Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av § I regeringsformen.

1948-02-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1948:4, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av § I regeringsformen.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4.

Nr 4.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

ändrad lydelse av § I regeringsformen.

Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 1, av herrar Nerman och Ström hemställes, att riksdagen såsom

vilande för vidare grundlagsenlig behandling ville antaga följande såsom

»föreslagen lydelse» betecknade ändring av § 4 regeringsformen:

Förslag

till

ändrad lydelse av § 4 regeringsformen.

(Gällande lydelse)

Konungen äger att allena styra riket

på det sätt, denna regeringsform

föreskriver; inhämte dock, i de fall,

här nedanföre stadgas, underrättelse

och råd av ett statsråd, vartill Konungen

kallar och utnämner kunnige,

erfarne, redlige och allmänt

aktade, infödde svenske medborgare

av den rena evangeliska läran. Ej

må de, som äro i rätt upp- och nedstigande

skyldskap, ej heller syskon

eller äkta makar på en gång vara

ledamöter av statsrådet.

(Föreslagen lydelse)

Konungen äger att allena styra

riket på det sätt, denna regeringsform

föreskriver; inhämte dock, i de

fall, här nedanföre stadgas, underrättelse

och råd av ett statsråd, vartill

Konungen kallar och utnämner

kunnige, erfarne, redlige och allmänt

aktade, infödde svenske medborgare.

Ej må de, som äro i rätt

upp- och nedstigande skyldskap, ej

heller syskon eller äkta makar, på

en gång vara ledamöter av statsrådet.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Spörsmålet om statsrådens bekännelse till den rena evangeliska läran har

tidigare varit föremål för riksdagens uppmärksamhet.

Sålunda uttalade konstitutionsutskottet år 1913 i anledning av väckta motioner

i sitt av riksdagen godkända utlåtande, nr 26, att det ur principiell

synpunkt näppeligen läte försvara sig att för statsrådsämbetena fasthålla

vid en fordran, som eljest i stort sett övergivits. En förändring av § 4 krävde

emellertid enligt utskottet att hänsyn toges till bestämmelserna i §§ 28 och

39—43 regeringsformen. Enahanda synpunkter anfördes av konstitutionsutskottet

(uti. nr 7) vid 1918 års riksdag i anledning av väckt motion om

ändring av §§ 4 och 28 regeringsformen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4.

11

I betänkande avgivet av 1925 års religionsfrihetssakkunniga (SOU 1927:

13) föreslogs, att bestämmelsen i § 4 regeringsformen om statsråds bekännelse

till den rena evangeliska läran skulle utgå, samtidigt som till § 28

skulle föras ett stadgande, att chef för statsdepartement, till vilket kyrkolagsärendena,

kyrkoärendena eller ärendena angående religionsundervisningen

i skolorna höra skulle vara medlem av svenska kyrkan. Betänkandet

föranledde icke någon lagstiftningsåtgärd.

År 1943 tillkallade Kungl. Maj :t den s. k. dissenterlagskommittén, i vars

direktiv uttryckligen ingick att upptaga även nu förevarande spörsmål. Enligt

vad utskottet inhämtat har också frågan om statsrådens bekännelse till

den rena evangeliska läran varit föremål för omprövning inom kommittén,

vars betänkande kan förväntas under innevarande år.

Med hänsyn till nu anförda förhållande saknar utskottet anledning tillstyrka

en grundlagsändring i motionens syfte och hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 februari 1948.

På konstitutionsutskottets vägnar:

JONES ERIK ANDERSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson,

Ström*, Karl August Johanson, Elmgren, Mattsson, Lindén’, Gustavson,

Arrhén och Holmbäck*; samt

från andra kammaren: herrar Hallén*, Thorell, Pettersson i Norregård,

Nordström i Torsby*, Nolin*, Norén, Jonsson i Haverö*, Johnsson i Stockholm,

Dickson* och fru Svedberg.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.