Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning av det nuvarande valsystemet i syfte att bereda större plats för s. k. personval.
2 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1948:19, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning av det nuvarande valsystemet i syfte att bereda större plats för s. k. personval.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10.
I
Nr 19.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion
angående utredning av det nuvarande valsystemet i
syfte att bereda större plats för s. k. personval.
Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 105, av herr Persson, Karl, hemställes, »att riksdagen måtte anhålla
om skyndsam utredning av det nuvarande valsystemet i syfte att bereda
större plats för s. k. personval i enlighet med vad i motionen anförts».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Det proportionella valsätt, som infördes i Sverige år 1909, byggde på
partiet som det grundläggande momentet i valet. Förslag om frångående
eller förändringar i detta valsätt ha vid flera tillfällen varit föremål för
riksdagens prövning. Sålunda ha motionsvis förslag väckts om införande
av majoritetsval i enmansvalkretsar, och vid några tillfällen ha önskemål
framförts om ett valsätt, som möjliggjorde röstning i första hand på vissa
personer.
De s. k. proportionsvalsakkunniga, vilka i anledning av bland annat en
utav 1918 års lagtima riksdag avlåten skrivelse (nr 113) år 1919 tillsattes
med uppgift att utreda och föreslå de ändringar i det då gällande proportionella
valsättet, som för avhjälpande av bristerna i detsamma kunde anses
påkallade, upptogo i sitt år 1921 avgivna betänkande II till behandling frågan
om införande av en personmetod. De sakkunniga tillerkände en personmetod
bestämda ideella företräden framför en partimetod men funno hela
frågan om personmetoder vara allt för litet genomdebatterad såväl principiellt
som tekniskt för att förutsättningarna för definivt framläggande av
förslag i sådan riktning skulle vara för handen. De sakkunniga påpekade
även, att en personmetod skulle kunna tänkas föra till ett rakt motsatt resultat
mot det åsyftade eller till en än större makt för partiledningarna vid
valet än vad fallet vore vid tillämpningen av en partimetod. Samverkan
mellan väljare tillhörande en viss meningsriktning måste nämligen vid en
personmetod konstitueras genom gemensamma kandidatnamn i stället för
som vid en partimetod genom anslutning till visst parti (gemensam partibeteckning
eller anmäld samverkan mellan olika listor), och den vid en
partimetod möjliga friheten att inom ett parti rösta på vilka kandidater som
helst utan att riskera mandat för partiet försvunne eller minskades vid en
personmetod.
Vid 1924 och 1929 års riksdagar väcktes motioner med begäran om utredning
rörande möjligheten att bygga de allmänna valen på en metod som
i högre grad möjliggjorde direkt personval. Med hänvisning till vad härom
1 Riltnny till riksdagens protokoll 1948. 5 samt. 2 avd. Nr 19.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 19.
anförts i proportionsvalsakkunnigas betänkande avstyrkte konstitutionsutskottet
motionerna (uti. 1924/21, 1929/9), vilka ej heller föranledde någon
riksdagens åtgärd.
I nu förevarande motion föreslås utredning rörande åtgärder, som kunna
bereda ökad möjlighet för väljarna att taga hänsyn till vederbörande kandidats
personliga kvalifikationer. Utskottet finner de uppslag i detta avseende,
som framförts i motionen, knappast ägnade att främja angivna
syfte. Den av motionären ifrågasatta ordningen, enligt vilken den röstande
skulle kunna medelst förprickning angiva den kandidat, på vilken han önskar
rösta, skulle, såvitt utskottet kan finna, icke bereda större möjlighet
till personval än den som redan gällande valmetod erbjuder. Därtill kommer,
att det bleve vanskligt att utforma regler för röstsammanräkningen
och att denna i varje fall måste bliva svåröverskådlig. Ej heller de uppslag
motionären i övrigt framkastar — att en väljare skulle kunna rösta på parti
utan att rösta på person samt att fraktionsbeteckningen och möjligheten att
uppställa personlig suppleant skulle avskaffas — skulle enligt utskottets
mening tjäna motionärens syfte; i vissa avseenden lära de väl till och med
kunna verka i motsatt riktning. Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den S april 1948.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson*, Gottfrid Karlsson,
Karl August Johanson, Herlitz, Elmgren, Mattsson, Hällgren, Bror
Nilsson, Englund* och Damström; samt
från andra kammaren: herrar Thorell*, Pettersson i Norregård, von
Friesen, Nilsson i Göteborg*, Nolin, Norén, Spångberg*, Jonsson i Haverö
och fru Björck.
* Ej närvarande vid justeringen.
Stockholm 1948. Ktingl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
481311
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.