Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrad tid för lagtima landstingsmöte m. m.

1948-02-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1948:3, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrad tid för lagtima landstingsmöte m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3.

Nr 3.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående ändrad tid för lagtima landstingsmöte

m. m.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr

144 i första kammaren av herr Lundqvist m. fl. och nr 238 i andra kammaren

av herr Skantze m. fl. hemställes, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte hemställa om att frågan om framflyttning av tiden för lagtima

landstingsmöte samt frågan om landstingens möjligheter att sammanträda

till urtima möte måtte hänskjutas till 1946 års kommunallagskommitté

för utredning och förslag till därav betingade ändringar i lagen den

20 juni 1924 om landsting».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Till lagtima möte sammanträder landstinget utan särskild kallelse varje

år den första måndagen i september månad. I regel bör förslag, för att kunna

komma under landstingets behandling, senast den 15 juli vara avlämnat

till landstingets expedition, dock må förvaltningsutskott jämväl efter

nämnda tid men ej senare än 14 dagar före början av landstingets möte

väcka dylikt förslag. Till landstinget i behörig ordning inkomna förslag skola,

såvitt ske kan, minst åtta dagar före mötets början översändas till länsstyrelsen

och samtliga landstingsmän.

Till urtima möte sammanträder landstinget endast i de fall, då Konungen

omedelbart eller på framställning av länsstyrelsen därom förordnar eller

att sådant möte för handläggning av vissa bestämda ärenden beslutas av tre

fjärdedelar av landstingets på lagtima möte såsom närvarande antecknade

medlemmar. — Urtima möte, som av landstinget beslutes, må ej äga rum

förr än minst två månader efter det lagtima möte avslutats.

Traktamente under landstingets möte må icke utgå för längre tid än tio

dagar i följd, räknat från mötets början.

Besvär till Konungen över landstingets beslut skola ingivas till länsstyrelsen

inom sextio dagar från den dag, landstinget avslutats.

Vad först angår den väckta frågan om önskvärdheten av lagtima landstingsmötes

framflyttande till oktober månader må erinras om att enligt

1862 års landstingsförordning gällde, att ordinarie landstingsmöte skulle

äga rum den måndag i september månad, som landstinget självt bestämde.

Efter en år 1910 vidtagen ändring i förordningen skulle landstinget sammanträda

varje år den andra eller den tredje måndagen i september månad,

allt efter som landstinget en gång för alla bestämde.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3.

7

I samband med Kungl. Maj :ts förslag till 1919 års riksdag rörande införande

av en gemensam valdag på hösten, alternerande för valen till andra

kammaren och landstingsinannavalen, upptogs till behandling spörsmålet

om ett tillbakaflyttande av tidpunkten för landstingsmötes början. Departementschefen

anförde härutinnan bl. a. att man av naturliga skäl borde tillse,

att valdagen icke komme att förläggas allt för nära tiden för landstingssammanträdena.

Iiungl. Maj :t föreslog av denna anledning sådan ändring av

landstingsförordningen, att lagtima landstings sammanträde skulle begynna

den första måndagen i september månad. Förslaget tillstyrktes av utskottet

(uti. nr 21) och godtogs av riksdagen.

De s. k. kommunalförfattningssakkunniga, vilkas år 1923 avgivna betänkande

lades till grund för Kungl. Maj :ts förslag till 1924 års riksdag rörande

ny landstingslag, anförde i nu förevarande avseende bl. a., att de sakkunniga,

med hänsyn till vikten av att landstingets förvaltningsutskott erhölle

nödigt tidsutrymme för ärendenas beredning, övervägt frågan om tiden för

början av landstingsmöte. Härvid hade de sakkunniga utgått från att en

framflyttning av tiden för mötets början till en senare tidpunkt än den då

gällande — första måndagen i september — icke trots att starka skäl talade

för en sådan ändring, för det dåvarande kunde genomföras. Ett förläggande

av mötet till oktober månad måste medföra antingen att landstingsskatten

icke, såsom dittills, kunde debiteras och uppbäras i sammanhang med kronoskatlen,

eller ock att debitering och uppbörd av denna skatt skulle verkställas

cirka en månad senare än vad vid tiden för betänkandets avgivande

gällde. Vederbörande departementschef anslöt sig till de sakkunnigas mening

i denna fråga. Konstitutionsutskottet (uti. nr 30) hade icke någon erinran

att framställa. Riksdagen godtog också Kungl. Maj :ts förslag.

Vad härefter angår det i motionerna berörda spörsmålet om upphävande

av bestämmelsen i landstingslagen om begränsning till tio dagar av rätten

till traktamentsersättning under landstingsmöte må erinras om att enligt

den ursprungligen gällande regeln ett lagtima möte icke finge annat än

efter beslut i särskild ordning räcka längre än sex helgfria dagar. Genom

en år 1912 beslutad lagändring erhöllo de landstingsmän, vilka icke bodde å

den ort, där landstinget sammanträdde, rätt till dagtraktamente; stadgandet

om tidsbegränsningen blev dock oförändrat till år 1919. Den modifikation,

som då vidtogs, innebar allenast att landstinget fick rätt att utöver de ordinarie

sex dagarna under viss förutsättning förlänga sin samvaro med högst

fyra helgfria dagar. Nu gällande bestämmelser infördes i samband med

landstingslagens tillkomst år 1924.

Enligt 1802 års landstingsförordning kunde — liksom nu — landstinget

sammanträda till urtima möte endast i de fall, att sådant för handläggning

av vissa bestämda ärenden beslutades av tre fjärdedelar av landstingets på

lagtima möte såsom närvarande antecknade medlemmar eller ock Kungl.

Maj :t omedelbart eller på framställning av länsstyrelsen därom förordna
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3.

de. I denna bestämmelse föreslogo kommunalförfattningssakkunniga ett sådant

tillägg, att jämväl förvaltningsutskottet skulle för vissa bestämda

ärenden kunna besluta urtima mötes sammankallande, dock endast under

förutsättning att utskottets beslut härom vore enhälligt. Såsom ytterligare

säkerhet mot ett otillbörligt utnyttjande av den för förvaltningsutskottet

sålunda föreslagna rätten hade föreskriften kompletterats med en bestämmelse,

att till behandling av förslag om dylikt möte samtliga utskottsledamöter

skulle kallas med angivande, att vid utskottets sammanträde sådan

fråga skulle förekomma. En dylik rätt syntes enligt de sakkunnigas mening

i själva verket allenast vara att betrakta som en naturlig följd därav,

att landstingsförvaltningen i förvaltningsutskottet erhållit ett centralt organ

med förutsättningar att handhava ledningen av densamma. I vissa remissyttranden

över de sakkunnigas förslag i denna del anfördes, att de

sakkunniga till stöd för en rätt för förvaltningsutskottet att besluta om

urtima möte icke anfört tillräckliga grunder. Skulle förvaltningsutskottet

anse anledning föreligga till inkallande av landstinget, syntes sådant lämpligast

kunna åvägabringas på det sätt, att förvaltningsutskottet däirom

gjorde framställning antingen direkt hos Kungl. Maj :t eller ock till länsstyrelsen

med begäran att denna måtte utverka Kungl. Maj :ts förordnande

om urtima landstings inkallande. Departementschefen anslöt sig till vad

sålunda anförts emot de sakkunnigas förslag i denna del. Konstitutionsutskottet

(uti. nr 30) och riksdagen voro av samma mening, varför gällande

bestämmelser — som nyss anmärkts — ej avvika från vad som härutinnan

gällde i 1862 års landstingsförordning.

Enligt vad utskottet inhämtat har svenska landstingsförbundet i skrivelse

den 15 september 1947 till 1946 års kommunallagskommitté hemställt,

att kommittén måtte under sitt utredningsarbete beakta vissa i skrivelsen

närmare angivna förslag till ändring av landstingslagen, vilka i

sak sammanfalla med de i förenämnda motioner väckta spörsmålen. Kommitténs

avsikt är att till utredning upptaga de i förbundets förevarande

skrivelse berörda frågorna. Utskottet, som förväntar att denna utredning

slutföres snarast möjligt, anser sig fördenskull kunna avstyrka bifall till

en skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om utredning i ämnet. Utskottet

hemställer alltså,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 februari 1948.

På konstitutionsutskottets vägnar:

JONES ERIK ANDERSSON.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson,

Ström*, Karl August Johanson, Elmgren, Björck*, Mattsson, Linden*,

Gustavson och Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Hallén*, Thorell, Pettersson i Norregård,

Nordström i Torsby*, Nolin*, Norén, Jonsson i Haverö*, Dickson*,

Johnsson i Stockholm och fru Svedberg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.