Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående ändrad lydelse av 54 § 2, 5 och 7 mom. samt 70 § 1 mom. lagen den 26 november 1920
1948-04-02 · 6 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1948:18, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående ändrad lydelse av 54 § 2, 5 och 7 mom. samt 70 § 1 mom. lagen den 26 november 1920
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.
1
Nr 18.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 54 § 2, 5 och 7 mom. samt 70 §
1 mom. lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen, m. m.
Till konstitutionsutskottets handläggning ha båda kamrarna den 9 mars
1948 hänvisat en av Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten proposition, nr 104,
med nedan intagna förslag till
1) lag angående ändrad lydelse av 54 § 2, 5 och 7 mom. samt 70 § 1 mom.
lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen; samt
2) lag om ändrad lydelse av 35 § 1 inom. kommunala vallagen den 6 juni
1930 (nr 253).
Beträffande motiveringen för ifrågavarande lagförslag får utskottet, i den
mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
den 13 februari 1948.
Röstning å sjukvårdsanstalt.
I syfte att underlätta deltagandet i allmänna val tillkommo år 1942 i fråga
om kommunala val samt år 1944 beträffande val till riksdagens andra kammare
nya bestämmelser om röstningssättet, enligt vilka personer, som å
valdagen vistas utom hemorten, fått möjlighet att då rösta å fast postanstalt
i annat valdistrikt. Reglerna härom återfinnas i 70 § lagen om val till
riksdagen och 35 § kommunala vallagen. Med avseende på röstberättigad,
som vistas å sjukvårdsanstalt och på grund därav är förhindrad att i vanlig
ordning avlämna sin valsedel, innebära dessa bestämmelser, att han -—
frånsett det fall att röstning kan ske genom äkta make — kan utöva sin
rösträtt endast om fast postanstalt finnes vid anstalten och denna är belägen
å annan ort än den, där den sjuke är uppförd i röstlängden. Postanstalter
äro för närvarande inrättade vid flera sanatorier samt ett par
andra, större kroppssjukhus.
Förslag om att bereda sjuka personer möjlighet att utan personlig inställelse
utöva rösträtt vid allmänna val har vid ett flertal tillfällen varit
föremål för behandling såväl inom riksdagen som i samband med sakkunnigutredningar.
Spörsmålet upptogs av 1944 års vallagssakkunniga (SOU 1945: 64 s. 34 ff)
vilka anförde, att det måste anses vara av stor betydelse, att förefintliga
hinder för de röstberättigades möjlighet att utöva sin rösträtt undanröjdes,
1 tiihang till riksdagens protokoll 1948. 5 samt. 2 avd. Nr 18.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.
så långt detta kunde ske utan att valsäkerheten och valhemligheten äventyrades.
Av företagen utredning funno de sakkunniga framgå att en särskild
metod, varigenom samtliga å sjukvårdsanstalter intagna röstberättigade
personer bereddes tillfälle att utöva sin rösträtt, skulle vara förenad med
betydande olägenheter. Då därjämte endast ett förhållandevis ringa antal
personer torde komma att begagna sig av möjligheten att rösta, förklarade
sig de sakkunniga icke kunna tillstyrka att en dylik metod infördes. Skulle
en särskild röstningsmetod för sjuka personer ändock anses böra införas,
syntes detta, såvitt anginge andrakammarval, icke kunna ske utan ändring
av § 24 riksdagsordningen.
Emellertid ansågo de sakkunniga, att ett underlättande för sjuka personer
att utöva sin rösträtt i viss mån kunde åvägabringas utan ändring av
gällande bestämmelser, nämligen genom att inrätta ytterligare postanstalter
å större sjukvårdsanstalter. Enligt upplysningar, som de sakkunniga inhämtat,
kunde postanstalter inrättas även för tillfälligt behov, såsom för
röstmottagning å de dagar då allmänna val ägde rum.
För att sjuka personers deltagande i val skulle i någon mån underlättas,
förordade därför de sakkunniga, att vid kommande allmänna val till andra
kammaren samt av landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktike
tillfälliga postanstalter, avsedda för röstmottagning, efter Iiungl. Maj:ts
bestämmande å valdagen inrättades vid större sjukvårdsanstalter samt att å
dessa intagna personer där finge utöva sin rösträtt även för det fall att sjukvårdsanstalten
vore belägen inom den ort, där de vore uppförda i röstlängd.
I flertalet remissyttranden tillstyrktes förslaget eller lämnades utan erinran.
Vid 1947 års riksdag väcktes motioner (I: 117, 11:90) med yrkande om
anordnande av poströstning vid sjukhus och andra vårdanstalter samt om
ändring i vallagarna. Motionärernas förslag överensstämde i stort sett med
de sakkunnigas men skilde sig i ett par avseenden från detta. Sålunda borde
enligt motionärernas mening tillfällig postanstalt å valdagen inrättas vid
sjukvårdsanstalter oberoende av dessas storlek. Vidare skulle vederbörande
postfunktionär ha att avhämta rösterna i vårdrummen, om läkaren lämnade
tillstånd därtill och den röstande hade sina själsförmögenheter i behåll.
I utlåtande (nr 8) i anledning av motionerna anslöt sig konstitutionsutskottet
till de sakkunnigas skäl för en begränsning av det antal sjukvårdsanstalter,
där poströstning åtminstone tills vidare borde få förekomma. Vidare
förklarade sig utskottet icke kunna biträda motionärernas förslag, att
läkaren i stor utsträckning skulle avgöra frågan, om den sjuke finge rösta
eller ej. Utskottet ville emellertid förorda, att möjlighet att rösta bereddes
å sjukvårdsinrättning intagna, utöver vad för närvarande kunde ske, i anslutning
till de sakkunnigas förslag. På grund därav hemställdes, att riksdagen
ville hos Kungl. Maj :t anhålla om åtgärder i anslutning till nämnda
förslag i syfte att underlätta valdeltagandet för å sjukvårdsanstalten intagna
röstberättigade personer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande nr IS.
3
Utskottets hemställan bifölls av riksdagen (skr. nr 94).
Föredragande departementschefen, som förordar en reform i enlighet med
riksdagens uttalande år 1947, föreslår, dels att vid kommande allmänna val
till andra kammaren samt av landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige
tillfälliga postanstalter —- varunder torde innefattas även avdelningar
av närbelägna fasta postanstalter — å valdagen inrättas vid vissa
sjukvårdsanstalter, dels ock att den som vårdas på sjukvårdsanstalt, där
postanstalt finnes inrättad, skall tillförsäkras rätt att rösta å denna utan
hinder av att sjukvårdsanstalten är belägen å den ort där han är uppförd
i röstlängden. För sistnämnda utvidgning av röstningsmöjligheterna kräves
ändring i vallagarna. Frågan om i vilken omfattning röstmottagning å sjukvårdsanstalt
skall anordnas bör enligt departementschefen få bestämmas av
Kungl. Maj :t.
Registrering av partibeteckningar.
Bestämmelser om registrering av partibeteckningar återfinnas i 54 § lagen
om val till riksdagen. Registret föres i justitiedepartementet, där ansökan
om registrering göres. Frågor om registrering avgöras av chefen för nämnda
departement i närvaro av representanter för banko- och riksgäldsfullmäktige.
På justitiedepartementet ankommer även att kungöra partibeteckningars
registrering eller avförande ur registret samt att meddela utdrag därur,
då andrakammarval skola äga rum.
Genom den nya departementsstadgan, som trädde i kraft den 1 juli 1947,
ha ärenden rörande val till riksdagens kamrar — med undantag av lagstiftningsfrågor
— överflyttats från justitiedepartementet, där de förut handlades,
till inrikesdepartementet. Denna nya ordning har dock icke erhållit
giltighet med avseende på ärendena angående registrering av partibeteckningar,
varom regler såsom nyss nämnts äro givna i lag.
Något sakligt skäl att bibehålla den angivna särställningen för nu ifrågavarande
ärenden lärer enligt departementschefen icke föreligga.
I propositionen förordas därför att vallagens bestämmelser ändras i syfte
att i nu förevarande avseende vinna tillämpning av dessa i fråga om de
fastställda grunderna för arbetsuppgifternas fördelning mellan departementen.
Utskottet biträder det i propositionen framlagda förslaget om anordnande
av röstning å vissa sjukvårdsanstalter, vilket överensstämmer med de
önskemål, som framställdes av 1947 års riksdag. Utskottet finner ej heller
anledning till erinran mot förslaget om överflyttning av registrering av partibeteckningar
till inrikesdepartementet, och hemställer alltså,
att riksdagen med bifall till föreliggande proposition, nr
104, måtte antaga följande
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.
Lag
angående ändrad lydelse av 54 § 2, 5 och 7 mom. samt 70 § 1 mom.
lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen.
Härigenom förordnas, att 54 § 2, 5 och 7 mom. samt 70 § 1 mom. lagen
den 26 november 1920 om val till riksdagen1 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
54
2. Ansökan om registrering av partibeteckning
skall göras skriftligen i
justitiedepartementet, där register
över partibeteckningar föres. Frågor
om registrering avgöras av chefen
för nämnda departement i närvaro av
tre bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland
fullmäktige i riksgäldskontoret.
5. Då partibeteckning registrerats
eller ur registret avförts, skall kungörelse
därom genom justitiedepartementets
försorg på sökandens bekostnad
införas i allmänna tidningarna.
7. När val i hela riket till andra
kammaren skola äga rum, skola i god
tid före valen från justitiedepartementet
till samtliga Konungens befallningshavande
översändas utdrag
ur registret, upptagande varje partibeteckning
som är registrerad på
grund av ansökan, vilken gjorts, om
valen förrättas på grund av bestämmelsen
i 17 § 1 mom. riksdagsordningen,
senast den 1 augusti närmast
före valen samt, om valen förrättas
på grund av Konungens förordnande
jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen,
senast femte dagen efter det
§•
2. Ansökan om registrering av partibeteckning
skall göras skriftligen i
inrikesdepartementet, där register
över partibeteckningar föres. Frågor
om registrering avgöras av chefen
för nämnda departement i närvaro av
tre bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland
fullmäktige i riksgäldskontoret.
5. Då partibeteckning registrerats
eller ur registret avförts, skall kungörelse
därom genom inrikesdepartementets
försorg på sökandens bekostnad
införas i allmänna tidningarna.
7. När val i hela riket till andra
kammaren skola äga rum, skola i god
tid före valen från inrikesdepartementet
till samtliga Konungens befallningshavande
översändas utdrag
ur registret, upptagande varje partibeteckning
som är registrerad på
grund av ansökan, vilken gjorts, om
valen förrättas på grund av bestämmelsen
i 17 § 1 mom. riksdagsordningen,
senast den 1 augusti närmast
före valen samt, om valen förrättas
på grund av Konungens förordnande
jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen,
senast femte dagen efter det
1 Senaste lydelse av 54 § se SFS 1935: 256 (jfr 1944: 84) och av 70 § se SFS 1944: 84.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18. 0
(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
förordnandet givits. Vid varje beteck- förordnandet givits. Vid varje beteckning
skall angivas det parti, för vil- ning skall angivas det parti, för vilket
registreringen skett, samt par- ket registreringen skett, samt partiets
enligt 6 mom. anmälda ombud, tiets enligt 6 mom. anmälda ombud.
Anmäles till---------
70
1. Är någon på grund av vistelse
å annan ort inom riket förhindrad
att utöva sin rösträtt vid valförrättningen
för det valdistrikt, där han är
i röstlängden uppförd, må han å valdagen
avlämna valsedel, avseende valet
i valkretsen dit nämnda distrikt
bör, å fast postanstalt.
--i registerutdragen.
§.
1. Är någon på grund av vistelse
å annan ort inom riket förhindrad
att utöva sin rösträtt vid valförrättningen
för det valdistrikt, där han är
i röstlängden uppförd, må han å valdagen
avlämna valsedel, avseende valet
i valkretsen dit nämnda distrikt
hör, å fast postanstalt. Den som vårdas
å sjukvårdsanstalt inom riket,
vid vilken postanstalt finnes inrättad,
må å valdagen där avlämna valsedel,
som nyss sagts, ändock att
sjukvårdsanstalten är belägen å den
ort, där han är i röstlängden uppförd.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1948.
Lag
om ändrad lydelse av 35 § 1 mom. kommunala vallagen
den 6 juni 1930 (nr 253).
Härigenom förordnas, att 35 § 1 mom. kommunala vallagen den 6 juni
19301 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
35 §.
1 mom. Är någon på grund av vis- 1 mom. Är någon på grund av vistelse
å annan ort inom riket förhind- telse å annan ort inom riket förhindrad
att utöva sin rösträtt vid valför- rad att utöva sin rösträtt vid valförrättning
för det valdistrikt, där han rättning för det valdistrikt, där han
är i röstlängden uppförd, må han å är i röstlängden uppförd, må han å
1 Senaste lydelse se SFS 1042: 177.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.
(Gällande lydelse.)
valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i valkretsen dit nämnda distrikt
hör, å fast postanstalt.
(Föreslagen lydelse.)
valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i valkretsen dit nämnda distrikt
hör, å fast postanstalt. Den som
vårdas å sjukvårdsanstalt inom riket,
vid vilken postanstalt finnes inrättad,
må å valdagen där avlämna
valsedel, som nyss sagts, ändock att
sjukvår dsanstalt en är belägen å den
ort, där han är i röstlängden uppförd.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1948.
Stockholm den 2 april 1948.
På konstilutionsutskottets vägnar:
JONES ERIK ANDERSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson,
Karl August Johanson, Herlitz, Elmgren, Björck, Mattsson, Gustavson*,
Hällgren och Sandberg; samt
från andra kammaren: herrar Thorell*, von Friesen, Nilsson i Göteborg*,
Nolin, Norén, Spångberg, Håstad, Edberg* och Gustafsson i Bogla.
* Ej närvarande vid justeringen.
Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
481369
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:123 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion med förslag till ändrad lydelse av § 16 regeringsformen. s. 11 i texten