Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om visst tillägg till 1 § lagen rörande ng indelning av riket i borgerliga kommuner.

1948-02-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1948:6, Utlåtande i anledning av väckt motion om visst tillägg till 1 § lagen rörande ng indelning av riket i borgerliga kommuner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6.

1

Nr 6.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

om visst tillägg till 1 § lagen rörande ng indelning av

riket i borgerliga kommuner.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 247, av herr Ståhl m. fl. hemställes, »att riksdagen beslutar antaga

ett tillägg till Lag rörande ny indelning av riket i borgerliga kommuner,

den 21 juni 1946, 1 §, av följande innebörd: Dock må sammanläggning icke

ske mot befolkningens uttalade mening i de fall, då nuvarande kommun

därav skulle lida mer avsevärt ekonomiskt men, då den nybildade kommunen

skulle få sitt förvaltningscentrum förlagt till tätort belägen i annan

kommun, eller då kommunen på grund av stort ytinnehåll och geografiska

betingelser i övrigt skulle bli uppenbart svåradministrerad; samt att vederbörande

utskott måtte utarbeta härför lämpad lagtext».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I 1946 års lag rörande ny indelning av riket i borgerliga kommuner föreskrives,

att en allmän översyn av kommunindelningen i riket skall äga rum

i syfte att möjliggöra genomförandet av en med hänsyn till de kommunala

förvaltningsuppgifternas omfattning och beskaffenhet samt förhållandena

i övrigt lämplig indelning av riket i borgerliga kommuner. Vid indelningsändring

i anledning av översynen må, när förhållandena därtill föranleda,

kommuner sammanläggas utan hinder av vad eljest är stadgat om villkor

för ändring i kommunal indelning. Vidare innehåller lagen bestämmelser

om sättet för sammanläggningsförfarandet. Sedan varje länsstyrelse verkställt

utredning i ämnet uppgöres ett preliminärt förslag till indelning av

länet i kommuner. Över förslaget inhämtas yttrande från de av sammanläggningarna

berörda kommunerna samt från landstingens förvaltningsutskott.

Härefter översändas de i anledning av yttrandena eventuellt överarbetade

förslagen till kammarkollegiet. Kammarkollegiet har att, efter den ytterligare

utredning som kan visa sig erforderlig, överlämna förslagen med eget utlåtande

till Kungl. Maj :t, som beslutar i de särskilda indelningsärendena.

I enlighet med de av 1946 års riksdag (skr. nr 340) godkända riktlinjerna

för indelningsarbetet gäller vidare, att två av Kungl. Maj :t utsedda personer

med praktisk erfarenhet från kommunalt arbete ingå i den avdelning

av kollegiet, som handlägger dessa ärenden. Ytterligare deltager en av Kungl.

Maj:t utsedd representant för varje län vid beredningen inom kammarkollegiet

av de förslag, som röra länet.

Enligt riktlinjerna för den kommunala nyindelningens genomförande skall

eftersträvas en kommunstorlek å omkring 3 000 invånare med en minimi
1

Bihang till riksdagens protokoll 1948. S samt. 2 avd. Nr 6—S.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6.

gräns på 2 000 invånare. Såsom skatteunderlag räknades med lägst 8 000—

10 000 kronor. I såväl propositionen i ämnet (nr 236/1946) som i konstitutionsutskottets

av riksdagen godkända utlåtande (nr 19) framhölls emellertid,

att de allmänna grunderna för den nya kommunindelningen ej alltid

kunde följas med hänsyn till de skiftande betingelserna i vissa fall.

Konstitutionsutskottet uttalade härom:

Ehuru utskottet som ovan sagts ansluter sig till tanken på en fixerad minimigräns,

vill utskottet, bland annat i anledning av ovan angivna motioner,

betona, att denna gräns icke kan bliva undantagslös. Icke blott ökommuner

eller kommuner med jämförliga kommunikationssvårigheter kunna bilda

undantag från minimiregeln, utan även i andra fall, där mera betydande

olägenheter skulle uppkomma genom en sammanslagning, böra avvikelser

från den uppställda regeln kunna äga rum. Huruvida en kommun med

mindre invånarantal än 2 000 kan anses äga förutsättning att på ett tillfredsställande

sätt fylla de anspråk, som böra ställas på en kommunal förvaltnings-

och självstyrelseenhet, må i förekommande fall prövas med hänsyn

tagen icke blott till befolkningstal och skatteunderlag utan även till

andra faktorer såsom geografiska betingelser, bebyggelser och kommunikationsförhållanden,

existerande indelningar, befintligheten av lämpligt beläget

administrativt centrum, de ekonomiska och kulturella förbindelsernas

inriktning m. in. I de fall då fråga uppkommer om sammanläggning av stad

eller köping med landskommun bör vid ställningstagande till ifrågasatt indelningsändring

särskild hänsyn tagas till de speciella omständigheter, som

därvid kunna tala för bibehållandet av gällande indelning.

Nödvändigheten av hänsynstagande till ortsbefolkningens mening betonades

likaledes av utskottet, som yttrade:

Att såsom flertalet motionärer framhållit, nödig hänsyn skall tagas till

förefintligheten av en utpräglad folkmening har klargjorts genom uttalanden

av kommittén och föredraganden. Utskottet anser det självklart, att

hänsyn tages till en bestämd folkmening inom berörda kommuner så långt

detta är förenligt med reformens huvudsyfte och i de enskilda fallen en

lämplig indelning kan åstadkommas. Införandet av vetorätt för kommunerna

gentemot indelningsförslag är däremot enligt utskottets mening icke förenligt

med förslagets karaktär av allmän reglering.

För att underlätta genomförandet av nyindelningen och undanröja olägenheter

under övergångstiden hade kommunindelningskommittén föreslagit

utgivandet av s. k. övergångsbidrag, en anordning, vartill departementschefen

och riksdagen anslöto sig. Kommittén hade härom uttalat:

Att övergångsbidrag icke bör utgå för mindre skattehöjningar som ur anpassningssynpunkt

äro av ringa betydelse är självfallet. Överstiger den genom

kommunsammanslagningen vållade skattehöjningen icke 50 öre, synes sådant

bidrag icke böra ifrågakomma. Redan genom en sådan rimlig begränsning

skulle det stora flertalet kommuner vara uteslutna från utjämningsförfarandet.

Övergångsbidraget bör efter Ivungl. Maj :ts bestämmande i varje

särskilt fall i samband med förordnandet om sammanslagningen anpassas

så, att skatteökningen för skattedragarna inträder successivt med högst 50

öre vartannat år. Anledning att tillämpa mindre ökning än 50 öre vartannat

år, torde endast undantagsvis förekomma. Efter sådana grunder kan en

skatteskillnad av högst 3 kronor avvecklas under en tioårsperiod. Då skatteskillnaderna

mera sällan torde uppgå till två kronor, torde övergångsbidra
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6.

3

gen i regel kunna upphöra tidigare än efter tio år. I enstaka undantagsfall

kan det emellertid tänkas, att den beräknade skatteskillnaden uppgår till

mer än 3 kronor. I sådana fall torde Kungl. Maj :t i samband med förordordnandet

om indelningsändringen böra — med hänsyn till de mer eller

mindre ömmande omständigheter som kunna föreligga — bestämma huruvida

ytterligare övergångsbidrag må utgå. Bidrag bör icke utan mycket starka

skäl utsträckas över en tioårsperiod. Maximering av den periodiska höjningen

till 50 öre per tvåårs intervall samt intet bidrag efter tio år torde

vara fördelaktigare för kommunen än högre maximum eller kortare intervall.

De av motionärerna i vissa fall befarade ekonomiska konsekvenserna av

sammanläggningarna torde icke behöva uppkomma med hänsyn till de sistberörda

övergångsbidragen. Vad angår frågan om förläggandet av de nybildade

kommunernas förvaltningscentrum bestämmes detta av kommunerna

själva, varför föreskrifter härom icke kunna lämnas av indelningsmyndigheterna.

Till spörsmålet om undantag från de allmänna indelningsgrunderna

i anledning av geografiska förhållanden och kommunikationer inom

kommunerna, har riksdagen såsom ovan visats tagit ställning vid angivandet

av riktlinjerna för sammanläggningarna. Indelningsarbetet har vidare fortskridit

därhän, att flertalet länsstyrelser ingivit sina förslag till kammarkollegiet.

Ett tillägg till 1946 års indelningslag i den av motionärerna föreslagna

lydelsen skulle följaktligen kunna föranleda osäkerhet om tolkningen

av förut givna direktiv rörande sammanläggningsarbetet. Dessutom ankommer

det i sista hand på Kungl. Maj :t att vid prövningen av indelningsförslagen

tillse, att de av riksdagen godkända grunderna iakttagas, enligt

vilka vederbörlig hänsyn skall tagas till sådana lokala förhållanden, som

böra föranleda undantag från de allmänna indelningsreglerna utan att reformens

huvudsyfte därigenom förfelas.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 februari 1948.

På konstitutionsutskottets vägnar:

JONES ERIK ANDERSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson,

Karl August Johanson, Hjalmar Nilsson*, Björck*, Mattsson, Gustavson,

Hällgren, Sandberg* och Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Thorell, Pettersson i Norregård, von

Friesen*, Nilsson i Göteborg*, Nolin, Norén, Spångberg, fru Björck, herr

Haeggblom och fru Svedberg.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.