Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning av det nuvarande valsystemet i syfte att bereda större plats för s. k. personval.

2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1948:19, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning av det nuvarande valsystemet i syfte att bereda större plats för s. k. personval.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10.

I

Nr 19.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

angående utredning av det nuvarande valsystemet i

syfte att bereda större plats för s. k. personval.

Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 105, av herr Persson, Karl, hemställes, »att riksdagen måtte anhålla

om skyndsam utredning av det nuvarande valsystemet i syfte att bereda

större plats för s. k. personval i enlighet med vad i motionen anförts».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Det proportionella valsätt, som infördes i Sverige år 1909, byggde på

partiet som det grundläggande momentet i valet. Förslag om frångående

eller förändringar i detta valsätt ha vid flera tillfällen varit föremål för

riksdagens prövning. Sålunda ha motionsvis förslag väckts om införande

av majoritetsval i enmansvalkretsar, och vid några tillfällen ha önskemål

framförts om ett valsätt, som möjliggjorde röstning i första hand på vissa

personer.

De s. k. proportionsvalsakkunniga, vilka i anledning av bland annat en

utav 1918 års lagtima riksdag avlåten skrivelse (nr 113) år 1919 tillsattes

med uppgift att utreda och föreslå de ändringar i det då gällande proportionella

valsättet, som för avhjälpande av bristerna i detsamma kunde anses

påkallade, upptogo i sitt år 1921 avgivna betänkande II till behandling frågan

om införande av en personmetod. De sakkunniga tillerkände en personmetod

bestämda ideella företräden framför en partimetod men funno hela

frågan om personmetoder vara allt för litet genomdebatterad såväl principiellt

som tekniskt för att förutsättningarna för definivt framläggande av

förslag i sådan riktning skulle vara för handen. De sakkunniga påpekade

även, att en personmetod skulle kunna tänkas föra till ett rakt motsatt resultat

mot det åsyftade eller till en än större makt för partiledningarna vid

valet än vad fallet vore vid tillämpningen av en partimetod. Samverkan

mellan väljare tillhörande en viss meningsriktning måste nämligen vid en

personmetod konstitueras genom gemensamma kandidatnamn i stället för

som vid en partimetod genom anslutning till visst parti (gemensam partibeteckning

eller anmäld samverkan mellan olika listor), och den vid en

partimetod möjliga friheten att inom ett parti rösta på vilka kandidater som

helst utan att riskera mandat för partiet försvunne eller minskades vid en

personmetod.

Vid 1924 och 1929 års riksdagar väcktes motioner med begäran om utredning

rörande möjligheten att bygga de allmänna valen på en metod som

i högre grad möjliggjorde direkt personval. Med hänvisning till vad härom

1 Riltnny till riksdagens protokoll 1948. 5 samt. 2 avd. Nr 19.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 19.

anförts i proportionsvalsakkunnigas betänkande avstyrkte konstitutionsutskottet

motionerna (uti. 1924/21, 1929/9), vilka ej heller föranledde någon

riksdagens åtgärd.

I nu förevarande motion föreslås utredning rörande åtgärder, som kunna

bereda ökad möjlighet för väljarna att taga hänsyn till vederbörande kandidats

personliga kvalifikationer. Utskottet finner de uppslag i detta avseende,

som framförts i motionen, knappast ägnade att främja angivna

syfte. Den av motionären ifrågasatta ordningen, enligt vilken den röstande

skulle kunna medelst förprickning angiva den kandidat, på vilken han önskar

rösta, skulle, såvitt utskottet kan finna, icke bereda större möjlighet

till personval än den som redan gällande valmetod erbjuder. Därtill kommer,

att det bleve vanskligt att utforma regler för röstsammanräkningen

och att denna i varje fall måste bliva svåröverskådlig. Ej heller de uppslag

motionären i övrigt framkastar — att en väljare skulle kunna rösta på parti

utan att rösta på person samt att fraktionsbeteckningen och möjligheten att

uppställa personlig suppleant skulle avskaffas — skulle enligt utskottets

mening tjäna motionärens syfte; i vissa avseenden lära de väl till och med

kunna verka i motsatt riktning. Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den S april 1948.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson*, Gottfrid Karlsson,

Karl August Johanson, Herlitz, Elmgren, Mattsson, Hällgren, Bror

Nilsson, Englund* och Damström; samt

från andra kammaren: herrar Thorell*, Pettersson i Norregård, von

Friesen, Nilsson i Göteborg*, Nolin, Norén, Spångberg*, Jonsson i Haverö

och fru Björck.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1948. Ktingl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

481311

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.