Sök i Ratio Lex

Betänkande med förslag till ändrad lydelse av § 72 riksdagsordningen. Grundläggande bestämmelser om statsrevisorernas organisation och verksamhet äro införda i §§ 72 och 73 riksdagsordningen samt § 107 regeringsformen.

1948-03-16 · 5 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1948:16, Betänkande med förslag till ändrad lydelse av § 72 riksdagsordningen. Grundläggande bestämmelser om statsrevisorernas organisation och verksamhet äro införda i §§ 72 och 73 riksdagsordningen samt § 107 regeringsformen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 16.

1

Nr 10.

Konstitutionsutskottets betänkande med förslag till ändrad lydelse

av § 72 riksdagsordningen.

Grundläggande bestämmelser om statsrevisorernas organisation och verksamhet

äro införda i §§ 72 och 73 riksdagsordningen samt § 107 regeringsformen.

Enligt riksdagsordningen skall varje lagtima riksdag förordna tolv

revisorer, hälften från vardera kammaren, jämte samma antal suppleanter,

att enligt regeringsformen och särskild instruktion granska statsverkets,

riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning. Revisorernas

uppgift skall enligt regeringsformen vara att verkställa en generell

översikt av statsmedlens utdelning. Varje revision skall omfatta ett

räkenskapsår och vara fullbordad inom en tid av tre — tidigare två — månader.

Revisorernas verksamhet har närmare bestämts i en år 1925 antagen

instruktion med däri senare gjorda ändringar. Enligt denna instruktion

skola revisorerna efter valet sammanträda till konstituerande sammanträde

för att välja ordförande och vice ordförande. Vid detta sammanträde

äga de jämväl besluta om utseende av sekreterare och organisation av arbetet.

Revisionsarbetet tager sin början varje år den 16 september eller,

om helgdag då inträffar, dagen därefter, över revisionsförrättningen skola

revisorerna avgiva berättelser, särskilt angående statsverket, särskilt angåen

riksbanken och särskilt angående riksgäldskontoret.

I sin berättelse framförde 1946 års statsrevisorer vissa önskemål beträffande

sitt arbete. De uttalade, att deras arbetsområde till följd av statsförvaltningens

alltjämt fortgående utvidgning och ökade svåröverskådlighet

hade blivit allt större, samtidigt som erforderliga undersökningar blivit alltmer

arbets- och tidskrävande. De hittills vidtagna åtgärderna för att underlätta

revisorernas verksamhet vore därför icke längre till fyllest. Det hade

visat sig allt svårare att medhinna arbetet på den korta tid av tre månader,

varunder revisorerna äro samlade. Därest de skulle kunna fullgöra sina

uppgifter, framstode det såsom nödvändigt, att i varje fall kansliets verksamhet

omlades. Kansliet borde kunna träda i funktion vid en betydligt

tidigare tidpunkt än som nu skedde, så att mera arbets- och tidskrävande

utredningar i god tid kunde fullgöras av kanslipersonalen. Det syntes icke

heller föreligga något hinder för att revisorerna valdes vid början av riksdagen,

exempelvis samtidigt med val till utskotten, samt att revisorerna

vid konstituerande sammanträde omedelbart efter valet utsåge viss kanslipersonal,

som på ett tidigt stadium finge i uppdrag att verkställa dylika

utredningar. Det vore även av flera skäl önskvärt om revisionsförrättningen

kunde fördelas på två tidsperioder, mellan vilka ett uppehåll skulle äga rum.

På grund härav förordade revisorerna en översyn av de bestämmelser, som

1 B i haag till riksdagens protokoll 19A8. 5 sand. 2 avd. Nr 16.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets betänkande nr 16.

reglera deras verksamhet. Med hänsyn till ämnets beskaffenhet syntes det

dem böra ankomma på fullmäktige i riksgäldskontoret att föranstalta om

utredningens verkställande.

På tillstyrkan av statsutskottet (uti. 128) uppdrog 1947 års riksdag (skrivelse

nr 329) åt fullmäktige i riksgäldskontoret att, under beaktande jämväl

av sambandet mellan de statliga revisionsorganen och riksdagens revision,

föranstalta om en dylik utredning.

I utlåtande (nr 22) till 1947 års riksdag i anledning av väckt motion

(I: 15) angående åtgärder för stärkande av riksdagens kontrollmakt över

regering, förvaltning och rättskipning förutsatte konstitutionsutskottet att

den av riksdagen beslutade utredningen av frågan om revisorernas verksamhet

även komme att uppmärksamma vissa speciella uppslag i motionen.

I denna hade bl. a. ifrågasatts en förlängning av revisorernas mandattid

och en utökning av deras antal. Vidare hade motionären framfört tanken

på att revisorerna under vissa förutsättningar skulle kunna avlåta framställningar

direkt till Kungl. Maj :t, varigenom deras ingripanden skulle

kunna nå en i många fall önskvärd snabbare effekt.

Fullmäktige i riksgäldskontoret tillsatte den 24 juli 1947 en kommitté

med uppdrag att efter vidare utredning av frågan rörande riksdagens revisorers

verksamhet till fullmäktige inkomma med förslag i ämnet. Kommittén,

som antog benämningen »1947 års revisionsutredning», har i »Betänkandet

rörande riksdagens revisorers verksamhet» framlagda förslag till

ändringar i de bestämmelser, som reglera riksdagens revisorers verksamhet.

Kommittén har i sitt betänkande framhållit, att statsförvaltningen svällt ut

särskilt under de senaste decennierna. Därför hade det blivit nödvändigt

att inskränka sig till stickprov. Själva räkenskapsgranskningen hade alltmera

skjutits i bakgrunden. De upptagna spörsmålen och framställda anmärkningarna

hade haft en generell eller principiell karaktär och en mera

vidsträckt ekonomisk innebörd och betydelse. Med denna förändrade inställning

beträffande revisionens uppgift vore det därför icke av samma

vikt som förut att räkenskaperna för det budgetår, som granskningen i första

hand avser, vore avslutade när revisorerna sammanträdde. Med anledning

härav har kommittén ansett bestämmelsen i riksdagsordningen § 72

att varje revision skall omfatta ett räkenskapsår böra utgå. Kommittén har

vidare framhållit, att en effektivisering av statsrevisorernas verksamhet vore

påkallad. För att nå detta syfte har kommittén framlagt förslag om att

låta revisorernas verksamhet pågå hela året. Förslaget innebär, att revisorerna

skola väljas inom samma tid som enligt § 36 riksdagsordningen är

stadgad för tillsättande av riksdagens ständiga utskott, d. v. s. inom sex dagar

från riksdagens öppnande, och att revisorerna utöva sin befattning till

dess nytt val av revisorer förrättas. Kommittén har vidare ansett ett fast

kansli behövligt för revisorernas verksamhet. Genom att revisorerna väljas

vid riksdagens början skulle vinnas att kansliet omedelbart kunde påbörja

förberedelserna till revisionen. Enligt kommitténs mening borde revisorerna

ej bindas vid någon bestämd tid för sina sammanträden. I detta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 16. 3

sammanhang har kommittén framhållit att den av revisorerna föreslagna

uppdelningen av revisionstiden vore ägnad att förrycka kontinuiteten i

arbetet.

Kommittén har avvisat tanken på en förlängning av revisorernas mandattid

under hänvisning till de skäl häremot som konstitutionsutskottet anförde

(uti. nr 15) vid 1940 års riksdag, nämligen att de fördelar som följa

av en förlängd mandattid kunde ernås genom omval av tidigare revisorer.

Kommittén har även avstyrkt tanken på en utökning av revisorernas antal

under åberopande av de skäl däremot som konstitutionsutskottet anförde

(uti. nr 13) vid 1922 års riksdag, nämligen att det icke vore behövligt

att samtidigt förlänga tiden för revisionsarbetet och öka revisorernas antal.

Eftersom kommittén föreslagit att revisorernas uppdrag skall omfatta hela

året, har den ansett sig kunna åberopa konstitutionsutskottets ovan anförda

skäl mot en utökning av antalet revisorer.

Vad slutligen beträffar frågan om att revisorerna skulle kunna avlåta

framställningar direkt till Kungl. Maj :t, har kommittén icke ansett sig

kunna förorda införande av en sådan bestämmelse, då kommittén ansett,

att riksdagen först bör underrättas om revisorernas beslut och detta sker

genom berättelsen. Revisorerna ha allt fortfarande möjlighet att liksom hittills

under hand vända sig till vederbörande statsråd i frågor, som kräva

omedelbart ingripande.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha i skrivelse den 12 februari 1948 överlämnat

kommitténs betänkande till riksdagen. Enligt protokollsutdrag från

första kammaren den 18 februari och från andra kammaren den 17 februari

1948 ha dessa hänvisat ifrågavarande betänkande, i vad det avsåg förslag till

andrad lydelse av § 72 riksdagsordningen, till konstitutionsutskottet samt

i övrigt till statsutskottet.

Utskottet. I likhet med 1947 års revisionsutredning anser utskottet en

effektivisering av statsrevisorernas verksamhet påkallad. För att nå detta

syfte har kommittén föreslagit, att revisorerna skola väljas inom samma

tid som enligt § 36 riksdagsordningen är stadgad för tillsättande av riksdagens

ständiga utskott, d. v. s. inom sex dagar från riksdagens öppnande,

och skola utöva sin befattning till dess nytt val av revisorer förrättas. Utskottet

har icke något att erinra mot kommitténs förslag härom. Väljas

revisorerna vid riksdagens början vinnes, oåsom kommittén framhållit, att

kansliet omedelbart kan påbörja förberedelserna till revisionen. De skäl,

som av kommittén anförts för borttagande av bestämmelsen i § 72 riksdagsordningen

att varje revision skall omfatta ett räkenskapsår, har utskottet

vidare funnit bärande. Enligt utskottets mening bör härutöver genom

jämkning i lydelsen av § 72, tredje stycket, riksdagsordningen, möjlighet

givas revisorerna att, vid sidan av sin årliga berättelse, till riksdagen

inkomma med framställningar om och när särskild anledning därtill gör det

påkallat. Då statsrevisorernas arbete skall taga sin början redan kort efter

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets betänkande nr 16.

särskilda fall kunna komma under riksdagens behandling tidigare än nästföljande

år. Utskottet förutsätter, att närmare bestämmelser härom införas

i instruktionen för statsrevisorerna. På grund av vad sålunda anförts får utskottet,

som inhämtat, att statsutskottet i huvudsakliga delar tillstyrkt

kommitténs förslag i vad det hänvisats till samma utskott, hemställa,

att riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

måtte antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 72 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)1

§ 72.

A varje lagtima riksdag förordnas

revisorer till ett antal av tolv, vilka

till halva antalet av vardera kammaren

utses, att enligt regeringsformen

och särskild instruktion granska

statsverkets, riksbankens och

riksgäldskontorets tillstånd, styrelse

och förvaltning. Varje revision skall

omfatta ett räkenskapsår. Revisions

för rättningen tager sin början

å dag, som i instruktionen bestämmes,

och skall inom tre månaders

tid vara fullbordad.

Revisorerna välja — — — äro

lika.

De anmärkningar, som revisorerna

finna sig befogade att i sin berättelse

till riksdagen framställa, skola,

sedan förklaringar däröver inkommit,

av näst följande lagtima riksdag

överlämnas till vederbörande utskotts

granskning och vidare behandling.

§ 72.

Å varje lagtima riksdag förordnas

inom sex dagar efter dess öppnande

revisorer till ett antal av tolv, vilka

till halva antalet av vardera kammaren

utses, att enligt regeringsformen

och särskild instruktion granska

statsverkets, riksbankens och

riksgäldskontorets tillstånd, styrelse

och förvaltning. Revisor utövar sin

befattning till dess nytt val av revisorer

förrättas.

Revisorerna välja — — — äro

lika.

De anmärkningar, som revisorerna

finna sig befogade att framställa,

skola, sedan förklaringar däröver inkommit,

av riksdagen överlämnas

till vederbörande utskotts granskning

och vidare behandling.

Stockholm den 16 mars 1948.

På konstitutionsutskottets vägnar:

JONES ERIK ANDERSSON.

1 Av 1947 års revisionsutredning föreslagen lydelse:

§ 72.

Å varje lagtima riksdag förordnas inom sex dagar efter dess öppnande revisorer till ett

antal av tolv, vilka till halva antalet av vardera kammaren utses, att enligt regeringsformen

och särskild instruktion granska statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets

tillstånd, styrelse och förvaltning. Revisor utövar sin befattning till dess nytt val av

revisorer förrättas.

Revisorerna välja ----- äro lika.

De anmärkningar--— vidare behandling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 16.

5

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson*,

Herlitz, Elmgren, Mattsson, Gustavson, Ernst Hjalmar Nilsson, Englund,

Sjö* och Damström; samt

från andra kammaren: herrar Thorell*, Pettersson i Norregård, Nordström

i Torsby, Nilsson i Göteborg, Norén, Spångberg, Jonsson i Haverö*,

Dickson och Larsson i Stockholm.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.