Betänkande med förslag till ändrad lydelse av § 72 riksdagsordningen. Grundläggande bestämmelser om statsrevisorernas organisation och verksamhet äro införda i §§ 72 och 73 riksdagsordningen samt § 107 regeringsformen.
1948-03-16 · 5 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1948:16, Betänkande med förslag till ändrad lydelse av § 72 riksdagsordningen. Grundläggande bestämmelser om statsrevisorernas organisation och verksamhet äro införda i §§ 72 och 73 riksdagsordningen samt § 107 regeringsformen.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets betänkande nr 16.
1
Nr 10.
Konstitutionsutskottets betänkande med förslag till ändrad lydelse
av § 72 riksdagsordningen.
Grundläggande bestämmelser om statsrevisorernas organisation och verksamhet
äro införda i §§ 72 och 73 riksdagsordningen samt § 107 regeringsformen.
Enligt riksdagsordningen skall varje lagtima riksdag förordna tolv
revisorer, hälften från vardera kammaren, jämte samma antal suppleanter,
att enligt regeringsformen och särskild instruktion granska statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning. Revisorernas
uppgift skall enligt regeringsformen vara att verkställa en generell
översikt av statsmedlens utdelning. Varje revision skall omfatta ett
räkenskapsår och vara fullbordad inom en tid av tre — tidigare två — månader.
Revisorernas verksamhet har närmare bestämts i en år 1925 antagen
instruktion med däri senare gjorda ändringar. Enligt denna instruktion
skola revisorerna efter valet sammanträda till konstituerande sammanträde
för att välja ordförande och vice ordförande. Vid detta sammanträde
äga de jämväl besluta om utseende av sekreterare och organisation av arbetet.
Revisionsarbetet tager sin början varje år den 16 september eller,
om helgdag då inträffar, dagen därefter, över revisionsförrättningen skola
revisorerna avgiva berättelser, särskilt angående statsverket, särskilt angåen
riksbanken och särskilt angående riksgäldskontoret.
I sin berättelse framförde 1946 års statsrevisorer vissa önskemål beträffande
sitt arbete. De uttalade, att deras arbetsområde till följd av statsförvaltningens
alltjämt fortgående utvidgning och ökade svåröverskådlighet
hade blivit allt större, samtidigt som erforderliga undersökningar blivit alltmer
arbets- och tidskrävande. De hittills vidtagna åtgärderna för att underlätta
revisorernas verksamhet vore därför icke längre till fyllest. Det hade
visat sig allt svårare att medhinna arbetet på den korta tid av tre månader,
varunder revisorerna äro samlade. Därest de skulle kunna fullgöra sina
uppgifter, framstode det såsom nödvändigt, att i varje fall kansliets verksamhet
omlades. Kansliet borde kunna träda i funktion vid en betydligt
tidigare tidpunkt än som nu skedde, så att mera arbets- och tidskrävande
utredningar i god tid kunde fullgöras av kanslipersonalen. Det syntes icke
heller föreligga något hinder för att revisorerna valdes vid början av riksdagen,
exempelvis samtidigt med val till utskotten, samt att revisorerna
vid konstituerande sammanträde omedelbart efter valet utsåge viss kanslipersonal,
som på ett tidigt stadium finge i uppdrag att verkställa dylika
utredningar. Det vore även av flera skäl önskvärt om revisionsförrättningen
kunde fördelas på två tidsperioder, mellan vilka ett uppehåll skulle äga rum.
På grund härav förordade revisorerna en översyn av de bestämmelser, som
1 B i haag till riksdagens protokoll 19A8. 5 sand. 2 avd. Nr 16.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Konstitutionsutskottets betänkande nr 16.
reglera deras verksamhet. Med hänsyn till ämnets beskaffenhet syntes det
dem böra ankomma på fullmäktige i riksgäldskontoret att föranstalta om
utredningens verkställande.
På tillstyrkan av statsutskottet (uti. 128) uppdrog 1947 års riksdag (skrivelse
nr 329) åt fullmäktige i riksgäldskontoret att, under beaktande jämväl
av sambandet mellan de statliga revisionsorganen och riksdagens revision,
föranstalta om en dylik utredning.
I utlåtande (nr 22) till 1947 års riksdag i anledning av väckt motion
(I: 15) angående åtgärder för stärkande av riksdagens kontrollmakt över
regering, förvaltning och rättskipning förutsatte konstitutionsutskottet att
den av riksdagen beslutade utredningen av frågan om revisorernas verksamhet
även komme att uppmärksamma vissa speciella uppslag i motionen.
I denna hade bl. a. ifrågasatts en förlängning av revisorernas mandattid
och en utökning av deras antal. Vidare hade motionären framfört tanken
på att revisorerna under vissa förutsättningar skulle kunna avlåta framställningar
direkt till Kungl. Maj :t, varigenom deras ingripanden skulle
kunna nå en i många fall önskvärd snabbare effekt.
Fullmäktige i riksgäldskontoret tillsatte den 24 juli 1947 en kommitté
med uppdrag att efter vidare utredning av frågan rörande riksdagens revisorers
verksamhet till fullmäktige inkomma med förslag i ämnet. Kommittén,
som antog benämningen »1947 års revisionsutredning», har i »Betänkandet
rörande riksdagens revisorers verksamhet» framlagda förslag till
ändringar i de bestämmelser, som reglera riksdagens revisorers verksamhet.
Kommittén har i sitt betänkande framhållit, att statsförvaltningen svällt ut
särskilt under de senaste decennierna. Därför hade det blivit nödvändigt
att inskränka sig till stickprov. Själva räkenskapsgranskningen hade alltmera
skjutits i bakgrunden. De upptagna spörsmålen och framställda anmärkningarna
hade haft en generell eller principiell karaktär och en mera
vidsträckt ekonomisk innebörd och betydelse. Med denna förändrade inställning
beträffande revisionens uppgift vore det därför icke av samma
vikt som förut att räkenskaperna för det budgetår, som granskningen i första
hand avser, vore avslutade när revisorerna sammanträdde. Med anledning
härav har kommittén ansett bestämmelsen i riksdagsordningen § 72
att varje revision skall omfatta ett räkenskapsår böra utgå. Kommittén har
vidare framhållit, att en effektivisering av statsrevisorernas verksamhet vore
påkallad. För att nå detta syfte har kommittén framlagt förslag om att
låta revisorernas verksamhet pågå hela året. Förslaget innebär, att revisorerna
skola väljas inom samma tid som enligt § 36 riksdagsordningen är
stadgad för tillsättande av riksdagens ständiga utskott, d. v. s. inom sex dagar
från riksdagens öppnande, och att revisorerna utöva sin befattning till
dess nytt val av revisorer förrättas. Kommittén har vidare ansett ett fast
kansli behövligt för revisorernas verksamhet. Genom att revisorerna väljas
vid riksdagens början skulle vinnas att kansliet omedelbart kunde påbörja
förberedelserna till revisionen. Enligt kommitténs mening borde revisorerna
ej bindas vid någon bestämd tid för sina sammanträden. I detta
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets betänkande nr 16. 3
sammanhang har kommittén framhållit att den av revisorerna föreslagna
uppdelningen av revisionstiden vore ägnad att förrycka kontinuiteten i
arbetet.
Kommittén har avvisat tanken på en förlängning av revisorernas mandattid
under hänvisning till de skäl häremot som konstitutionsutskottet anförde
(uti. nr 15) vid 1940 års riksdag, nämligen att de fördelar som följa
av en förlängd mandattid kunde ernås genom omval av tidigare revisorer.
Kommittén har även avstyrkt tanken på en utökning av revisorernas antal
under åberopande av de skäl däremot som konstitutionsutskottet anförde
(uti. nr 13) vid 1922 års riksdag, nämligen att det icke vore behövligt
att samtidigt förlänga tiden för revisionsarbetet och öka revisorernas antal.
Eftersom kommittén föreslagit att revisorernas uppdrag skall omfatta hela
året, har den ansett sig kunna åberopa konstitutionsutskottets ovan anförda
skäl mot en utökning av antalet revisorer.
Vad slutligen beträffar frågan om att revisorerna skulle kunna avlåta
framställningar direkt till Kungl. Maj :t, har kommittén icke ansett sig
kunna förorda införande av en sådan bestämmelse, då kommittén ansett,
att riksdagen först bör underrättas om revisorernas beslut och detta sker
genom berättelsen. Revisorerna ha allt fortfarande möjlighet att liksom hittills
under hand vända sig till vederbörande statsråd i frågor, som kräva
omedelbart ingripande.
Fullmäktige i riksgäldskontoret ha i skrivelse den 12 februari 1948 överlämnat
kommitténs betänkande till riksdagen. Enligt protokollsutdrag från
första kammaren den 18 februari och från andra kammaren den 17 februari
1948 ha dessa hänvisat ifrågavarande betänkande, i vad det avsåg förslag till
andrad lydelse av § 72 riksdagsordningen, till konstitutionsutskottet samt
i övrigt till statsutskottet.
Utskottet. I likhet med 1947 års revisionsutredning anser utskottet en
effektivisering av statsrevisorernas verksamhet påkallad. För att nå detta
syfte har kommittén föreslagit, att revisorerna skola väljas inom samma
tid som enligt § 36 riksdagsordningen är stadgad för tillsättande av riksdagens
ständiga utskott, d. v. s. inom sex dagar från riksdagens öppnande,
och skola utöva sin befattning till dess nytt val av revisorer förrättas. Utskottet
har icke något att erinra mot kommitténs förslag härom. Väljas
revisorerna vid riksdagens början vinnes, oåsom kommittén framhållit, att
kansliet omedelbart kan påbörja förberedelserna till revisionen. De skäl,
som av kommittén anförts för borttagande av bestämmelsen i § 72 riksdagsordningen
att varje revision skall omfatta ett räkenskapsår, har utskottet
vidare funnit bärande. Enligt utskottets mening bör härutöver genom
jämkning i lydelsen av § 72, tredje stycket, riksdagsordningen, möjlighet
givas revisorerna att, vid sidan av sin årliga berättelse, till riksdagen
inkomma med framställningar om och när särskild anledning därtill gör det
påkallat. Då statsrevisorernas arbete skall taga sin början redan kort efter
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Konstitutionsutskottets betänkande nr 16.
särskilda fall kunna komma under riksdagens behandling tidigare än nästföljande
år. Utskottet förutsätter, att närmare bestämmelser härom införas
i instruktionen för statsrevisorerna. På grund av vad sålunda anförts får utskottet,
som inhämtat, att statsutskottet i huvudsakliga delar tillstyrkt
kommitténs förslag i vad det hänvisats till samma utskott, hemställa,
att riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling
måtte antaga följande
Förslag
till
ändrad lydelse av § 72 riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)1
§ 72.
A varje lagtima riksdag förordnas
revisorer till ett antal av tolv, vilka
till halva antalet av vardera kammaren
utses, att enligt regeringsformen
och särskild instruktion granska
statsverkets, riksbankens och
riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning. Varje revision skall
omfatta ett räkenskapsår. Revisions
för rättningen tager sin början
å dag, som i instruktionen bestämmes,
och skall inom tre månaders
tid vara fullbordad.
Revisorerna välja — — — äro
lika.
De anmärkningar, som revisorerna
finna sig befogade att i sin berättelse
till riksdagen framställa, skola,
sedan förklaringar däröver inkommit,
av näst följande lagtima riksdag
överlämnas till vederbörande utskotts
granskning och vidare behandling.
§ 72.
Å varje lagtima riksdag förordnas
inom sex dagar efter dess öppnande
revisorer till ett antal av tolv, vilka
till halva antalet av vardera kammaren
utses, att enligt regeringsformen
och särskild instruktion granska
statsverkets, riksbankens och
riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning. Revisor utövar sin
befattning till dess nytt val av revisorer
förrättas.
Revisorerna välja — — — äro
lika.
De anmärkningar, som revisorerna
finna sig befogade att framställa,
skola, sedan förklaringar däröver inkommit,
av riksdagen överlämnas
till vederbörande utskotts granskning
och vidare behandling.
Stockholm den 16 mars 1948.
På konstitutionsutskottets vägnar:
JONES ERIK ANDERSSON.
1 Av 1947 års revisionsutredning föreslagen lydelse:
§ 72.
Å varje lagtima riksdag förordnas inom sex dagar efter dess öppnande revisorer till ett
antal av tolv, vilka till halva antalet av vardera kammaren utses, att enligt regeringsformen
och särskild instruktion granska statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning. Revisor utövar sin befattning till dess nytt val av
revisorer förrättas.
Revisorerna välja ----- äro lika.
De anmärkningar--— vidare behandling.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets betänkande nr 16.
5
Närvarande:
från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson*,
Herlitz, Elmgren, Mattsson, Gustavson, Ernst Hjalmar Nilsson, Englund,
Sjö* och Damström; samt
från andra kammaren: herrar Thorell*, Pettersson i Norregård, Nordström
i Torsby, Nilsson i Göteborg, Norén, Spångberg, Jonsson i Haverö*,
Dickson och Larsson i Stockholm.
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.