Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av § I regeringsformen.
1948-02-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1948:4, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av § I regeringsformen.
Dokumentets text
10
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4.
Nr 4.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
ändrad lydelse av § I regeringsformen.
Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 1, av herrar Nerman och Ström hemställes, att riksdagen såsom
vilande för vidare grundlagsenlig behandling ville antaga följande såsom
»föreslagen lydelse» betecknade ändring av § 4 regeringsformen:
Förslag
till
ändrad lydelse av § 4 regeringsformen.
(Gällande lydelse)
Konungen äger att allena styra riket
på det sätt, denna regeringsform
föreskriver; inhämte dock, i de fall,
här nedanföre stadgas, underrättelse
och råd av ett statsråd, vartill Konungen
kallar och utnämner kunnige,
erfarne, redlige och allmänt
aktade, infödde svenske medborgare
av den rena evangeliska läran. Ej
må de, som äro i rätt upp- och nedstigande
skyldskap, ej heller syskon
eller äkta makar på en gång vara
ledamöter av statsrådet.
(Föreslagen lydelse)
Konungen äger att allena styra
riket på det sätt, denna regeringsform
föreskriver; inhämte dock, i de
fall, här nedanföre stadgas, underrättelse
och råd av ett statsråd, vartill
Konungen kallar och utnämner
kunnige, erfarne, redlige och allmänt
aktade, infödde svenske medborgare.
Ej må de, som äro i rätt
upp- och nedstigande skyldskap, ej
heller syskon eller äkta makar, på
en gång vara ledamöter av statsrådet.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Spörsmålet om statsrådens bekännelse till den rena evangeliska läran har
tidigare varit föremål för riksdagens uppmärksamhet.
Sålunda uttalade konstitutionsutskottet år 1913 i anledning av väckta motioner
i sitt av riksdagen godkända utlåtande, nr 26, att det ur principiell
synpunkt näppeligen läte försvara sig att för statsrådsämbetena fasthålla
vid en fordran, som eljest i stort sett övergivits. En förändring av § 4 krävde
emellertid enligt utskottet att hänsyn toges till bestämmelserna i §§ 28 och
39—43 regeringsformen. Enahanda synpunkter anfördes av konstitutionsutskottet
(uti. nr 7) vid 1918 års riksdag i anledning av väckt motion om
ändring av §§ 4 och 28 regeringsformen.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4.
11
I betänkande avgivet av 1925 års religionsfrihetssakkunniga (SOU 1927:
13) föreslogs, att bestämmelsen i § 4 regeringsformen om statsråds bekännelse
till den rena evangeliska läran skulle utgå, samtidigt som till § 28
skulle föras ett stadgande, att chef för statsdepartement, till vilket kyrkolagsärendena,
kyrkoärendena eller ärendena angående religionsundervisningen
i skolorna höra skulle vara medlem av svenska kyrkan. Betänkandet
föranledde icke någon lagstiftningsåtgärd.
År 1943 tillkallade Kungl. Maj :t den s. k. dissenterlagskommittén, i vars
direktiv uttryckligen ingick att upptaga även nu förevarande spörsmål. Enligt
vad utskottet inhämtat har också frågan om statsrådens bekännelse till
den rena evangeliska läran varit föremål för omprövning inom kommittén,
vars betänkande kan förväntas under innevarande år.
Med hänsyn till nu anförda förhållande saknar utskottet anledning tillstyrka
en grundlagsändring i motionens syfte och hemställer alltså,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 12 februari 1948.
På konstitutionsutskottets vägnar:
JONES ERIK ANDERSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson,
Ström*, Karl August Johanson, Elmgren, Mattsson, Lindén’, Gustavson,
Arrhén och Holmbäck*; samt
från andra kammaren: herrar Hallén*, Thorell, Pettersson i Norregård,
Nordström i Torsby*, Nolin*, Norén, Jonsson i Haverö*, Johnsson i Stockholm,
Dickson* och fru Svedberg.
Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.