Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående tillämpningen av lagen rörande ny indelning av riket i borgerliga kommuner.

3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1948:29, Utlåtande i anledning av väckt motion angående tillämpningen av lagen rörande ny indelning av riket i borgerliga kommuner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29.

Nr 29.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

angående tillämpningen av lagen rörande ny indelning

av riket i borgerliga kommuner.

Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 217, av herr Holmbäck hemställes, »att riksdagen antingen i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller, att Kungl. Maj :t vid handhavandet av

lagen den 21 juni 1946 rörande indelning av riket i borgerliga kommuner

och i samband därmed stående lagstiftning icke ville — annat än i fall då

alldeles särskilda skäl föreligga — fatta beslut om ändring i rikets kommunala

indelning med giltighet från sådan tidpunkt att val till fullmäktigeförsamlingar

behöva äga rum under år 1949; eller ock antager lagbestämmelser

för att nå detta syfte».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Under förarbetena till 1946 års lag rörande ny indelning av riket i borgerliga

kommuner framhöll kommunindelningskommittén angelägenheten

av att indelningsändringarna genomfördes så snart ske kunde. Även i propositionen

(nr 236) i ämnet till 1946 års riksdag uttalades att indelningsändringarna

borde genomföras så snabbt som möjligt, men att de med hänsyn

till de omfattande förberedelsearbetena icke torde kunna träda i kraft

förrän den 1 januari 1950. Konstitutionsutskottet framhöll härom i sitt av

riksdagen godkända utlåtande (nr 19), att hur önskvärt det än vore att

nyindelningarna kunde avslutas vid en tidigare tidpunkt än den 1 januari

1950, detta av praktiska skäl knappast torde vara genomförbart.

I ett svar den 25 maj på en av herr Larsson i Luttra gjord interpellation

angående tidpunkten för den nya kommunindelningens ikraftträdande

hänvisade chefen för inrikesdepartementet statsrådet Mossberg till vad

som under förarbetena anförts rörande tidpunkten för genomförandet av

den nya kommunindelningen. Statsrådet konstaterade emellertid, att det

av rent praktiska skäl icke läte sig göra att låta reformen gå i verkställighet

den 1 januari 1950. Med hänsyn till den omfattande och tidsödande

granskning av förslagen, som måste göras, hade kammarkollegium beräknat

att redovisning av de sista länen icke kunde äga rum förrän omkring

den 1 januari 1950. Att börja tillämpa den nya indelningen den 1 januari

1950 vore alltså omöjligt. Det hade därför i första hand gällt att undersöka

huruvida reformen skulle kunna genomföras den 1 januari 1951. Ikraftträdandet

måste nämligen ske vid ett kalenderårsskifte.

En fördel med denna tidpunkt hade varit, framhöll statsrådet Mossberg

vidare, att valen till de nya kommunerna komme att äga rum samma år

som allmänna kommunval skola hållas. Valen till de nya kommunerna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29.

3

hade dock då icke kunnat hållas på den i kommunala vallagen bestämda

dagen för allmänna kommunalval, alltså tredje söndagen i september. Om

val hölles på ordinarie valdag, skulle nämligen valresultaten icke föreligga

— åtminstone i vissa län — förrän under senare hälften av oktober. Därefter

skulle fullmäktige sammanträda för val av styrelser och nämnder.

Dessa styrelser och nämnder hade sedan att upprätta sina specialstater,

vilket med hänsyn till att det här komme att gälla helt nya kommunala

enheter måste bliva en tidsödande procedur. Därefter skulle kommunalnämnden

granska specialstaterna och uppgöra huvudstaten, vilken skulle

antagas av fullmäktige. Slutligen skulle skattemyndigheterna underrättas

om utdebiteringens storlek. Allt detta kunde icke medhinnas inom laga

tid, om val förrättades i september. Valet måste alltså flyttas tillbaka till

annan tidpunkt. Detta skulle då gälla även landstingsvalet om man icke

avsåge att separera detta från kommunvalet.

Statsrådet Mossberg framhöll vidare att varken augusti eller juli vore

lämpliga valmånader med hänsyn till därunder infallande skördearbete och

semesterledigheter. I stort sett samma skäl kunde anföras mot ett val i

juni månad, som vore olämpligt även ur den synpunkten, att tiden för valförberedelserna

bleve ganska kort. Kungl. Maj :ts beslut i indelningsfrågan

kunde nämligen för det län som komme att behandlas sist föreligga allra

tidigast omkring den 1 april 1950. Statsrådet hade därför kommit till den

slutsatsen, att ikraftträdandet lämpligen borde framflyttas till den 1 januari

1952. Valen till de nya kommunerna syntes då kunna förrättas på den ordinarie

valdagen i september 1950. Härigenom bortfölle olägenheterna av

val på annan dag än den ordinarie samtidigt som tillräckligt med tid vunnes

för reformens praktiska förberedelsearbete. De nu löpande fullmäktigemandaten

upphörde med utgången av år 1950. Rätteligen skulle man behöva

hålla ännu ett val detta år, nämligen för utseende av fullmäktige för

år 1951 i de av reformen berörda kommunerna. Denna olägenhet torde

kunna undvikas genom att den löpande mandatperioden förlängdes ett år.

I övriga kommuner skulle valet ske i sedvanlig ordning. Statsrådet Mossberg

uttalade slutligen att för nästa års riksdag torde förslag böra framläggas

till de ändringar i gällande lagstiftning, som påkallades av reformens

genomförande efter dessa linjer.

Under hänvisning till att syftemålet med förevarande motion skulle bliva

tillgodosett genom en lagstiftning av den innebörd, varom chefen för inrikesdepartementet

ställt i utsikt en proposition till nästa års riksdag, får utskottet

hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den It juni 1948.

På konstitutionsutskottets vägnar:

JONES ERIK ANDERSSON.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Karl August Johanson,

Herlitz*, Elmgren*, Mattsson, Sandberg*, Bror Nilsson, Sjö, Damström

och Holmbäck; samt

från andra kammaren: herrar von Friesen*, Nilsson i Göteborg, Norén,

Kyling, Spångberg*, Hansson i Skediga, Hseggblom* och fru Svedberg*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

482014

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.