Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga, dels ock i ämnet väckta motioner.

1948-06-09 · 33 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1948:1, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

1

Nr 1.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning med provisoriska

bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga,

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 9 april 1948 dagtecknad proposition, nr 207, har Kungl.

Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogat förslag till förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden

för vissa värnpliktiga.

Förslaget är av följande lydelse:

Förslag

till

Förordning

med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden

för vissa värnpliktiga.

Härigenom förordnas, att beträffande utbildningstiden för dels de värnpliktiga,

som påbörjat eller påbörja första tjänstgöring eller tjänstgöring i en

följd efter den 31 mars 1948, dels ock de värnpliktiga i övrigt, beträffande vilka

Kungl. Maj:t sådant förordnar, skola tills vidare gälla följande avvikelser från

bestämmelserna i 27 § 1 mom. värnpliktslagen.

1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen föreskriven tjänstgöring skall förkortas

med nittio dagar på det sätt att, där ej Konungen beträffande värnpliktiga

avsedda för handräckningstjänst annat bestämmer,

armén eller kustartilleriet tilldelad värnpliktig skall fullgöra första tjänstgöring

under tvåhundrasjuttio dagar samt repetitions- och efterutbildningsövningar

enligt bestämmelserna i angivna lagrum samt

flottan eller flygvapnet tilldelad värnpliktig skall fullgöra tjänstgöring i

en följd i trehundrasextio dagar.

2. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom. D värnpliktslagen avses, skail fullgöra

tjänstgöring under sammanlagt högst femhundrafyrtio dagar.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1—mo 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. (> sand. 2 avd. Nr 1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

Genom denna förordning upphäves förordningen den 30 maj 1947 (nr 228)

rörande förkortning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga. Beträffande

utbildningstiden för värnpliktig, som varit underkastad bestämmelserna i sistnämnda

förordning och å vilken den nya förordningen icke blir tillämplig,

skola dock den äldre förordningens bestämmelser fortfarande gälla.

Vidare ha förelagts riksdagen dels en proposition, nr 206, angående vissa

frågor rörande försvarets organisation, dels ock en proposition, nr 208, angående

vissa anslag till materielanskaffning för försvaret för budgetåret

1948/49 in. m.

I anledning av propositionen nr 207 ha inom riksdagen väckts fem motioner,

nämligen motionerna i första kammaren nr 360 av herr von Heland

m. fl., nr 369 av herr Ewerlöf m. fl. och nr 370 av herr Anderson, Axel Ivar,

m. fl. och motionerna i andra kammaren nr 532 av herr Skoglund i Doverstorp

m. fl. och nr 533 av herr Edberg m. fl.

I anledning av propositionerna nr 207 och nr 208 ha inom riksdagen väckts

två motioner, nr 371 i första kammaren av herr Bergvall m. fl. och nr 534 i

andra kammaren av herr Ohlin m. fl.

I anledning av propositionen nr 206 har inom riksdagen väckts bland andra

en motion, nr 530, av herrar Håstad och Lindberg.

Propositionen nr 207 samt motionerna 1: 360, 1: 369, I: 370, II: 532 och

II: 533 ha hänvisats till lagutskott och tilldelats andra lagutskottet.

Propositionerna nr 206 och 208 ha hänvisats till statsutskottet.

Motionerna I: 371 och II: 534 ha, såvitt angår propositionen nr 207, hänvisats

till lagutskott och tilldelats andra lagutskottet samt i övrigt till statsutskottet.

Motionen II: 530 har hänvisats till statsutskottet.

Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet ha

till behandling i sammansatt stats- och andra lagutskott hänskjutits dels

propositionen nr 207 samt motionerna I: 360, I: 369, I: 370, II: 532 och II: 533,

dels motionerna I: 371 och II: 534, såvitt angår propositionen nr 207, dels

ock motionen II: 530 i vad motionen icke avser frågan om anslag.

I motionerna I: 369 och II: 532, vilka äro likalydande, har hemställts, »att

riksdagen ville besluta att under budgetåret 1948/49 de provisoriska bestämmelser

rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga, vilka antagits av

1947 års riksdag, fortfarande skola äga tillämpning».

I motionen I: 370 har gjorts en hemställan av enahanda innehåll som i

de nyssnämnda båda motionerna.

I motionerna I: 360 och II: 533, vilka äro likalydande, har hemställts, »att

riksdagen måtte uttala, dels att i enlighet med 1945 års försvarskommittés

förslag från och med år 1949 ett övningsuppehåll på två månader i den första

tjänstgöringen för de värnpliktiga skall göras, dels att möjlighet bör beredas

att för innevarande år utöver det av statsrådet och chefen för försvarsdepar
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 3

tementet föreslagna övningsuppehållet på 14 dagar medge ytterligare ledighet

för värnpliktiga för skördehjälp åt jordbruket».

i motionerna I: 371 och II: 534, vilka äro likalydande, har, såvitt här är

i fråga, framhållits angelägenheten av att det med nuvarande ordning under

vissa tider av året otillfredsställande läget i beredskapsavseende uppmärksammas

och att möjligheterna att avhjälpa de förefintliga svagheterna tagas

under skyndsamt övervägande senast i samband med de förslag till definitiva

bestämmelser om övningstidens längd, som departementschefen förebådat,

samt hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 207 måtte

beakta de av motionärerna framställda synpunkterna och önskemålen.

I motionen 11:530 har, såvitt nu är i fråga, hemställts, »ätt riksdagen i

samband med behandlingen av försvarspropositionen måtte, därest den första

tjänstgöringen nedsättes till nio månader, besluta att vid armén en femtedel

av värnpliktskontingenten uttages för tre månaders utbildning till gruppchefer».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i propositionen nr 207

framlagda författningsförslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionänema

andragit till stöd för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse

därför icke lämnas i det följande, hänvisa till propositionen och motionerna.

I. Gällande bestämmelser.

Enligt 1941 års värnpliktslag (SFS 1941:967 ) är utbildningstiden för

värnpliktiga i allmänhet 450 dagar, däri inberäknat tid för i vederbörlig ordning

anbefallda övningsuppehåll.

Såsom närmare framgår av 27 § 1 mom. A värnpliktslagen fullgöres tjänstgöringen

av armén eller kustartilleriet tilldelad värnpliktig med en första

tjänstgöring, i en följd eller i två omgångar, om 360 dagar, två repetitionsövningar

om vardera 30 dagar samt en efterutbildningsövning om likaledes

30 dagar. Flottan tilldelad värnpliktig fullgör tjänstgöringen antingen i en

följd eller ock med en första tjänstgöring om 420 dagar. Av flygvapnet tilldelad

värnpliktig fullgöres tjänstgöringen med en första tjänstgöring om 360

dagar, en repetitionsövning om 60 dagar eller två dylika övningar om vardera

30 dagar samt en efterutbildningsövning om 30 dagar.

Beträffande värnpliktiga i handräckningstjänst äger Konungen besluta om

annan fördelning av den angivna utbildningstiden.

I 27 § 1 mom. B—D meddelas bestämmelser rörande fortsatt utbildning

m. m. för vissa särskilda kategorier av värnpliktiga. Sålunda är värnpliktig,

som uttagits för utbildning till officer eller underofficer vid armén eller kustartilleriet

eller till underofficer vid flygvapnet, skyldig att, utöver den i det

föregående angivna tjänstgöringstiden, efter första tjänstgöringens avslutande

fullgöra fortsatt tjänstgöring, för utbildning till officer under högst 360 dagar

och för utbildning till underofficer under högst 180 dagar. Vidare äro marinen

tilldelade värnpliktiga med viss angiven utbildning skyldiga att undergå

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande ni 1.

fortsatt utbildning under en tid av 120 dagar, fördelade på två repetitionsövningar

om vardera 60 dagar. Slutligen ha särskilda bestämmelser meddelats

rörande värnpliktiga som idka studier för utbildning till läkare, tandläkare,

apotekare, veterinär eller ingenjör m. fl. Värnpliktiga av dessa kategorier

kunna sålunda åläggas fullgöra fortsatt tjänstgöring under högst 180

dagar, varjämte Kungl. Maj:t äger förordna, att den för värnpliktiga i allmänhet

föreskrivna tjänstgöringstiden om 450 dagar skall, med rätt till avbrott

för studiernas fullföljande, fullgöras med dels soldat- och befälsutbildning,

dels fackutbildning och facktjänstgöring.

Enligt beslut av 1947 års riksdag (propositionen nr 227; riksdagens skrivelse

nr 259) har genom förordningen den 30 maj 1947 (nr 228) förordnats

om en provisorisk förkortning av utbildningstiden för värnpliktiga med 30

dagar.

Förkortningen innebär, att armén, kustartilleriet eller flygvapnet tilldelad

värnpliktig skall fullgöra första tjänstgöring under 330 dagar och att

flottan tilldelad värnpliktig skall fullgöra tjänstgöring i en följd under 420

dagar eller första tjänstgöring under 390 dagar. Flygvapnet tilldelad värnpliktig

fullgör en repetitionsövning om 30 dagar i omedelbar anslutning till

första tjänstgöringen. För värnpliktiga, som idka studier för utbildning till

läkare m. fl., har föreskrivits en sammanlagd tjänstgöring av högst 600 dagar.

De provisoriska bestämmelserna rörande förkortning av utbildningstiden

ha erhållit tillämpning å samtliga värnpliktiga, som påbörjat första tjänstgöring

eller tjänstgöring i en följd efter den 31 mars 1947, och därjämte på

vissa värnpliktiga, som inryckt till tjänstgöring tidigare.

II. Utbildningsfrågans behandling vid 1947 års riksdag.

Vid anmälan av propositionen 1947:227 framhöll föredragande departementschefen,

statsrådet Vougt, att en avkortning av övningstiden för värnpliktiga

icke borde få medföra en kvalitativ försämring av utbildningsresultatet

och att för utbildningen sålunda även i fortsättningen borde uppställas

i stort sett samma mål som före avkortningen. Fn effektivisering av utbildningen

vore därför erforderlig om en förkortning av övningstiden skulle

genomföras. Departementschefen hänvisade till att i sådant syfte under det

senaste året vissa försök bedrivits inom olika delar av försvaret och förutskickade

att försöken komme att intensifieras och därvid bedrivas efter flera

olika riktlinjer. Bland annat skulle undersökas i vad mån de värnpliktigas

intresse av en förkortad utbildningstid kunde utnyttjas för att vinna ett

snabbare utbildningsresultat. En på en gång snabb och effektiv utbildning

syntes icke kunna vinnas utan att de värnpliktiga bringades att i ökad omfattning

själva medverka till resultatet. Att lösa denna uppgift framträdde

som särskilt angeläget under trycket av de svårigheter som bristen på arbetskraft

hade skapat för produktionen i vårt land. Att för försvarets del icke

toges i anspråk större del av de produktiva åldrarnas tid och arbetskraft än

nödvändigt vore tedde sig sålunda som ett nationalekonomiskt önskemål,

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

vilket krävde uppmärksamhet i väl så hög grad som kravet på budgetekonomiska

besparingar.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 30 underströk andra lagutskottet

vikten av att för försvarets vidkommande icke toges i anspråk större andel

av de produktiva åldrarnas tid och arbetskraft än som vore oundgängligen

nödvändigt ur försvarssynpunkt. En omsorgsfull hushållning särskilt med

den unga arbetskraften vore nödvändig icke blott med hänsyn till det aktuella

allmänna bristläget på arbetsmarknaden utan även på grund av den

under de närmaste åren fortgående sammankrympningen av de årskullar, som

efter hand skulle träda ut i produktionslivet. Det syntes därför utskottet

vara av vikt, att alla möjligheter prövades att genom utbildningens rationalisering

förkorta utbildningstiden, utan att för den skull det militära utbildningsresultatet

kvalitativt försämrades.

III. Utredning av utbildningsfrågan.

Den 30 maj 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt försvarsgrenscheferna att enligt

till statsrådsprotokollet antecknade direktiv verkställa utredning rörande värnpliktsutbildningens

närmare utformning inom ramen för en ytterligare förkortad

utbildningstid. Till utgångspunkt för utredningarna skulle tagas en

inom 1945 års försvarskommitté diskuterad utbildningstid om sammanlagt 12

månader. En redogörelse för de av departementschefen för utredningsarbetet

givna direktiven har lämnats å s. G—7 i propositionen nr 207. I anledning

av uppdraget ha försvarsgrenscheferna avgivit utredningar i ämnet, chefen för

armén och chefen för flygvapnet den 29 samt chefen för marinen den 27

november 1947.

I sitt den 25 november 1947 dagtecknade betänkande med förslag angående

försvarets organisation (SOU 1947:72 och 73) har även 1945 års försvarskommitté

avgivit vissa förslag rörande de värnpliktigas utbildning.

Över utredningarna och betänkandet ha yttranden avgivits av olika myndigheter

och organisationer.

IV. Innehållet i utredningarna, remissyttrandena och propositionen.

A. Allmänt.

1945 års försvarskommitté.

Kommittén har uttalat sin anslutning till vad departementschefen och

andra lagutskottet uttalat vid riksdagsbehandlingen av utbildningsfrågan 1947.

Kommittén har förklarat, att den för sin del kommit till den övertygelsen, att

det borde vara möjligt att — utan uppgivande av kravet på i stort sett bevarad

effektivitet — genom rationalisering av utbildningen åtminstone tills vidare

påtagligt minska övningstiden. Kommittén utginge från att det med hänsyn

till önskvärdheten såväl att bibehålla de värnpliktiga vid de dem en gång bibringade

färdigheterna som att lära dem hantera materiel av nytillkommande

typer måste anses lämpligt att liksom nu för huvuddelen av de värnpliktiga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

föreskriva repetitionsövningar om sammanlagt 60 dagar. Minskningen av övningstiden

syntes kommittén böra ske genom förkortande av första tjänstgöringen

och genom slopande av efterutbildningsövningen.

Beträffande första tjänstgöringen har försvarskommittén i anslutning till

det nyss anförda räknat med att den därmed avsedda utbildningen skulle

kunna bibringas vederbörande på en tid av 9 månader. För flygvapnets del

hade gjorts gällande, att det, om enbart utbildningssynpunkten tillmättes betydelse,

vore möjligt att med bibehållna utbildningsmål begränsa första

tjänstgöringens längd till 71/* månader. En förutsättning därför vore dock,

att flygvapnet, som hade ett kontinuerligt behov av värnpliktig arbetskraft

för bland annat flygmaterielens betjänande och vård, med hänsyn därtill tilldelades

en avsevärt större värnpliktskontingent. Då betydande olägenheter

enligt kommitténs uppfattning vore förenade härmed, fann kommittén icke

skäl att för flygvapnet tilldelade värnpliktiga föreslå tjänstgöringens längd

annorlunda än för flertalet övriga värnpliktiga.

Vid utarbetandet av sitt förslag fann försvarskommittén sig böra utgå från

att den totala tjänstgöringstiden för flertalet värnpliktiga skulle minskas till

11 månader (330 dagar). Härigenom beräknades vissa svårigheter uppstå beträffande

flottans beredskap. Dessa syntes dock med en lämplig uppdelning

av de värnpliktiga i inryckningsomgångar kunna i stort sett motverkas.

Den av försvarskommittén förutsatta övningstiden avses skola fullgöras i

följande ordning:

a) För huvuddelen av armén eller kustartilleriet tilldelade värnpliktiga, inberäknat

dem som skola undergå gruppchefsutbildning, räknar kommittén

med en första tjänstgöring om 9 månader (270 dagar) och två repetitionsövningar

om vardera en månad (30 dagar).

b) Flottan tilldelade värnpliktiga avses skola fullgöra 11 månaders (330

dagars) tjänstgöring i en följd med inryckning i fyra omgångar.

c) Vid flygvapnet har värnpliktstjänstgöringen förutsatts bli fullgjord med

första tjänstgöring om 9 månader (270 dagar) och två repetitionsövningar om

en månad (30 dagar) för vapenföra. Dessa avses skola inrycka i tre omgångar.

Eu av inryckningsomgångarna avses skola fullgöra två repetitionsövningar vid

armén samt övriga vapenföra värnpliktiga antingen två repetitionsövningar vid

flygvapnet eller ock en repetitionsövning vid vardera flygvapnet och armén.

d) Med hänsyn till att det enligt utfärdade direktiv vid utredningen

rörande värnpliktsutbildningens närmare utformning även bör övervägas, i

vad mån officers- och underofficersutbildningen för värnpliktiga genom lämpliga

åtgärder skulle kunna förkortas, räknar försvarskommittén, i avvaktan på

resultatet av nämnda utredning, för värnpliktiga, som skola undergå sådan utbildning,

med samma förlängning av övningstiden som nu.

e) För handräckningstjänst avsedda värnpliktiga beräknas skola fullgöra

sin tjänstgöring, 11 månader (330 dagar), i en följd eller uppdelad på första

tjänstgöring och en eller flera repetitionsövningar. Kommittén utgår från att

handräckningspersonalen skall erhålla militärutbildning i sådan utsträckning,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 7

att personalen efter kompletterande utbildning i ett skärpt läge blir användbar

i vissa krigsbefattningar.

Vid försvarskommitténs betänkande funnos fogade särskilda yttranden, i

vilka vissa av kommitténs ledamöter i olika hänseenden anmälde från betänkandet

avvikande uppfattningar. Utskottet får härutinnan hänvisa till s. 10—

12 i propositionen nr 207.

Remissutlåtandena.

Beträffande innehållet i de avgivna remissutlåtandena i hithörande delar

torde få hänvisas till den utförliga redogörelsen å s. 59—65 i propositionen

nr 207.

Departementschefen.

Departementschefen har förklarat, att han av olika skäl ansett sig förhindrad

att framlägga något definitivt förslag rörande värnpliktstidens längd

och utformning för innevarande års riksdag. 1 frågan om en begränsning av

övningstidens längd nu bör genomföras, ehuru utformningen ej kan bli definitiv,

har departementschefen yttrat:

I proposition tidigare denna dag upptager jag olika förslag beträffande

försvarets organisation, som framlagts av 1945 års försvarskommitté. Jag

har dock icke ansett det möjligt att nu genomföra den begränsning av värnpliktskontingenten,

som kommittén förordat, ej heller huvudparten av de

organisationsförändringar, som skulle bli en följd av denna. Av kommittén

genom dessa åtgärder åsyftade lättnader för produktionen i vårt land och

ekonomiska besparingar kunna sålunda ej nu genomföras. Under dessa förhållanden

anser jag det så mycket mera angeläget, att de åtgärder icke skjutas

på framtiden, vilka innebära att icke mera arbetskraft bindes vid försvaret

genom övningstidens längd än vad som är oundgängligen erforderligt. Ehuru

jag väl beaktat de invändningar från de militära myndigheternas sida, som

knyta sig till en ytterligare nedsättning av övningstiden, håller jag före att

ett gott utbildningsresultat skall kunna vinnas på kortare tid, om effektivare

utbildningsmetoder komma till användning och de värnpliktigas ökade

intresse för utbildningens bedrivande på olika sätt kan bättre utnyttjas än

hittills. Jag är dock medveten om att vissa svårigheter kunna finnas att

omedelbart uppnå resultat i form av en icke försämrad utbildning. I detta

sammanhang vill jag framhålla, att jag nu ej är beredd att ta ställning till

försvarskommitténs förslag att indraga efterutbildningsövningen.

B. Armén.

1945 års försvarskommitté.

I avvaktan på resultatet av arméchefens utredning har kommittén endast

framlagt en preliminär plan för värnpliktstjänstgöringens fullgörande, vilken

tjänat som underlag för de av kommittén framlagda organisationsförslagen

och kostnadsberäkningarna. Kommittén har föreslagit, att huvuddelen av

de värnpliktiga skall inrycka omkring den 15 juni och fullgöra första

tjänstgöringen i en följd. Jordbrukare m. fl. föreslås skola inrycka den 15

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

april och hemförlovas under tiden omkring den 15 juli—den 15 september

med möjlighet till anpassning av tiden för avbrottet efter ortens förhållanden.

Utbildningen för dessa skulle därefter samordnas med utbildningen för

huvuddelen av de värnpliktiga. Beträffande de skäl kommittén anfört till

stöd för dessa förslag får utskottet hänvisa till s. 12—14 i propositionen

nr 207.

För vissa speciella förband, nämligen krigsskolans övningskompani, infanteriskjutskolans

övningskompani, garnisonskompaniet samt övningstrupp

för vissa andra skolor, har kommittén föreslagit andra in- och utryckningstider

än de ovan angivna.

Till handräclcningstjänst avsedda värnpliktiga ha föreslagits skola fullgöra

sin tjänstgöring på sådant sätt, att tillgången på handräckningspersonal

bäst svarar mot det vid olika perioder under året något skiftande behovet.

Yad beträffar tjänstgöringen för de till värnpliktig officers- eller under - officersutbildning uttagna föreslår kommittén i avvaktan på resultatet av

pågående utredning ingen förändring beträffande den fortsatta tjänstgöringens

längd och fördelning.

Beträffande till utbildning i specialtjänst uttagna värnpliktiga — läkare,

tandläkare m. fl. — räknar kommittén tills vidare med oförändrade former

för tjänstgöringens fullgörande. Kommittén anser, att spörsmålet om ifrågavarande

värnpliktigas utbildning bör avgöras först då resultatet av förenämnda

utredning föreligger. En avkortning av tjänstgöringstiden motsvarande den

som beträffande första tjänstgöringen föreslagits för övriga värnpliktiga synes

emellertid möjlig att genomföra.

Arméchefens utredning.

Utredningsarbetet har fullgjorts genom en av chefen för armén tillsatt

kommitté med t. f. inspektören för infanteriet och kavalleriet, översten

A. R. D. Meyerhöffer såsom ordförande.

Inom armén har bedrivits en omfattande försöksverksamhet i syfte att

effektivisera utbildningen. Chefen för armén har framhållit, att de verkställda

försöken givit vid handen, att specialisering och differentiering av utbildningen

samt begränsning av utbildningsmålen äro nödvändiga även med

elva månaders första tjänstgöring och att med en förkortad utbildning målsättningen

måste ytterligare begränsas och specialiseringen drivas än längre.

Försök ha företagits att på olika vägar stimulera de värnpliktigas intresse för

utbildningen. Beträffande innebörden av de gjorda försöken och de därvid

vunna erfarenheterna får utskottet hänvisa till den i propositionen lämnade

redogörelsen (s. 17 och ff.). Arméchefen har ställt sig synnerligen tveksam till

lämpligheten över huvud taget av gruppchefsutbildning under en så kort tid

som nio månader. Den måste, framhåller han, leda till ytlighet och medföra

ett rent självbedrägeri. Arméchefen har påyrkat, att för gruppchefsutbildningen

måtte avses 15 månader. Undervisningen för de värnpliktiga i icke

militära ämnen måste enligt arméchefens uppfattning begränsas, om övningstiden

förkortas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

9

En första tjänstgöring om nio månader borde enligt arméchefens uppfattning

i stort få följande indelning:

rekrytskola — fem månader,

soldatskola — två månader,

vinterutbildning -—- en månad,

fälttjänstövningar —- en halv månad,

juluppehåll — en halv månad.

Beträffande huvuddelen av de värnpliktiga har arméchefen föreslagit:

inryckning omkring den 15 april;

ett sammanhängande uppehåll om två månader, som icke inräknas i tjänstgöringen

och under vilket de värnpliktiga äro oavlönade; ungefärliga tiden

den 15 juli—den 15 september; tiden bör variera något allt efter förhållandena

i olika delar av landet; samt

utryckning omkring den 15 mars.

Inga ändringar ha ansetts böra för närvarande vidtagas i fråga om

gruppen K:s inryckning. Denna borde alltså börja sin tjänstgöring i mitten

av juni och fullfölja denna i en följd utan sommaruppehåll. Därigenom komme

vid förbanden samtliga värnpliktiga att i mitten av september ha nått samma

utbildningsståndpunkt, vilket möjliggjorde erforderliga omflyttningar mellan

gruppen K och huvuddelen av de värnpliktiga.

Arméchefen har förutsatt, att tjänstgöringstiden för värnpliktiga, som

uttagits för utbildning i specialtjänst, såsom läkare, tandläkare,

veterinär in. fl., skall förkortas med tre månader.

I arméchefens utredning har slutligen framhållits, att en minskning av

tiden för första tjänstgöringen till nio månader automatiskt också medförde en

minskning av kuppberedskapen. Inkallandet av krigsmässigt organiserade

förband för repetitionsövningar samt för efterutbildning och omskolning

komme att avsevärt stärka kuppberedskapen. Vid politiskt spänt läge måste

därutöver ytterligare skärpning av beredskapen äga rum. Föreskrifterna i värnpliktslagen

om beredskapsövning borde därför kvarstå för att inkallelse av

utbildad trupp snabbt skulle kunna ske.

Värnpliktsutbildningen under år 1948.

Då det under remissbehandlingen befanns omöjligt att redan under år 1948

framlägga slutliga förslag beträffande värnpliktsutbildningens ordnande på

längre sikt, anmodades chefen för armén att verkställa utredning, hur en till

9 månader förkortad första tjänstgöring lämpligen borde anordnas under

detta år. Det förutsattes därvid, att berörda tjänstgöring för huvuddelen av

arméns värnpliktiga skulle äga rum i en följd med in- och utryckning på

sådana tider, att utrymme funnes för ett uppehåll om 14 dagar för skörd eller

annan samhällshjälp. Under uppehållet skulle utgå lön, men tiden för uppehållet

skulle icke inräknas i de nio månaderna.

I skrivelse den 14 januari 1948 till överbefälhavaren har chefen för armén

framlagt utredning i angivna liänsenden. I utredningen diskuteras fyra alternativ.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

Alternativ 1 innebär för värnpliktiga i allmänhet första tjänstgöring i två

omgångar, den första i 87a månader (varav Va månad skördeuppehåll) under

tiden den 1 april—den 15 december 1948 och den andra, efter ett uppehåll om

13 månader, under tiden den 15 januari—den 15 februari 1950, alltså andra

året efter inryckningen. I omedelbar anslutning till den senare omgången

skulle anordnas en repetitionsövning om 30 dagar. För värnpliktiga tillhörande

grupp K skulle tjänstgöringen äga rum i en följd under tiden den 15 juni

1948—den 15 mars 1949.

Ehuru alternativet medför avsevärda militära fördelar, har chefen för armén

funnit olägenheterna, och närmast då de civila, vara så betydande, att han icke

kunnat tillst3Trka detsamma.

Alternativ 11 innebär, att första tjänstgöringen skulle äga rum i en följd

med inryckning på hösten.

Med hänsyn främst till de militära olägenheterna — den förberedande utbildningen

skulle väsentligen äga rum under en ur utbildningssynpunkt olämplig

årstid och förbandsövningar skulle icke kunna anordnas — har detta alternativ

avstyrkts.

Alternativ III innebär första tjänstgöring i en följd med inryckning för

samtliga omkring den 1 juni 1948 och utryckning omkring den 15 mars 1949.

Med hänsyn till tiden för studentexamens avläggande har chefen för armén

ansett lämpligare, att värnpliktiga tillhörande grupp K inryckte den 15 juni.

För att utryckning skulle kunna ske för samtliga värnpliktiga den 15 mars

1949, borde värnpliktiga tillhörande grupp K, liksom hittills varit fallet, icke

tilldelas skördeuppehåll eller tagas i anspråk för militär skördehjälp. Ehuru

gemensam utbildning alltså icke från början kunde organiseras för värnpliktiga

i allmänhet och grupp K, bleve det dock möjligt att från och med omkring

den 1 oktober samordna båda dessa kategoriers utbildning.

Chefen för armén har kommit till den uppfattningen, att alternativ III är

att föredraga framför alternativ I och II. Av skäl, som i det följande kommer

att anföras, har arméchefen emellertid icke ansett sig kunna oreserverat tillstyrka

en lösning av frågan i denna riktning.

Alternativ IV, vilket av chefen för armén förordas, innebär första tjänstgöring

i en följd:

för huvuddelen av värnpliktiga i allmänhet under tiden den 20 maj 1948—

den 15 mars 1949 (med skördeuppehåll 14 dagar, juluppehåll 17 dagar och utrymme

för militär skördehjälp under ytterligare 10 dagar),

för värnpliktiga i allmänhet tillhörande kavalleriet och hästanspända artilleriförband

(A 2, A 4 och A 5) i lF/a månader, under tiden den 1 april 1948

-—den 15 mars 1949 (med skördeuppehåll 14 dagar och juluppehåll 17 dagar),

för värnpliktiga tillhörande grupp K — med undantag av dem som tilldelats

kavalleriet och hästanspänt artilleri — under tiden den 15 juni 1948—

den 15 mars 1949 (med juluppehåll 17 dagar) samt

för värnpliktiga tillhörande grupp K och tilldelade kavalleriet och hästanspänt

artilleri i 11 månader under tiden den 15 juni 1948—den 15 maj 1949.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

Beträffande de skäl, som enligt arméchefens uppfattning tala för och emot

de olika alternativen, får utskottet hänvisa till propositionen (s. BO ff.).

Departementschefen.

Departementschefen har beträffande arméns utbildningsfråga uttalat:

I direktiven för de utredningar, som försvarsgrenscheferna förlidet år erhöllo

uppdrag att verkställa, förutsattes, att nuvarande utbildningsmål skulle

i väsentliga delar och i görligaste mån bibehållas. Övningstidens förkortning

avsågs skola i första hand vinnas genom att utbildningen i olika hänseenden

effektiviserades, varvid de värnpliktigas intresse och känsla av medansvar

för utbildningen i görligaste mån sdsulle tillvaratagas. I syfte att utreda

möjligheterna i sistnämnda avseende ha omfattande försök ägt rum under

det senaste utbildningsåret.

Yad först armén beträffar ha försöken varit upplagda på många olika

sätt och äro icke ännu i alla delar avslutade. Det är därför för tidigt att nu

fälla något slutligt omdöme rörande möjligheterna att efter dessa linjer effektivisera

utbildningen. Jag delar arméchefens uppfattning, att försöksverksamheten

bör fullföljas under kommande utbildningsår. Då erfarenheterna från

de redan verkställda försöken därvid kunna tillvaratagas, torde det finnas

anledning förvänta, att resultaten skola kunna bli bättre än hittills.

Såsom av arméchefens utredning framgår ha försök ägt rum även efter

andra linjer än nyss berörts. Ett flertal goda uppslag för utformningen av

värnpliktsutbildningen ha därvid framkommit. Av särskilt intresse äro härvid

försöken med förenklad gruppchefsutbildning och med rationalisering av

beväpningen i syfte att minska antalet vapentyper inom gruppen. Möjligheterna

att gå fram efter dylika riktlinjer äro emellertid ännu svåra att överblicka,

icke minst ur organisatoriska och ekonomiska synpunkter.

Enligt de av 1947 års riksdag beslutade provisoriska bestämmelserna utgör

utbildningstiden för huvuddelen av de värnpliktiga vid armén 14 månader,

varav 11 månader utgör första tjänstgöring. Försvarskommittén har räknat

med att tiden för första tjänstgöring genom att utbildningen effektiviseras

skall kunna nedbringas till 9 månader. Samma tid har föreslagits av chefen

för armén för den händelse att den sammanlagda utbildningstiden skall minskas

med 2 månader.

Den föreslagna minskningen av första tjänstgöringen har föranlett erinran

från de militära myndigheternas sida, och även andra myndigheter ha uttalat

betänkligheter mot en så avsevärd nedsättning av övningstiden. Med hänsyn

till de möjligheter att effektivisera utbildningen, som i olika avseenden torde

stå till buds, anser jag mig dock kunna förorda att en nedsättning sker. I likhet

med försvarskommittén räknar jag med att utbildningstiden under första

tjänstgöringen skall utgöra 9 månader och förutsätter härvid att utbildningsmålen

icke begränsas mer än som är oundgängligen nödvändigt.

Såväl försvarskommittén som chefen för armén ha förutsatt, att inom den

sålunda begränsade utbildningstiden icke kan beredas utrymme för skördeuppehåll

eller militär skördehjälp. Med anledning därav har föreslagits ett

två månaders uppehåll under sommaren. Enligt försvarskommitténs förslag

skulle detta uppehåll i utbildningen i huvudsak anordnas endast för värnpliktiga

jordbrukare, medan arméchefen räknat med att även andra värn

pliktiga skulle få del därav. T förslagen har förutsatts, att de värnpliktiga

under uppehållet icke skulle åtnjuta de ekonomiska förmåner, som äro förenade

med tjänstgöring. Förslagen ha tillstyrkts av samtliga remissmyndigheter,

i allmänhet med förord för försvarskommitténs förslag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

En uppdelning av de värnpliktiga i två skilda grupper med olika inryclcningstider

medför ett flertal svårbedömbara konsekvenser ur organisatorisk

synpunkt. Enär å andra sidan arméchefens förslag torde vara förenat med allvarliga

olägenheter ur social synpunkt, kan jag icke för närvarande tillstyrka

något av förslagen.

Då emellertid ett uppehåll i utbildningen med hänsyn till jordbrukets behov

av arbetskraft under skördetiden åtminstone de närmaste åren torde vara

oundgängligen erforderligt, förpslår jag i enlighet med arméchefens förslag

rörande utbildningen under år 1948, att i avvaktan på ytterligare överväganden

ett uppehåll om 14 dagar inlägges under sommaren på för jordbruket

lämplig tidpunkt. Utrymme för detta uppehåll torde icke finnas inom

ramen för den av mig nyss förordade övningstiden, och jag förutsätter därför,

att tiden för uppehållet icke skall inräknas i övningstiden. De värnpliktiga

böra under uppehållet åtnjuta ekonomiska förmåner enligt samma bestämmelser

som under tjänstgöring. Jag kan däremot icke tillstyrka, att utöver

angivna sommaruppehåll skulle beräknas ytterligare 10 dagar för militär

skördehjälp. Inberäknat sommaruppehållet skulle således utbildningstiden

för de värnpliktigas huvuddel utgöra 9 Va månader. Värnpliktiga tillhörande

grupp K torde icke böra erhålla det angivna sommaruppehållet.

Chefen för armén har i sin sistberörda utredning framhållit, att det med

hänsyn till hästvården vore nödvändigt med 11 månaders första tjänstgöring

vid kavalleriet och hästanspända artilleriförband. Jag har intet att erinra

mot att värnpliktiga vid nämnda förband få tjänstgöra 11 månader under

första utbildningsåret. Jag förutsätter dock härvid, att de två sista månaderna

av tjänstgöringen tillgodoräknas de värnpliktiga som repetitionsövningar.

Värnpliktiga tillhörande grupp K torde även vid dessa förband böra fullgöra

allenast 9 månaders första tjänstgöring. Vid de fortsatta övervägandena

rörande värnpliktsutbildningen bör frågan om hästvården ägnas särskild uppmärksamhet

i syfte att möjliggöra, att repetitionsövningar kunna anordnas

vid dessa förband efter samma grunder som vid armén i övrigt.

Mot det av arméchefen senast framlagda förslaget rörande in- och utryckningstider

har jag i stort sett intet att erinra. En jämkning av tiderna förin-

och utryckning blir dock erforderlig med anledning av mitt ställningstagande

till frågan om militär skördehjälp.

Det av chefen för armén diskuterade alternativ I — innebärande 8 månaders

tjänstgöring första året och den återstående månaden av första tjänstgö

ringen jämte en repetitionsövning under tredje året — synes mig ur militär

synpunkt innebära så stora fördelar, att det vid den fortsatta utredningen om

värnpliktsutbildningen bör ytterligare övervägas.

Frågan om utbildningen av befäl och specialister kräver ytterligare utredning.

I avvaktan därpå räknar jag med i stort sett oförändrade bestämmelser.

Av det anförda följer, att jag icke nu kan tillstyrka, att värnpliktiga

som uttagas till gruppchefsutbildning erhålla förlängd tjänstgöring.

Till frågan om slopande av efterutbildningsövningen är jag, såsom redan

anförts, icke för närvarande beredd att taga ställning. Denna fråga sammanhänger

nära med vissa av de frågor, som — enligt vad jag förut denna dag

anfört vid anmälan av frågan om försvarsorganisationens utformning —

tarva ytterligare utredning.

C. Flottan.

Enligt 1941 års värnpliktslag äger utbildning rum för värnpliktiga inskrivna

vid sjömanshus under 15 månader i en följd samt för övriga värnpliktiga

under 14 månader i en följd. Den för sistnämnda kategori återstå
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

ende månaden av den föreskrivna sammanlagda tjänstgöringstiden uttages

såsom en efterutbildningsövning i och för omskolning i samband med överföring

till annan försvarsgren. Inryckningen sker till samtliga örlogsstationer

två gånger årligen, dels omkring den 1 oktober, dels omkring den 1 januari.

Efter grundläggande utbildning i land sker embarkering å fartyg eller kommendering

till tjänstgöring vid örlogsstation, örlogsvarv o. s. v. för 12 månaders

fortsatt praktisk utbildning och tjänstgöring. En viss del av de värnpliktiga

gives härunder en yrkesutbildning motsvarande den, som stammanskapet

erhåller under första anställningsåret. Härigenom har kadern för stammanskapet

kunnat icke oväsentligt minskas.

1945 års försvarskommitté.

Eörsvarskomittén har framhållit, att de värnpliktiga vid flottan icke blott

skulle utbildas för vissa stridsbefattningar ombord utan även skulle underhålla

och vårda en komplicerad och dyrbar materiel samt i många fall även bibringas

sjömanskap för att kunna utföra sina åligganden ombord. Med tjänstgöringen

ombord följde också åtskilliga extra arbetsuppgifter, som i land normalt

kunde utföras av handräckningspersonal. Dessa förhållanden satte sin

prägel på värnpliktstjänstgöringen vid flottan och medförde, att särskilda

svårigheter vore förenade med en mera omfattande minskning av värnpliktstidens

längd.

Kommittén har dock funnit, att man genom att rationalisera inkallelseoch

utbildningssystemet samt genom att ytterligare specialisera de värnpliktigas

yrkesutbildning skulle kunna nedbringa tjänstgöringstiden till 12

månader utan att behöva öka stamkadern. En längre gående reduktion av

tiden vore, bland annat med hänsyn till kravet på kontinuerlig bemanning av

fartygen, förenad med vissa svårigheter. Då det emellertid syntes möjligt

att genom särskilda åtgärder något så när bemästra dessa och då en differentiering

av tjänstgöringstidens längd mellan olika försvarsgrenar (vapenslag)

enligt kommitténs mening borde undvikas, hade kommittén funnit sig

böra föreslå, att tjänstgöringstiden även vid flottan reducerades till 11 månader.

Denna tjänstgöringstid borde uttagas i en följd för såväl sjömanshusinskrivna

som övriga värnpliktiga.

Kommittén har kommit till den uppfattningen, att utbildnings- och bemanningsproblemet

bäst löses genom övergång till ett helt nytt inkallelsesystem,

innebärande att de värnpliktiga årligen inkallas i olika omgångar,

vilka successivt avlösa varandra. Den grundläggande utbildningen i land, innan

sjökommendering in. in. tager sin början, skulle i rationaliseringssyfte ordnas

centralt vid en gemensam värnpliktsskola för samtliga tre örlogsstationer.

Beträffande det föreslagna inkallelsesystemets innebörd och utformning

får utskottet hänvisa till s. 30 i propositionen. Genom tillvaratagande av

alla möjligheter till rationalisering borde värnpliktsskolan i land enligt kommitténs

uppfattning kunna begränsas till S veckor. Efter avslutad värnpliktsskola

skulle de värnpliktiga, vilka icke skulle vidareutbildas, kommenderas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

till praktisk tjänst å fartyg, stationer eller varv. För vidareutbildning

uttagna värnpliktiga, vilka beräknats uppgå till cirka 25 % av den inryckande

kontingenten, skulle uppdelas på olika yrkesskolor, fartyg, varv in. m. för

att bibringas de kunskaper och färdigheter, som erfordrades för tjänsten ombord.

Tiden för denna vidareutbildning borde omfatta omkring tre månader,

varigenom det bleve möjligt, att dessa värnpliktiga efter yrkesutbildningens

slut kunde embarkera samtidigt med nästa omgång icke vidareutbildade värnpliktiga

från värnpliktsskolan. Därigenom nedbringade man antalet besättningsbyten.

I avvaktan på resultatet av den försvarsgrenscheferna anbefallda utredningen

rörande värnpliktsutbildningens närmare utformning har kommittén

räknat med att utbildningstiderna för värnpliktiga specialister och för värnpliktiga

sjökaptener, styrmän och maskinister skola nedbringas med samma

tid som för övriga värnpliktiga, d. v. s. fyra månader.

Chefen för marinen.

Den chefen för marinen anbefallda utredningen rörande värnpliktsutbildningens

närmare utformning har för flottans del verkställts genom chefen för

marinstabens utbildningsavdelning.

I utredningen föreslås 12 månaders tjänstgöringstid samt övergång till det

av försvarskommittén förordade inkallelse- och utbildningssystemet med fyra

inryckningar om året och centraliserad grundläggande utbildning

Värnpliktsutbildningen under år 1948.

Liksom chefen för armén har även chefen för marinen i skrivelse den 14

januari 1948 inkommit med särskild utredning rörande värnpliktsutbildningens

ordnande under år 1948.

Chefen för marinen har i sin skrivelse erinrat om att utbildningsåret med den

nuvarande utbildningens uppläggning började den 1 oktober, då den första

värnpliktskontingenten av de under samma år inskrivna värnpliktiga inryckte

för att påbörja sin värnpliktsskola i land. Vid 1948 års början vore sålunda

cirka 1 800 man av 1947 års klass redan under utbildning, och den 7 januari

hade ytterligare cirka 900 man inryckt. Samtliga dessa utbildades efter ett

program, som uppgjorts med en förutsättning av 14 (vissa värnpliktiga 13)

månaders tjänstgöringstid. Inkallelsen av de återstående cirka 700 värnpliktiga

i allmänhet av årsklass 1947 hade uppskjutits från januari till den 1 juli.

Denna uppdelning av den ordinarie januarikontingenten hade gjorts för att

underlätta en övergång till den föreslagna organisationen med inkallelser i 4

omgångar. Därest årsklass 1947 skulle få sin tjänstgöringstid avkortad till 12

månader, skulle flottan under tiden den 1 oktober 1948—den 1 april 1949 endast

disponera över cirka 1 650 värnpliktiga för bemanning av tjänstgöringsplatser

ombord och i land. Detta innebure ett underskott av cirka 1 000 värnpliktiga.

Det svåra läge, som därigenom uppstode, förvärrades ytterligare på

grund av de stora vakanserna för närvarande inom stamkaderns manskapsgrader.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

15

Det bleve därför icke möjligt att med den tillgängliga manskapsstyrkan

ha någon sjöstyrka rustad utöver nödvändiga enheter för yrkesskolor, isbrytartjänst

och aspirantutbildning. Detta hade till följd, att stridsmässiga övningar

i förband icke utan betydande svårigheter kunde anordnas, och innebure en

allvarlig nedgång i beredskapen under vintern 1948—49 och delvis under

sommaren 1949, då verkningarna av vinterns brister komme att medföra en

försenad strids- och fartygsutbildning.

För att råda bot härför funnes, under förutsättning att tjänstgöringstiden

för 1947 års klass nedskures till 12 månader, endast den lösningen att framflytta

inkallelserna för 1948 års klass ett kvartal. Den första kvartalskontingenten

av denna årsklass komme därigenom att inkallas den 1 juli i stället

för den 1 oktober och det nya inkallelsesystemet att börja tillämpas från förstnämnda

datum. Detta komme visserligen att medföra betydande svårigheter

att få instruktionspersonalen att räcka till under juli—september detta år

men vore den enda lösningen på de bemanningsproblem, som uppstode vid en

avkortning av tjänstgöringstiden för 1947 års klass.

Chefen för marinen har i detta sammanhang framhållit, att övningstidens

längd från och med den 1 juli 1948, i likhet med vad försvarskommittén föreslagit,

borde sättas lika för samtliga värnpliktiga i allmänhet och värnpliktiga

uttagna i yrkestjänst, vilka tilldelades flottan, oavsett om de vore inskrivna

vid sjömanshus eller icke.

Departementschefen.

Departementschefen har i propositionen anfört:

För flottans del har av såväl försvarskommittén som chefen för marinen

föreslagits en radikal omläggning av utbildningssystemet. De värnpliktiga

skulle årligen inrycka i fyra omgångar, och utbildningen skulle i rationaliseringssyfte

i stor utsträckning centraliseras. Det föreslagna utbildningssystemet

synes innebära en lämplig lösning, och jag kan därför tillstyrka detsamma.

Värnpliktiga jordbrukare böra som regel icke tilldelas flottan. Av skäl som

chefen för marinen anfört i sin skrivelse rörande värnpliktsutbildningens ordnande

under år 1948 bör inryckning till tjänstgöring enligt det nya systemet

eventuellt börja redan i juli detta år.

Försvarskommittén har räknat med att övningstiden skall kunna nedbringas

till 11 månader. Chefen för marinen anser däremot, att tillfredsställande

utbildningsresultat icke kunna erhållas på kortare tid än 12 månader.

För egen del kan jag tillstyrka, att övningstiden tills vidare bestämmes till

12 månader.

D. Kustartilleriet.

1945 års försvarskommitté.

Kommittén har såsom i det föregående anförts föreslagit, att tjänstgöringstiden

för huvuddelen av kustartilleriet tilldelade värnpliktiga, inberäknat dem

som skola genomgå underbefälsutbildning, skall bestämmas till sammanlagt

11 månader och uppdelas på en första tjänstgöring om 9 månader och två

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

repetitionsövningar om vardera 30 dagar. Någon efterutbildningsövning har

kommittén icke ansett sig böra räkna med.

Med hänsyn till de för kustartilleriet speciella utbildningsförhållandena har

kommittén räknat med att värnpliktiga, sysselsatta inom jordbruket, ej tilldelas

kustartilleriet.

Chefen för marinen.

Den chefen för marinen anbefallda utredningen rörande värnpliktsutbildningens

närmare utformning har för kustartilleriets del verkställts av inspektören

för kustartilleriet.

I kustartilleriinspektörens utredning framhålles beträffande utbildningsmålen,

att den värnpliktige borde fullt behärska alla de situationer han

kunde komma att ställas inför under tjänstgöring i krig i sin mobiliseringsbefattning.

Då såväl materielens funktion som den enskilde mannens taktiska

uppträdande rönte inflytande av årstider och väderleksförhållanden,

komme en värnpliktsutbildning, som icke sträckte sig över minst ett år i

sammanhängande följd, icke att kunna medgiva den allsidighet, som komme

att krävas i krig. Genom att väl tillvarataga utbildningstiden och inpassa

densamma under året på ett sådant sätt, att största möjliga effektivitet kunde

erhållas i utbildningsarbetet, kunde de brister i utbildningen, som komme

att uppstå vid en nedskärning av utbildningstiden, begränsas. En viss sänkning

av utbildningsmålen med åtföljande kvalitetsförsämring hos truppen

bleve emellertid ofrånkomlig.

Beträffande fördelningen i stort av 12 månaders utbildningstid

har anförts, att första tjänstgöring icke kunde göras kortare än omkring 9

månader, om de värnpliktiga skulle kunna bibringas befäst förmåga och färdighet

i de befattningar, i vilka de utbildades. Därutöver erfordrades två repetitionsövningar

och en efterutbildningsövning, envar om 30 dagar.

I fråga om in- och utryckning för värnpliktiga under första

tjänstgöring har i utredningen framhållits, att om utbildningen med såvitt

möjligt bibehållen målsättning skulle kunna genomföras på två månader

eller omkring 300 timmar kortare tid än för närvarande, den betydelsefullaste

delen av utbildningen, bland annat artilleri- och minutbildningen,

måste genomföras under sommaren och förhösten, vilka erbjöde de gynnsammaste

betingelserna för utbildning av ifrågavarande slag. Det vore därför

önskvärt, att kustartilleriet tilldelades värnpliktiga huvudsakligen ur andra

yrkesgrupper än jordbrukare.

Med hänsyn till väderleksförhållanden och utbildningens därav beroende

effektivitet har utbildningstiden för huvuddelen av de värnpliktiga vid

kustartilleriet ansetts böra vara januari—oktober.

Marinöverläkaren har i yttrande till kustartilleriinspektören, under framhållande

av att såväl den allmänna som den för hela marinen upprättade sjukstatistiken

visade ökad frekvens av förkylningssjukdomar under första kvartalet

och särskilt under januari månad, avstyrkt inryckning till första tjänstgöring

under årets första månader.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 17

Inspektören har emellertid anfört, att det ur utbildningssynpunkt vore nödvändigt

med en sådan inplacering på året av tjänstgöringstiden, att inryckning

skedde i januari, oaktat detta ur hälsosynpunkt icke vore det bästa.

Därest inryckning icke kunde ske vid nämnda tid, syntes det ej vara möjligt

att med förkortad första tjänstgöring nå ett godtagbart utbildningsresultat.

I fråga om värnpliktiga tillhörande grupp K har framhållits, att det med

hänsyn till tiden för studentexamens avläggande syntes nödvändigt att anordna

utbildningen i stort skild från huvuddelen av de värnpliktiga. För att

åsamka studenterna minsta avbräck i deras civila yrkesutbildning kunde det

ifrågasättas, huruvida icke vämpliktsutbildningen för grupp K borde uppdelas

på en vinterlinje och en sommarlinje, den förra avsedd för sådana värnpliktiga,

vilka önskade fullgöra sin värnpliktsutbildning i en följd, den senare

för sådana, som önskade bedriva universitetsstudier under vintermånaderna.

Båda linjerna skulle utbildas gemensamt under tre månader — juli—

september — varefter sommarlinjens värnpliktiga skulle utrycka och ansluta

till underbefälsutbildningen av påföljande åldersklass värnpliktiga i allmänhet

— under april—september — under det att vinterlinjens värnpliktiga

skulle kvarbli i tjänst och samutbildas med officers- och reservofficersaspiranter.

Med hänsyn till de värnpliktigas berättigade krav på att värnpliktstiden

såvitt möjligt anpassas så att den bereder dem minsta möjliga avbräck i deras

civila studier ha båda linjerna föreslagits skola finnas vid kustartilleriet.

I fråga om möjligheterna till rationalisering och effektivisering

av utbildningen har i utredningen till en början framhållits, att en

viss begränsning av antalet tjänstledighetsdagar vore erforderlig. Vid en förkortad

utbildningstid syntes 18 dagar vara till fyllest.

En begränsning av utbildningen i icke militära ämnen, för närvarande 45

timmar, har ansetts böra vidtagas.

Olika vägar att begränsa utbildningstiden i militära ämnen ha diskuterats

vid utredningen. (Se härom propositionen s. 44.)

Bättre tillgång på tekniska hjälpmedel vid utbildningen har av utredningsmannen

framhållits såsom mycket betydelsefull.

Angelägenheten av att de värnpliktigas intresse för utbildningen utnyttjas

har framhållits. (Se härom propositionen s. 49 och 50.)

Chefen för marinen har anslutit sig till vad inspektören för kustartilleriet

anfört. Vad särskilt angår marinöverläkarens invändning mot inryckning i

januari månad har marinchefen framhållit, att vid flottan hittills omkring

hälften av de värnpliktiga inkallats i januari och att enligt det föreslagna nya

utbildningssystemet för flottan omkring en fjärdedel skulle börja sin tjänstgöring

under nämnda månad.

Vämpliktsutbildningen under år 1948.

Chefen för marinen har i sin skrivelse den 14 januari 1948 i denna fråga

hänvisat till en av inspektören för kustartilleriet verkställd utredning.

2—U70 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 sand. 2 avd. Nr 1.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

Under förutsättning av en första tjänstgöring omfattande 9 månader och

ett sommaruppehåll om 14 dagar, vilket icke inräknas i tjänstgöringen, har

inryckning för värnpliktiga i allmänhet föreslagits skola äga rum den 11 mars

1948 och utryckning den 21 december 1948. Sommaruppehållet borde förläggas

till tiden den 21 juni—den 4 juli.

Något uppehåll för skörde- eller annan samhällshjälp borde icke förekomma

vid kustartilleriet. Då såväl inrycknings- som utryckningsdata praktiskt

taget vore bundna med hänsyn till föregående och efterföljande åldersklassers

ut- respektive inryckning, läte det sig knappast göra att anordna

skördeledighet utan att denna ledighet inrymdes i den effektiva utbildningstiden.

För studenter och likställda borde redan sommaren 1948 övergång ske till

det utbildningssystem, som föreslagits i det föregående.

Särskilda in- och utryckningstider ha föreslagits för vissa värnpliktiga

yrkesmän.

Departementschefen.

Beträffande utbildningen vid kustartilleriet har departementschefen i propositionen

anfört:

Kustartilleriets värnpliktiga torde böra erhålla samma utbildningstid

som värnpliktiga vid armén, eller sålunda första tjänstgöring i 9 månader

samt två repetitionsövningar och en efterutbildningsövning, vardera om 30

dagar. Av skäl som inspektören för kustartilleriet anfört torde inryckningen

för huvuddelen av de värnpliktiga böra äga rum i januari månad oaktat de

olägenheter ur hälsovårdssynpunkt, som kunna vara därmed förknippade.

Innevarande år har dock inryckning enligt inspektörens förslag ägt rum i mars

månad. Föreslagen inryckningstid förutsätter, att skördeuppehåll icke äger

rum vid kustartilleriet, som sålunda som regel icke bör tilldelas värnpliktiga

jordbrukare.

För värnpliktiga tillhörande grupp K har föreslagits den ordningen, att

för senare delen av första tjänstgöringen skulle finnas två linjer, en vinterlinje

och en sommarlinje. Enär detta medför fördelar ur tjänstesynpunkt och

en viss valfrihet kan vara till fördel för de värnpliktiga, särskilt med hänsyn

till studier och dylikt, har jag intet att erinra mot att anordningen försöksvis

tillämpas.

De åtgärder för att effektivisera utbildningen, som inspektören för kustartilleriet

förordat, torde böra närmare övervägas och i lämplig omfattning

göras till föremål för försök.

E. Flygvapnet.

1945 års försvarskommitté.

Såsom förut nämnts har kommittén för vapenföra värnpliktiga räknat med

en första tjänstgöring om 9 månader och två repetitionsövningar om vardera

en månad. De värnpliktiga ha förutsatts skola inrycka i tre omgångar.

Kommittén har anfört, att utbildningen under de vapenföra värnpliktigas

(utom studenter och likställda) första tjänstgöring borde uppdelas i grund
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 19

läggande allmänmilitär utbildning och förberedande yrkesutbildning under

omkring 2 månader samt fortsatt yrkesutbildning och — i mindre utsträckning

— allmänmilitär utbildning under återstående tid, d. v. s. omkring 7 månader.

Den här föreslagna utbildningsgången överensstämde i princip med vad som nu

tillämpades. I nuvarande organisation vore det dock med hänsyn till den längre

tjänstgöringstiden för värnpliktiga möjligt att begränsa antalet inryckningsomgångar

till två och därmed förenkla utbildningsverksamheten.

Studenter och likställda — såsom biträdande ingenjörer, fototekniker och

expeditionsbiträden — borde utbildas efter i stort sett samma grunder som i

nuvarande organisation.

Chefen för flygvapnet.

Den chefen för flygvapnet anbefallda utredningen rörande värnpliktsutbildningens

närmare utformning har verkställts av chefen för fjärde flygeskadem.

I utredningen framhålles till en början beträffande de värnpliktigas

uppgifter och flygtjänstens inverkan på värnpliktstjänstgöringen,

att huvuddelen av flygvapnets värnpliktiga, i motsats till förhållandena

vid armén, icke vore stridande personal i egentlig mening. Deras främsta

uppgift vore i fred att deltaga i sådana arbeten på marken, som direkt eller

indirekt erfordrades för flygverksamheten. De deltoge sålunda i skötseln av

flygplan, motorer och vapen, tjänstgjorde vid marksignalorgan och expeditioner,

vid transportorgan m. m. Flygtjänsten måste i fred, såväl med hänsyn

till försvarsberedskapen som till den flygande personalens utbildning, kunna

bedrivas kontinuerligt hela året. Flygintensiteten varierade emellertid något

med årstiden. På sommaren bedreves sålunda, med utnyttjande av de goda

väderleksförhållandena, flygutbildning i större omfattning än under vintern.

På grund av de svårare arbetsförhållandena och bristen på stampersonal till

följd av pågående skolor vore å andra sidan behovet av värnpliktig arbetskraft

i stort sett lika under vintern som under sommaren. En ökning av personalbehovet

inträdde under februari—mars och augusti—september, då tillämpningsövningar

i högre förband i regel anordnades.

En förutsättning för att utbildningstiden för de värnpliktiga skulle kunna

nedbringas vore att tilldelningen av värnpliktiga till flygvapnet skedde

såsom hittills och att sålunda flygvapnet tilldelades värnpliktiga med vissa

förkunskaper från deras civila sysselsättning, framhölls det i utredningen.

Däri diskuterades även frågan om åtgärder för att öka de värnpliktigas intresse

och känsla av medansvar. En redogörelse för de ifrågasatta åtgärderna

återfinnes på s. 54 i propositionen.

Den sammanlagda erforderliga utbildningstiden skulle enligt utredningsmannen

för samtliga värnpliktskategorier vid flygvapnet uppgå till sju och en

halv månader, dock att värnpliktiga uttagna till utbildning i luftbevakningstjänst

därutöver skulle ha att undergå viss kompletterande utbildning under

omkring 30 dagar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

En första tjänstgöring av sju och en halv månader förutsatte emellertid,

dels att flygvapnet tilldelades en avsevärt större värnpliktskontingent än för

närvarande och dels att de värnpliktiga uttoges bland ynglingar med förkunskaper

inom respektive yrkesgrenar. För att kunna tillgodose behovet av

värnpliktiga, användbara i praktisk yrkestjänst, vid varje flygtjänsthalvårs

början vore det vidare nödvändigt att inryckningstiderna förlädes till mitten

av mars respektive mitten av september. Det syntes nämligen icke vara möjligt

att under en flygutbildningsperiod företaga ombyte av värnpliktiga utan

men för flygtjänsten. Därjämte vore inryckningstiderna betingade av behovet

av utbildade värnpliktiga vid förbanden vid tider för större tillämpningsövningar

(augusti—september) och vinterövningar (februari—mars). Med

föreslagna inryckningstider kunde även dessa behov tillgodoses.

Värnpliktsutbildningen under år 1948.

Liksom övriga försvarsgrenschefer har chefen för flygvapnet i skrivelse

den 14 januari 1948 avgivit utredning med förslag rörande värnpliktsutbildningen

under år 1948, varvid såsom förutsättning gällt antingen 11 månaders

tjänstgöring i en följd jämte en repetitionsövning vid flygvapnet (alternativ

I) eller ock 12 månaders tjänstgöring i en följd (alternativ II), i båda

alternativen med i huvudsak nuvarande storlek på värnpliktskontingenten.

Chefen för flygvapnet har uttalat, att av de angivna alternativen intet vore

för flygvapnets del tillfredsställande. I valet dem emellan vore som ett provisorium

för 1948 års klass 12 månaders tjänstgöring i en följd minst oläglig.

Då repetitionsövningar under såväl år 1947 som år 1948 icke fått uttagas,

med påföljd att varken flygvapnets förband eller luftbevakningen kunnat

beredas för krigsberedskapens upprätthållande betryggande övning, blev det

än mer nödvändigt att sådana övningar kunde bedrivas under år 1949. Därför

erfordrades att värnpliktiga tillhörande äldre åldersklasser finge inkallas till

repetitionsövningar under nämnda år.

Beträffande de skäl, som i utredningen anförts för och emot de förenämnda

båda alternativen får utskottet hänvisa till s. 57 och 58 i propositionen.

Departementschefen.

Beträffande utbildningen vid flygvapnet har departementschefen anfört:

I fråga om värnpliktstjänstgöringen vid flygvapnet göra sig i vissa avseenden

andra synpunkter gällande än vid de andra försvarsgrenarna. Det är

här till väsentlig del fråga om möjligheterna att på lämpligaste sätt kontinuerligt

tillgodose flygvapnets behov av personal för skötsel och underhåll av

materiel.

För närvarande fullgöra de värnpliktiga vid flygvapnet 12 månaders tjänstgöring

i en följd; den sista månaden av tjänstgöringen utgör repetitionsövning.

Huvuddelen av de värnpliktiga inrycka på hösten i två omgångar med hälften

i varje omgång. Uppehållet meilan inryckningarna är omkring 6 veckor.

Genom denna anordning vinnes, att antalet för yrkestjänst användbara värnpliktiga

kan hållas konstant under hela året med undantag av en kortare

period på hösten, då endast halva styrkan är tillgänglig.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 21

Enligt försvarskommitténs förslag skulle första tjänstgöring begränsas till

9 månader med inryckning i tre omgångar. Förslaget förutsätter en icke

oväsentlig utökning av flygvapnets värnpliktskontingent. Chefen för flygvapnet

har bestämt avstyrkt detta förslag. De tre inryckningarna anses avsevärt

försvåra möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt ordna utbildningen

och utnyttja utbildningsbefälet. Chefen för flygvapnet har i stället förordat

en första tjänstgöring om 7Va månader, vilken tid anses tillräcklig för att utbildningsmålen

skola kunna nås. Inryckning skulle ske i två omgångar. Förslagets

genomförande kräver en ytterligare ökning av värnpliktskontingenten

utöver vad som skulle erfordras, om försvarskommitténs förslag genomföres.

Jag är icke beredd att för närvarande taga slutlig ställning till de sålunda

framlagda förslagen utan förordar, i överensstämmelse med chefens för flygvapnet

förslag rörande värnpliktsutbildningens ordnande under år 1948, att

den nuvarande anordningen tills vidare i huvudsak bibehålies. De värnpliktiga

böra således fullgöra tjänstgöring i en följd under 12 månader. Detta förslag

innebär, att det icke finnes utrymme för någon repetitions- eller efterutbildningsövning.

Denna olägenhet torde emellertid i nuvarande läge vara ofrånkomlig.

Vid de fortsatta övervägandena rörande värnpliktsutbildningen synes

dock böra övervägas, huruvida den sammanlagda utbildningstiden vid flygvapnet

borde bestämmas till 13 månader. Utrymme skulle därigenom erhållas

för en repetitionsövning, vilken på längre sikt lärer vara erforderlig, om större

övningar skola kunna anordnas vid flygvapnet. Utan repetitionsövning skulle

flygvapnets värnpliktiga dessutom ej kunna utnyttjas i dess krigsorganisation

under lika lång tid som hittills varit fallet, vilket skulle ställa krav på utökning

av flygvapnets värnpliktskontingent i fred.

Vid anmälan av försvarspropositionen har jag föreslagit, att luftbevakningsutbildningen

skall övertagas av flygvapnet. Jag tillstyrker chefens för

flygvapnet förslag rörande denna utbildnings ordnande inom ramen för flygvapnets

värnpliktsutbildning. Till frågan om hur den i försvarspropositionen

förutsatta vidareutbildningen av värnpliktigt befäl för luftbevakningsorganisationen

närmare skall utformas kan jag dock icke utan ytterligare utredning

taga ställning.

F. Spörsmål berörande samtliga försvarsgrenar.

Departementschefen.

I anledning av att vissa av försvarsgrenscheferna i sina utlåtanden föreslagit

begränsningar beträffande utbildningen i vissa icke-militära ämnen har

departementschefen uttalat, att han icke kunde ansluta sig till uppfattningen

att dessa ämnen saknade betydelse för den militära utbildningen och därför förutsatte,

att denna utbildning skall meddelas i samma omfattning som under

den ettåriga utbildningen. Undervisningen i här avsedda ämnen omfattade då

35 timmar. Bestämmelser ha utfärdats av denna innebörd.

Vidare har departementschefen påpekat, att den föreslagna begränsningen

av utbildningstiden för de värnpliktiga komme'' att inom vissa delar av försvaret

väsentligt minska kuppberedskapen, samt uttalat, att denna fråga borde

ägnas särskild uppmärksamhet vid de fortsatta övervägandena rörande värnpliktsutbildningen.

Slutligen förtjänar påpekas, att departementschefen beträffande vissa i det

föregående icke berörda kategorier värnpliktiga gjort följande uttalande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

I det föregående har jag icke gått närmare in på frågan om utbildningen

för vissa speciella kategorier av värnpliktiga, som ha från huvuddelen

av de värnpliktiga avvikande utbildningsförhållanden, exempelvis värnpliktiga

vid vissa övningsförband vid armén. Icke heller ek o no mi värnpliktiga

ha berörts. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t skall äga att meddela

erforderliga bestämmelser rörande utbildningens anordnande och fördelning

på omgångar m. m. inom ramen för den i det föregående föreslagna

totala utbildningstiden, för huvuddelen av de värnpliktiga 12 månader. I fråga

om värnpliktiga, som avses i 27 § 1 mom. D. värnpliktslagen värnpliktiga

i specialtjänst — bör minskningen av utbildningstiden ske på sätt närmare

bestämmes i kommandoväg.

Utskottet.

Kravet på rationalisering och effektivisering inom försvaret gör sig enligt

utskottets mening gällande icke blott i vad avser försvarsorganisationen utan

även i fråga om utbildningstiden och dess utnyttjande. Möjligheterna härvidlag

böra fördomsfritt prövas. De omfattande försök i sådant syfte, som de

senaste åren ägt rum inom armén, äro därför att hälsa med tillfredsställelse.

Dessa försök ha tagit sikte på dels att så långt möjligt tillvarataga de värnpliktigas

intresse och känsla av medansvar för utbildningen samt däi igenom

påverka dem till ökad positiv insats i utbildningsarbetet, dels och att rationalisera

utbildningens organisation. Av stort intresse i sistnämnda hänseende

äro pågående försök beträffande rationalisering av beväpningen i syfte att

minska antalet vapentyper inom gruppen och en förenkling av utbildningen i

olika hänseenden.

Även om nämnda försöksverksamhet ännu ej är avslutad, torde de redan

vunna resultaten av försöksverksamheten dock ge vägledning för rationaliseringsarbetets

inriktning på utbildningens område. Utskottet håller för sin del

för sannolikt, att det med effektivare utbildningsmetoder och med tillvaratagande

av de värnpliktigas ökade intresse för utbildningens bedrivande skall

bli möjligt att vid armén vinna ett gott utbildningsresultat under en första

tjänstgöring om 9 månader. Med hänsyn till dessa möjligheter anser sig utskottet

i likhet med föredragande departementschefen kunna förorda, att första

tjänstgöringen för arméns värnpliktiga provisoriskt bestämmes till 9 månader.

Utskottet vill härvid med skärpa understryka vikten av att denna utbildningstid

väl tillvaratages.

I likhet med föredragande departementschefen anser utskottet ett uppehåll

i utbildningen med hänsyn till jordbrukets behov av arbetskraft under skördetiden

åtminstone de närmaste åren vara oundgängligen erforderligt. Utskottet

vill erinra, att förslag väckts att tillgodose detta behov genom att göra ett 2

månaders avbrott i utbildningen under sommaren. Enligt försvarskommitténs

förslag skulle detta uppehåll i huvudsak anoidnas endast för

värnpliktiga jordbrukare, medan arméchefen räknat med att sadant uppehåll

skulle göras även för andra värnpliktiga. I motionerna 1:360 och

II: 533 har hemställts, att riksdagen måtte uttala, att ett uppehåll av sådan

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 23

längd skall göras från och mer år 1949. Hithörande spörsmål äro enligt utskottets

mening av sådan vikt, att de böra underkastas ytterligare överväganden,

och denna nya prövning bör såvitt möjligt slutföras i så god tid, att erforderliga

bestämmelser kunna utfärdas före nästa års inskrivningsförrättningar.

I avvaktan härpå anser sig utskottet kunna godtaga Kungl. Maj:ts förslag,

att ett uppehåll om 14 dagar skall inläggas under sommaren på tidpunkt,

som med hänsyn till ortens förhållanden lämpar sig för jordbruket, därvid

tiden för uppehållet icke skall inräknas i övningstiden. Utskottet vill även

peka på den möjlighet till ytterligare någon ledighet i anslutning till skördeuppehållet,

som kan beviljas såsom tjänstledighet i vanlig ordning inom

övningstidens ram. Med hänsyn till det rådande försörjningsläget vill utskottet

icke motsätta sig, att värnpliktiga i en eventuell nödsituation därutöver må

kunna tagas i anspråk för skördearbete under förutsättning att garantier skapas

för att arbetskraften verkligen kommer jordbruket till godo, därvid en motsvarande

förskjutning av övningstiden kan ifrågakomma. Genom vad utskottet

nu anfört torde motionerna I: 360 och II: 533 i vad avser skördeledighet under

innevarande år få anses besvarade.

Föredragande departementschefen har förklarat sig icke nu kunna tillstyrka,

att värnpliktiga, som uttagas till gruppchefsutbildning, skola erhålla

förlängd tjänstgöring. Å andra sidan har i motionen II: 530 hemställts, att,

därest första tjänstgöringen nedsattes till 9 månader, en femtedel av värnpliktskontingenten

måtte uttagas för utbildning till gruppchefer under 3 månader

därutöver. Av propositionen framgår, att departementschefen avser att

föranstalta om ytterligare utredning rörande spörsmålet om utbildningen av

befäl och specialister. Utskottet har icke velat föregripa resultatet av en sådan

utredning genom att redan nu framlägga förslag beträffande gruppchefsutbildningen.

Till vad i propositionen särskilt anförts rörande övningstiden vid marinen

och flygvapnet och därmed sammanhängande frågor vill utskottet ansluta sig.

Departementschefen har uttalat, att den föreslagna begränsningen av utbildningstiden

för de värnpliktiga kommer att inom vissa delar av försvaret

väsentligt minska kuppberedskapen. I anslutning till vad såväl i den föreliggande

propositionen som i motionerna I: 371 och II: 534 anförts vill utskottet

understryka angelägenheten av att möjligheterna att avhjälpa förefintliga

svagheter med avseende härå ägnas särskild uppmärksamhet vid de fortsatta

övervägandena rörande värnpliktsutbildningen.

I övrigt har utskottet icke funnit det föreliggande författningsförslaget föranleda

något utskottets uttalande.

Utskottet får sålunda hemställa,

A. att riksdagen måtte med avslag å motionerna I: 369, I: 370

och II: 532 samt II: 530, den sistnämnda i vad den icke avser

frågan om anslag, bifalla förevarande proposition nr 207;

B. att motionerna I: 360 och II: 533, i den mån de icke be
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

svarats genom vad utskottet ovan anfört och under A. hemställt,

icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd; samt

C. att motionerna I: 371 och II: 534 — såvitt angår propositionen

nr 207 — i den mån de icke besvarats genom vad utskottet

ovan anfört, icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 juni 1948.

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit:

från statsutskottet: herrar Gränebo, Lindström, Andrén, Lindholm,

Holmström och Persson i Vinberg; samt

från andra lagutskottet: herrar Norman, Forslund, Wistrand, Olovson

i Västerås, Johnsson i Kastanjegården och Carlsson i Bakeröd.

Reservation

av herrar Lindström, Andrén, Holmström och Wistrand, vilka ansett, att

utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:

Den föreliggande propositionen innebär förslag om en avkortning av de värnpliktigas

utbildningstid med 90 dagar i förhållande till gällande värnpliktslag

och med 60 dagar i förhållande till den av 1947 års riksdag beslutade provisoriska

avkortningen av utbildningstiden. Vid ett genomförande av förslaget

skulle första tjänstgöringen för huvuddelen av de värnpliktiga vid armén och

kustartilleriet bli 9 månader, medan flottan eller flygvapnet tilldelade värnpliktiga

skulle fullgöra tjänstgöring i en följd i 12 månader.

Vid förslaget 1947 om en provisorisk avkortning om trettio dagar framhöll

föredragande departementschefen, att avkortningen icke borde få medföra en

kvalitativ försämring av utbildningsresultatet och att för utbildningen i stort

sett samma mål som förut borde uppställas. För ett genomförande av den

provisoriska avkortningen om trettio dagar vore därför en effektivisering av

utbildningen erforderlig. De försök i effektiviseringssyfte, som under föregående

år bedrivits, skulle därför intensifieras och bedrivas efter flera olika

linjer. Försöksverksamheten vid den provisoriskt avkortade utbildningen

avsågs enligt överbefälhavarens av departementschefen biträdda förslag bedrivas

under två år för att ett säkert underlag skulle erhållas rörande möjligheterna

att genom effektivisering förkorta utbildningstiden.

Enligt vad föredragande departementschefen framhåller i nu föreliggande

proposition ha, vad armén beträffar, försöken under det senaste utbildnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 25

året, omfattande en första tjänstgöringstid om 11 månader, pågått efter flera

olika linjer. Försöken äro ännu icke i alla delar avslutade, varför det vore

»för tidigt att nu fälla något slutgiltigt omdöme rörande möjligheterna att

efter dessa linjer effektivisera utbildningen». Departementschefen håller

emellertid före, att ett gott utbildningsresultat skall kunna vinnas på kortare

tid, om effektivare utbildningsmetoder komma till användning och de värnpliktigas

ökade intresse för utbildningens bedrivande på olika sätt kan bättre

utnyttjas än hittills, men är medveten om att vissa svårigheter kunna finnas

att omedelbart uppnå resultat i form av en icke försämrad utbildning. Vid

den förkortning av första tjänstgöringen till 9 månader, som departementschefen

föreslår, förutsättes att utbildningsmålen icke begränsas mer än som

är oundgängligen nödvändigt.

Utskottet vill uttala sin anslutning till vad departementschefen anfört om

angelägenheten av att icke mera arbetskraft bindes vid försvaret genom

övningstidens längd än som kan anses oundgängligen erforderligt. Utskottet

biträder den av andra lagutskottet i skrivelse 1947:30 uttalade åsikten att

det är av vikt, att alla möjligheter prövas, att genom utbildningens rationalisering

förkorta utbildningstiden, utan att för den skull det militära utbildningsresultatets

kvalitet försämras. Då det redan vid den år 1947 beslutade

avkortningen av utbildningstiden bedömdes nödvändigt att effektivisera utbildningen

för att undvika en kvalitativ försämring av resultatet anser utskottet

att det finns grundad anledning att antaga att den nu föreslagna avkortningen

av utbildningstiden med ytterligare sextio dagar måste medföra

en icke obetydlig försämring av utbildningsresultatets kvalitativa standard.

Departementschefen har även varit medveten om det försämrade utbildningsresultatet.

En effektivisering av utbildningsarbetet som kan möjliggöra en

ytterligare avkortning av utbildningstiden förutsätter enligt utskottets mening

god tillgång på väl kvalificerat befäl samt lämpliga tekniska anordningar för

en rationell utbildning. I intet av dessa avseenden synes läget nu vara sådant

eller har sedan föregående utbildningsår någon sådan förändring skett, att

den föreslagna ytterligare avkortningen kan genomföras utan ett försämrat

utbildningsresultat såsom följd. Utskottet är av den uppfattningen att det

internationella läget icke gör det lämpligt att nu vidtaga en åtgärd, som

minskar krigsorganisationens kvalitet och begränsar kuppberedskapen, och

kan i detta hänseende biträda vad som anförts i motionen I: 370, att en minskning

av övningstiden i Sverige säkerligen komme att minska tilltron till

Sveriges vilja och förmåga att hävda sin självständighet och integritet. Enligt

utskottets mening bör den försöksverksamhet vid 11 månaders första

tjänstgöring, som pågick föregående utbildningsår och som ännu icke givit

säkert underlag angående möjligheterna att enligt de prövade vägarna åstadkomma

en avkortning av utbildningen utan kvalitativ försämring av resultatet,

plancnligt fullföljas under det kommande utbildningsåret. I fråga om

första tjänstgöringstidens längd biträder utskottet sålunda de yrkanden, som

framförts i motionerna I: 369, I: 370 och II: 532, och förordar i princip, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

26 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

den av 1947 års riksdag beslutade provisoriska avkortningen av utbildningen

tillämpas även under det kommande utbildningsåret.

En närmare granskning av möjligheterna att under det kommande året

uttaga den av riksdagen år 1947 fastställda utbildningstiden har emellertid

visat, att detta av praktiska skäl icke lämpligen låter sig göra vid armén på

grund av påskens läge 1949 i förhållande till de av Kungl. Maj:t i kommandoväg

fastställda inryckningstiderna 1948. För huvuddelen av arméns värnpliktiga

har inryckningen i år senarelagts och ägt rum först 1 juni mot i vanliga

fall i mitten av april. De värnpliktiga vid kavalleriet och det hästanspända

artilleriet ha inryckt den 1 april. Värnpliktiga tillhörande grupp K (studenter

in. fl.) inrycka den 15 juni. Vid tillämpande i full utsträckning av den av

1947 års riksdag fastställda första tjänstgöringstiden skulle för huvuddelen

av arméns värnpliktiga, d. v. s. de som inryckt den 1 juni, första tjänstgöringen

avslutas den 26 april 1949. Detta skulle innebära, att utbildningen komme

att avslutas med påskhelgen (den 15—den 18 april) och en därpå följande

arbetsvecka, som ur utbildningssynpunkt svårligen skulle kunna utnyttjas

på ett effektivt sätt. Därtill skulle komma, att den nya åldersklassens inryckning

även 1949 måste förläggas till senare tidpunkt, vilket av olika skäl icke vore

lämpligt. På grund av här nämnda förhållanden bör av praktiska skäl utryckning

för de värnpliktigas huvuddel äga rum före påsk 1949 eller omkring

den 12 april. Detta innebär i själva verket en utbildningstid om 10 månader

och därutöver det skördeuppehåll om 14 dagar, som departementschefen föreslagit

under det närmaste utbildningsåret. Reellt innebär det en avkortning

av den nu gällande första tjänstgöringstiden med 14 dagar. Då frågan nu

gäller att taga ställning till utbildningens organisation under det närmaste

året, anser utskottet, att hänsyn måste tagas till möjligheterna att i praktiken

anordna utbildningen. Av praktiska skäl finner utskottet att utbildningstiden

det kommande året för huvuddelen av arméns värnpliktiga måste begränsas

till 10 månader och därutöver ett skördeupphåll om 14 dagar. För värnpliktiga

som påbörjat sin första tjänstgöring den 1 april 1948 (värnpliktiga i

allmänhet tilldelade kavalleriet och det hästanspända artilleriet) samt för

värnpliktiga, som inrycka den 15 juni 1948 (grupp K), skulle ur nu anförda

synpunkter hinder icke möta mot att uttaga hela den nu fastställda första

tjänstgöringstiden. Då emellertid lika lång tjänstgöringstid synes böra utkrävas

av samtliga armén tilldelade värnpliktiga, har utskottet funnit sig böra

förorda, att första tjänstgöringens längd för arméns värnpliktiga, vilka påbörja

sin utbildning 1948, bestämmes till 10 månader. Utskottet kan i detta

sammanhang icke underlåta att framhålla, att utskottet finner det anmärkningsvärt,

att Kungl. Maj:t i kommandoväg fastställt inryckningstiden för

huvuddelen av arméns värnpliktiga till sådan tidpunkt, att den av riksdagen

år 1947 fastställda utbildningstiden av praktiska skäl icke lämpligen kan uttagas

helt. Endast det tvångsläge, i vilket riksdagen härigenom blivit ställd,

har föranlett utskottet att för det närmaste året förorda en avkortning av

första tjänstgöringstidens längd till 10 månader och därutöver ett skördeuppehåll

om 14 dagar, utom för grupp K.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 27

Då den av departementschefen föreslagna utbildningstiden vid bifall till

utskottets förslag sålunda kommer att förlängas med en månad, förutsätter

utskottet, att de värnpliktiga vid kavalleriet och det hästanspända artilleriet,

som enligt departementschefens förslag skola fullgöra båda repetitionsövningarna

i anslutning till första tjänstgöringen, endast fullgöra en repetitionsövning

på sådant sätt, medan den andra repetitionsövningen reserveras att

fullgöras i vanlig ordning.

Föredragande departementschefen finner, att utbildningen av befäl och

specialister kräver ytterligare utredning, och kan på grund härav icke nu tillstyrka

av chefen för armén framlagt förslag om längre utbildning för värnpliktiga,

som uttagas för gruppchefsutbildning. I motionen II: 530 framhålles

nödvändigheten av att de värnpliktiga gruppcheferna bibringas en mot befattningarnas

vikt svarande utbildning. Det konstateras, att det redan vid

den i värnpliktslagen föreskrivna utbildningstiden om 12 månader varit ytterst

svårt att medhinna allt det som måste krävas av en gruppchef, varför den i

propositionen föreslagna tiden om 9 månader vore alldeles otillräcklig. I

motionen hemställes, att riksdagen i samband med behandlingen av försvarspropositionen

måtte, därest den första tjänstgöringen nedsättes till 9 månader,

besluta att vid armén en femtedel av väfnpliktskontingenten uttages för

tre månaders utbildning till gruppchefer och att härför anvisas ett anslag

av 7 320 000 kronor, därav 3 miljoner kronor i premier för de sålunda uttagna.

Enligt vad föreliggande yttranden i denna fråga giva vid handen visa de

militära erfarenheterna, att en fullgod gruppchefsutbildning icke kan bibringas

de värnpliktiga på den nu provisoriskt tillämpade utbildningstiden

om 11 månader. Chefen för armén bär i sin i propositionen refererade vämpliktsutredning

föreslagit en allmän befälsutbildning om 15 månader, däri

inbegripet gruppchefsutbildningen. I yttrande över detta förslag har bland

andra Landsorganisationen i Sverige ansett sannolikt, att den föreslagna

tiden för första tjänstgöringen ej medger en tillfredsställande gruppchefsutbildning,

men har ansett, att den förlängda tjänstgöringen för dessa ej synes

böra omfatta längre tid än värnpliktslagen föreskriver eller 12 månader.

Utskottet har för sin del funnit, att en fullgod gruppchefsutbildning är av

avgörande betydelse för krigsorganisationens funktionsduglighet. I avvaktan

på resultatet av förebådad utredning rörande utbildningen av befäl och specialister

vill utskottet förorda, att utbildningstiden för till gruppchefsutbildning

uttagna värnpliktiga för det närmaste året fastställes till 12 månader

förutom i förekommande fall det avsedda skördeuppehållet om 14 dagar.

Detta innebär en utbildningstid i enlighet med den i värnpliktslagen föreskrivna

men två månader längre utbildningstid än för huvuddelen av de värnpliktiga.

Utskottet biträder i princip det förslag, som framlagts i motionen II: 530, att

premie bör utgå till de värnpliktiga, som undergå gruppchefsutbildning och

på grund härav få längre utbildningstid än huvuddelen av de värnpliktiga. I

opaginerad Kontrollera mot PDF

28 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

motionen har premiebeloppet beräknats efter 500 kronor per man, d. v. s.

hälften av den premie, som utgår för godkänd underofficersutbildning, omfattande

fortsatt tjänstgöring i högst 180 dagar (6 månader). Vid av utskottet

föreslagen tjänstgöring för de värnpliktigas huvuddel och för till

gruppchefsutbildning uttagna värnpliktiga blir de senares utbildningstid 60

dagar (2 månader) längre. Utskottet anser, att den ekonomiska gottgörelsen

härför bör utgå dels i form av ett förhöjt penningbidrag under den fortsatta

tjänstgöringen, dels en premie, som utbetalas enligt samma grunder som nu

gälla i fråga om premier till i underofficers- och officersutbildning godkända

värnpliktiga. Utskottet anser en höjning av penningbidraget med 50 öre per

dag under den fortsatta tjänstgöringen för gruppchefsutbildning lämplig.

Premien för de i gruppchefsutbildningen godkända synes kunna fastställas till

250 kronor för den förlängning av utbildningstiden med 2 månader, varom här

är fråga.

Fortsatt tjänstgöring för utbildning till underofficer bör med hänsyn till

det stora antalet studerande vid universitet och högskolor, som brukar uttagas

till dylik utbildning, icke avslutas senare än den 15 september. Om

första tjänstgöringen för huvuddelen av de värnpliktiga i allmänhet bestämmes

på sätt i det föregående föreslagits, bör den fortsatta tjänstgöringen för

underofficersutbildning under år 1949 icke omfatta längre tid än omkring 5

månader (155 dagar). Detta bör gälla även för värnpliktiga vid kavalleriet

och det hästanspända artilleriet. Då sådan fortsatt tjänstgöring enligt värnpliktslagen

skall fullgöras under högst 180 dagar, kan en dylik avkortning av

tiden ske utan författningsändring.

Den höjning av penningbidraget, som föreslagits för till gruppchefsutbildning

uttagna värnpliktiga under den fortsatta tjänstgöringen, -bör enligt utskottets

mening självfallet avses jämväl för till officers- och underofficersutbildning

uttagna.

I här föreliggande proposition har föredragande departementschefen förklarat

sig icke nu beredd att taga ställning till försvarskommitténs förslag att

indraga efterutbildningsövningen. I årets statsverksproposition (bil. 6 s. 2)

räknar departementschefen med att repetitions- och efterutbildningsövningar

av större omfattning icke skola anordnas under nästa budgetår. I de likalydande

motionerna I: 369 och II: 532 framhålles angelägenheten av att i viss

omfattning efterutbildningsövning anordnas under det nästkommande budgetåret.

Med hänsyn till de personella brister i krigsorganisationen som föreligga

och som i viss utsträckning avses skola täckas genom omskolning i samband

med efterutbildningsövning vill utskottet uttala sin anslutning till vad

i nämnda motioner anförts i förevarande hänseende.

Utskottet anser sig kunna biträda departementschefens förslag om ett uppehåll

om 14 dagar under sommaren på för jordbruket lämplig tidpunkt. Då den

utbildningstid, som utskottet för det närmaste året förordat, av i det föregående

anförda skäl måste begränsas till 10 månader, anser utskottet, att skördeuppehållet

om 14 dagar icke bör inräknas i den av utskottet förordade övningstiden.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 29

I de likalydande motionerna I: 360 och II: 533 har hemställts, att riksdagen

måtte besluta dels att i enlighet med 1945 års försvarskommittés förslag från

och med år 1949 ett övningsuppehåll på två månader skall göras, dels att

möjlighet bör beredas att för innevarande år utöver det i propositionen nr

207 föreslagna övningsuppeliållet om 14 dagar medge ytterligare ledighet för

värnpliktiga för skördehjälp åt jordbruket. Vidkommande den förstnämnda

framställningen finner utskottet, då till prövning nu endast upptages frågan

hur utbildningen skall ordnas under det närmaste året, icke anledning till

annat uttalande än att utskottet finner det angeläget, att denna fråga ägnas

uppmärksamhet vid de fortsatta övervägandena rörande värnpliktsutbildningen.

Vad angår frågan om ytterligare ledighet för skördehjälp under innevarande

år anser utskottet, att denna fråga svårligen kan avgöras redan nu,

då behovet av denna ledighet icke nu kan bedömas och ej heller vilken form

av skördehjälp — allmän skördeledighet, ledighet enbart åt jordbrukare eller

skördehjälp med militära förband — som kan bliva erforderlig. Med hänsyn

till det rådande försörjningsläget anser utskottet att, därest en allvarlig

skördesituation skulle uppstå, inkallad militär personal skall kunna tagas i

anspråk för skördearbete utöver de 14 dagarnas skördeledighet men finner

det betydelsefullt, att detta sker i sådan form, att garantier skapas för att

arbetskraften verkligen kommer jordbruket till godo. I princip anser utskottet,

att ytterligare skördeledighet eller militär skördehjälp icke skall inräknas

i den föreslagna övningstiden. De praktiska skäl, som föranlett utskottet

att för det närmaste året förorda den avkortning av övningstiden, som erfordras

för att utryckning skall kunna ske före påsk, medföra att en ytterligare

skördeledighet svårligen kan kompenseras genom senarelagd utryckningstid.

Utskottet vill på grand härav understryka vikten av att skördeledigheten om

14 dagar noga planeras i avseende å tidpunkten för densamma och vill även

peka på den möjlighet till ytterligare någon ledighet i anslutning till skördeuppehållet

som kan åstadkommas inom ramen för de ledighetsdagar, som må

beviljas inom övningstidens ram.

Vad flottan angår tillstyrker utskottet det i propositionen framlagda förslaget

rörande omläggning av utbildningssystemet för flottans värnpliktiga.

Däremot kan utskottet icke biträda förslaget, att övningstiden nu skall minskas

till 12 månader. Utskottet håller före att övningstiden bör bibehållas vid 14

månader, vilken tid bör uttagas i en följd och på lämpligt sätt låter sig inpassas

i det nya utbildningssystemet. Det förhållandet, att flottans värnpliktiga

sålunda skulle få en månad längre sammanlagd tjänstgöring än övriga

värnpliktiga, torde väl kompenseras av att de få fullgöra hela tjänstgöringen

i en följd i ''stället för uppdelad på fyra inkallelser. Med hänsyn till de särskilda

förhållanden, som uppstå i samband med övergången till det nya utbildningssystemet,

räknar utskottet med att Kungl. Maj:t skall äga rätt föreskriva,

att under övergångsperioden del av övningstiden skall uttagas i form

av en rcpetitionsövning ävensom att, därest så skulle befinnas påkallat, medgiva

viss förkortning av övningstiden.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

I propositionen föreslås för kustartilleriets värnpliktiga samma tjänstgöringstid

som för arméns. Av samma skäl, som förut anförts i fråga om

armén, anser utskottet, att under det närmaste utbildningsåret den av 1947

års riksdag beslutade provisoriska avkortningen av tjänstgöringstiden i princip

bör tillämpas. Kustartilleriets värnpliktiga ha emellertid i år inryckt

den 11 mars, vilket medför, att 11 månaders tjänstgöring i en följd icke lämpligen

kan uttagas, dels med hänsyn till jul- och nyårshelgerna, dels med hänsyn

till önskemålet, att nästa åldersklass skall kunna inrycka i mitten av

januari. Av praktiska skäl böra de värnpliktiga avsluta sin första tjänstgöring

före jul eller omkring den 20 december. Detta innebär en tjänstgöringstid

om 91/* månader, under förutsättning att det planerade sommaruppehållet

om 14 dagar, vilket icke avsetts skola inräknas i övningstiden, indrages.

Med hänsyn till tidpunkten för detta uppehåll — omkring midsommar

— synes behov av detsamma icke föreligga ur jordbrukssynpunbt.

Enligt vad som inhämtats medger en första tjänstgöring om 9 månader

icke såväl en effektiv sjömålsutbildning som en god vinterutbildning. För att

ersätta bristen på vinterutbildning under första tjänstgöringen bör första

repetitionsövningen i stället förlängas och bland annat avses för dylik utbildning.

För att tillgodose dessa önskemål bör enligt utskottets mening tjänstgöringstiden

för inneliggande åldersklass vid kustartilleriet omfatta första

tjänstgöring i 9Vä månader (285 dagar), första repetitionsövning om IVa månad

(45 dagar) samt andra repetitionsövning och efterutbildningsövning om

vardera en månad (30 dagar).

Vad i samband med armén föreslagits beträffande utbildningen av värnpliktiga,

som utftagits för utbildning till gruppohefer (motsvarande), bör enligt

utskottets mening gälla jämväl vid kustartilleriet.

Vad flygvapnet beträffar påverkas frågan om övningstidens längd samt

värnpliktskontingentens storlek i fred i hög grad av behovet av värnpliktig

arbetskraft året runt för flygmaterielens skötsel och för att tillgodose flygsäkerhetsorganisationen.

Kontinuerlig tillgång på värnpliktig arbetskraft är

en förutsättning för att flygövningar skola kunna bedrivas i sådan omfattning,

att krigsberedskapens och flygsäkerhetens krav tillgodoses. Detta behov

av arbetskraft kan med i propositionen föreslagen värnpliktskontingent

för flygvapnet tillgodoses endast med 12 månaders första tjänstgöring, såvida

ej en kostnadskrävande utökning av den fast anställda personalen vidtages.

Nedbringas första tjänstgöringens längd under 12 månader, erfordras en betydande

utökning av fredskontingenten, vilket emellertid ej är betingat av

flygvapnets krigsbehov av värnpliktiga. Med hänsyn till det anförda biträder

utskottet departementschefens förslag, att flygvapnets värnpliktiga skola fullgöra

första tjänstgöring om 12 månader.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att flygvapnets värnpliktiga härutöver

skola fullgöra en repetitionsövning om 30 dagar vid flygvapnet. En sådan

repetitionsövning är en förutsättning för att övningar i högre förband

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 31

skola kunna anordnas och för att luftbevakningsorganisationen skall kunna

övas. Utan repetitionsövning skulle flygvapnets värnpliktiga dessutom ej

kunna utnyttjas i dess krigsorganisation under lika lång tid som hittills varit

fallet, vilket skulle ställa krav på utökning av fredskontingenten. Tillgång

på värnpliktiga under repetitionsövning är vidare en förutsättning för att de

luckor i arbetskraftstillgången, som — även vid 12 månaders första tjänstgöring

— uppstå under de värnpliktigas grundläggande utbildning, skola

kunna täckas. Departementschefen har även framhållit, att man vid de fortsatta

övervägandena rörande värnpliktsutbildningen syntes böra pröva, huruvida

den sammanlagda utbildningstiden vid flygvapnet borde bestämmas till

13 månader, varigenom utrymme för en repetitionsövning skulle erhållas. Utskottet

finner starka skäl tala för att flygvapnets värnpliktiga skola fullgöra

en repetitionsövning av angivna längd.

Med hänsyn till vad som anförts i det föregående föreslår utskottet, att

övningstidens längd för flygvapnets värnpliktiga sättes till sammanlagt 13

månader, fördelade på en första tjänstgöring om 12 månader och en repetitionsövning

om 30 dagar.

Departementschefen har uttalat, att den föreslagna begränsningen av utbildningstiden

för de värnpliktiga komme att inom vissa delar av försvaret

väsentligt minska kuppberedskapen. I anslutning till vad såväl i den föreliggande

propositionen som i motionerna I: 371 och II: 534 anförts vill utskottet

understryka angelägenheten av att möjligheterna att avhjälpa förefintliga

svagheter med avseende härå ägnas särskild uppmärksamhet vid de

fortsatta övervägandena rörande värnpliktsutbildningen.

Föredragande departementschefen framhåller, att försvarsgrenscheferna

starkt understrukit vikten av anslagsmedel för utbildningens effektivisering.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att framställningar om medel för

detta ändamål förelågo även vid behandlingen 1947 av frågan om en provisorisk

avkortning med 30 dagar. Som utskottet tidigare anfört är det utskottets

uppfattning, att en av de viktigaste förutsättningarna för den effektivisering

och rationalisering av utbildningsarbetet som skall möjliggöra en avkortning

av utbildningstidens längd är att de tekniska utbildningsanordningarna

av olika slag äro goda. Utskottet, som icke bär att taga ställning

till frågan om anslag för detta ändamål, kan i princip biträda den hemställan

om medel härtill, som framlagts i motionerna I: 368 och II: 531, utan att härvid

göra något uttalande om vilket belopp som för det närmaste året kan vara

erforderligt.

Utskottet anser, att i det förhandenvarande läget riksdagen endast bör

besluta om hur utbildningen bör ordnas under det närmaste året.

Utskottet har, såsom av det anförda framgår, av olika skäl funnit anledning

att för det närmaste året vid samtliga försvarsgrenar förorda en längre

utbildningstid än den som föreslagits i proposition nr 207. Utskottet förutsätter,

att den föreslagna utbildningstiden skall utnyttjas på bästa sätt, och

finner det angeläget, att den efter olika linjer pågående försöksverksamheten

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

och de fortsatta övervägandena rörande värnplikts utbildningen bedrivas på

sådant !sätt, att ett säkert underlag erhälles rörande möjligheterna att utan

försämring av utbildningsresultatet förkorta utbildningstiden och så att förslag

till definitiva bestämmelser om möjligt kan föreläggas nästa års riksdag.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen — med förklaring, att det genom propositionen

nr 207 framlagda förordningsförslaget icke kunnat i oförändrat

skick antagas — måtte i anledning av motionerna I: 369, I: 370

och II: 532 samt II: 530, den sistnämnda i vad den icke avser

frågan om anslag, för sin del antaga följande förslag till

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förordning

med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa

värnpliktiga.

Härigenom förordnas, att beträffande

utbildningstiden för dels de

värnpliktiga, som påbörjat eller påbörja

första tjänstgöring eller tjänstgöring

i en följd efter den 31 mars

1948, dels ock de värnpliktiga i övrigt,

beträffande vilka Kungl. Maj:t sådant

förordnar, skola tills vidare gälla följande

avvikelser från bestämmelserna

i 27 § 1 mom. värnpliktslagen.

1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen

föreskriven tjänstgöring skall förkortas

med nittio dagar på det sätt att, där

ej Konungen beträffande värnpliktiga

avsedda för handräckningstjänst annat

bestämmer,

armén eller kustartilleriet tilldelad

värnpliktig skall fullgöra första tjänstgöring

under tvåhundrasjuttio dagar

samt repetitions- och efterutbildningsövningar

enligt bestämmelserna i angivna

lagrum samt

flottan eller flygvapnet tilldelad värnpliktig

skall fullgöra tjänstgöring i

en följd i trehundrasextio dagar.

Härigenom förördnas, att beträffande

utbildningstiden för dels de värnpliktiga,

som påbörjat eller påbörja

första tjänstgöring eller tjänstgöring

i en följd under år 1948, dels ock de

värnpliktiga i övrigt, beträffande vilka

Kungl. Maj:t sådant förordnar, skola

gälla följande avvikelser från bestämmelserna

i 27 § 1 mom. värnpliktslagen.

1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen

föreskriven första tjänstgöring eller

tjänstgöring i en följd skall förkortas

på det sätt att, där ej Konungen beträffande

värnpliktiga avsedda för handräckningstjänst

annat bestämmer,

armén tilldelad värnpliktig skall

fullgöra första tjänstgöring under trehundra

dagar samt repetitions- och

efterutbildningsövningar enligt bestämmelserna

i angivna lagrum,

flottan tilldelad värnpliktig skall

fullgöra tjänstgöring i en följd under

fyrahundratjugo dagar,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

33

(Kungl. Maj:ts förslag.)

2. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom.

D värnpliktslagen avses, skall fullgöra

tjänstgöring under sammanlagt högst

femhundrafyrtio dagar.

(Utskottets förslag.)

kustartilleriet tilldelad värnpliktig

skall fullgöra första tjänstgöring under

tvåhundraåttiofem dagar, första repetitionsövning

under fyrtiofem dagar samt

återstående repetitionsövning och efterutbildningsövning

enligt bestämmelserna

i angivna lagrum,

flygvapnet tilldelad värnpliktig skall

fullgöra första tjänstgöring under trehundrasextio

dagar samt en repetitionsövning

under trettio dagar.

2. Värnpliktig som uttagits för utbildning

till gruppchef (motsvarande) vid

armén eller kustartilleriet skall enligt de

närmare bestämmelser Konungen meddelar,

utöver den under 1. angivna tjänstgöringstiden,

efter första tjänstgöringens

avslutande fullgöra fortsatt tjänstgöring

under högst sextio dagar.

3. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom.

D värnpliktslagen avses, skall fullgöra

tjänstgöring under sammanlagt högst

femhundrasjuttio dagar.

4. För armén tilldelade värnpliktiga

utom grupp K anordnas enligt de närmare

bestämmelser Konungen meddelar

under första tjänstgöringen ett skördeuppehåll

under fjorton dagar i en följd,

vilket icke inräknas i tjänstgöringstiden.

De värnpliktiga åtnjuta under sådant

uppehåll ekonomiska förmåner enligt

samma bestämmelser som under första

tjänstgöring.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Genom denna förordning upphäves förordningen den 30 maj 1947 (nr 228)

rörande förkortning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga. Beträffande

utbildningstiden för värnpliktig, som varit underkastad bestämmelserna i sistnämnda

förordning och å vilken den nya förordningen icke blir tillämplig,

skola dock den äldre förordningens bestämmelser fortfarande gälla.

B. att--— riksdagens åtgärd; samt

C. att —--riksdagens åtgärd.

3—mo48 Biliang till riksdagens protokoll 1!)48. 6 sand. 2 avd. Nr 1.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.