Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande valkretsindelningen vid landstingsmannaval.

1948-02-12 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1948:2, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande valkretsindelningen vid landstingsmannaval.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.

3

Nr 2.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om ändrade bestämmelser rörande valkretsindelningen

vid landstingsmannaval.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr

216 i första kammaren av herr Mannerskantz, och nr 349 i andra kammaren

av herr Nilsson i Göingegården m. fl. hemställes, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t ville anhålla, att Kungl. Maj :t måtte verkställa utredning

rörande en sådan valkretsindelning vid landstingsmannaval att hela landstingsområdet

vid sammanräkning komme att behandlas som en eller eventuellt

två valkretsar samt därefter till riksdagen inkomma med förslag i

ämnet».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

I fråga om landstingsområdes indelning i valkretsar gälla enligt landstingslagen

följande bestämmelser:

För varje valkrets utses —- oavsett dess folkmängd — en landstingsman

och därutöver efter folkmängden en landstingsman för varje fullt tal av

5 000. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets. Vid landstingsområdes indelning

i valkretsar skall — med i det följande angivna undantag — iakttagas,

att för varje valkrets komma att utses minst 5 och högst 9 landstingsmän.

Stad, vars folkmängd utgör minst 15 000, bildar en valkrets. Stad

med mindre folkmängd än 15 000 förenas med annan stad eller andra städer

eller, då särskilda skäl därtill föranleda, med angränsande landsbygd till en

valkrets. I valkrets, som utgöres endast av städer, skall folkmängden uppgå

till minst 15 000. Delar av samma stad må icke ingå i olika valkretsar. Valkretsindelningen

på landsbygden verkställes, där så lämpligen kan ske, efter

domsaga, tingslag eller härad, men eljest efter kommuner. Där bildande av

valkrets enligt angivna bestämmelser skulle vålla synnerlig olägenhet, må

område med mindre invånarantal utgöra valkrets. Sådan valkrets skall dock

— om landsbygd däri ingår — ha en folkmängd av minst 10 000, samt i vad

angår landsbygden — utgöras av domsaga eller av ett eller flera tingslag

eller härad.

Indelningen i valkretsar jämte antalet landstingsmän, som skall utses för

varje valkrets, fastställes av landstinget. Förslag till indelning skall avgivas

av länsstyrelsen, sedan landstingsområdets kommuner beretts tillfälle att

yttra sig.

I syfte att ernå större proportionell rättvisa vid landstingsmannavalen gjordes

år 1926 de redan tidigare för andrakammarvalens vidkommande införda

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.

bestämmelserna om s. k. valteknisk samverkan tillämpliga jämväl å förstnämnda

val.

Vid samma års riksdag väcktes förslag med syfte att vid landstingsmannavalen

tillförsäkra de olika partierna mandat i förhållande till deras röstetal

inom landstingsområdet i dess helhet. Motionen i ämnet avslogs av riksdagen

efter hemställan av konstitutionsutskottet, som i sitt utlåtande (nr 23) i

ämnet framhöll att de skäl, som talade mot införande av ett utjämningsförfarande

vid valen till andra kammaren (jfr utskottets uti. nr 22 samma år)

i huvudsak syntes äga giltighet även beträffande de kommunala valen. Detta

uttalande skärptes vid behandlingen år 1928 av en motion med motsvarande

innehåll. Utskottet framhöll nämligen då (uti. nr 31), att det •— liksom år

1926 —- funnit de skäl, som talade mot införande av ett utjämningsförfarande

vid valen till andra kammaren, i huvudsak äga giltighet, »till och

med i högre grad», gentemot införande av ett sådant förfarande vid landstingsmannaval.

Riksdagen avslog också ifrågavarande motion.

Motioner med samma syfte väcktes sedermera vid 1935, 1936 och 1937 års

riksdagar. Vid samtliga tillfällen avstyrktes de av konstitutionsutskottet samt

avslogos av riksdagen. I sitt utlåtande (nr 8) i ämnet sistnämnda år anförde

utskottet, att något behov av sådana lagändringar, att ökad proportionalitet

möjliggjordes vid dessa val, icke kommit till uttryck inom landstingen själva

och icke heller syntes föreligga, — landstingen hade nämligen hittills icke

funnit skäl begagna den möjlighet, som enligt landstingslagen förefunnes,

att uppdela landstingsområdena i så litet antal valkretsar som möjligt med

högsta möjliga antal landstingsmän i varje.

I motioner vid 1938 års riksdag hemställdes härefter bl. a. om utredning

rörande sådana ändringar i landstingslagens bestämmelser om valkretsindelning,

att landstingsvalkrets som regel icke borde få göras mindre än att den

vore berättigad att välja minst 7 landstingsmän och ej större än att den

skulle vara berättigad utse högst 13 landstingsmän. Med anledning härav

framhöll utskottet i sitt utlåtande (nr 11) bl. a. att gällande bestämmelser

i flertalet fall icke utgjorde hinder för en förstoring av de mindre landstingsvalkretsarna.

Under hänvisning tillika till vad utskottet tidigare anfört och

med framhållande av att alltfort betydande meningsmotsättningar gjorde

sig gällande i frågan, ansåg utskottet tiden icke inne för en ändring av gällande

bestämmelser på förevarande område. Utskottet avstyrkte förty motionen.

Riksdagen avslog också densamma.

Slutligen har ifrågavarande spörsmål vid 1941 års riksdag ånyo framförts

motionsvis. Utskottet avstyrkte även då (uti. nr 19) förslaget under hänvisning

till vad utskottet tidigare anfört emot en ändring för det dåvarande av

bestämmelserna om landstingsvalkretsarnas storlek. Riksdagen avslog motionerna.

Några nya sakskäl för en framställning i motionernas syfte ha ej anförts

i desamma. Med hänsyn härtill anser sig utskottet kunna inskränka sig till

att avstyrka bifall till nu föreliggande förslag under hänvisning till sina

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.

5

tidigare uttalanden i ämnet och med särskilt understrykande av att landstingen

hittills i regel ej funnit skäl uppdela landstingsområdena i så litet

antal valkretsar som möjligt med högsta antal landstingsmän i varje; antalet

landstingsvalskretsar ökade till och med med fyra från 1942 till 1946

års landstingsmannaval. Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 februari 1948.

På konstitutionsutskottets vägnar:

JONES ERIK ANDERSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson,

Ström*, Karl August Johanson, Elmgren, Björck*, Mattsson, Lindén*,

Gustavson och Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Hallén*, Thorell, Pettersson i Norregård,

Nordström i Torsby*, von Friesen, Nolin*, Norén, Jonsson i Haverö*, Dickson*

och fru Svedberg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Björck, Gustavson, Arrhén, Thorell, von Friesen, Nolin och Dickson,

som inom utskottet yrkat, att utskottet måtte tillstyrka de föreliggande

motionerna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.