Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga, dels ock i ämnet väckta motioner.
1948-06-09 · 33 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 25 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
S2LU 1948:1, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga, dels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
1
Nr 1.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning med provisoriska
bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga,
dels ock i ämnet väckta motioner.
Genom en den 9 april 1948 dagtecknad proposition, nr 207, har Kungl.
Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen
fogat förslag till förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden
för vissa värnpliktiga.
Förslaget är av följande lydelse:
Förslag
till
Förordning
med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden
för vissa värnpliktiga.
Härigenom förordnas, att beträffande utbildningstiden för dels de värnpliktiga,
som påbörjat eller påbörja första tjänstgöring eller tjänstgöring i en
följd efter den 31 mars 1948, dels ock de värnpliktiga i övrigt, beträffande vilka
Kungl. Maj:t sådant förordnar, skola tills vidare gälla följande avvikelser från
bestämmelserna i 27 § 1 mom. värnpliktslagen.
1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen föreskriven tjänstgöring skall förkortas
med nittio dagar på det sätt att, där ej Konungen beträffande värnpliktiga
avsedda för handräckningstjänst annat bestämmer,
armén eller kustartilleriet tilldelad värnpliktig skall fullgöra första tjänstgöring
under tvåhundrasjuttio dagar samt repetitions- och efterutbildningsövningar
enligt bestämmelserna i angivna lagrum samt
flottan eller flygvapnet tilldelad värnpliktig skall fullgöra tjänstgöring i
en följd i trehundrasextio dagar.
2. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom. D värnpliktslagen avses, skail fullgöra
tjänstgöring under sammanlagt högst femhundrafyrtio dagar.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1—mo 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. (> sand. 2 avd. Nr 1.
2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
Genom denna förordning upphäves förordningen den 30 maj 1947 (nr 228)
rörande förkortning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga. Beträffande
utbildningstiden för värnpliktig, som varit underkastad bestämmelserna i sistnämnda
förordning och å vilken den nya förordningen icke blir tillämplig,
skola dock den äldre förordningens bestämmelser fortfarande gälla.
Vidare ha förelagts riksdagen dels en proposition, nr 206, angående vissa
frågor rörande försvarets organisation, dels ock en proposition, nr 208, angående
vissa anslag till materielanskaffning för försvaret för budgetåret
1948/49 in. m.
I anledning av propositionen nr 207 ha inom riksdagen väckts fem motioner,
nämligen motionerna i första kammaren nr 360 av herr von Heland
m. fl., nr 369 av herr Ewerlöf m. fl. och nr 370 av herr Anderson, Axel Ivar,
m. fl. och motionerna i andra kammaren nr 532 av herr Skoglund i Doverstorp
m. fl. och nr 533 av herr Edberg m. fl.
I anledning av propositionerna nr 207 och nr 208 ha inom riksdagen väckts
två motioner, nr 371 i första kammaren av herr Bergvall m. fl. och nr 534 i
andra kammaren av herr Ohlin m. fl.
I anledning av propositionen nr 206 har inom riksdagen väckts bland andra
en motion, nr 530, av herrar Håstad och Lindberg.
Propositionen nr 207 samt motionerna 1: 360, 1: 369, I: 370, II: 532 och
II: 533 ha hänvisats till lagutskott och tilldelats andra lagutskottet.
Propositionerna nr 206 och 208 ha hänvisats till statsutskottet.
Motionerna I: 371 och II: 534 ha, såvitt angår propositionen nr 207, hänvisats
till lagutskott och tilldelats andra lagutskottet samt i övrigt till statsutskottet.
Motionen II: 530 har hänvisats till statsutskottet.
Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet ha
till behandling i sammansatt stats- och andra lagutskott hänskjutits dels
propositionen nr 207 samt motionerna I: 360, I: 369, I: 370, II: 532 och II: 533,
dels motionerna I: 371 och II: 534, såvitt angår propositionen nr 207, dels
ock motionen II: 530 i vad motionen icke avser frågan om anslag.
I motionerna I: 369 och II: 532, vilka äro likalydande, har hemställts, »att
riksdagen ville besluta att under budgetåret 1948/49 de provisoriska bestämmelser
rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga, vilka antagits av
1947 års riksdag, fortfarande skola äga tillämpning».
I motionen I: 370 har gjorts en hemställan av enahanda innehåll som i
de nyssnämnda båda motionerna.
I motionerna I: 360 och II: 533, vilka äro likalydande, har hemställts, »att
riksdagen måtte uttala, dels att i enlighet med 1945 års försvarskommittés
förslag från och med år 1949 ett övningsuppehåll på två månader i den första
tjänstgöringen för de värnpliktiga skall göras, dels att möjlighet bör beredas
att för innevarande år utöver det av statsrådet och chefen för försvarsdepar
-
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 3
tementet föreslagna övningsuppehållet på 14 dagar medge ytterligare ledighet
för värnpliktiga för skördehjälp åt jordbruket».
i motionerna I: 371 och II: 534, vilka äro likalydande, har, såvitt här är
i fråga, framhållits angelägenheten av att det med nuvarande ordning under
vissa tider av året otillfredsställande läget i beredskapsavseende uppmärksammas
och att möjligheterna att avhjälpa de förefintliga svagheterna tagas
under skyndsamt övervägande senast i samband med de förslag till definitiva
bestämmelser om övningstidens längd, som departementschefen förebådat,
samt hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 207 måtte
beakta de av motionärerna framställda synpunkterna och önskemålen.
I motionen 11:530 har, såvitt nu är i fråga, hemställts, »ätt riksdagen i
samband med behandlingen av försvarspropositionen måtte, därest den första
tjänstgöringen nedsättes till nio månader, besluta att vid armén en femtedel
av värnpliktskontingenten uttages för tre månaders utbildning till gruppchefer».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i propositionen nr 207
framlagda författningsförslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionänema
andragit till stöd för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse
därför icke lämnas i det följande, hänvisa till propositionen och motionerna.
I. Gällande bestämmelser.
Enligt 1941 års värnpliktslag (SFS 1941:967 ) är utbildningstiden för
värnpliktiga i allmänhet 450 dagar, däri inberäknat tid för i vederbörlig ordning
anbefallda övningsuppehåll.
Såsom närmare framgår av 27 § 1 mom. A värnpliktslagen fullgöres tjänstgöringen
av armén eller kustartilleriet tilldelad värnpliktig med en första
tjänstgöring, i en följd eller i två omgångar, om 360 dagar, två repetitionsövningar
om vardera 30 dagar samt en efterutbildningsövning om likaledes
30 dagar. Flottan tilldelad värnpliktig fullgör tjänstgöringen antingen i en
följd eller ock med en första tjänstgöring om 420 dagar. Av flygvapnet tilldelad
värnpliktig fullgöres tjänstgöringen med en första tjänstgöring om 360
dagar, en repetitionsövning om 60 dagar eller två dylika övningar om vardera
30 dagar samt en efterutbildningsövning om 30 dagar.
Beträffande värnpliktiga i handräckningstjänst äger Konungen besluta om
annan fördelning av den angivna utbildningstiden.
I 27 § 1 mom. B—D meddelas bestämmelser rörande fortsatt utbildning
m. m. för vissa särskilda kategorier av värnpliktiga. Sålunda är värnpliktig,
som uttagits för utbildning till officer eller underofficer vid armén eller kustartilleriet
eller till underofficer vid flygvapnet, skyldig att, utöver den i det
föregående angivna tjänstgöringstiden, efter första tjänstgöringens avslutande
fullgöra fortsatt tjänstgöring, för utbildning till officer under högst 360 dagar
och för utbildning till underofficer under högst 180 dagar. Vidare äro marinen
tilldelade värnpliktiga med viss angiven utbildning skyldiga att undergå
4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande ni 1.
fortsatt utbildning under en tid av 120 dagar, fördelade på två repetitionsövningar
om vardera 60 dagar. Slutligen ha särskilda bestämmelser meddelats
rörande värnpliktiga som idka studier för utbildning till läkare, tandläkare,
apotekare, veterinär eller ingenjör m. fl. Värnpliktiga av dessa kategorier
kunna sålunda åläggas fullgöra fortsatt tjänstgöring under högst 180
dagar, varjämte Kungl. Maj:t äger förordna, att den för värnpliktiga i allmänhet
föreskrivna tjänstgöringstiden om 450 dagar skall, med rätt till avbrott
för studiernas fullföljande, fullgöras med dels soldat- och befälsutbildning,
dels fackutbildning och facktjänstgöring.
Enligt beslut av 1947 års riksdag (propositionen nr 227; riksdagens skrivelse
nr 259) har genom förordningen den 30 maj 1947 (nr 228) förordnats
om en provisorisk förkortning av utbildningstiden för värnpliktiga med 30
dagar.
Förkortningen innebär, att armén, kustartilleriet eller flygvapnet tilldelad
värnpliktig skall fullgöra första tjänstgöring under 330 dagar och att
flottan tilldelad värnpliktig skall fullgöra tjänstgöring i en följd under 420
dagar eller första tjänstgöring under 390 dagar. Flygvapnet tilldelad värnpliktig
fullgör en repetitionsövning om 30 dagar i omedelbar anslutning till
första tjänstgöringen. För värnpliktiga, som idka studier för utbildning till
läkare m. fl., har föreskrivits en sammanlagd tjänstgöring av högst 600 dagar.
De provisoriska bestämmelserna rörande förkortning av utbildningstiden
ha erhållit tillämpning å samtliga värnpliktiga, som påbörjat första tjänstgöring
eller tjänstgöring i en följd efter den 31 mars 1947, och därjämte på
vissa värnpliktiga, som inryckt till tjänstgöring tidigare.
II. Utbildningsfrågans behandling vid 1947 års riksdag.
Vid anmälan av propositionen 1947:227 framhöll föredragande departementschefen,
statsrådet Vougt, att en avkortning av övningstiden för värnpliktiga
icke borde få medföra en kvalitativ försämring av utbildningsresultatet
och att för utbildningen sålunda även i fortsättningen borde uppställas
i stort sett samma mål som före avkortningen. Fn effektivisering av utbildningen
vore därför erforderlig om en förkortning av övningstiden skulle
genomföras. Departementschefen hänvisade till att i sådant syfte under det
senaste året vissa försök bedrivits inom olika delar av försvaret och förutskickade
att försöken komme att intensifieras och därvid bedrivas efter flera
olika riktlinjer. Bland annat skulle undersökas i vad mån de värnpliktigas
intresse av en förkortad utbildningstid kunde utnyttjas för att vinna ett
snabbare utbildningsresultat. En på en gång snabb och effektiv utbildning
syntes icke kunna vinnas utan att de värnpliktiga bringades att i ökad omfattning
själva medverka till resultatet. Att lösa denna uppgift framträdde
som särskilt angeläget under trycket av de svårigheter som bristen på arbetskraft
hade skapat för produktionen i vårt land. Att för försvarets del icke
toges i anspråk större del av de produktiva åldrarnas tid och arbetskraft än
nödvändigt vore tedde sig sålunda som ett nationalekonomiskt önskemål,
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
vilket krävde uppmärksamhet i väl så hög grad som kravet på budgetekonomiska
besparingar.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 30 underströk andra lagutskottet
vikten av att för försvarets vidkommande icke toges i anspråk större andel
av de produktiva åldrarnas tid och arbetskraft än som vore oundgängligen
nödvändigt ur försvarssynpunkt. En omsorgsfull hushållning särskilt med
den unga arbetskraften vore nödvändig icke blott med hänsyn till det aktuella
allmänna bristläget på arbetsmarknaden utan även på grund av den
under de närmaste åren fortgående sammankrympningen av de årskullar, som
efter hand skulle träda ut i produktionslivet. Det syntes därför utskottet
vara av vikt, att alla möjligheter prövades att genom utbildningens rationalisering
förkorta utbildningstiden, utan att för den skull det militära utbildningsresultatet
kvalitativt försämrades.
III. Utredning av utbildningsfrågan.
Den 30 maj 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt försvarsgrenscheferna att enligt
till statsrådsprotokollet antecknade direktiv verkställa utredning rörande värnpliktsutbildningens
närmare utformning inom ramen för en ytterligare förkortad
utbildningstid. Till utgångspunkt för utredningarna skulle tagas en
inom 1945 års försvarskommitté diskuterad utbildningstid om sammanlagt 12
månader. En redogörelse för de av departementschefen för utredningsarbetet
givna direktiven har lämnats å s. G—7 i propositionen nr 207. I anledning
av uppdraget ha försvarsgrenscheferna avgivit utredningar i ämnet, chefen för
armén och chefen för flygvapnet den 29 samt chefen för marinen den 27
november 1947.
I sitt den 25 november 1947 dagtecknade betänkande med förslag angående
försvarets organisation (SOU 1947:72 och 73) har även 1945 års försvarskommitté
avgivit vissa förslag rörande de värnpliktigas utbildning.
Över utredningarna och betänkandet ha yttranden avgivits av olika myndigheter
och organisationer.
IV. Innehållet i utredningarna, remissyttrandena och propositionen.
A. Allmänt.
1945 års försvarskommitté.
Kommittén har uttalat sin anslutning till vad departementschefen och
andra lagutskottet uttalat vid riksdagsbehandlingen av utbildningsfrågan 1947.
Kommittén har förklarat, att den för sin del kommit till den övertygelsen, att
det borde vara möjligt att — utan uppgivande av kravet på i stort sett bevarad
effektivitet — genom rationalisering av utbildningen åtminstone tills vidare
påtagligt minska övningstiden. Kommittén utginge från att det med hänsyn
till önskvärdheten såväl att bibehålla de värnpliktiga vid de dem en gång bibringade
färdigheterna som att lära dem hantera materiel av nytillkommande
typer måste anses lämpligt att liksom nu för huvuddelen av de värnpliktiga
6 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
föreskriva repetitionsövningar om sammanlagt 60 dagar. Minskningen av övningstiden
syntes kommittén böra ske genom förkortande av första tjänstgöringen
och genom slopande av efterutbildningsövningen.
Beträffande första tjänstgöringen har försvarskommittén i anslutning till
det nyss anförda räknat med att den därmed avsedda utbildningen skulle
kunna bibringas vederbörande på en tid av 9 månader. För flygvapnets del
hade gjorts gällande, att det, om enbart utbildningssynpunkten tillmättes betydelse,
vore möjligt att med bibehållna utbildningsmål begränsa första
tjänstgöringens längd till 71/* månader. En förutsättning därför vore dock,
att flygvapnet, som hade ett kontinuerligt behov av värnpliktig arbetskraft
för bland annat flygmaterielens betjänande och vård, med hänsyn därtill tilldelades
en avsevärt större värnpliktskontingent. Då betydande olägenheter
enligt kommitténs uppfattning vore förenade härmed, fann kommittén icke
skäl att för flygvapnet tilldelade värnpliktiga föreslå tjänstgöringens längd
annorlunda än för flertalet övriga värnpliktiga.
Vid utarbetandet av sitt förslag fann försvarskommittén sig böra utgå från
att den totala tjänstgöringstiden för flertalet värnpliktiga skulle minskas till
11 månader (330 dagar). Härigenom beräknades vissa svårigheter uppstå beträffande
flottans beredskap. Dessa syntes dock med en lämplig uppdelning
av de värnpliktiga i inryckningsomgångar kunna i stort sett motverkas.
Den av försvarskommittén förutsatta övningstiden avses skola fullgöras i
följande ordning:
a) För huvuddelen av armén eller kustartilleriet tilldelade värnpliktiga, inberäknat
dem som skola undergå gruppchefsutbildning, räknar kommittén
med en första tjänstgöring om 9 månader (270 dagar) och två repetitionsövningar
om vardera en månad (30 dagar).
b) Flottan tilldelade värnpliktiga avses skola fullgöra 11 månaders (330
dagars) tjänstgöring i en följd med inryckning i fyra omgångar.
c) Vid flygvapnet har värnpliktstjänstgöringen förutsatts bli fullgjord med
första tjänstgöring om 9 månader (270 dagar) och två repetitionsövningar om
en månad (30 dagar) för vapenföra. Dessa avses skola inrycka i tre omgångar.
Eu av inryckningsomgångarna avses skola fullgöra två repetitionsövningar vid
armén samt övriga vapenföra värnpliktiga antingen två repetitionsövningar vid
flygvapnet eller ock en repetitionsövning vid vardera flygvapnet och armén.
d) Med hänsyn till att det enligt utfärdade direktiv vid utredningen
rörande värnpliktsutbildningens närmare utformning även bör övervägas, i
vad mån officers- och underofficersutbildningen för värnpliktiga genom lämpliga
åtgärder skulle kunna förkortas, räknar försvarskommittén, i avvaktan på
resultatet av nämnda utredning, för värnpliktiga, som skola undergå sådan utbildning,
med samma förlängning av övningstiden som nu.
e) För handräckningstjänst avsedda värnpliktiga beräknas skola fullgöra
sin tjänstgöring, 11 månader (330 dagar), i en följd eller uppdelad på första
tjänstgöring och en eller flera repetitionsövningar. Kommittén utgår från att
handräckningspersonalen skall erhålla militärutbildning i sådan utsträckning,
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 7
att personalen efter kompletterande utbildning i ett skärpt läge blir användbar
i vissa krigsbefattningar.
Vid försvarskommitténs betänkande funnos fogade särskilda yttranden, i
vilka vissa av kommitténs ledamöter i olika hänseenden anmälde från betänkandet
avvikande uppfattningar. Utskottet får härutinnan hänvisa till s. 10—
12 i propositionen nr 207.
Remissutlåtandena.
Beträffande innehållet i de avgivna remissutlåtandena i hithörande delar
torde få hänvisas till den utförliga redogörelsen å s. 59—65 i propositionen
nr 207.
Departementschefen.
Departementschefen har förklarat, att han av olika skäl ansett sig förhindrad
att framlägga något definitivt förslag rörande värnpliktstidens längd
och utformning för innevarande års riksdag. 1 frågan om en begränsning av
övningstidens längd nu bör genomföras, ehuru utformningen ej kan bli definitiv,
har departementschefen yttrat:
I proposition tidigare denna dag upptager jag olika förslag beträffande
försvarets organisation, som framlagts av 1945 års försvarskommitté. Jag
har dock icke ansett det möjligt att nu genomföra den begränsning av värnpliktskontingenten,
som kommittén förordat, ej heller huvudparten av de
organisationsförändringar, som skulle bli en följd av denna. Av kommittén
genom dessa åtgärder åsyftade lättnader för produktionen i vårt land och
ekonomiska besparingar kunna sålunda ej nu genomföras. Under dessa förhållanden
anser jag det så mycket mera angeläget, att de åtgärder icke skjutas
på framtiden, vilka innebära att icke mera arbetskraft bindes vid försvaret
genom övningstidens längd än vad som är oundgängligen erforderligt. Ehuru
jag väl beaktat de invändningar från de militära myndigheternas sida, som
knyta sig till en ytterligare nedsättning av övningstiden, håller jag före att
ett gott utbildningsresultat skall kunna vinnas på kortare tid, om effektivare
utbildningsmetoder komma till användning och de värnpliktigas ökade
intresse för utbildningens bedrivande på olika sätt kan bättre utnyttjas än
hittills. Jag är dock medveten om att vissa svårigheter kunna finnas att
omedelbart uppnå resultat i form av en icke försämrad utbildning. I detta
sammanhang vill jag framhålla, att jag nu ej är beredd att ta ställning till
försvarskommitténs förslag att indraga efterutbildningsövningen.
B. Armén.
1945 års försvarskommitté.
I avvaktan på resultatet av arméchefens utredning har kommittén endast
framlagt en preliminär plan för värnpliktstjänstgöringens fullgörande, vilken
tjänat som underlag för de av kommittén framlagda organisationsförslagen
och kostnadsberäkningarna. Kommittén har föreslagit, att huvuddelen av
de värnpliktiga skall inrycka omkring den 15 juni och fullgöra första
tjänstgöringen i en följd. Jordbrukare m. fl. föreslås skola inrycka den 15
8
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
april och hemförlovas under tiden omkring den 15 juli—den 15 september
med möjlighet till anpassning av tiden för avbrottet efter ortens förhållanden.
Utbildningen för dessa skulle därefter samordnas med utbildningen för
huvuddelen av de värnpliktiga. Beträffande de skäl kommittén anfört till
stöd för dessa förslag får utskottet hänvisa till s. 12—14 i propositionen
nr 207.
För vissa speciella förband, nämligen krigsskolans övningskompani, infanteriskjutskolans
övningskompani, garnisonskompaniet samt övningstrupp
för vissa andra skolor, har kommittén föreslagit andra in- och utryckningstider
än de ovan angivna.
Till handräclcningstjänst avsedda värnpliktiga ha föreslagits skola fullgöra
sin tjänstgöring på sådant sätt, att tillgången på handräckningspersonal
bäst svarar mot det vid olika perioder under året något skiftande behovet.
Yad beträffar tjänstgöringen för de till värnpliktig officers- eller under - officersutbildning uttagna föreslår kommittén i avvaktan på resultatet av
pågående utredning ingen förändring beträffande den fortsatta tjänstgöringens
längd och fördelning.
Beträffande till utbildning i specialtjänst uttagna värnpliktiga — läkare,
tandläkare m. fl. — räknar kommittén tills vidare med oförändrade former
för tjänstgöringens fullgörande. Kommittén anser, att spörsmålet om ifrågavarande
värnpliktigas utbildning bör avgöras först då resultatet av förenämnda
utredning föreligger. En avkortning av tjänstgöringstiden motsvarande den
som beträffande första tjänstgöringen föreslagits för övriga värnpliktiga synes
emellertid möjlig att genomföra.
Arméchefens utredning.
Utredningsarbetet har fullgjorts genom en av chefen för armén tillsatt
kommitté med t. f. inspektören för infanteriet och kavalleriet, översten
A. R. D. Meyerhöffer såsom ordförande.
Inom armén har bedrivits en omfattande försöksverksamhet i syfte att
effektivisera utbildningen. Chefen för armén har framhållit, att de verkställda
försöken givit vid handen, att specialisering och differentiering av utbildningen
samt begränsning av utbildningsmålen äro nödvändiga även med
elva månaders första tjänstgöring och att med en förkortad utbildning målsättningen
måste ytterligare begränsas och specialiseringen drivas än längre.
Försök ha företagits att på olika vägar stimulera de värnpliktigas intresse för
utbildningen. Beträffande innebörden av de gjorda försöken och de därvid
vunna erfarenheterna får utskottet hänvisa till den i propositionen lämnade
redogörelsen (s. 17 och ff.). Arméchefen har ställt sig synnerligen tveksam till
lämpligheten över huvud taget av gruppchefsutbildning under en så kort tid
som nio månader. Den måste, framhåller han, leda till ytlighet och medföra
ett rent självbedrägeri. Arméchefen har påyrkat, att för gruppchefsutbildningen
måtte avses 15 månader. Undervisningen för de värnpliktiga i icke
militära ämnen måste enligt arméchefens uppfattning begränsas, om övningstiden
förkortas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
9
En första tjänstgöring om nio månader borde enligt arméchefens uppfattning
i stort få följande indelning:
rekrytskola — fem månader,
soldatskola — två månader,
vinterutbildning -—- en månad,
fälttjänstövningar —- en halv månad,
juluppehåll — en halv månad.
Beträffande huvuddelen av de värnpliktiga har arméchefen föreslagit:
inryckning omkring den 15 april;
ett sammanhängande uppehåll om två månader, som icke inräknas i tjänstgöringen
och under vilket de värnpliktiga äro oavlönade; ungefärliga tiden
den 15 juli—den 15 september; tiden bör variera något allt efter förhållandena
i olika delar av landet; samt
utryckning omkring den 15 mars.
Inga ändringar ha ansetts böra för närvarande vidtagas i fråga om
gruppen K:s inryckning. Denna borde alltså börja sin tjänstgöring i mitten
av juni och fullfölja denna i en följd utan sommaruppehåll. Därigenom komme
vid förbanden samtliga värnpliktiga att i mitten av september ha nått samma
utbildningsståndpunkt, vilket möjliggjorde erforderliga omflyttningar mellan
gruppen K och huvuddelen av de värnpliktiga.
Arméchefen har förutsatt, att tjänstgöringstiden för värnpliktiga, som
uttagits för utbildning i specialtjänst, såsom läkare, tandläkare,
veterinär in. fl., skall förkortas med tre månader.
I arméchefens utredning har slutligen framhållits, att en minskning av
tiden för första tjänstgöringen till nio månader automatiskt också medförde en
minskning av kuppberedskapen. Inkallandet av krigsmässigt organiserade
förband för repetitionsövningar samt för efterutbildning och omskolning
komme att avsevärt stärka kuppberedskapen. Vid politiskt spänt läge måste
därutöver ytterligare skärpning av beredskapen äga rum. Föreskrifterna i värnpliktslagen
om beredskapsövning borde därför kvarstå för att inkallelse av
utbildad trupp snabbt skulle kunna ske.
Värnpliktsutbildningen under år 1948.
Då det under remissbehandlingen befanns omöjligt att redan under år 1948
framlägga slutliga förslag beträffande värnpliktsutbildningens ordnande på
längre sikt, anmodades chefen för armén att verkställa utredning, hur en till
9 månader förkortad första tjänstgöring lämpligen borde anordnas under
detta år. Det förutsattes därvid, att berörda tjänstgöring för huvuddelen av
arméns värnpliktiga skulle äga rum i en följd med in- och utryckning på
sådana tider, att utrymme funnes för ett uppehåll om 14 dagar för skörd eller
annan samhällshjälp. Under uppehållet skulle utgå lön, men tiden för uppehållet
skulle icke inräknas i de nio månaderna.
I skrivelse den 14 januari 1948 till överbefälhavaren har chefen för armén
framlagt utredning i angivna liänsenden. I utredningen diskuteras fyra alternativ.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
Alternativ 1 innebär för värnpliktiga i allmänhet första tjänstgöring i två
omgångar, den första i 87a månader (varav Va månad skördeuppehåll) under
tiden den 1 april—den 15 december 1948 och den andra, efter ett uppehåll om
13 månader, under tiden den 15 januari—den 15 februari 1950, alltså andra
året efter inryckningen. I omedelbar anslutning till den senare omgången
skulle anordnas en repetitionsövning om 30 dagar. För värnpliktiga tillhörande
grupp K skulle tjänstgöringen äga rum i en följd under tiden den 15 juni
1948—den 15 mars 1949.
Ehuru alternativet medför avsevärda militära fördelar, har chefen för armén
funnit olägenheterna, och närmast då de civila, vara så betydande, att han icke
kunnat tillst3Trka detsamma.
Alternativ 11 innebär, att första tjänstgöringen skulle äga rum i en följd
med inryckning på hösten.
Med hänsyn främst till de militära olägenheterna — den förberedande utbildningen
skulle väsentligen äga rum under en ur utbildningssynpunkt olämplig
årstid och förbandsövningar skulle icke kunna anordnas — har detta alternativ
avstyrkts.
Alternativ III innebär första tjänstgöring i en följd med inryckning för
samtliga omkring den 1 juni 1948 och utryckning omkring den 15 mars 1949.
Med hänsyn till tiden för studentexamens avläggande har chefen för armén
ansett lämpligare, att värnpliktiga tillhörande grupp K inryckte den 15 juni.
För att utryckning skulle kunna ske för samtliga värnpliktiga den 15 mars
1949, borde värnpliktiga tillhörande grupp K, liksom hittills varit fallet, icke
tilldelas skördeuppehåll eller tagas i anspråk för militär skördehjälp. Ehuru
gemensam utbildning alltså icke från början kunde organiseras för värnpliktiga
i allmänhet och grupp K, bleve det dock möjligt att från och med omkring
den 1 oktober samordna båda dessa kategoriers utbildning.
Chefen för armén har kommit till den uppfattningen, att alternativ III är
att föredraga framför alternativ I och II. Av skäl, som i det följande kommer
att anföras, har arméchefen emellertid icke ansett sig kunna oreserverat tillstyrka
en lösning av frågan i denna riktning.
Alternativ IV, vilket av chefen för armén förordas, innebär första tjänstgöring
i en följd:
för huvuddelen av värnpliktiga i allmänhet under tiden den 20 maj 1948—
den 15 mars 1949 (med skördeuppehåll 14 dagar, juluppehåll 17 dagar och utrymme
för militär skördehjälp under ytterligare 10 dagar),
för värnpliktiga i allmänhet tillhörande kavalleriet och hästanspända artilleriförband
(A 2, A 4 och A 5) i lF/a månader, under tiden den 1 april 1948
-—den 15 mars 1949 (med skördeuppehåll 14 dagar och juluppehåll 17 dagar),
för värnpliktiga tillhörande grupp K — med undantag av dem som tilldelats
kavalleriet och hästanspänt artilleri — under tiden den 15 juni 1948—
den 15 mars 1949 (med juluppehåll 17 dagar) samt
för värnpliktiga tillhörande grupp K och tilldelade kavalleriet och hästanspänt
artilleri i 11 månader under tiden den 15 juni 1948—den 15 maj 1949.
11
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
Beträffande de skäl, som enligt arméchefens uppfattning tala för och emot
de olika alternativen, får utskottet hänvisa till propositionen (s. BO ff.).
Departementschefen.
Departementschefen har beträffande arméns utbildningsfråga uttalat:
I direktiven för de utredningar, som försvarsgrenscheferna förlidet år erhöllo
uppdrag att verkställa, förutsattes, att nuvarande utbildningsmål skulle
i väsentliga delar och i görligaste mån bibehållas. Övningstidens förkortning
avsågs skola i första hand vinnas genom att utbildningen i olika hänseenden
effektiviserades, varvid de värnpliktigas intresse och känsla av medansvar
för utbildningen i görligaste mån sdsulle tillvaratagas. I syfte att utreda
möjligheterna i sistnämnda avseende ha omfattande försök ägt rum under
det senaste utbildningsåret.
Yad först armén beträffar ha försöken varit upplagda på många olika
sätt och äro icke ännu i alla delar avslutade. Det är därför för tidigt att nu
fälla något slutligt omdöme rörande möjligheterna att efter dessa linjer effektivisera
utbildningen. Jag delar arméchefens uppfattning, att försöksverksamheten
bör fullföljas under kommande utbildningsår. Då erfarenheterna från
de redan verkställda försöken därvid kunna tillvaratagas, torde det finnas
anledning förvänta, att resultaten skola kunna bli bättre än hittills.
Såsom av arméchefens utredning framgår ha försök ägt rum även efter
andra linjer än nyss berörts. Ett flertal goda uppslag för utformningen av
värnpliktsutbildningen ha därvid framkommit. Av särskilt intresse äro härvid
försöken med förenklad gruppchefsutbildning och med rationalisering av
beväpningen i syfte att minska antalet vapentyper inom gruppen. Möjligheterna
att gå fram efter dylika riktlinjer äro emellertid ännu svåra att överblicka,
icke minst ur organisatoriska och ekonomiska synpunkter.
Enligt de av 1947 års riksdag beslutade provisoriska bestämmelserna utgör
utbildningstiden för huvuddelen av de värnpliktiga vid armén 14 månader,
varav 11 månader utgör första tjänstgöring. Försvarskommittén har räknat
med att tiden för första tjänstgöring genom att utbildningen effektiviseras
skall kunna nedbringas till 9 månader. Samma tid har föreslagits av chefen
för armén för den händelse att den sammanlagda utbildningstiden skall minskas
med 2 månader.
Den föreslagna minskningen av första tjänstgöringen har föranlett erinran
från de militära myndigheternas sida, och även andra myndigheter ha uttalat
betänkligheter mot en så avsevärd nedsättning av övningstiden. Med hänsyn
till de möjligheter att effektivisera utbildningen, som i olika avseenden torde
stå till buds, anser jag mig dock kunna förorda att en nedsättning sker. I likhet
med försvarskommittén räknar jag med att utbildningstiden under första
tjänstgöringen skall utgöra 9 månader och förutsätter härvid att utbildningsmålen
icke begränsas mer än som är oundgängligen nödvändigt.
Såväl försvarskommittén som chefen för armén ha förutsatt, att inom den
sålunda begränsade utbildningstiden icke kan beredas utrymme för skördeuppehåll
eller militär skördehjälp. Med anledning därav har föreslagits ett
två månaders uppehåll under sommaren. Enligt försvarskommitténs förslag
skulle detta uppehåll i utbildningen i huvudsak anordnas endast för värnpliktiga
jordbrukare, medan arméchefen räknat med att även andra värn
pliktiga skulle få del därav. T förslagen har förutsatts, att de värnpliktiga
under uppehållet icke skulle åtnjuta de ekonomiska förmåner, som äro förenade
med tjänstgöring. Förslagen ha tillstyrkts av samtliga remissmyndigheter,
i allmänhet med förord för försvarskommitténs förslag.
12
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
En uppdelning av de värnpliktiga i två skilda grupper med olika inryclcningstider
medför ett flertal svårbedömbara konsekvenser ur organisatorisk
synpunkt. Enär å andra sidan arméchefens förslag torde vara förenat med allvarliga
olägenheter ur social synpunkt, kan jag icke för närvarande tillstyrka
något av förslagen.
Då emellertid ett uppehåll i utbildningen med hänsyn till jordbrukets behov
av arbetskraft under skördetiden åtminstone de närmaste åren torde vara
oundgängligen erforderligt, förpslår jag i enlighet med arméchefens förslag
rörande utbildningen under år 1948, att i avvaktan på ytterligare överväganden
ett uppehåll om 14 dagar inlägges under sommaren på för jordbruket
lämplig tidpunkt. Utrymme för detta uppehåll torde icke finnas inom
ramen för den av mig nyss förordade övningstiden, och jag förutsätter därför,
att tiden för uppehållet icke skall inräknas i övningstiden. De värnpliktiga
böra under uppehållet åtnjuta ekonomiska förmåner enligt samma bestämmelser
som under tjänstgöring. Jag kan däremot icke tillstyrka, att utöver
angivna sommaruppehåll skulle beräknas ytterligare 10 dagar för militär
skördehjälp. Inberäknat sommaruppehållet skulle således utbildningstiden
för de värnpliktigas huvuddel utgöra 9 Va månader. Värnpliktiga tillhörande
grupp K torde icke böra erhålla det angivna sommaruppehållet.
Chefen för armén har i sin sistberörda utredning framhållit, att det med
hänsyn till hästvården vore nödvändigt med 11 månaders första tjänstgöring
vid kavalleriet och hästanspända artilleriförband. Jag har intet att erinra
mot att värnpliktiga vid nämnda förband få tjänstgöra 11 månader under
första utbildningsåret. Jag förutsätter dock härvid, att de två sista månaderna
av tjänstgöringen tillgodoräknas de värnpliktiga som repetitionsövningar.
Värnpliktiga tillhörande grupp K torde även vid dessa förband böra fullgöra
allenast 9 månaders första tjänstgöring. Vid de fortsatta övervägandena
rörande värnpliktsutbildningen bör frågan om hästvården ägnas särskild uppmärksamhet
i syfte att möjliggöra, att repetitionsövningar kunna anordnas
vid dessa förband efter samma grunder som vid armén i övrigt.
Mot det av arméchefen senast framlagda förslaget rörande in- och utryckningstider
har jag i stort sett intet att erinra. En jämkning av tiderna förin-
och utryckning blir dock erforderlig med anledning av mitt ställningstagande
till frågan om militär skördehjälp.
Det av chefen för armén diskuterade alternativ I — innebärande 8 månaders
tjänstgöring första året och den återstående månaden av första tjänstgö
ringen jämte en repetitionsövning under tredje året — synes mig ur militär
synpunkt innebära så stora fördelar, att det vid den fortsatta utredningen om
värnpliktsutbildningen bör ytterligare övervägas.
Frågan om utbildningen av befäl och specialister kräver ytterligare utredning.
I avvaktan därpå räknar jag med i stort sett oförändrade bestämmelser.
Av det anförda följer, att jag icke nu kan tillstyrka, att värnpliktiga
som uttagas till gruppchefsutbildning erhålla förlängd tjänstgöring.
Till frågan om slopande av efterutbildningsövningen är jag, såsom redan
anförts, icke för närvarande beredd att taga ställning. Denna fråga sammanhänger
nära med vissa av de frågor, som — enligt vad jag förut denna dag
anfört vid anmälan av frågan om försvarsorganisationens utformning —
tarva ytterligare utredning.
C. Flottan.
Enligt 1941 års värnpliktslag äger utbildning rum för värnpliktiga inskrivna
vid sjömanshus under 15 månader i en följd samt för övriga värnpliktiga
under 14 månader i en följd. Den för sistnämnda kategori återstå
-
13
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
ende månaden av den föreskrivna sammanlagda tjänstgöringstiden uttages
såsom en efterutbildningsövning i och för omskolning i samband med överföring
till annan försvarsgren. Inryckningen sker till samtliga örlogsstationer
två gånger årligen, dels omkring den 1 oktober, dels omkring den 1 januari.
Efter grundläggande utbildning i land sker embarkering å fartyg eller kommendering
till tjänstgöring vid örlogsstation, örlogsvarv o. s. v. för 12 månaders
fortsatt praktisk utbildning och tjänstgöring. En viss del av de värnpliktiga
gives härunder en yrkesutbildning motsvarande den, som stammanskapet
erhåller under första anställningsåret. Härigenom har kadern för stammanskapet
kunnat icke oväsentligt minskas.
1945 års försvarskommitté.
Eörsvarskomittén har framhållit, att de värnpliktiga vid flottan icke blott
skulle utbildas för vissa stridsbefattningar ombord utan även skulle underhålla
och vårda en komplicerad och dyrbar materiel samt i många fall även bibringas
sjömanskap för att kunna utföra sina åligganden ombord. Med tjänstgöringen
ombord följde också åtskilliga extra arbetsuppgifter, som i land normalt
kunde utföras av handräckningspersonal. Dessa förhållanden satte sin
prägel på värnpliktstjänstgöringen vid flottan och medförde, att särskilda
svårigheter vore förenade med en mera omfattande minskning av värnpliktstidens
längd.
Kommittén har dock funnit, att man genom att rationalisera inkallelseoch
utbildningssystemet samt genom att ytterligare specialisera de värnpliktigas
yrkesutbildning skulle kunna nedbringa tjänstgöringstiden till 12
månader utan att behöva öka stamkadern. En längre gående reduktion av
tiden vore, bland annat med hänsyn till kravet på kontinuerlig bemanning av
fartygen, förenad med vissa svårigheter. Då det emellertid syntes möjligt
att genom särskilda åtgärder något så när bemästra dessa och då en differentiering
av tjänstgöringstidens längd mellan olika försvarsgrenar (vapenslag)
enligt kommitténs mening borde undvikas, hade kommittén funnit sig
böra föreslå, att tjänstgöringstiden även vid flottan reducerades till 11 månader.
Denna tjänstgöringstid borde uttagas i en följd för såväl sjömanshusinskrivna
som övriga värnpliktiga.
Kommittén har kommit till den uppfattningen, att utbildnings- och bemanningsproblemet
bäst löses genom övergång till ett helt nytt inkallelsesystem,
innebärande att de värnpliktiga årligen inkallas i olika omgångar,
vilka successivt avlösa varandra. Den grundläggande utbildningen i land, innan
sjökommendering in. in. tager sin början, skulle i rationaliseringssyfte ordnas
centralt vid en gemensam värnpliktsskola för samtliga tre örlogsstationer.
Beträffande det föreslagna inkallelsesystemets innebörd och utformning
får utskottet hänvisa till s. 30 i propositionen. Genom tillvaratagande av
alla möjligheter till rationalisering borde värnpliktsskolan i land enligt kommitténs
uppfattning kunna begränsas till S veckor. Efter avslutad värnpliktsskola
skulle de värnpliktiga, vilka icke skulle vidareutbildas, kommenderas
14 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
till praktisk tjänst å fartyg, stationer eller varv. För vidareutbildning
uttagna värnpliktiga, vilka beräknats uppgå till cirka 25 % av den inryckande
kontingenten, skulle uppdelas på olika yrkesskolor, fartyg, varv in. m. för
att bibringas de kunskaper och färdigheter, som erfordrades för tjänsten ombord.
Tiden för denna vidareutbildning borde omfatta omkring tre månader,
varigenom det bleve möjligt, att dessa värnpliktiga efter yrkesutbildningens
slut kunde embarkera samtidigt med nästa omgång icke vidareutbildade värnpliktiga
från värnpliktsskolan. Därigenom nedbringade man antalet besättningsbyten.
I avvaktan på resultatet av den försvarsgrenscheferna anbefallda utredningen
rörande värnpliktsutbildningens närmare utformning har kommittén
räknat med att utbildningstiderna för värnpliktiga specialister och för värnpliktiga
sjökaptener, styrmän och maskinister skola nedbringas med samma
tid som för övriga värnpliktiga, d. v. s. fyra månader.
Chefen för marinen.
Den chefen för marinen anbefallda utredningen rörande värnpliktsutbildningens
närmare utformning har för flottans del verkställts genom chefen för
marinstabens utbildningsavdelning.
I utredningen föreslås 12 månaders tjänstgöringstid samt övergång till det
av försvarskommittén förordade inkallelse- och utbildningssystemet med fyra
inryckningar om året och centraliserad grundläggande utbildning
Värnpliktsutbildningen under år 1948.
Liksom chefen för armén har även chefen för marinen i skrivelse den 14
januari 1948 inkommit med särskild utredning rörande värnpliktsutbildningens
ordnande under år 1948.
Chefen för marinen har i sin skrivelse erinrat om att utbildningsåret med den
nuvarande utbildningens uppläggning började den 1 oktober, då den första
värnpliktskontingenten av de under samma år inskrivna värnpliktiga inryckte
för att påbörja sin värnpliktsskola i land. Vid 1948 års början vore sålunda
cirka 1 800 man av 1947 års klass redan under utbildning, och den 7 januari
hade ytterligare cirka 900 man inryckt. Samtliga dessa utbildades efter ett
program, som uppgjorts med en förutsättning av 14 (vissa värnpliktiga 13)
månaders tjänstgöringstid. Inkallelsen av de återstående cirka 700 värnpliktiga
i allmänhet av årsklass 1947 hade uppskjutits från januari till den 1 juli.
Denna uppdelning av den ordinarie januarikontingenten hade gjorts för att
underlätta en övergång till den föreslagna organisationen med inkallelser i 4
omgångar. Därest årsklass 1947 skulle få sin tjänstgöringstid avkortad till 12
månader, skulle flottan under tiden den 1 oktober 1948—den 1 april 1949 endast
disponera över cirka 1 650 värnpliktiga för bemanning av tjänstgöringsplatser
ombord och i land. Detta innebure ett underskott av cirka 1 000 värnpliktiga.
Det svåra läge, som därigenom uppstode, förvärrades ytterligare på
grund av de stora vakanserna för närvarande inom stamkaderns manskapsgrader.
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
15
Det bleve därför icke möjligt att med den tillgängliga manskapsstyrkan
ha någon sjöstyrka rustad utöver nödvändiga enheter för yrkesskolor, isbrytartjänst
och aspirantutbildning. Detta hade till följd, att stridsmässiga övningar
i förband icke utan betydande svårigheter kunde anordnas, och innebure en
allvarlig nedgång i beredskapen under vintern 1948—49 och delvis under
sommaren 1949, då verkningarna av vinterns brister komme att medföra en
försenad strids- och fartygsutbildning.
För att råda bot härför funnes, under förutsättning att tjänstgöringstiden
för 1947 års klass nedskures till 12 månader, endast den lösningen att framflytta
inkallelserna för 1948 års klass ett kvartal. Den första kvartalskontingenten
av denna årsklass komme därigenom att inkallas den 1 juli i stället
för den 1 oktober och det nya inkallelsesystemet att börja tillämpas från förstnämnda
datum. Detta komme visserligen att medföra betydande svårigheter
att få instruktionspersonalen att räcka till under juli—september detta år
men vore den enda lösningen på de bemanningsproblem, som uppstode vid en
avkortning av tjänstgöringstiden för 1947 års klass.
Chefen för marinen har i detta sammanhang framhållit, att övningstidens
längd från och med den 1 juli 1948, i likhet med vad försvarskommittén föreslagit,
borde sättas lika för samtliga värnpliktiga i allmänhet och värnpliktiga
uttagna i yrkestjänst, vilka tilldelades flottan, oavsett om de vore inskrivna
vid sjömanshus eller icke.
Departementschefen.
Departementschefen har i propositionen anfört:
För flottans del har av såväl försvarskommittén som chefen för marinen
föreslagits en radikal omläggning av utbildningssystemet. De värnpliktiga
skulle årligen inrycka i fyra omgångar, och utbildningen skulle i rationaliseringssyfte
i stor utsträckning centraliseras. Det föreslagna utbildningssystemet
synes innebära en lämplig lösning, och jag kan därför tillstyrka detsamma.
Värnpliktiga jordbrukare böra som regel icke tilldelas flottan. Av skäl som
chefen för marinen anfört i sin skrivelse rörande värnpliktsutbildningens ordnande
under år 1948 bör inryckning till tjänstgöring enligt det nya systemet
eventuellt börja redan i juli detta år.
Försvarskommittén har räknat med att övningstiden skall kunna nedbringas
till 11 månader. Chefen för marinen anser däremot, att tillfredsställande
utbildningsresultat icke kunna erhållas på kortare tid än 12 månader.
För egen del kan jag tillstyrka, att övningstiden tills vidare bestämmes till
12 månader.
D. Kustartilleriet.
1945 års försvarskommitté.
Kommittén har såsom i det föregående anförts föreslagit, att tjänstgöringstiden
för huvuddelen av kustartilleriet tilldelade värnpliktiga, inberäknat dem
som skola genomgå underbefälsutbildning, skall bestämmas till sammanlagt
11 månader och uppdelas på en första tjänstgöring om 9 månader och två
16 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
repetitionsövningar om vardera 30 dagar. Någon efterutbildningsövning har
kommittén icke ansett sig böra räkna med.
Med hänsyn till de för kustartilleriet speciella utbildningsförhållandena har
kommittén räknat med att värnpliktiga, sysselsatta inom jordbruket, ej tilldelas
kustartilleriet.
Chefen för marinen.
Den chefen för marinen anbefallda utredningen rörande värnpliktsutbildningens
närmare utformning har för kustartilleriets del verkställts av inspektören
för kustartilleriet.
I kustartilleriinspektörens utredning framhålles beträffande utbildningsmålen,
att den värnpliktige borde fullt behärska alla de situationer han
kunde komma att ställas inför under tjänstgöring i krig i sin mobiliseringsbefattning.
Då såväl materielens funktion som den enskilde mannens taktiska
uppträdande rönte inflytande av årstider och väderleksförhållanden,
komme en värnpliktsutbildning, som icke sträckte sig över minst ett år i
sammanhängande följd, icke att kunna medgiva den allsidighet, som komme
att krävas i krig. Genom att väl tillvarataga utbildningstiden och inpassa
densamma under året på ett sådant sätt, att största möjliga effektivitet kunde
erhållas i utbildningsarbetet, kunde de brister i utbildningen, som komme
att uppstå vid en nedskärning av utbildningstiden, begränsas. En viss sänkning
av utbildningsmålen med åtföljande kvalitetsförsämring hos truppen
bleve emellertid ofrånkomlig.
Beträffande fördelningen i stort av 12 månaders utbildningstid
har anförts, att första tjänstgöring icke kunde göras kortare än omkring 9
månader, om de värnpliktiga skulle kunna bibringas befäst förmåga och färdighet
i de befattningar, i vilka de utbildades. Därutöver erfordrades två repetitionsövningar
och en efterutbildningsövning, envar om 30 dagar.
I fråga om in- och utryckning för värnpliktiga under första
tjänstgöring har i utredningen framhållits, att om utbildningen med såvitt
möjligt bibehållen målsättning skulle kunna genomföras på två månader
eller omkring 300 timmar kortare tid än för närvarande, den betydelsefullaste
delen av utbildningen, bland annat artilleri- och minutbildningen,
måste genomföras under sommaren och förhösten, vilka erbjöde de gynnsammaste
betingelserna för utbildning av ifrågavarande slag. Det vore därför
önskvärt, att kustartilleriet tilldelades värnpliktiga huvudsakligen ur andra
yrkesgrupper än jordbrukare.
Med hänsyn till väderleksförhållanden och utbildningens därav beroende
effektivitet har utbildningstiden för huvuddelen av de värnpliktiga vid
kustartilleriet ansetts böra vara januari—oktober.
Marinöverläkaren har i yttrande till kustartilleriinspektören, under framhållande
av att såväl den allmänna som den för hela marinen upprättade sjukstatistiken
visade ökad frekvens av förkylningssjukdomar under första kvartalet
och särskilt under januari månad, avstyrkt inryckning till första tjänstgöring
under årets första månader.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 17
Inspektören har emellertid anfört, att det ur utbildningssynpunkt vore nödvändigt
med en sådan inplacering på året av tjänstgöringstiden, att inryckning
skedde i januari, oaktat detta ur hälsosynpunkt icke vore det bästa.
Därest inryckning icke kunde ske vid nämnda tid, syntes det ej vara möjligt
att med förkortad första tjänstgöring nå ett godtagbart utbildningsresultat.
I fråga om värnpliktiga tillhörande grupp K har framhållits, att det med
hänsyn till tiden för studentexamens avläggande syntes nödvändigt att anordna
utbildningen i stort skild från huvuddelen av de värnpliktiga. För att
åsamka studenterna minsta avbräck i deras civila yrkesutbildning kunde det
ifrågasättas, huruvida icke vämpliktsutbildningen för grupp K borde uppdelas
på en vinterlinje och en sommarlinje, den förra avsedd för sådana värnpliktiga,
vilka önskade fullgöra sin värnpliktsutbildning i en följd, den senare
för sådana, som önskade bedriva universitetsstudier under vintermånaderna.
Båda linjerna skulle utbildas gemensamt under tre månader — juli—
september — varefter sommarlinjens värnpliktiga skulle utrycka och ansluta
till underbefälsutbildningen av påföljande åldersklass värnpliktiga i allmänhet
— under april—september — under det att vinterlinjens värnpliktiga
skulle kvarbli i tjänst och samutbildas med officers- och reservofficersaspiranter.
Med hänsyn till de värnpliktigas berättigade krav på att värnpliktstiden
såvitt möjligt anpassas så att den bereder dem minsta möjliga avbräck i deras
civila studier ha båda linjerna föreslagits skola finnas vid kustartilleriet.
I fråga om möjligheterna till rationalisering och effektivisering
av utbildningen har i utredningen till en början framhållits, att en
viss begränsning av antalet tjänstledighetsdagar vore erforderlig. Vid en förkortad
utbildningstid syntes 18 dagar vara till fyllest.
En begränsning av utbildningen i icke militära ämnen, för närvarande 45
timmar, har ansetts böra vidtagas.
Olika vägar att begränsa utbildningstiden i militära ämnen ha diskuterats
vid utredningen. (Se härom propositionen s. 44.)
Bättre tillgång på tekniska hjälpmedel vid utbildningen har av utredningsmannen
framhållits såsom mycket betydelsefull.
Angelägenheten av att de värnpliktigas intresse för utbildningen utnyttjas
har framhållits. (Se härom propositionen s. 49 och 50.)
Chefen för marinen har anslutit sig till vad inspektören för kustartilleriet
anfört. Vad särskilt angår marinöverläkarens invändning mot inryckning i
januari månad har marinchefen framhållit, att vid flottan hittills omkring
hälften av de värnpliktiga inkallats i januari och att enligt det föreslagna nya
utbildningssystemet för flottan omkring en fjärdedel skulle börja sin tjänstgöring
under nämnda månad.
Vämpliktsutbildningen under år 1948.
Chefen för marinen har i sin skrivelse den 14 januari 1948 i denna fråga
hänvisat till en av inspektören för kustartilleriet verkställd utredning.
2—U70 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 sand. 2 avd. Nr 1.
18 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
Under förutsättning av en första tjänstgöring omfattande 9 månader och
ett sommaruppehåll om 14 dagar, vilket icke inräknas i tjänstgöringen, har
inryckning för värnpliktiga i allmänhet föreslagits skola äga rum den 11 mars
1948 och utryckning den 21 december 1948. Sommaruppehållet borde förläggas
till tiden den 21 juni—den 4 juli.
Något uppehåll för skörde- eller annan samhällshjälp borde icke förekomma
vid kustartilleriet. Då såväl inrycknings- som utryckningsdata praktiskt
taget vore bundna med hänsyn till föregående och efterföljande åldersklassers
ut- respektive inryckning, läte det sig knappast göra att anordna
skördeledighet utan att denna ledighet inrymdes i den effektiva utbildningstiden.
För studenter och likställda borde redan sommaren 1948 övergång ske till
det utbildningssystem, som föreslagits i det föregående.
Särskilda in- och utryckningstider ha föreslagits för vissa värnpliktiga
yrkesmän.
Departementschefen.
Beträffande utbildningen vid kustartilleriet har departementschefen i propositionen
anfört:
Kustartilleriets värnpliktiga torde böra erhålla samma utbildningstid
som värnpliktiga vid armén, eller sålunda första tjänstgöring i 9 månader
samt två repetitionsövningar och en efterutbildningsövning, vardera om 30
dagar. Av skäl som inspektören för kustartilleriet anfört torde inryckningen
för huvuddelen av de värnpliktiga böra äga rum i januari månad oaktat de
olägenheter ur hälsovårdssynpunkt, som kunna vara därmed förknippade.
Innevarande år har dock inryckning enligt inspektörens förslag ägt rum i mars
månad. Föreslagen inryckningstid förutsätter, att skördeuppehåll icke äger
rum vid kustartilleriet, som sålunda som regel icke bör tilldelas värnpliktiga
jordbrukare.
För värnpliktiga tillhörande grupp K har föreslagits den ordningen, att
för senare delen av första tjänstgöringen skulle finnas två linjer, en vinterlinje
och en sommarlinje. Enär detta medför fördelar ur tjänstesynpunkt och
en viss valfrihet kan vara till fördel för de värnpliktiga, särskilt med hänsyn
till studier och dylikt, har jag intet att erinra mot att anordningen försöksvis
tillämpas.
De åtgärder för att effektivisera utbildningen, som inspektören för kustartilleriet
förordat, torde böra närmare övervägas och i lämplig omfattning
göras till föremål för försök.
E. Flygvapnet.
1945 års försvarskommitté.
Såsom förut nämnts har kommittén för vapenföra värnpliktiga räknat med
en första tjänstgöring om 9 månader och två repetitionsövningar om vardera
en månad. De värnpliktiga ha förutsatts skola inrycka i tre omgångar.
Kommittén har anfört, att utbildningen under de vapenföra värnpliktigas
(utom studenter och likställda) första tjänstgöring borde uppdelas i grund
-
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 19
läggande allmänmilitär utbildning och förberedande yrkesutbildning under
omkring 2 månader samt fortsatt yrkesutbildning och — i mindre utsträckning
— allmänmilitär utbildning under återstående tid, d. v. s. omkring 7 månader.
Den här föreslagna utbildningsgången överensstämde i princip med vad som nu
tillämpades. I nuvarande organisation vore det dock med hänsyn till den längre
tjänstgöringstiden för värnpliktiga möjligt att begränsa antalet inryckningsomgångar
till två och därmed förenkla utbildningsverksamheten.
Studenter och likställda — såsom biträdande ingenjörer, fototekniker och
expeditionsbiträden — borde utbildas efter i stort sett samma grunder som i
nuvarande organisation.
Chefen för flygvapnet.
Den chefen för flygvapnet anbefallda utredningen rörande värnpliktsutbildningens
närmare utformning har verkställts av chefen för fjärde flygeskadem.
I utredningen framhålles till en början beträffande de värnpliktigas
uppgifter och flygtjänstens inverkan på värnpliktstjänstgöringen,
att huvuddelen av flygvapnets värnpliktiga, i motsats till förhållandena
vid armén, icke vore stridande personal i egentlig mening. Deras främsta
uppgift vore i fred att deltaga i sådana arbeten på marken, som direkt eller
indirekt erfordrades för flygverksamheten. De deltoge sålunda i skötseln av
flygplan, motorer och vapen, tjänstgjorde vid marksignalorgan och expeditioner,
vid transportorgan m. m. Flygtjänsten måste i fred, såväl med hänsyn
till försvarsberedskapen som till den flygande personalens utbildning, kunna
bedrivas kontinuerligt hela året. Flygintensiteten varierade emellertid något
med årstiden. På sommaren bedreves sålunda, med utnyttjande av de goda
väderleksförhållandena, flygutbildning i större omfattning än under vintern.
På grund av de svårare arbetsförhållandena och bristen på stampersonal till
följd av pågående skolor vore å andra sidan behovet av värnpliktig arbetskraft
i stort sett lika under vintern som under sommaren. En ökning av personalbehovet
inträdde under februari—mars och augusti—september, då tillämpningsövningar
i högre förband i regel anordnades.
En förutsättning för att utbildningstiden för de värnpliktiga skulle kunna
nedbringas vore att tilldelningen av värnpliktiga till flygvapnet skedde
såsom hittills och att sålunda flygvapnet tilldelades värnpliktiga med vissa
förkunskaper från deras civila sysselsättning, framhölls det i utredningen.
Däri diskuterades även frågan om åtgärder för att öka de värnpliktigas intresse
och känsla av medansvar. En redogörelse för de ifrågasatta åtgärderna
återfinnes på s. 54 i propositionen.
Den sammanlagda erforderliga utbildningstiden skulle enligt utredningsmannen
för samtliga värnpliktskategorier vid flygvapnet uppgå till sju och en
halv månader, dock att värnpliktiga uttagna till utbildning i luftbevakningstjänst
därutöver skulle ha att undergå viss kompletterande utbildning under
omkring 30 dagar.
20 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
En första tjänstgöring av sju och en halv månader förutsatte emellertid,
dels att flygvapnet tilldelades en avsevärt större värnpliktskontingent än för
närvarande och dels att de värnpliktiga uttoges bland ynglingar med förkunskaper
inom respektive yrkesgrenar. För att kunna tillgodose behovet av
värnpliktiga, användbara i praktisk yrkestjänst, vid varje flygtjänsthalvårs
början vore det vidare nödvändigt att inryckningstiderna förlädes till mitten
av mars respektive mitten av september. Det syntes nämligen icke vara möjligt
att under en flygutbildningsperiod företaga ombyte av värnpliktiga utan
men för flygtjänsten. Därjämte vore inryckningstiderna betingade av behovet
av utbildade värnpliktiga vid förbanden vid tider för större tillämpningsövningar
(augusti—september) och vinterövningar (februari—mars). Med
föreslagna inryckningstider kunde även dessa behov tillgodoses.
Värnpliktsutbildningen under år 1948.
Liksom övriga försvarsgrenschefer har chefen för flygvapnet i skrivelse
den 14 januari 1948 avgivit utredning med förslag rörande värnpliktsutbildningen
under år 1948, varvid såsom förutsättning gällt antingen 11 månaders
tjänstgöring i en följd jämte en repetitionsövning vid flygvapnet (alternativ
I) eller ock 12 månaders tjänstgöring i en följd (alternativ II), i båda
alternativen med i huvudsak nuvarande storlek på värnpliktskontingenten.
Chefen för flygvapnet har uttalat, att av de angivna alternativen intet vore
för flygvapnets del tillfredsställande. I valet dem emellan vore som ett provisorium
för 1948 års klass 12 månaders tjänstgöring i en följd minst oläglig.
Då repetitionsövningar under såväl år 1947 som år 1948 icke fått uttagas,
med påföljd att varken flygvapnets förband eller luftbevakningen kunnat
beredas för krigsberedskapens upprätthållande betryggande övning, blev det
än mer nödvändigt att sådana övningar kunde bedrivas under år 1949. Därför
erfordrades att värnpliktiga tillhörande äldre åldersklasser finge inkallas till
repetitionsövningar under nämnda år.
Beträffande de skäl, som i utredningen anförts för och emot de förenämnda
båda alternativen får utskottet hänvisa till s. 57 och 58 i propositionen.
Departementschefen.
Beträffande utbildningen vid flygvapnet har departementschefen anfört:
I fråga om värnpliktstjänstgöringen vid flygvapnet göra sig i vissa avseenden
andra synpunkter gällande än vid de andra försvarsgrenarna. Det är
här till väsentlig del fråga om möjligheterna att på lämpligaste sätt kontinuerligt
tillgodose flygvapnets behov av personal för skötsel och underhåll av
materiel.
För närvarande fullgöra de värnpliktiga vid flygvapnet 12 månaders tjänstgöring
i en följd; den sista månaden av tjänstgöringen utgör repetitionsövning.
Huvuddelen av de värnpliktiga inrycka på hösten i två omgångar med hälften
i varje omgång. Uppehållet meilan inryckningarna är omkring 6 veckor.
Genom denna anordning vinnes, att antalet för yrkestjänst användbara värnpliktiga
kan hållas konstant under hela året med undantag av en kortare
period på hösten, då endast halva styrkan är tillgänglig.
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 21
Enligt försvarskommitténs förslag skulle första tjänstgöring begränsas till
9 månader med inryckning i tre omgångar. Förslaget förutsätter en icke
oväsentlig utökning av flygvapnets värnpliktskontingent. Chefen för flygvapnet
har bestämt avstyrkt detta förslag. De tre inryckningarna anses avsevärt
försvåra möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt ordna utbildningen
och utnyttja utbildningsbefälet. Chefen för flygvapnet har i stället förordat
en första tjänstgöring om 7Va månader, vilken tid anses tillräcklig för att utbildningsmålen
skola kunna nås. Inryckning skulle ske i två omgångar. Förslagets
genomförande kräver en ytterligare ökning av värnpliktskontingenten
utöver vad som skulle erfordras, om försvarskommitténs förslag genomföres.
Jag är icke beredd att för närvarande taga slutlig ställning till de sålunda
framlagda förslagen utan förordar, i överensstämmelse med chefens för flygvapnet
förslag rörande värnpliktsutbildningens ordnande under år 1948, att
den nuvarande anordningen tills vidare i huvudsak bibehålies. De värnpliktiga
böra således fullgöra tjänstgöring i en följd under 12 månader. Detta förslag
innebär, att det icke finnes utrymme för någon repetitions- eller efterutbildningsövning.
Denna olägenhet torde emellertid i nuvarande läge vara ofrånkomlig.
Vid de fortsatta övervägandena rörande värnpliktsutbildningen synes
dock böra övervägas, huruvida den sammanlagda utbildningstiden vid flygvapnet
borde bestämmas till 13 månader. Utrymme skulle därigenom erhållas
för en repetitionsövning, vilken på längre sikt lärer vara erforderlig, om större
övningar skola kunna anordnas vid flygvapnet. Utan repetitionsövning skulle
flygvapnets värnpliktiga dessutom ej kunna utnyttjas i dess krigsorganisation
under lika lång tid som hittills varit fallet, vilket skulle ställa krav på utökning
av flygvapnets värnpliktskontingent i fred.
Vid anmälan av försvarspropositionen har jag föreslagit, att luftbevakningsutbildningen
skall övertagas av flygvapnet. Jag tillstyrker chefens för
flygvapnet förslag rörande denna utbildnings ordnande inom ramen för flygvapnets
värnpliktsutbildning. Till frågan om hur den i försvarspropositionen
förutsatta vidareutbildningen av värnpliktigt befäl för luftbevakningsorganisationen
närmare skall utformas kan jag dock icke utan ytterligare utredning
taga ställning.
F. Spörsmål berörande samtliga försvarsgrenar.
Departementschefen.
I anledning av att vissa av försvarsgrenscheferna i sina utlåtanden föreslagit
begränsningar beträffande utbildningen i vissa icke-militära ämnen har
departementschefen uttalat, att han icke kunde ansluta sig till uppfattningen
att dessa ämnen saknade betydelse för den militära utbildningen och därför förutsatte,
att denna utbildning skall meddelas i samma omfattning som under
den ettåriga utbildningen. Undervisningen i här avsedda ämnen omfattade då
35 timmar. Bestämmelser ha utfärdats av denna innebörd.
Vidare har departementschefen påpekat, att den föreslagna begränsningen
av utbildningstiden för de värnpliktiga komme'' att inom vissa delar av försvaret
väsentligt minska kuppberedskapen, samt uttalat, att denna fråga borde
ägnas särskild uppmärksamhet vid de fortsatta övervägandena rörande värnpliktsutbildningen.
Slutligen förtjänar påpekas, att departementschefen beträffande vissa i det
föregående icke berörda kategorier värnpliktiga gjort följande uttalande.
22 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
I det föregående har jag icke gått närmare in på frågan om utbildningen
för vissa speciella kategorier av värnpliktiga, som ha från huvuddelen
av de värnpliktiga avvikande utbildningsförhållanden, exempelvis värnpliktiga
vid vissa övningsförband vid armén. Icke heller ek o no mi värnpliktiga
ha berörts. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t skall äga att meddela
erforderliga bestämmelser rörande utbildningens anordnande och fördelning
på omgångar m. m. inom ramen för den i det föregående föreslagna
totala utbildningstiden, för huvuddelen av de värnpliktiga 12 månader. I fråga
om värnpliktiga, som avses i 27 § 1 mom. D. värnpliktslagen värnpliktiga
i specialtjänst — bör minskningen av utbildningstiden ske på sätt närmare
bestämmes i kommandoväg.
Utskottet.
Kravet på rationalisering och effektivisering inom försvaret gör sig enligt
utskottets mening gällande icke blott i vad avser försvarsorganisationen utan
även i fråga om utbildningstiden och dess utnyttjande. Möjligheterna härvidlag
böra fördomsfritt prövas. De omfattande försök i sådant syfte, som de
senaste åren ägt rum inom armén, äro därför att hälsa med tillfredsställelse.
Dessa försök ha tagit sikte på dels att så långt möjligt tillvarataga de värnpliktigas
intresse och känsla av medansvar för utbildningen samt däi igenom
påverka dem till ökad positiv insats i utbildningsarbetet, dels och att rationalisera
utbildningens organisation. Av stort intresse i sistnämnda hänseende
äro pågående försök beträffande rationalisering av beväpningen i syfte att
minska antalet vapentyper inom gruppen och en förenkling av utbildningen i
olika hänseenden.
Även om nämnda försöksverksamhet ännu ej är avslutad, torde de redan
vunna resultaten av försöksverksamheten dock ge vägledning för rationaliseringsarbetets
inriktning på utbildningens område. Utskottet håller för sin del
för sannolikt, att det med effektivare utbildningsmetoder och med tillvaratagande
av de värnpliktigas ökade intresse för utbildningens bedrivande skall
bli möjligt att vid armén vinna ett gott utbildningsresultat under en första
tjänstgöring om 9 månader. Med hänsyn till dessa möjligheter anser sig utskottet
i likhet med föredragande departementschefen kunna förorda, att första
tjänstgöringen för arméns värnpliktiga provisoriskt bestämmes till 9 månader.
Utskottet vill härvid med skärpa understryka vikten av att denna utbildningstid
väl tillvaratages.
I likhet med föredragande departementschefen anser utskottet ett uppehåll
i utbildningen med hänsyn till jordbrukets behov av arbetskraft under skördetiden
åtminstone de närmaste åren vara oundgängligen erforderligt. Utskottet
vill erinra, att förslag väckts att tillgodose detta behov genom att göra ett 2
månaders avbrott i utbildningen under sommaren. Enligt försvarskommitténs
förslag skulle detta uppehåll i huvudsak anoidnas endast för
värnpliktiga jordbrukare, medan arméchefen räknat med att sadant uppehåll
skulle göras även för andra värnpliktiga. I motionerna 1:360 och
II: 533 har hemställts, att riksdagen måtte uttala, att ett uppehåll av sådan
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 23
längd skall göras från och mer år 1949. Hithörande spörsmål äro enligt utskottets
mening av sådan vikt, att de böra underkastas ytterligare överväganden,
och denna nya prövning bör såvitt möjligt slutföras i så god tid, att erforderliga
bestämmelser kunna utfärdas före nästa års inskrivningsförrättningar.
I avvaktan härpå anser sig utskottet kunna godtaga Kungl. Maj:ts förslag,
att ett uppehåll om 14 dagar skall inläggas under sommaren på tidpunkt,
som med hänsyn till ortens förhållanden lämpar sig för jordbruket, därvid
tiden för uppehållet icke skall inräknas i övningstiden. Utskottet vill även
peka på den möjlighet till ytterligare någon ledighet i anslutning till skördeuppehållet,
som kan beviljas såsom tjänstledighet i vanlig ordning inom
övningstidens ram. Med hänsyn till det rådande försörjningsläget vill utskottet
icke motsätta sig, att värnpliktiga i en eventuell nödsituation därutöver må
kunna tagas i anspråk för skördearbete under förutsättning att garantier skapas
för att arbetskraften verkligen kommer jordbruket till godo, därvid en motsvarande
förskjutning av övningstiden kan ifrågakomma. Genom vad utskottet
nu anfört torde motionerna I: 360 och II: 533 i vad avser skördeledighet under
innevarande år få anses besvarade.
Föredragande departementschefen har förklarat sig icke nu kunna tillstyrka,
att värnpliktiga, som uttagas till gruppchefsutbildning, skola erhålla
förlängd tjänstgöring. Å andra sidan har i motionen II: 530 hemställts, att,
därest första tjänstgöringen nedsattes till 9 månader, en femtedel av värnpliktskontingenten
måtte uttagas för utbildning till gruppchefer under 3 månader
därutöver. Av propositionen framgår, att departementschefen avser att
föranstalta om ytterligare utredning rörande spörsmålet om utbildningen av
befäl och specialister. Utskottet har icke velat föregripa resultatet av en sådan
utredning genom att redan nu framlägga förslag beträffande gruppchefsutbildningen.
Till vad i propositionen särskilt anförts rörande övningstiden vid marinen
och flygvapnet och därmed sammanhängande frågor vill utskottet ansluta sig.
Departementschefen har uttalat, att den föreslagna begränsningen av utbildningstiden
för de värnpliktiga kommer att inom vissa delar av försvaret
väsentligt minska kuppberedskapen. I anslutning till vad såväl i den föreliggande
propositionen som i motionerna I: 371 och II: 534 anförts vill utskottet
understryka angelägenheten av att möjligheterna att avhjälpa förefintliga
svagheter med avseende härå ägnas särskild uppmärksamhet vid de fortsatta
övervägandena rörande värnpliktsutbildningen.
I övrigt har utskottet icke funnit det föreliggande författningsförslaget föranleda
något utskottets uttalande.
Utskottet får sålunda hemställa,
A. att riksdagen måtte med avslag å motionerna I: 369, I: 370
och II: 532 samt II: 530, den sistnämnda i vad den icke avser
frågan om anslag, bifalla förevarande proposition nr 207;
B. att motionerna I: 360 och II: 533, i den mån de icke be
-
24
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
svarats genom vad utskottet ovan anfört och under A. hemställt,
icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd; samt
C. att motionerna I: 371 och II: 534 — såvitt angår propositionen
nr 207 — i den mån de icke besvarats genom vad utskottet
ovan anfört, icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 9 juni 1948.
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit:
från statsutskottet: herrar Gränebo, Lindström, Andrén, Lindholm,
Holmström och Persson i Vinberg; samt
från andra lagutskottet: herrar Norman, Forslund, Wistrand, Olovson
i Västerås, Johnsson i Kastanjegården och Carlsson i Bakeröd.
Reservation
av herrar Lindström, Andrén, Holmström och Wistrand, vilka ansett, att
utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:
Den föreliggande propositionen innebär förslag om en avkortning av de värnpliktigas
utbildningstid med 90 dagar i förhållande till gällande värnpliktslag
och med 60 dagar i förhållande till den av 1947 års riksdag beslutade provisoriska
avkortningen av utbildningstiden. Vid ett genomförande av förslaget
skulle första tjänstgöringen för huvuddelen av de värnpliktiga vid armén och
kustartilleriet bli 9 månader, medan flottan eller flygvapnet tilldelade värnpliktiga
skulle fullgöra tjänstgöring i en följd i 12 månader.
Vid förslaget 1947 om en provisorisk avkortning om trettio dagar framhöll
föredragande departementschefen, att avkortningen icke borde få medföra en
kvalitativ försämring av utbildningsresultatet och att för utbildningen i stort
sett samma mål som förut borde uppställas. För ett genomförande av den
provisoriska avkortningen om trettio dagar vore därför en effektivisering av
utbildningen erforderlig. De försök i effektiviseringssyfte, som under föregående
år bedrivits, skulle därför intensifieras och bedrivas efter flera olika
linjer. Försöksverksamheten vid den provisoriskt avkortade utbildningen
avsågs enligt överbefälhavarens av departementschefen biträdda förslag bedrivas
under två år för att ett säkert underlag skulle erhållas rörande möjligheterna
att genom effektivisering förkorta utbildningstiden.
Enligt vad föredragande departementschefen framhåller i nu föreliggande
proposition ha, vad armén beträffar, försöken under det senaste utbildnings
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 25
året, omfattande en första tjänstgöringstid om 11 månader, pågått efter flera
olika linjer. Försöken äro ännu icke i alla delar avslutade, varför det vore
»för tidigt att nu fälla något slutgiltigt omdöme rörande möjligheterna att
efter dessa linjer effektivisera utbildningen». Departementschefen håller
emellertid före, att ett gott utbildningsresultat skall kunna vinnas på kortare
tid, om effektivare utbildningsmetoder komma till användning och de värnpliktigas
ökade intresse för utbildningens bedrivande på olika sätt kan bättre
utnyttjas än hittills, men är medveten om att vissa svårigheter kunna finnas
att omedelbart uppnå resultat i form av en icke försämrad utbildning. Vid
den förkortning av första tjänstgöringen till 9 månader, som departementschefen
föreslår, förutsättes att utbildningsmålen icke begränsas mer än som
är oundgängligen nödvändigt.
Utskottet vill uttala sin anslutning till vad departementschefen anfört om
angelägenheten av att icke mera arbetskraft bindes vid försvaret genom
övningstidens längd än som kan anses oundgängligen erforderligt. Utskottet
biträder den av andra lagutskottet i skrivelse 1947:30 uttalade åsikten att
det är av vikt, att alla möjligheter prövas, att genom utbildningens rationalisering
förkorta utbildningstiden, utan att för den skull det militära utbildningsresultatets
kvalitet försämras. Då det redan vid den år 1947 beslutade
avkortningen av utbildningstiden bedömdes nödvändigt att effektivisera utbildningen
för att undvika en kvalitativ försämring av resultatet anser utskottet
att det finns grundad anledning att antaga att den nu föreslagna avkortningen
av utbildningstiden med ytterligare sextio dagar måste medföra
en icke obetydlig försämring av utbildningsresultatets kvalitativa standard.
Departementschefen har även varit medveten om det försämrade utbildningsresultatet.
En effektivisering av utbildningsarbetet som kan möjliggöra en
ytterligare avkortning av utbildningstiden förutsätter enligt utskottets mening
god tillgång på väl kvalificerat befäl samt lämpliga tekniska anordningar för
en rationell utbildning. I intet av dessa avseenden synes läget nu vara sådant
eller har sedan föregående utbildningsår någon sådan förändring skett, att
den föreslagna ytterligare avkortningen kan genomföras utan ett försämrat
utbildningsresultat såsom följd. Utskottet är av den uppfattningen att det
internationella läget icke gör det lämpligt att nu vidtaga en åtgärd, som
minskar krigsorganisationens kvalitet och begränsar kuppberedskapen, och
kan i detta hänseende biträda vad som anförts i motionen I: 370, att en minskning
av övningstiden i Sverige säkerligen komme att minska tilltron till
Sveriges vilja och förmåga att hävda sin självständighet och integritet. Enligt
utskottets mening bör den försöksverksamhet vid 11 månaders första
tjänstgöring, som pågick föregående utbildningsår och som ännu icke givit
säkert underlag angående möjligheterna att enligt de prövade vägarna åstadkomma
en avkortning av utbildningen utan kvalitativ försämring av resultatet,
plancnligt fullföljas under det kommande utbildningsåret. I fråga om
första tjänstgöringstidens längd biträder utskottet sålunda de yrkanden, som
framförts i motionerna I: 369, I: 370 och II: 532, och förordar i princip, att
opaginerad Kontrollera mot PDF
26 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
den av 1947 års riksdag beslutade provisoriska avkortningen av utbildningen
tillämpas även under det kommande utbildningsåret.
En närmare granskning av möjligheterna att under det kommande året
uttaga den av riksdagen år 1947 fastställda utbildningstiden har emellertid
visat, att detta av praktiska skäl icke lämpligen låter sig göra vid armén på
grund av påskens läge 1949 i förhållande till de av Kungl. Maj:t i kommandoväg
fastställda inryckningstiderna 1948. För huvuddelen av arméns värnpliktiga
har inryckningen i år senarelagts och ägt rum först 1 juni mot i vanliga
fall i mitten av april. De värnpliktiga vid kavalleriet och det hästanspända
artilleriet ha inryckt den 1 april. Värnpliktiga tillhörande grupp K (studenter
in. fl.) inrycka den 15 juni. Vid tillämpande i full utsträckning av den av
1947 års riksdag fastställda första tjänstgöringstiden skulle för huvuddelen
av arméns värnpliktiga, d. v. s. de som inryckt den 1 juni, första tjänstgöringen
avslutas den 26 april 1949. Detta skulle innebära, att utbildningen komme
att avslutas med påskhelgen (den 15—den 18 april) och en därpå följande
arbetsvecka, som ur utbildningssynpunkt svårligen skulle kunna utnyttjas
på ett effektivt sätt. Därtill skulle komma, att den nya åldersklassens inryckning
även 1949 måste förläggas till senare tidpunkt, vilket av olika skäl icke vore
lämpligt. På grund av här nämnda förhållanden bör av praktiska skäl utryckning
för de värnpliktigas huvuddel äga rum före påsk 1949 eller omkring
den 12 april. Detta innebär i själva verket en utbildningstid om 10 månader
och därutöver det skördeuppehåll om 14 dagar, som departementschefen föreslagit
under det närmaste utbildningsåret. Reellt innebär det en avkortning
av den nu gällande första tjänstgöringstiden med 14 dagar. Då frågan nu
gäller att taga ställning till utbildningens organisation under det närmaste
året, anser utskottet, att hänsyn måste tagas till möjligheterna att i praktiken
anordna utbildningen. Av praktiska skäl finner utskottet att utbildningstiden
det kommande året för huvuddelen av arméns värnpliktiga måste begränsas
till 10 månader och därutöver ett skördeupphåll om 14 dagar. För värnpliktiga
som påbörjat sin första tjänstgöring den 1 april 1948 (värnpliktiga i
allmänhet tilldelade kavalleriet och det hästanspända artilleriet) samt för
värnpliktiga, som inrycka den 15 juni 1948 (grupp K), skulle ur nu anförda
synpunkter hinder icke möta mot att uttaga hela den nu fastställda första
tjänstgöringstiden. Då emellertid lika lång tjänstgöringstid synes böra utkrävas
av samtliga armén tilldelade värnpliktiga, har utskottet funnit sig böra
förorda, att första tjänstgöringens längd för arméns värnpliktiga, vilka påbörja
sin utbildning 1948, bestämmes till 10 månader. Utskottet kan i detta
sammanhang icke underlåta att framhålla, att utskottet finner det anmärkningsvärt,
att Kungl. Maj:t i kommandoväg fastställt inryckningstiden för
huvuddelen av arméns värnpliktiga till sådan tidpunkt, att den av riksdagen
år 1947 fastställda utbildningstiden av praktiska skäl icke lämpligen kan uttagas
helt. Endast det tvångsläge, i vilket riksdagen härigenom blivit ställd,
har föranlett utskottet att för det närmaste året förorda en avkortning av
första tjänstgöringstidens längd till 10 månader och därutöver ett skördeuppehåll
om 14 dagar, utom för grupp K.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 27
Då den av departementschefen föreslagna utbildningstiden vid bifall till
utskottets förslag sålunda kommer att förlängas med en månad, förutsätter
utskottet, att de värnpliktiga vid kavalleriet och det hästanspända artilleriet,
som enligt departementschefens förslag skola fullgöra båda repetitionsövningarna
i anslutning till första tjänstgöringen, endast fullgöra en repetitionsövning
på sådant sätt, medan den andra repetitionsövningen reserveras att
fullgöras i vanlig ordning.
Föredragande departementschefen finner, att utbildningen av befäl och
specialister kräver ytterligare utredning, och kan på grund härav icke nu tillstyrka
av chefen för armén framlagt förslag om längre utbildning för värnpliktiga,
som uttagas för gruppchefsutbildning. I motionen II: 530 framhålles
nödvändigheten av att de värnpliktiga gruppcheferna bibringas en mot befattningarnas
vikt svarande utbildning. Det konstateras, att det redan vid
den i värnpliktslagen föreskrivna utbildningstiden om 12 månader varit ytterst
svårt att medhinna allt det som måste krävas av en gruppchef, varför den i
propositionen föreslagna tiden om 9 månader vore alldeles otillräcklig. I
motionen hemställes, att riksdagen i samband med behandlingen av försvarspropositionen
måtte, därest den första tjänstgöringen nedsättes till 9 månader,
besluta att vid armén en femtedel av väfnpliktskontingenten uttages för
tre månaders utbildning till gruppchefer och att härför anvisas ett anslag
av 7 320 000 kronor, därav 3 miljoner kronor i premier för de sålunda uttagna.
Enligt vad föreliggande yttranden i denna fråga giva vid handen visa de
militära erfarenheterna, att en fullgod gruppchefsutbildning icke kan bibringas
de värnpliktiga på den nu provisoriskt tillämpade utbildningstiden
om 11 månader. Chefen för armén bär i sin i propositionen refererade vämpliktsutredning
föreslagit en allmän befälsutbildning om 15 månader, däri
inbegripet gruppchefsutbildningen. I yttrande över detta förslag har bland
andra Landsorganisationen i Sverige ansett sannolikt, att den föreslagna
tiden för första tjänstgöringen ej medger en tillfredsställande gruppchefsutbildning,
men har ansett, att den förlängda tjänstgöringen för dessa ej synes
böra omfatta längre tid än värnpliktslagen föreskriver eller 12 månader.
Utskottet har för sin del funnit, att en fullgod gruppchefsutbildning är av
avgörande betydelse för krigsorganisationens funktionsduglighet. I avvaktan
på resultatet av förebådad utredning rörande utbildningen av befäl och specialister
vill utskottet förorda, att utbildningstiden för till gruppchefsutbildning
uttagna värnpliktiga för det närmaste året fastställes till 12 månader
förutom i förekommande fall det avsedda skördeuppehållet om 14 dagar.
Detta innebär en utbildningstid i enlighet med den i värnpliktslagen föreskrivna
men två månader längre utbildningstid än för huvuddelen av de värnpliktiga.
Utskottet biträder i princip det förslag, som framlagts i motionen II: 530, att
premie bör utgå till de värnpliktiga, som undergå gruppchefsutbildning och
på grund härav få längre utbildningstid än huvuddelen av de värnpliktiga. I
opaginerad Kontrollera mot PDF
28 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
motionen har premiebeloppet beräknats efter 500 kronor per man, d. v. s.
hälften av den premie, som utgår för godkänd underofficersutbildning, omfattande
fortsatt tjänstgöring i högst 180 dagar (6 månader). Vid av utskottet
föreslagen tjänstgöring för de värnpliktigas huvuddel och för till
gruppchefsutbildning uttagna värnpliktiga blir de senares utbildningstid 60
dagar (2 månader) längre. Utskottet anser, att den ekonomiska gottgörelsen
härför bör utgå dels i form av ett förhöjt penningbidrag under den fortsatta
tjänstgöringen, dels en premie, som utbetalas enligt samma grunder som nu
gälla i fråga om premier till i underofficers- och officersutbildning godkända
värnpliktiga. Utskottet anser en höjning av penningbidraget med 50 öre per
dag under den fortsatta tjänstgöringen för gruppchefsutbildning lämplig.
Premien för de i gruppchefsutbildningen godkända synes kunna fastställas till
250 kronor för den förlängning av utbildningstiden med 2 månader, varom här
är fråga.
Fortsatt tjänstgöring för utbildning till underofficer bör med hänsyn till
det stora antalet studerande vid universitet och högskolor, som brukar uttagas
till dylik utbildning, icke avslutas senare än den 15 september. Om
första tjänstgöringen för huvuddelen av de värnpliktiga i allmänhet bestämmes
på sätt i det föregående föreslagits, bör den fortsatta tjänstgöringen för
underofficersutbildning under år 1949 icke omfatta längre tid än omkring 5
månader (155 dagar). Detta bör gälla även för värnpliktiga vid kavalleriet
och det hästanspända artilleriet. Då sådan fortsatt tjänstgöring enligt värnpliktslagen
skall fullgöras under högst 180 dagar, kan en dylik avkortning av
tiden ske utan författningsändring.
Den höjning av penningbidraget, som föreslagits för till gruppchefsutbildning
uttagna värnpliktiga under den fortsatta tjänstgöringen, -bör enligt utskottets
mening självfallet avses jämväl för till officers- och underofficersutbildning
uttagna.
I här föreliggande proposition har föredragande departementschefen förklarat
sig icke nu beredd att taga ställning till försvarskommitténs förslag att
indraga efterutbildningsövningen. I årets statsverksproposition (bil. 6 s. 2)
räknar departementschefen med att repetitions- och efterutbildningsövningar
av större omfattning icke skola anordnas under nästa budgetår. I de likalydande
motionerna I: 369 och II: 532 framhålles angelägenheten av att i viss
omfattning efterutbildningsövning anordnas under det nästkommande budgetåret.
Med hänsyn till de personella brister i krigsorganisationen som föreligga
och som i viss utsträckning avses skola täckas genom omskolning i samband
med efterutbildningsövning vill utskottet uttala sin anslutning till vad
i nämnda motioner anförts i förevarande hänseende.
Utskottet anser sig kunna biträda departementschefens förslag om ett uppehåll
om 14 dagar under sommaren på för jordbruket lämplig tidpunkt. Då den
utbildningstid, som utskottet för det närmaste året förordat, av i det föregående
anförda skäl måste begränsas till 10 månader, anser utskottet, att skördeuppehållet
om 14 dagar icke bör inräknas i den av utskottet förordade övningstiden.
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 29
I de likalydande motionerna I: 360 och II: 533 har hemställts, att riksdagen
måtte besluta dels att i enlighet med 1945 års försvarskommittés förslag från
och med år 1949 ett övningsuppehåll på två månader skall göras, dels att
möjlighet bör beredas att för innevarande år utöver det i propositionen nr
207 föreslagna övningsuppeliållet om 14 dagar medge ytterligare ledighet för
värnpliktiga för skördehjälp åt jordbruket. Vidkommande den förstnämnda
framställningen finner utskottet, då till prövning nu endast upptages frågan
hur utbildningen skall ordnas under det närmaste året, icke anledning till
annat uttalande än att utskottet finner det angeläget, att denna fråga ägnas
uppmärksamhet vid de fortsatta övervägandena rörande värnpliktsutbildningen.
Vad angår frågan om ytterligare ledighet för skördehjälp under innevarande
år anser utskottet, att denna fråga svårligen kan avgöras redan nu,
då behovet av denna ledighet icke nu kan bedömas och ej heller vilken form
av skördehjälp — allmän skördeledighet, ledighet enbart åt jordbrukare eller
skördehjälp med militära förband — som kan bliva erforderlig. Med hänsyn
till det rådande försörjningsläget anser utskottet att, därest en allvarlig
skördesituation skulle uppstå, inkallad militär personal skall kunna tagas i
anspråk för skördearbete utöver de 14 dagarnas skördeledighet men finner
det betydelsefullt, att detta sker i sådan form, att garantier skapas för att
arbetskraften verkligen kommer jordbruket till godo. I princip anser utskottet,
att ytterligare skördeledighet eller militär skördehjälp icke skall inräknas
i den föreslagna övningstiden. De praktiska skäl, som föranlett utskottet
att för det närmaste året förorda den avkortning av övningstiden, som erfordras
för att utryckning skall kunna ske före påsk, medföra att en ytterligare
skördeledighet svårligen kan kompenseras genom senarelagd utryckningstid.
Utskottet vill på grand härav understryka vikten av att skördeledigheten om
14 dagar noga planeras i avseende å tidpunkten för densamma och vill även
peka på den möjlighet till ytterligare någon ledighet i anslutning till skördeuppehållet
som kan åstadkommas inom ramen för de ledighetsdagar, som må
beviljas inom övningstidens ram.
Vad flottan angår tillstyrker utskottet det i propositionen framlagda förslaget
rörande omläggning av utbildningssystemet för flottans värnpliktiga.
Däremot kan utskottet icke biträda förslaget, att övningstiden nu skall minskas
till 12 månader. Utskottet håller före att övningstiden bör bibehållas vid 14
månader, vilken tid bör uttagas i en följd och på lämpligt sätt låter sig inpassas
i det nya utbildningssystemet. Det förhållandet, att flottans värnpliktiga
sålunda skulle få en månad längre sammanlagd tjänstgöring än övriga
värnpliktiga, torde väl kompenseras av att de få fullgöra hela tjänstgöringen
i en följd i ''stället för uppdelad på fyra inkallelser. Med hänsyn till de särskilda
förhållanden, som uppstå i samband med övergången till det nya utbildningssystemet,
räknar utskottet med att Kungl. Maj:t skall äga rätt föreskriva,
att under övergångsperioden del av övningstiden skall uttagas i form
av en rcpetitionsövning ävensom att, därest så skulle befinnas påkallat, medgiva
viss förkortning av övningstiden.
30 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
I propositionen föreslås för kustartilleriets värnpliktiga samma tjänstgöringstid
som för arméns. Av samma skäl, som förut anförts i fråga om
armén, anser utskottet, att under det närmaste utbildningsåret den av 1947
års riksdag beslutade provisoriska avkortningen av tjänstgöringstiden i princip
bör tillämpas. Kustartilleriets värnpliktiga ha emellertid i år inryckt
den 11 mars, vilket medför, att 11 månaders tjänstgöring i en följd icke lämpligen
kan uttagas, dels med hänsyn till jul- och nyårshelgerna, dels med hänsyn
till önskemålet, att nästa åldersklass skall kunna inrycka i mitten av
januari. Av praktiska skäl böra de värnpliktiga avsluta sin första tjänstgöring
före jul eller omkring den 20 december. Detta innebär en tjänstgöringstid
om 91/* månader, under förutsättning att det planerade sommaruppehållet
om 14 dagar, vilket icke avsetts skola inräknas i övningstiden, indrages.
Med hänsyn till tidpunkten för detta uppehåll — omkring midsommar
— synes behov av detsamma icke föreligga ur jordbrukssynpunbt.
Enligt vad som inhämtats medger en första tjänstgöring om 9 månader
icke såväl en effektiv sjömålsutbildning som en god vinterutbildning. För att
ersätta bristen på vinterutbildning under första tjänstgöringen bör första
repetitionsövningen i stället förlängas och bland annat avses för dylik utbildning.
För att tillgodose dessa önskemål bör enligt utskottets mening tjänstgöringstiden
för inneliggande åldersklass vid kustartilleriet omfatta första
tjänstgöring i 9Vä månader (285 dagar), första repetitionsövning om IVa månad
(45 dagar) samt andra repetitionsövning och efterutbildningsövning om
vardera en månad (30 dagar).
Vad i samband med armén föreslagits beträffande utbildningen av värnpliktiga,
som utftagits för utbildning till gruppohefer (motsvarande), bör enligt
utskottets mening gälla jämväl vid kustartilleriet.
Vad flygvapnet beträffar påverkas frågan om övningstidens längd samt
värnpliktskontingentens storlek i fred i hög grad av behovet av värnpliktig
arbetskraft året runt för flygmaterielens skötsel och för att tillgodose flygsäkerhetsorganisationen.
Kontinuerlig tillgång på värnpliktig arbetskraft är
en förutsättning för att flygövningar skola kunna bedrivas i sådan omfattning,
att krigsberedskapens och flygsäkerhetens krav tillgodoses. Detta behov
av arbetskraft kan med i propositionen föreslagen värnpliktskontingent
för flygvapnet tillgodoses endast med 12 månaders första tjänstgöring, såvida
ej en kostnadskrävande utökning av den fast anställda personalen vidtages.
Nedbringas första tjänstgöringens längd under 12 månader, erfordras en betydande
utökning av fredskontingenten, vilket emellertid ej är betingat av
flygvapnets krigsbehov av värnpliktiga. Med hänsyn till det anförda biträder
utskottet departementschefens förslag, att flygvapnets värnpliktiga skola fullgöra
första tjänstgöring om 12 månader.
Chefen för flygvapnet har föreslagit, att flygvapnets värnpliktiga härutöver
skola fullgöra en repetitionsövning om 30 dagar vid flygvapnet. En sådan
repetitionsövning är en förutsättning för att övningar i högre förband
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 31
skola kunna anordnas och för att luftbevakningsorganisationen skall kunna
övas. Utan repetitionsövning skulle flygvapnets värnpliktiga dessutom ej
kunna utnyttjas i dess krigsorganisation under lika lång tid som hittills varit
fallet, vilket skulle ställa krav på utökning av fredskontingenten. Tillgång
på värnpliktiga under repetitionsövning är vidare en förutsättning för att de
luckor i arbetskraftstillgången, som — även vid 12 månaders första tjänstgöring
— uppstå under de värnpliktigas grundläggande utbildning, skola
kunna täckas. Departementschefen har även framhållit, att man vid de fortsatta
övervägandena rörande värnpliktsutbildningen syntes böra pröva, huruvida
den sammanlagda utbildningstiden vid flygvapnet borde bestämmas till
13 månader, varigenom utrymme för en repetitionsövning skulle erhållas. Utskottet
finner starka skäl tala för att flygvapnets värnpliktiga skola fullgöra
en repetitionsövning av angivna längd.
Med hänsyn till vad som anförts i det föregående föreslår utskottet, att
övningstidens längd för flygvapnets värnpliktiga sättes till sammanlagt 13
månader, fördelade på en första tjänstgöring om 12 månader och en repetitionsövning
om 30 dagar.
Departementschefen har uttalat, att den föreslagna begränsningen av utbildningstiden
för de värnpliktiga komme att inom vissa delar av försvaret
väsentligt minska kuppberedskapen. I anslutning till vad såväl i den föreliggande
propositionen som i motionerna I: 371 och II: 534 anförts vill utskottet
understryka angelägenheten av att möjligheterna att avhjälpa förefintliga
svagheter med avseende härå ägnas särskild uppmärksamhet vid de
fortsatta övervägandena rörande värnpliktsutbildningen.
Föredragande departementschefen framhåller, att försvarsgrenscheferna
starkt understrukit vikten av anslagsmedel för utbildningens effektivisering.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att framställningar om medel för
detta ändamål förelågo även vid behandlingen 1947 av frågan om en provisorisk
avkortning med 30 dagar. Som utskottet tidigare anfört är det utskottets
uppfattning, att en av de viktigaste förutsättningarna för den effektivisering
och rationalisering av utbildningsarbetet som skall möjliggöra en avkortning
av utbildningstidens längd är att de tekniska utbildningsanordningarna
av olika slag äro goda. Utskottet, som icke bär att taga ställning
till frågan om anslag för detta ändamål, kan i princip biträda den hemställan
om medel härtill, som framlagts i motionerna I: 368 och II: 531, utan att härvid
göra något uttalande om vilket belopp som för det närmaste året kan vara
erforderligt.
Utskottet anser, att i det förhandenvarande läget riksdagen endast bör
besluta om hur utbildningen bör ordnas under det närmaste året.
Utskottet har, såsom av det anförda framgår, av olika skäl funnit anledning
att för det närmaste året vid samtliga försvarsgrenar förorda en längre
utbildningstid än den som föreslagits i proposition nr 207. Utskottet förutsätter,
att den föreslagna utbildningstiden skall utnyttjas på bästa sätt, och
finner det angeläget, att den efter olika linjer pågående försöksverksamheten
32 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
och de fortsatta övervägandena rörande värnplikts utbildningen bedrivas på
sådant !sätt, att ett säkert underlag erhälles rörande möjligheterna att utan
försämring av utbildningsresultatet förkorta utbildningstiden och så att förslag
till definitiva bestämmelser om möjligt kan föreläggas nästa års riksdag.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen — med förklaring, att det genom propositionen
nr 207 framlagda förordningsförslaget icke kunnat i oförändrat
skick antagas — måtte i anledning av motionerna I: 369, I: 370
och II: 532 samt II: 530, den sistnämnda i vad den icke avser
frågan om anslag, för sin del antaga följande förslag till
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
Förordning
med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa
värnpliktiga.
Härigenom förordnas, att beträffande
utbildningstiden för dels de
värnpliktiga, som påbörjat eller påbörja
första tjänstgöring eller tjänstgöring
i en följd efter den 31 mars
1948, dels ock de värnpliktiga i övrigt,
beträffande vilka Kungl. Maj:t sådant
förordnar, skola tills vidare gälla följande
avvikelser från bestämmelserna
i 27 § 1 mom. värnpliktslagen.
1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen
föreskriven tjänstgöring skall förkortas
med nittio dagar på det sätt att, där
ej Konungen beträffande värnpliktiga
avsedda för handräckningstjänst annat
bestämmer,
armén eller kustartilleriet tilldelad
värnpliktig skall fullgöra första tjänstgöring
under tvåhundrasjuttio dagar
samt repetitions- och efterutbildningsövningar
enligt bestämmelserna i angivna
lagrum samt
flottan eller flygvapnet tilldelad värnpliktig
skall fullgöra tjänstgöring i
en följd i trehundrasextio dagar.
Härigenom förördnas, att beträffande
utbildningstiden för dels de värnpliktiga,
som påbörjat eller påbörja
första tjänstgöring eller tjänstgöring
i en följd under år 1948, dels ock de
värnpliktiga i övrigt, beträffande vilka
Kungl. Maj:t sådant förordnar, skola
gälla följande avvikelser från bestämmelserna
i 27 § 1 mom. värnpliktslagen.
1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen
föreskriven första tjänstgöring eller
tjänstgöring i en följd skall förkortas
på det sätt att, där ej Konungen beträffande
värnpliktiga avsedda för handräckningstjänst
annat bestämmer,
armén tilldelad värnpliktig skall
fullgöra första tjänstgöring under trehundra
dagar samt repetitions- och
efterutbildningsövningar enligt bestämmelserna
i angivna lagrum,
flottan tilldelad värnpliktig skall
fullgöra tjänstgöring i en följd under
fyrahundratjugo dagar,
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
33
(Kungl. Maj:ts förslag.)
2. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom.
D värnpliktslagen avses, skall fullgöra
tjänstgöring under sammanlagt högst
femhundrafyrtio dagar.
(Utskottets förslag.)
kustartilleriet tilldelad värnpliktig
skall fullgöra första tjänstgöring under
tvåhundraåttiofem dagar, första repetitionsövning
under fyrtiofem dagar samt
återstående repetitionsövning och efterutbildningsövning
enligt bestämmelserna
i angivna lagrum,
flygvapnet tilldelad värnpliktig skall
fullgöra första tjänstgöring under trehundrasextio
dagar samt en repetitionsövning
under trettio dagar.
2. Värnpliktig som uttagits för utbildning
till gruppchef (motsvarande) vid
armén eller kustartilleriet skall enligt de
närmare bestämmelser Konungen meddelar,
utöver den under 1. angivna tjänstgöringstiden,
efter första tjänstgöringens
avslutande fullgöra fortsatt tjänstgöring
under högst sextio dagar.
3. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom.
D värnpliktslagen avses, skall fullgöra
tjänstgöring under sammanlagt högst
femhundrasjuttio dagar.
4. För armén tilldelade värnpliktiga
utom grupp K anordnas enligt de närmare
bestämmelser Konungen meddelar
under första tjänstgöringen ett skördeuppehåll
under fjorton dagar i en följd,
vilket icke inräknas i tjänstgöringstiden.
De värnpliktiga åtnjuta under sådant
uppehåll ekonomiska förmåner enligt
samma bestämmelser som under första
tjänstgöring.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Genom denna förordning upphäves förordningen den 30 maj 1947 (nr 228)
rörande förkortning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga. Beträffande
utbildningstiden för värnpliktig, som varit underkastad bestämmelserna i sistnämnda
förordning och å vilken den nya förordningen icke blir tillämplig,
skola dock den äldre förordningens bestämmelser fortfarande gälla.
B. att--— riksdagens åtgärd; samt
C. att —--riksdagens åtgärd.
3—mo48 Biliang till riksdagens protokoll 1!)48. 6 sand. 2 avd. Nr 1.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.