Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående visst förtydligande av lagen om val till riksdagen.

1948-05-07 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1948:22, Utlåtande i anledning av väckt motion angående visst förtydligande av lagen om val till riksdagen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

1

Nr 22.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

angående visst förtydligande av lagen om val till riksdagen.

Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 214, av herr Näsgård hemställes, »att riksdagen måtte för sin del

besluta sådant förtydligande av lagen om val till riksdagen, att den omständigheten

att innehavare av ordinarie plats å s. k. spaltad valsedel avsagt sig

kandidatur icke skall medföra att för denne uppfört efterträdarnamn uteslutes

från placering vid röstsammanräkning för utseende av efterträdare

till riksdagsman, som avgått före valperiodens utgång; samt att vederbörande

utskott måtte uppgöra förslag till erforderliga lagtextändringar».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I 15 § tredje stycket lagen om val till riksdagen stadgas, att varje valsedel

må å sedelns vänstra sida upptaga högst två namn utöver det antal riksdagsmän

valet avser. Namnen skola uppföras vart för sig i de särskilda rummen

och gälla själva riksdagsmannavalet samt, i den mån namnen därvid

icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt avgången riksdagsman. För efterträdarevalet

må dessutom i motsvarande rum å sedelns högra sida uppföras

högst två namn för vart och ett av de för själva riksdagsmannavalet upptagna

namnen. Upptager rum å sedelns högra sida två namn, skola de förekomma

det ena under det andra.

Om förtärandet vid ny röstsammanräkning bestämmes i 21 §:

Där någon, som blivit vald till riksdagsman, vid valtillfället avsäger sig

uppdraget, skall valförrättaren genast företaga ny röstsammanräkning inom

det parti, för vilket den avgångne blivit våld. Blev den avgångne vald för

flera partier, skall sammanräkningen ske inom det parti, från vilket plats

först tilldelades honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka

gällde för den avgångnes namn vid den sammanräkning, då namnet tillldelades

plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande

av att namn å någon, som blivit genom valet utsedd till riksdagsman, anses

såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn, som står främst

av de för den avgångne riksdagsmannen särskilt upptagna efterträdarenamnen,

eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva riksdagsmannavalet,

som står främst å sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes, det

namn som står främst bland samtliga efterträdarenamnen å sedeln. Den, som

erhållit högsta rösttalet, är vald i den avgångnes ställe.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. 2 avd. Nr 22.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

Skulle jämväl sålunda utsedd riksdagsman vid valtillfället avsäga sig

uppdraget, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya sammanräkningen

såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar, som gällde för den

först avgångnes namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i

ordningen.

Ifrågavarande bestämmelser tillkommo år 1921 (prop. nr 353, konstitutionsutskottets

uti. nr 49 med därvid fogad reservation, riksdagens skrivelse

nr 320). Till grund för lagstiftningen låg proportionalvalsakkunnigas betänkande

den 18 april 1921 del II. I frågan om principerna för ny röstsammanräkning

uttalade de sakkunniga (s. 63):

Skulle alltså å en valsedel den mot en föreslagen riksdagsmans namn svarande

ersättarerutan icke vara ifylld, tillräknas rösten vid ersättarevalet liksom

nu den av de förut till riksdagsmän ej valde, vilkens namn för själva

riksdagsmannavalet står främst å sedeln. Samma skulle bliva förhållandet,

ifall till ersättare för viss riksdagsman utsetts en i motsvarande ersättareruta

uppförd person och, efter det denne avsagt sig uppdraget eller eljest avgått,

även övriga i vederbörande ersättareruta eventuellt förefintliga namn på

liknande sätt förbrukats. Skulle nu den för själva riksdagsmannavalet upptagne,

som stode närmast vid ersättarevalet, av någon anledning icke kunna

utses till efterträdare, kunde det måhända synas riktigast att, för den händelse

den mot hans namn svarande ersättarerutan blivit ifylld, vid uträkningen

övergå till denne. Vi hava emellertid föreslagit, att man i stället fortsätter

nedåt sedelns vänstra sida, sålunda på samma sätt som nu. Det kan

vara ovisst, vilket tillvägagångssätt som mest överensstämmer med valnämndens

intentioner; det gäller ju allt fortfarande ersättare icke för bäraren av

det sist omnämnda namnet å vänstra sidan utan för den ursprungligen avgångne.

För det tänkbara fall, att, efter uttömmandet av den mot den avgångnes

namn svarande ersättarerutan, jämväl namnen å vänstra sidan blivit i och

för uträkning av ersättare förbrukade, föreslås, att turen kommer till de återstående

ersättarenamnen i den ordning, vari de förekomma å valsedeln.

Vid ny röstsammanräkning den 29 december 1947 för utseende av efterträdare

till avgången ledamot av första kammaren tillämpades i Östergötlands

län vallagens regler sålunda, att A, som på valsedeln under den först

avgångne upptagits som namn för själva riksdagsmannavalet och som ingivit

avsägelse före sammanräkningen, betraktades som obefintlig. Det för honom

särskilt upptagna efterträdarenamnet på valsedelns högra sida, B, ansågs

likaledes obefintligt, varför nästa å ordinarie plats upptagna kandidat,

C, utsågs till ledamot av första kammaren. Över länsstyrelsens beslut anfördes

besvär, med yrkande att B måtte utses till riksdagman. Regeringsrätten

uttalade i utslag den 9 februari 1948 över besvären att, »enär vid röstsammanräkning

för utseende av ny efterträdare åt den, som valts till ledamot

av riksdagens första kammare, valsedels röstvärde, om namn för själva riksdagsmannavaret

finnes å valsedeln, icke må tillgodoräknas annat efterträdarenamn

än sådant, som särskilt upptagits för den först avgångne, och länsstyrelsen

förty rätteligen förfarit, lämnar Kungl. Maj :t besvären utan bifall».

I regeringsrättens avgörande har i anslutning till förarbetena till lagen om

val till riksdagen fastslagits, att ersättareval alltid avser utseende av efter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

3

trädare till den ursprungligen valde riksdagsmannen. Det är alltså till skillnad

mot vad motionären antagit utan betydelse om i tur stående efterträdare,

vilken upptagits såsom namn för själva riksdagsmannavalet, ingivit avsägelse

före ny röstsammanräkning eller ej. I det i motionen angivna fallet

kunde de å valsedeln upptagna personliga suppleanterna med undantag för

den ursprungligen valde riksdagsmannens komma i fråga först sedan de för

själva riksdagsmannavalet upptagna namnen förbrukats. Den av motionären

förordade ordningen skulle enligt utskottets uppfattning ingalunda bättre

tillgodose valmännens intentioner än nu gällande regler. Härtill kommer,

att regeringsrättens utslag undanröjt den tvekan rörande bestämmelsernas

tolkning som tidigare kunnat råda. Utskottet avstyrker därför en lagändring

i motionens syfte och hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 maj 1948.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Karl August Johanson,

Herlitz, Elmgren, Björck*, Mattsson, Lindén*, Hällgren*, Bror Nilsson

och Thun; samt

från a n d r a kammaren: herrar Hallén, Nolin*, Norén*, Kyling, Spångberg,

Dickson*, Hansson i Skediga*, fru Svedberg* och herr Larsson i Stockholm.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.