med förslag om sådan ändring i kommunallagarna, att frågor om
tillsättning av kommunala tjänster måtte kunna underkastas prövning i
besvärsväg i större utsträckning än vad som vore fallet och därigenom garantier
skapas för att vid tillsättningen behörig hänsyn toges till förtjänst
och skicklighet. I de av konstitutionsutskottet med anledning av motionerna
införskaffade yttrandena från de kommunala förbunden riktades starka
erinringar mot förslagen. Kamrarna avslogo motionerna på hemställan av
utskottet. Till stöd för sitt ställningstagande anförde utskottet (uti. nr 17)
följande:
Den avvisande ståndpunkt, som kommunallagarna intaga till frågan om
lämplighetsprövning vid besvär över kommunala beslut, har sin grund
i den åskådningen, att de kommunala organen böra äga frihet att efter eget
skön bedöma en föreliggande fråga ur synpunkten av kommunens nytta
eller skada. Denna frihet utgör ett betydelsefullt led i den kommunala självstyrelsen.
Att medgiva lämplighetsprövning vid besvär till statligt organ i
kommunala tjänstetillsättningsärenden skulle därför innebära ett viktigt
avsteg från en av huvudprinciperna för den kommunala förvaltningen och
ett djupt ingrepp i den kommunala självbestämmanderätten, vilket enligt
utskottets mening ej bör ifrågakomma. De kommunala sammanslutningarna
hava också, såsom framgår av deras vid utlåtandet fogade yttranden, bestämt
avstyrkt en ändring i förevarande hänseende. De hava jämväl i övrigt
anfört åtskilliga vägande erinringar gentemot en reform i antydd riktning
Den
ordning, som gäller för Stockholm — där den allmänna kommunallagen
ej äger tillämpning — utgör intet principiellt undantag från kommunallagstiftningens
ovan angivna allmänna ståndpunkt, eftersom rätten att
på materiella besvärsgrunder ändra ett tillsättningsbeslut här förbehållits
uteslutande ett kommunalt organ. Något behov av ändrad kommunallagstiftning
för införande av en liknande ordning för rikets kommuner i övrigt
kan emellertid icke anses vara för handen. Beträffande det stora flertalet
kommuner skulle en dylik besvärsrätt knappast få någon praktisk
betydelse, enär förvaltningen där i huvudsak handhaves av kommunala förtroendemän.
Vid 1946 års riksdag behandlade konstitutionsutskottet ånyo motioner
II: 101 och II: 195) innehållande förslag av samma innebörd som de i de
förutnämnda vid 1939 års riksdag väckta motionerna framförda. Även vid
detta tillfälle avslogo kamrarna motionerna på hemställan av utskottet, som
i sitt utlåtande (nr 9) framhöll, att i de då föreliggande motionerna icke
framförts några synpunkter, ägnade att böra föranleda ett ändrat ståndpunktstagande
från riksdagens sida uti ifrågavarande spörsmål.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13-
3
I fråga om de tjänster, som tillsättas av statlig ämbetsmyndighet gäller
den i 28 § regeringsformen inskrivna principen, att förtjänst och skicklighet
skola vara enda befordringsgrunder. Att denna regel iakttages av underordnade
statsmyndigheter vid de på dessa ankommande utnämningarna,
tillses i sista hand besvärsvägen av Kungl. Maj :t. Jämväl när utnämningsrätten
tillkommer Kungl. Maj :t självt skall samma regel alltid följas. Detta
gäller också i fråga om de högre statstjänster, som tillsättas utan ansökan;
även här skall full objektivitet iakttagas, så att staten skall kunna erhålla
de ur alla synpunkter lämpligaste personerna till ifrågavarande befattningar.
I nu förevarande motioner föreslås, att även i kommunallagarna införas stadganden
motsvarande regeringsformens krav på förtjänst och skicklighet såsom
befordringsgrund vid kommunala tjänstetillsättningar; regeln bör enligt
motionärerna kombineras med möjlighet att besvärsvägen erhålla förnyad
materiell prövning av tillsättningsärenden. I anledning av förslaget
finner sig utskottet böra framhålla, att, ehuru de i regeringsformen fastslagna
befordringsgrunderna för statstjänstemän icke motsvaras av några
likartade uttryckliga bestämmelser i själva kommunallagarna för kommunaltjänstemännen,
för hela den kommunala självstyrelsen dock den principen
ligger till grund, att full objektivitet skall iakttagas vid densammas
handhavande och därför också vid de kommunala tjänstetillsättningarna.
Emellertid är det icke möjligt att på grundval av föreskrifterna i kommunallagarna
genom besvär till statligt organ ernå ny lämplighetsprövning av
dylika tjänstetillsättningsärenden, utom då utnämningen sker jämlikt specialförfattningar
för där särskilt angivna fall. Såsom utskottet vid tidigare
behandling av här berörda spörsmål framhållit, skulle en ändring av ifrågavarande
huvudregel innebära ett allvarligt intrång i den kommunala självbestämmanderätten,
något som utskottet alltjämt ej kan förorda. Framhållas
må, att den ordning, som på förevarande område numera gäller för
Stockholm, ej utgör något principiellt undantag från kommunallagstiftningens
allmänna ståndpunkt härutinnan, då rätten att på materiella besvärsgrunder
ändra ett tillsättningsbeslut förbehållits en stadens egen besvärsnämnd.
Kommunalförvaltningens och därmed den kommunala förvaltningsapparatens
under senare år alltmera vidgade omfattning även inom andra
kommuner gör emellertid frågan om lämpligheten av en rent kommunal
besvärsanordning, motsvarande eller liknande den i Stockholm befintliga,
förtjänt av uppmärksamhet även för andra kommuners vidkommande. En
förutsättningslös omprövning av detta spörsmål torde därför numera vara
av förhållandena påkallad. De för 1946 års kommunallagskommitté utfärdade
direktiven äro tillräckligt allmänt hållna för att utskottet, mot bakgrunden
av det nyss sagda, skall anse sig kunna förutsätta, att kommittén
utan särskild anmaning upptager den förevarande frågan till utredning.
Under hänvisning till det anförda får utskottet, med framhållande av att
rättsförhållandena mellan kommunerna och deras befattningshavare i stor
utsträckning lämpligen böra regleras genom avtal mellan de berörda parterna
eller parisorganisationerna, hemställa,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
att förevarande motioner ej måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 11 mars 1948.
På konstitutionsutskottets vägnar:
JONES ERIK ANDERSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Karl August Johanson,
Herlitz, Elmgren, Björck, Mattsson, Gustavson, Sandberg, Sjö* och
Damström; samt
från andra kammaren: herrar Nordström i Torsby, Nilsson i Göteborg,
Kyling, Håstad, Jonsson i Haverö*, Edberg, Larsson i Julita, Johnsson i
Stockholm*, Dickson och Gustafsson i Bogla.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Herlitz, Gustavson, Kyling, Håstad, Edberg och Dickson, som i
utskottet i anslutning till motionerna yrkat, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa, att förevarande motioner överlämnas till 1946
års kommunallagskommitté.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.