Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1948/49 till avlöningar vid universiteten i Uppsala och Lund m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1948-05-25 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:129, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1948/49 till avlöningar vid universiteten i Uppsala och Lund m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

1

Nr 129.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående

anslag för budgetåret 1948/49 till avlöningar vid universiteten

i Uppsala och Lund m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna

70, 76 och 84, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition,

för budgetåret 1948/49 beräkna

dels till Uppsala universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 000 000

kronor;

dels till Lunds universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 600 000

kronor;

dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning

av institutets nybyggnader ett reservationsanslag av 450 000

kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i samma proposition under kapitalbudgeten,

bilagan 29, punkten 3, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset i Lund

in. in. för budgetåret 1948/49 beräkna ett investeringsanslag av 400 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 152, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 mars

1948, framlagt de förslag i ämnet, vilka framgå av den följande redogörelsen,

varjämte Kungl. Maj:t i samma proposition föreslagit anvisande av anslag

dels till inköp av en bokföringsmaskin m. m. vid Uppsala universitet, dels

ock till utrustning för medicinskt-klinisk undervisning vid allmänna sjukhuset

i Malmö.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln,

punkterna 73 och 79, föreslagit anvisande av anslag till bokinköp och bokbindning

för universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund med 200 000 kronor,

respektive 180 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Holmbäck och Wahlund (I: 159) och den andra inom andra kamma
1

— Bihang till riksdagens protokoll 191(8. 6 samt. Nr 129—ISO.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 129.

ren av herr Hoppe m. fl. (II: 283), i vilka hemställts, att riksdagen ville för

budgetåret 1948/49 till bokinköp och bokinbindning anvisa för universitetsbiblioteket

i Uppsala ett anslag av 275 000 kronor och för universitetsbiblioteket

i Lund likaledes ett anslag av 275 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Wehtje m. fl. (I: 286) och den andra inom andra kammaren av herr

Wiberg m. fl. (11:450), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts proposition nr 152 måtte anvisa anslag för tre kanslibiträ - destjänster för undervisningsklinikema i Malmö i samma löneklass som motsvarande

tjänster vid klinikerna i Lund;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Anderberg (I: 287) och den andra inom andra kammaren av herr Wiberg

(II: 451), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att nuvarande

e. o. laboraturen i röntgendiagnostik vid Lunds universitet omändras till en

ordinarie laboratur i röntgendiagnostik, särskilt neuroröntgendiagnostik och

thoraxröntgendiagnostik;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Linderot (I: 160) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg

i Luleå m. fl. (11:288), i vilka hemställts, att riksdagen hos Kungl.

Maj:t måtte hemställa om utredning om inrättandet av ett universitet i

Norrland;

dels en inom andra kammaren av herrar Skoglund i Umeå och Jansson i

Kalix väckt motion (II: 188), i vilken hemställts, att riksdagen ville besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning av frågan att

till lämplig plats i Norrland förlägga en högskola;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Elmgren (1:162) och den andra inom andra kammaren av herr von

Friesen (II: 266), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t begära en utredning beträffande psykologiens och

pedagogikens behov, forskningsvillkor, utbildningsfrågor och institutionsförhållanden;
dels

ock en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion

(II: 270), vari hemställts, att riksdagen måtte anvisa medel till anordnande

av kortare utbildningskurser för skolpsykologer med början hösten 1948,

varvid till grund för beräkning av kostnaderna borde läggas den kostnadssumma,

som angivits i en vid motionen fogad bilaga 2.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i ovannämnda

motioner hänvisas till motionerna II: 283, I: 286, I: 287, II: 288,

11:188, 1:162 och II: 270.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

3

I. Inledning.

För 1946 och 1947 års riksdagar framlades i propositionerna 1946:273

och 1947: 272 förslag till en betydande upprustning av våra universitet.

Propositionerna blevo i allt väsentligt godkända av riksdagen. De åtgärder,

som därvid beslutades, ingingo som led i den planmässiga utbyggnad och

upprustning av vårt lands högskoleorganisation, som statsmakterna eftersträva.

Departementschefen har nu i propositionen 152 i fråga om det fortsatta

upprustningsarbetet inledningsvis anfört i huvudsak följande.

Vid anmälan av 1947 års universitetsproposition framhöll jag, att behovet

av åtgärder med syfte att få till stånd gynnsammare arbetsförhållanden

för våra högskolor och andra vetenskapliga institutioner icke finge anses

helt tillgodosett, om i propositionen framlagda förslag bifölles. Åtskilliga

frågor av stor betydelse komme alltjämt att kvarstå på dagordningen. Jag

erinrade vidare om några av de frågor, som ännu återstodo att utreda och

avgöra. En av de viktigaste av dessa frågor har numera utretts av 1945 års

universitetsberedning, som i december 1947 framlagt sitt betänkande,

del III, angående universitetsbiblioteken, universitetsadministrationen

m. m. Vidare har medicinska högskolornas organisationskommitté vid ungefär

samma tidpunkt framlagt betänkande, del II, angående organisatoriska

åtgärder till främjande av medicinsk forskning. Även andra, icke oväsentliga

spörsmål äro aktuella.

Det torde icke från något håll bestridas, att upprustningsprogrammets

snara fullföljande är ett synnerligen angeläget önskemål. Emellertid ha nyssnämnda

kommittébetänkanden avlämnats för sent för att därpå grundade

förslag skulle kunna inom rimlig tid underställas innevarande års riksdag.

Därtill kommer, att det samhällsekonomiska läget för närvarande synes nödvändiggöra

en paus i den påbörjade utvecklingen. Det måste dock givetvis

tillses, att olägenheterna av en stagnation icke bli alltför stora. Jag syftar

härvid närmast på universitetens administrativa och kamerala organisationer

samt universitetsbiblioteken. Dessa institutioner skola betjäna universitetens

alla vetenskapliga inrättningar. Den starka expansion, de senare genomgått

och genomgå icke minst till följd av den beslutade upprustningen, har

fört med sig, att biblioteks-, kansli- och kontorsorganisationerna vid universiteten

enligt oemotsägliga vittnesbörd blivit ansträngda till bristningsgränsen.

I detta läge har jag funnit mig böra såsom ett provisorium förorda vissa

personalförstärkningar, varförutan dessa centrala organisationer enligt mitt

bedömande icke kunna nöjaktigt fungera ännu ett år.

II. Förstärkning av bibliotekspersonalen.

Universitetsbiblioteket i Uppsala. Universitetsheredningen

har föreslagit en personalförstärkning i fråga om den högre bibliotekspersonalen

med 7 tjänstemän (därav en förste bibliotekarie och fem

bibliotekarier), i fråga om den lägre bibliotekspersonalen med 10 tjänstemän

samt i fråga om vaktmiistarpersonalen med 4 tjänstemän. Beredningen har

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 129.

därjämte föreslagit, att bokbinderipersonalen, en förman och två bokbindare,

vilka nu äro anställda enligt kollektivavtal samt avlönade med medel

från bokinköpsanslaget, skola uppföras å stat, förmannen i lönegraden Ce 13

och de båda bokbindarna i lönegraden Ce 11.

Universitetskanslern har i sina anslagsäskanden förordat en förstärkning

av bibliotekspersonalen i Uppsala med

2 bibliotekarier (1 ord. och 1 eo.) Ce 26, Ca 26

2 biblioteksassistenter ................ Ce 15

2 kanslibiträden ..................... Ce 11

1 expeditionsvakt.................... Ce 10

Kanslern har därvid framhållit, att den sedan lång tid tillbaka fortgående

ökningen av universitetsbibliotekens uppgifter ävensom den av 1946 och

1947 års riksdagar beslutade upprustningen av universiteten oundgängligen

krävde en avsevärd förstärkning av bibliotekens personal, såväl den vetenskapligt

utbildade som övrig personal. I annat fall komme bibliotekens

funktionsduglighet att allvarligt äventyras. Med hänsyn dels till rådande

statsfinansiella förhållanden, dels ock till att universitetsberedningens förslag

ännu icke i vedertagen ordning kunnat bli föremål för remissbehandling

har kanslern dock endast velat föreslå vissa provisoriska förstärkningar.

Vad angår bokbinderipersonalen har kanslern förordat, att denna — i likhet

med vad som ägt rum beträffande motsvarande personal vid riksarkivet

och landsarkiven — inplaceras å stat.

Universitetsbiblioteket i Lund. Universitetsberedningen

har föreslagit en personalförstärkning med 26 personer, därav 7 med högre

vetenskaplig utbildning (två förste bibliotekarier och sex bibliotekarier, varav

en i stället för en amanuens), 11 med lägre biblioteksutbildning och 8

i fråga om vaktmästarpersonalen. Beredningen har därjämte föreslagit, att

bokbinderipersonalen — för närvarande en bokbindare men enligt beredningens

förslag en bokbinderiförman och två bokbindare — inplaceras å stat.

Kanslern har som ett provisorium för nästa budgetår förordat att personalen

förstärkes med

2 bibliotekarier, därav 1 i Ca 26 och 1 i Ce 26,

2 biblioteksassistenter i Ce 15,

2 kanslibiträden i Ce 11 samt

1 vaktmästare i Ce 10,

varjämte kanslern tillstyrkt beredningens förslag i fråga om bokbinderipersonalen.

Departementschefen har liksom kanslern sett sig nödsakad att för närvarande

inskränka sig till att förorda vissa provisoriska åtgärder för att sätta

universitetsbiblioteken i stånd att åtminstone i någon mån följa med utvecklingen.

I fråga om personalorganisationen har departementschefen tillstyrkt

bifall till de av kanslern förordade förändringarna samt därutöver förordat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

ö

inrättandet av ytterligare en befattning som förste bibliotekarie i Lund,

tills vidare i extra ordinarie ställning (Ce 29). Vad särskilt angår kanslerns

förslag i fråga om bokbinderipersonalen har departementschefen anfört följande.

Jag anser mig i likhet med såväl statskontoret som lönenämnden böra

förorda bifall till kanslerns förslag, att bokbinderipersonalen vid universitetsbiblioteket

i Uppsala inplaceras på löneplan i de av kanslern angivna

lönegraderna, Ce 13 för förmannen och Cell för de två övriga. Jag tillstyrker

även att den nuvarande bokbindaren vid Lunda-biblioteket placeras

in på löneplan och att i samband därmed medel anvisas för två nya

befattningar av ifrågavarande slag. Jag finner det nämligen uppenbart, att

samma behov av sådan personal förefinnes vid båda biblioteken. Även i

Lund bör en av befattningarna placeras i Ce 13 och två i Ce 11.

Vid bifall till vad jag förordat med avseende på bokbinderipersonal

komma bokinköpsanslagen att avlastas från de nuvarande löneutgifterna

för dylik personal. Enligt uppgift uppgå dessa till omkring 15 000 kronor

i Uppsala och 5 500 kronor i Lund. Det synes icke böra ifrågasättas att

fördenskull minska det belopp som i årets statsverksproposition äskats

till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteken. Den förstärkning

av dessa medel som härigenom möjliggöres, är nämligen uppenbarligen

mycket välbehövlig. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att

Lundabibliotekets inköpsanslag på detta sätt avlastas icke endast med

nyssnämnda belopp å 5 500 kronor utan därjämte med en del utgifter för

bokbindning å andra verkstäder. Därigenom torde Lundabiblioteket komma

att bli minst lika väl tillgodosett som Uppsalabiblioteket.

Utskottet. Departementschefens förslag med avseende å förstärkning av

personalen vid universitetsbiblioteken har utskottet ansett sig böra biträda.

Utskottet har icke heller funnit något att erinra mot att bokbinderipersonalen

vid nämnda bibliotek — en förman och två bokbindare vid vartdera biblioteket

— inplaceras på löneplan i de av departementschefen angivna lönegraderna

.

III. Universitetens centrala förvaltning;

De akademiska kanslierna.

Departementschefen har i likhet med universitetsberedningen och kanslern

funnit behov föreligga av en förstärkning av personalen vid universitetens

centrala förvaltningsorgan, kanslierna och räntekamrarna. Departementschelen

har därför ansett sig biira utan att avvakta remissbehandlingen av universitetsberedningens

förslag redan för nästa budgetår förorda sådana personalförstärkningar,

som befunnits mest angelägna. Sålunda har departementschefen

tillstyrkt, att befattningen som akademinotarie och ombudsman

i Uppsala överflyttas från kansliet till räntekammaren samt att följande

nya befattningar inrättas, nämligen i Uppsala en kansliskrivar- och

s. 6 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

6

två kontorsbiträdestjänster och i Lund en kontorsbiträdestjänst. Vidare har

departementschefen förordat en höjning av vederbörande anslagspost i avlöningsstaten

för Lunds universitet med 10 000 kronor för att provisoriskt

tillgodose behovet av en utökning av den mera kvalificerade personalen vid

den centrala kansliorganisationen, däri inberäknat fakultetsexpeditionema.

Beloppet är avsett att utnyttjas för anställande av en extra tjänsteman i

Cg 24 eller eventuellt på annat sätt.

Omreglering av räntmästarbefattningen i Uppsala.

Universitetsberedningens förslag beträffande Uppsala universitets ekonomiska

förvaltning bygger på ett av statens organisationsnämnd avgivet

förslag. Organisationsnämnden har inledningsvis lämnat följande redogörelse

för universitetets drätselverk och dess organisation.

Den ekonomiska förvaltningen vid Uppsala universitet omhänderhaves

av universitetets drätselverk. Den omfattar förvaltningen av dels de medel,

vilka av statsmakterna årligen i form av anslag för olika ändamål ställas

till universitetets förfogande, dels det kapital, som representeras av de

staten tillhöriga fastigheter, vilka redovisas under universitetets delfond av

statens allmänna fastighetsfond, »förvaltningsförmögenheten», dels ock det

kapital, som i form av tillgångar av olika slag — främst fast egendom, aktier

samt fordringar (obligationer, inteckningar, reverser samt banktillgodohavanden)

— genom donationer, köp och försäljning eller kapitalförräntning,

antingen tillförts universitetet såsom dess egendom eller eljest ställts under

dess förvaltning för att av universitetet disponeras för vissa bestämda

ändamål, den s. k. »finansförmögenheten».

För att belysa förvaltningens värdemässiga omfattning må några siffror

anföras. Under budgetåret 1945/46 utgjorde statsanslagen för universitetets

verksamhet inalles cirka 6 miljoner kronor. Förvaltningsförmögenheten vid

nämnda budgetårs slut representerade ett bokfört kapitalvärde å cirka 31

miljoner kronor. Vid samma tidpunkt redovisades finansförmögenheten till

cirka 45 miljoner kronor, därav cirka 20 miljoner i fast egendom, väsentligast

jordbruks- och skogsfastigheter, cirka 8 miljoner i inteckningar och

reverser, cirka 10 miljoner i aktier och obligationer samt cirka 4 miljoner

i diverse fordringar, därav cirka 1,5 miljoner banktillgodohavanden. Den

totala balansomslutningen uppgick sålunda till inemot 76 miljoner kronor.

Kassaomslutningen (inkomster och utgifter) under budgetåret uppvisade

siffrorna cirka 10 miljoner respektive cirka 15 miljoner kronor.

Drätsel nämnden, som står under ordförandeskap av universitetets

rektor, utgör den högsta verkställande myndigheten inom universitetet, vad

gäller skötseln av den ekonomiska förvaltningen, och synes närmast med

hänsyn till befogenhet och arbetsuppgifter (se därom i det följande) böra

liknas vid direktionen i ett större företag i aktiebolagsform.

Räntmästaren är närmast under drätselnämnden ansvarig för förvaltningen

och utövar chefskapet över de olika förvaltningsgrenarna, av

vilka räntekammaren står under hans direkta överinseende.

Räntekammaren och kontoret, det sistnämnda under ledning

av en akademikamrerare (i fortsättningen benämnd förste akademikamreraren),

kan numera med hänsyn till sin gemensamma personal och lokal

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129. 7

betraktas som en organisk enhet inom drätselverket. Vid räntekammaren

och kontoret handläggas ärenden rörande förvaltningsförmögenheten, vissa

delar av finansförmögenheten samt de årliga anslagen från statsmakterna,

vidare hela kassarörelsen vid drätselverket och kamerala ärenden i allmänhet.

Till räntekammaren är vidare koncentrerad den slutliga bokföringen

och redovisningen av den ekonomiska verksamheten vid universitetet i dess

helhet med undantag för sådana medel, som institutionerna m. fl. erhålla

från enskilda eller från vissa särskilda statliga organ.

Egendomsförvaltningen under chefskap av en akademifogde

handhar förvaltningen av universitetet tillhöriga jordbruksfastigheter, inalles

cirka 375, omfattande en areal av bland annat cirka 12 000 har åker,

huvudsakligen belägna i Uppsala län och angränsande län, liksom skogstörvaltningens

fastigheter. Samtliga gårdar äro utarrenderade. Verksamheten

inom detta förvaltningsorgan omfattar arbetsuppgifter av såväl teknisk

som ekonomisk natur. Egendomsförvaltningen har eget kontor, dit

redovisningen av den rent tekniska delen av verksamheten" i sin helhet är

förlagd, under det att den ekonomiska redovisningen i detalj sker delvis

vid förvaltningens kontor, delvis vid räntekammaren.

Skogsf örvaltningen under ledning av en skogsförvaltare svarar

för förvaltningen av universitetets skogsfastigheter, upptagande en

areal av cirka 40 000 har, varav cirka 30 000 utgöra produktiv skogsmark.

Den skogliga verksamheten bedrives helt i egen regi, under det att under

förvaltningen hörande mindre gårdar (torp) äro utarrenderade. Skogsförvaltningen

har likaledes eget kontor, som handhar detaljredo visningen av

förvaltningens verksamhet, såväl i tekniskt som ekonomiskt avseende. I

sistnämnda avseende sker redovisning till räntekammaren.

Räntmästaren har till uppgift, bland annat,

att närmast under drätselnämnden övervaka och ansvara för det löpande

arbetets behöriga gång;

att vara personalchef för drätselverkets personal;

att bereda eller låta bereda och föredraga samtliga ärenden, som skola

behandlas av drätselnämnden;

att själv handlägga ärenden rörande förvaltningen i dess helhet, i den

mån de icke hänskjutas till drätselnämnden;

att själv bereda samtliga ärenden rörande förvaltning av universitetets

värdepappersinnehav, såsom behandling av låneansökningar, placering av

nytillkommet kapital eller omplacering av kapital etc.;

att själv med biträde av särskilt härför anlitad byggnadstekniker handlägga

ärenden rörande skötseln och underhållet av fastighetsfondens fastigheter

samt sådana universitetets egna fastigheter, vilka icke stå under

egendoms- eller skogsförvaltningens omedelbara uppsikt, innebärande bland

annat infordrande av anbud å reparationer etc., verkställande av årliga besiktningar

av fastigheterna, upprättande av förslag till generalplan för reparationer,

tecknande av hyreskontrakt, träffande av avtal med kommunala

myndigheter i olika frågor som beröra fastigheterna etc.;

att handlägga ärenden, vilka efter särskild föredragning eller med yttrande

överlämnats av akademikamreraren, akademifogden eller skogsförvallaren;

samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 129.

att sköta vissa expeditionsgöromål såsom daglig genomgång och fördelning

av ankommande post, fortlöpande sakgranskning av utgiftsverifikationer.

Organisationsnämnden framhåller att den räntmästaren åvilande arbetsuppgiften

att handlägga ärenden rörande förvaltningen av det i värdepapper,

fastigheter etc. placerade egna kapitalet och därmed förenade arbeten

med omplacering och nyplacering av frigjort eller nytillkommet kapital

syntes framstå som en av hans betydelsefullaste uppgifter och borde liksom

hittills i allt väsentligt åvila honom. I annat sammanhang hade nämnden

föreslagit vissa ökade befogenheter härutinnan för räntmästaren. Å andra

sidan syntes önskvärt, att räntmästaren vid detta arbete, vars resultat vore

av stor ekonomisk betydelse för verksamheten vid universitetet, ägde tillgång

till personal för verkställande av ekonomiska och juridiska utredningar,

uppletande och värderingar av eventuella kapitalplaceringsobjekt,

skötande av viss korrespondens, granskning av erbjudna säkerheter för lån

ur såväl formell som saklig synpunkt, med andra ord för att utföra förarbetet

och rutinarbetet ifråga om eventuella kapitalplaceringar-.

Nämnden förutsätter, att räntmästaren liksom hittills skall vara föredragande

i drätselnämnden samt i vissa personalfrågor inför högre instans

inom universitetet. Vidare föreslås, att räntmästaren göres till självskriven

ledamot i alla tillfälliga organ inom universitetet (kommittéer, delegationer

etc.), som ha att utreda, behandla eller förhandla i frågor, som gälla universitetets

ekonomi, dock med möjlighet att i vissa fall själv förordna annan

befattningshavare vid drätselverket i sitt ställe.

Slutligen framhåller nämnden, att nu gällande kompetensvillkor för räntmästarbefattningen

borde ändras. Sålunda syntes jämte det nuvarande

kravet på juridisk kompetens alternativt böra gälla ekonomisk examen

från handelshögskola. Vederbörande borde förutom nämnda formella kompetens

ha praktisk allmän-ekonomisk erfarenhet. Räntmästarens löneställning

borde ävenledes upptagas till omprövning med hänsyn till de ökade

befogenheter, som föreslagits.

Beträffande de krav, som böra ställas på innehavaren av räntmästarbefattningen,

har universitetsberedningen anfört, att innehavaren av befattningen

såsom räntmästare måste hava i allmän eller enskild tjänst ådagalagt

framstående förmåga att förvalta sådant slag av förmögenhet, varom vid

Uppsala universitet är fråga. Beredningen anser det därjämte erforderligt

att räntmästaren besitter den utbildning, som garanteras av en lämplig examen

vid universitet eller handelshögskola.

Beträffande räntmästarens lönest äIlning föreslår universitetsberedningen,

att befattningen placeras i lönegraden Ca 37 vartill borde komma

en löneförstärkning av 6 000 kronor från avkastningen av jord- och skogsegendomarna.

Nämnda löneförstärkning har motiverats med att räntmästa
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr l-£9.

9

ren har att taga befattning med de betydande jord- och skogsegendomar,

som tillhöra Uppsala universitet.

I en vid beredningens betänkande fogad reservation har ledamoten, riksdagsmannen

Hjalmar Svensson i Grönvik förklarat, att han icke ansett sig

kunna biträda beredningens förslag angående lönegradsplaceringen för

akademiräntmästarna.

Kanslern, som erinrar om att räntmästarbefattningen för närvarande är

vakant, har såsom ett provisorium för nästa budgetår föreslagit, att befattningen

ledigförklaras med vikariatslön jämte ett tillägg av 7 000 kronor,

att utgå av staten för universitetets egendoms- och skogsförvräkning.

Statskontoret avstyrker kanslerns förslag. Ämbetsverket har anfört följande.

Såvitt statskontoret kan bedöma, har räntmästaren icke ålagts några nya

mer ansvarskrävande arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill och med beaktande

av de konsekvenser ett bifall till kanslerns förslag om ett särskilt

årligt arvode å 7 000 kronor till räntmästaren utöver den fastställda lönen

skulle få för förvaltningen i övrigt, kan statskontoret alldeles icke tillstyrka,

att någon ändring av denne befattningshavares löneförmåner nu vidtages.

Statens lönenämnd har icke framställt annan erinran mot kanslerns förslag

än att det särskilda arvodet borde fastställas till 6 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att den vid räntmästarbefattningen

utgående lönen skall från och med den 1 juli 1948 förhöjas med avlöningsförstärkning

till ett belopp av 6 000 kronor för år att Utgå från staten för

universitetets egendoms- och skogsförvaltning. Däremot har departementschefen

icke nu tagit ställning till frågan om en höjning av själva lönegradsplaceringen.

Departementschefen har anfört följande.

j

Räntmästarbefattningen vid Uppsala universitet torde intaga en egenartad

ställning inom den svenska statsförvaltningen. Innehavaren av befattningen

förenar med ämbetsmannaställning i vanlig mening ett betungande

ansvar för skötseln av ett mycket stort kapital, sammansatt av en mängd

olika förmögenhetsobjekt. Det är givet att på innehavaren av en sådan

befattning måste ställas särskilt stora fordringar i fråga om skicklighet,

erfarenhet och omdöme på både det ekonomiska och det administrativa

området. Jag instämmer därför i universitetsberedningens och kanslerns

uttalanden rörande kompetenskraven för tjänstinnehavaren.

Räntmästartjänstens dubbla karaktär av såväl administrativ som finansiell

chefsbefattning har icke alltid varit lika utpräglad som för närvarande.

De senaste årtiondenas utveckling har kommit tyngdpunkten att alltmer

förskjutas från det administrativa till det ekonomiska planet. Denna starkt

markerade förändring av befattningens art gör det enligt min mening befogat

att man nu, då befattningen är vakant, tar löneställningen under omprövning.

I lönefrågan hävda universitetsmyndigheterna och universitetsberedningen

med styrka, att en blivande innehavare av befattningen med

hänsyn till de uppställda kompetenskraven bör kunna påräkna högre löneförmåner

än de som åtfölja en placering i 33 lönegraden. Jag ansluter mig

i likhet med löneniimnden till denna uppfattning. På sätt lönenämnden

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 129.

förordat torde löneförhöjningen böra få formen av en avlöningsförstärkning

(Saar 32 § 1 mom.), vilken tills vidare i enlighet med lönenämndens förslag

torde böra utgå med 6 000 kronor. Till frågan om en höjning av själva lönegradsplaceringen

är jag icke beredd att nu taga ställning. Jag vill även

framhålla, att avlöningsförstärkningens storlek vid bifall till vad jag här

förordat icke får anses definitivt fastslagen utan bör kunna upptagas till

omprövning i samband med frågan om en eventuell höjning av lönegradsplaceringen.

På sätt föreslagits bör avlöningsförstärkningen bestridas från

egendoms- och skogsförvaltningens stat och kommer således icke att belasta

universitetets avlöningsanslag.

Kanslern synes ha förutsatt, att räntmästarbefattningen tills vidare i avvaktan

på en definitiv omreglering icke skulle kunna redan från och med

nästa budgetår återbesättas med ordinarie innehavare utan att man skulle

nödgas ledigkungöra ett vakansförordnande med vikariatslön. Ett dylikt

provisorium synes emellertid kunna leda till betydande svårigheter när det

gäller att fa tillgång till väl kvalificerade sökande till befattningen. Jag är

därför beredd att tillstyrka, att befattningen må ledigförklaras i vanlig

ordning.

Personalförstärkning vid räntekamrarna.

Departementschejen har — utöver vad i det föregående nämnts — föreslagit

följande förändringar i fråga om personalen vid räntekamrarna nämligen

inrättande av två kanslibiträdestjänster (Ce 11) vid räntekammaren i

Uppsala samt en befattning som kassör (Ce 15) och en som kanslibiträde

(Ce 11) vid räntekammaren i Lund. Därutöver har departementschefen såsom

en engångsåtgärd förordat anvisande av 20 000 kronor till en omläggning

av bokföringen och till vissa rationaliseringsåtgärder i övrigt vid drätselverket

i Uppsala.

Byggnadsingenjör vid Uppsala universitets

egendoms- och skogsförvaltning.

I anslutning till ett av universitetsberedningen framlagt förslag, vilket i

huvudsak tillstyrkts av kanslern och statskontoret, har departementschefen

föreslagit att å personalförteckningen för Uppsala universitets egendomsoch

skogsförvaltning från och med den 1 juli 1948 uppföres en befattning

som byggnadsingenjör i lönegraden Ce 27.

Utskottet.

Utskottet är ense med departementschefen om att personalen vid de akademiska

kanslierna och vid räntekamrarna bör förstärkas redan från och

med nästa budgetår och har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen

i sådant avseende förordat.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår är räntmästarbefattningen i

Uppsala, vilken är placerad i 33 lönegraden, för närvarande vakant. Utskottet

— som i likhet med departementschefen icke är berett att nu taga ställ
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1%0.

11

ning till frågan om höjning av själva lönegradsplaceringen för denna tjänst

— har ansett att övertygande skäl blivit anförda för att en blivande innehavare

av befattningen bör kunna påräkna högre löneförmåner än de som

åtfölja en placering i förenämnda lönegrad. Departementschefens förslag,

att löneförhöjningen bör få formen av en avlöningsförstärkning tills vidare från

och med budgetåret 1948/49 utgående med 6 000 kronor för år, att bestridas

från staten för universitetets egendoms- och skogsförvaltning, har utskottet

funnit sig böra biträda. I likhet med departementschefen vill utskottet

understryka, att ett biträdande av detta förslag icke innebär, att avlöningsförstärkningen

blivit definitivt fastslagen, utan bör kunna upptagas till omprövning

i samband med frågan om en eventuell höjning av lönegradsplaceringen.

Utskottet delar jämväl departementschefens uppfattning om lämpligheten

av att befattningen må till ansökan ledigförklaras i vanlig ordning,

men anser för sin del, att ett dylikt ledigförklarande icke bör äga rum förrän

Kungl. Maj:t efter framställning från vederbörande universitetsmyndigheter

därtill lämnat sitt medgivande. Vidare har utskottet funnit det böra

ankomma på Kungl. Maj:t att så länge befattningen icke blivit med ordinarie

innehavare besatt bestämma om och i vilken mån den ovannämnda

avlöningsförstärkningen må utgå till den, som förordnas att såsom vikarie

uppehålla räntmästartjänsten.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, att å personalförteckningen för

Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning från och med den 1 juli

1948 uppföres en befattning som byggnadsingenjör i lönegraden Ce 27.

IV. Anslagsberäkningar.

l:o) Provisoriskt lönetillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (propositionen

nr 152, avdelning I, s. 4) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att provisoriskt lönetillägg må

under budgetåret 1948/49 utgå till professorer, laboratorer

och med dem jämställda befattningshavare med oreglerad

lön enligt samma grunder, som gälla för budgetåret 1947/48.

2:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (propositionen

nr 152, avdelning IV, punkt 1, s. 30—58) föreslagit riksdagen att dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för vissa tjänstemän vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar

m. m., som föranledas av vad departementschefen anfört, dels besluta, att

avlöningsstaten för Uppsala universitet skall, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1948/49, i angivna delar erhålla av departementschefen

föreslagen lydelse, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de

ändringar i den till avdelning \ av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 129.

avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl., som föranledas av vad

departementschefen anfört, dels besluta, att vid Uppsala universitet skall

från och med professorn H. F. Laurells avgång från den för honom inrättade

personliga professuren i medicinsk radiologi, dock tidigast från och med

budgetåret 1949/50, inrättas en professur i röntgendiagnostik, dels ock till

Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 5 013 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande avlöningsanslaget innebär en anslagshöjning

med 419 000 kronor, varav i runt tal hälften är av automatisk

natur. Utöver de förslag i fråga om universitetsbiblioteket och den centrala

förvaltningen, för vilka i det föregående redogjorts, har departementschefen

efter framställning av större akademiska konsistoriet i Uppsala och kanslern

framlagt förslag om vissa ytterligare förändringar i personalorganisationen.

Dessa förslag framgå av följande sammanställning.

1. Professur i kyrkohistoria med missionshistoria (beslutad 1947).

2. Professur i nordisk och jämförande folklivsforskning, särskilt folkloristisk

(beslutad 1947).

3. Uppdelning av professuren i pedagogik (principbeslut 1947).

4. Uppdelning av professuren i engelska (principbeslut 1947).

5. Professur i röntgendiagnostik.

6. Observatör vid astronomiska observatoriet å Kvistaberg.

7. Omreglering av befattningen som preceptor i religionshistoria.

8. Sex nya klinikamanuenser.

9.. Biträdande lärare i klassisk fornkunskap och antikens historia samt

förste amanuens i stället för kursanslag.

10. Tredje amanuens vid seminariet för musikforskning.

11. Förste assistent, förste amanuens och kanslibiträde vid meteorologiska

institutionen.

12. Ytterligare en tredje amanuens inom matematisk-naturvetenskapliga

sektionen.

13. Institutionsvaktmästare vid fysikalisk-kemiska institutionen.

14. Ytterligare ett laboratoriebiträde vid zoologiska institutionen.

15. Ytterligare ett laboratoriebiträde vid fysiska institutionen.

16. Höjt arvode för tillsyningsmannen för Linnéanska stiftelsen å Hammarby.

17. Vaktmästare vid Dekanhuset.

18. Ökning av biträdande gymnastiklärarens tjänstgöring.

19. Höjning av anslagsposten till avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården.

20. Ordinarie intendentsbefattning vid gymnastik- och idrottsinstitutionen.

I fråga om den föreslagna uppdelningen av professuren i engelska har

departementschefen anfört följande.

I 1947 års proposition angående universiteten m. m. föreslog Kungl. Maj:t,

att professuren i engelska språket vid Uppsala universitet skulle uppdelas

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

13

i två från och med innevarande budgetår. Riksdagen biträdde detta förslag

endast såtillvida, att riksdagen fattade principbeslut därom att träda i kraft

vid tidpunkt, som framdeles bestämdes. I stället anvisade riksdagen medel

till en biträdande lärare i ämnet. Universitetet och kanslern ha nu hemställt,

att uppdelningen måtte komma till stånd från och med nästa budgetår.

1 enlighet med den ståndpunkt jag i fjol intog till detta spörsmål tillstyrker

jag bifall till kanslerns förslag på så sätt, att jag förordar, att den förra året

inrättade befattningen som biträdande lärare förändras till en ny professur.

Den nuvarande professuren bör därvid erhålla sin benämning ändrad till

att avse »engelska språket och engelskspråkig litteratur». Jag vill i detta

-ammanhang erinra om att ämnesområdets bestämning till att avse »engelska

språket och engelskspråkig litteratur» innebär, att full professorskompetens

fordras även i den senare delen av ämnesområdet. Till innehavare av

denna professur bör utses professorn S. B. Liljegren, vilken samtyckt till

den föreslagna förändringen av ämnesområdet. Den nya professuren bör i

stället avse enbart »engelska språket» och ledigförklaras i vanlig ordning.

Utöver de i ovanstående sammanställning upptagna förslagen har kanslern

även framlagt vissa andra förslag, som departementschefen icke ansett sig

böra biträda. Kanslern har i år liksom förra året föreslagit inrättandet av

en personlig professur i egyptologi för docenten T. Säve-Söderbergh och till

stöd härför anfört följande.

Professorn Axel Persson har i ärendet framhållit, att ett med samlingarna

i Stockholm nära nog likvärdigt museum funnes i Uppsala, nämligen Victoriamuseet

för egyptiska fornsaker, vilket på grund av dess karaktär av

donation och universitetets egendom icke kunde överflyttas till Stockholm.

Då det uppenbarligen icke heller vore möjligt eller lämpligt att flytta

Stockholms-samlingarna till Uppsala, bleve det enligt Perssons mening

oundgängligt, att för vården av landets synnerligen dyrbara egyptologiska

samlingar erfordrades två välkvalificerade befattningar, en i Stockholm

och en i Uppsala. Vidare vore att märka, att egyptologien vore av stor betydelse

för forskningen och undervisningen i en rad angränsande, i Uppsala

representerade ämnen både inom filosofiska och teologiska fakulteterna.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och under åberopande i övrigt

av föreliggande handlingar i ärendet anser jag mig böra ånyo upprepa mitt

tidigare framställda förslag om inrättande av en personlig professur i egyptologi

för docenten Säve-Söderbergh, vilken såsom av ingivna sakkunnigutlåtanden

framgår är en internationellt välkänd, högt kvalificerad och

allsidig egyptolog.

Departementschefen, som förra året i motsvarande läge uttalade, bland

annat, att det torde kunna ifrågasättas, huruvida icke egyptologien med sin

starkt museala inriktning skulle kunna erhålla en fullgod representation inom

svensk humanistisk forskning och svenskt kulturliv även genom eu mera

direkt anknytning till ett centralt arkeologiskt museum, har under erinran

härom förklarat sig icke kunna för närvarande förorda inrättandet av en

personlig professur i egyptologi.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 129.

Utskottet. Vid 1947 års riksdag fattades principbeslut om att professuren

i engelska språket vid Uppsala universitet skulle uppdelas i två professurer,

varav den ena skulle avse »engelska språket och engelskspråkig litteratur».

Utskottet tillstyrker bifall till departementschefens förslag att denna

uppdelning kommer till stånd från och med nästa budgetår på så sätt, att

den förra året inrättade befattningen som biträdande lärare förändras till en

ny professur. Departementschefen har vidare förordat, att den nuvarande

professuren i engelska språket erhåller sin benämning ändrad till att avse

»engelska språket och engelskspråkig litteratur», samt erinrat att denna bestämning

av ämnesområdet innebär, att full professorskompetens fordrades

även i den senare delen av ämnet. I anslutning till detta departementschefens

uttalande vill utskottet framhålla vikten av att sålunda garantier skapas

för att professurens karaktär av professur i engelskspråkig litteratur blir

på fullt tillfredsställande sätt tillgodosett. I enlighet med vad departementschefen

förordat bör till innehavare av ifrågavarande professur utses professorn

S. B. Liljegren, vilken samtyckt till den föreslagna ändringen av ämnesområdet,

samt den nya professuren avse enbart »engelska språket» och ledigförklaras

i vanlig ordning.

Utskottet anser sig liksom departementschefen för närvarande icke kunna

tillstyrka inrättandet av en personlig professur i egyptologi.

Departementschefens i övrigt under detta avsnitt framställda förslag hava

icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad utskottet dels i det föregående under avdelningarna

II och III, dels ock under förevarande punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må

1. medgiva, att vid Uppsala universitets räntmästarbefattning

utgående lönen må från och med den 1 juli 1948

förhöjas med avlöningsförstärkning till ett belopp av 6 000

kronor för år att utgå från staten för universitetets egendoms-

och skogsförvaltning;

2. besluta, att å personalförteckningen för Uppsala universitets

egendoms- och skogsförvaltning skall från och

med den 1 juli 1948 uppföras en extra ordinarie befattning

som byggnadsingenjör i lönegraden Ce 27;

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala universitets

samlingar och inrättningar m. m., som föranledas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 5 mars 1948 anfört;

4. besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet

skall med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1948/49, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

15

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinäre tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgöringspenningar

kronor 1 146 400

Avgå pensionsav
drag

. kronor 83 100 kronor 1 063 300

Avlöning sstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis

........kronor 45 400

c. Ersättningar till vi
karierande

akademiska

lärare, förslagsvis

........ > 30 000 kronor 1 138 700

2. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat:
Sahlgren,

G. F. J., professor i nordisk

ortnamnsforskning, personligen:

Lön...........kr. 8 000

Ålderstillägg......> 1000

Tjänstgöringspenningar • 4 000 kr. 13 000

Laurell, H. F., professor

i medicinsk radiologi personligen

:

kronor 61 000

Avgå pensionsavdrag » 6 000 kronor 55 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, jörsfagrsDts » 1 809 000

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis ..... » 200 000

Summa kronor 3 202 700

Anmärkningar till avdelning 1. av avlöning sstaten.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 1S9.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 782 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 20 030

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis........... » 61000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 800 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »___186 636

Summa kronor 1 849 666

_____ Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl......kronor 3 202 700

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar in. m.. . » 1 849 666

Summa kronor 5 052 366

Särskilda uppbördsmedel:

1. — — — — — — — kronor 1 929

2. -------» 10152

3. —------> 14 785

4. Ersättning från gymnastik-

och idrottsin
stitutionen.

....... > 12 500 kronor 39 366

Nettoutgift kronor 5 013 000;

5. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande

särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl.,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

6. besluta, att vid Uppsala universitet skall från och

med professorn H. F. Laurells avgång från den för honom

inrättade personliga professuren i medicinsk radiologi, dock

tidigast från och med budgetåret 1949/50, inrättas en professur

i röntgendiagnostik;

7. till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 5 013 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

17

3:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

Kungl. Maj:t bär, såsom inledningsvis nämnts, föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma belopp som för innevarande

budgetår, ehuru medelsanvisningen nu är fördelad på två anslag.

Med hänsyn till det förslag i fråga om bokbinderipersonalen vid universitetsbiblioteken,

för vilket i det föregående redogjorts, innebär emellertid förslaget

i realiteten, att en viss anslagsförstärkning förordas. Som förut nämnts

kan denna beräknas uppgå till omkring 15 000 kronor. Vad beträffar universitetsbiblioteket

i Lund, för vilket Kungl. Maj:t likaledes föreslagit oförändrad

medelsanvisning till bokinköp och bokbindning — 180 000 kronor —

har på motsvarande sätt i realiteten förordats en anslagsförstärkning med

omkring 5 500 kronor jämte visst belopp motsvarande utgifterna för bokbindning

å verkstäder utanför biblioteket.

De större akademiska konsistorierna i Uppsala och Lund ha, i överensstämmelse

med av universitetsberedningen framlagt förslag, hos universitetskanslern

hemställt om utverkande av anslag till bokinköp och bokbindning

för universitetsbiblioteken å tillhopa 325 000 kronor vid vartdera universitetet.

Kanslern har förordat anvisande för ändamålet av 275 000 kronor vid vartdera

universitetet.

Till stöd för det i motionerna 1:159 och 11:283 framförda yrkandet om

anvisande av 275 000 kronor till bokinköp och bokbindning för vartdera

universitetsbiblioteket har anförts bland annat följande.

De ekonomiska resurser, som stått universitetsbiblioteken till buds, ha av

universitetsmyndigheterna vid många tillfällen med rätta betecknats som

otillräckliga. I själva verket ha de svenska universitetsbiblioteken alltid

varit ekonomiskt undernärda, en omständighet, som satt beklagliga spår i

deras bokbestånd och deras möjlighet att fylla forskningens krav. De nu

utgående anslagen äro i realiteten mindre än de anslag, som utgingo före

kriget; bok- och inbindningspriserna ha nämligen sedan 1939 undergått en

stegring, som i varje fall icke är lägre än 40 procent. Härtill kommer att

numera större krav ställas på biblioteken än för några år sedan. Universiteten

ha upprustats. Forskningsarbetet inom alla ämnesområden har uppmuntrats

genom höjda anslag. Nya lärostolar ha upprättats. Nya typer av lärartjänster

ha tillkommit. Antalet docentstipendier har höjts och genom frikostiga

doktorand- och licentiandstipendier ha de högre studierna stimulerats.

Den livliga utveckling, som dessa åtgärder möjliggjort, har tagit sitt kanske

starkaste uttryck i en ökad efterfrågan på vetenskaplig litteratur. Väsentligt

ökade krav ställas nu på biblioteken.

En riklig och obehindrad litteraturtillförsel är den viktigaste förutsättningen

för det vetenskapliga arbetets framgångsrika bedrivande. Det är där
2

— Bihan g till riksdagens protokoll 19f/8. G sand. Nr 129—130.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 1%9.

för en logisk konsekvens av universitetens upprustning, att en motsvarande

ökning äger rum av universitetsbibliotekens resurser.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, att till universitetsbiblioteken

anvisas för vartdera biblioteket ett anslag till bokinköp och bokbindning

i stället för den nu på två särskilda anslag fördelade medelsanvisningen.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat erfordras för ett återställande

av bokinköps- och bokbindningsanslaget vid universitetet i Uppsala

till det realvärde detta anslag hade budgetåret 1937/38 en anslagshöjning

av omkring 27 000 kronor. För Lundabibliotekets vidkommande torde

i stort sett samma situation föreligga. Härtill kommer det behov av ökade

anslagsmedel för biblioteken, som står i samband med den under de två

senaste budgetåren beslutade upprustningen av universiteten. Med hänsyn

till anförda omständigheter och till vad i motionerna 1:159 och II: 283 framhållits

har utskottet funnit sig böra på så sätt tillmötesgå motionärernas

yrkanden, att utskottet tillstyrker, att universitetsbibliotekens ifrågavarande

anslag för nästa budgetår ökas vartdera med 30 000 kronor eller alltså till

respektive 230 000 kronor och 210 000 kronor. Beträffande universitetsbiblioteket

i Uppsala får utskottet här hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 159 och II: 283 till Uppsala universitet:

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket för

budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 230 000 kronor.

4:o) Uppsala universitet: Inköp av en bokföringsmaskin m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (propositionen nr 152, avdelning IV, punkt

2, s. 58 och 59) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inköp av en

bokföringsmaskin m. m. för budgetåret 1948/49 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 17 000

kronor.

5:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (propositionen

nr 152, avdelning IV, punkt 3, s. 59—75) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

vissa tjänstemän vid Lunds universitets samlingar och inrättningar m.m., som

föranledas av vad departementschefen anfört, dels besluta att avlöningsstaten

för Lunds universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med

budgetåret 1948/49, i angivna delar erhålla av departementschefen föreslagen

lydelse, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i den

till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten

för professorer och lärare m. fl., som föranledas av vad departementschefen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

19

anfört, dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 4 461 600 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 318 600 kronor. Utöver

de förslag i fråga om universitetsbiblioteket och den centrala förvaltningen,

för vilka redogjorts i det föregående, har departementschefen i anledning

av framställningar av det större akademiska konsistoriet i Lund och

kanslern föreslagit vissa ytterligare förändringar i fråga om personalorganisationen.

Dessa förslag framgå i huvudsak av följande sammanställningar.

A.

1. Återbesättande av den vakanta professuren i jämförande språkforskning,

särskilt indoeuropeisk.

2. Klinikamanuens vid dermatologiska kliniken.

3. Biträdande lärare i klassisk fornkunskap samt förste amanuens i stället

för kursanslag.

4. Tredje amanuens vid institutionen för folklivsforskning.

5. Andre amanuens vid seminarierna för slaviska och semitiska språk.

6. Förste amanuens vid seminariet för romanska språk.

7. Laboratoriebiträde vid genetiska institutionen.

8. Vaktmästare vid zoologiska institutionen.

9. Gemensam vaktmästare vid geologisk-mineralogiska och geografiska

institutionerna.

10. Personlig befattning åt ett laboratoriebiträde.

11. Höjning av anslagsposten till avlöningar åt arbetare vid botaniska

trädgården.

B.

(avseende klinisk undervisning vid Malmö allmänna sjukhus)

12. Tre professurer.

13. Biträdande lärare, arvoden å tillhopa 30 000 kronor.

14. En förste assistent, sju klinikamanuenser.

15. En befattning som preparator.

Till stöd för det i motionerna I: 287 och II: 4-51 framförda yrkandet om

inrättande vid Lunds universitet av en ordinarie laboratur i röntgendiagnostik,

särskilt neuroröntgendiagnostik och thoraxröntgendiagnostik har framhållits,

bland annat, att betydelsen av de röntgendiagnostiska metoderna

ökat synnerligen snabbt. Utvecklingen kunde endast fortgå om en viss specialisering

ägde rum. Vid Lunds universitet och dess till Lunds lasarett förlagda

kliniska institutioner vore en dylik differentiering inom röntgendiagnostiken

i hög grad påkallad. Att neuroröntgendiagnostiken borde erhålla

en kvalificerad företrädare motiverades genom befintligheten av en neurokirurgisk

klinik och inrättandet av en professur i neuromedicin. Vad beträffade

thoraxröntgendiagnostiken vore denna motiverad genom förefintligheten

av en stor lungklinik samt de alltmer ökade anspråken från framför allt

invärtesmedicinarnas sida på ett noggrant klarläggande av sjukdomar i hjärtat

och de stora kärlen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 129.

I motionerna 1:286 och 11: 450 har till stöd för yrkandet om medelsanvisning

till tre kanslibiträdestjänster vid undervisningsklinikerna i Malmö

framhållits, att dessa tjänster vore nödvändiga för att innehavare av, respektive

vakansvikarier å de tre nya kliniska professurerna i Malmö skulle erhålla

erforderlig hjälp såväl i forskningsarbetet som, icke minst, i det administrativa

arbetet.

Utskottet tillstyrker bifall till vad departementschefen under förevarande

avsnitt förordat.

Det i motionerna I: 287 och II: 451 gjorda yrkandet överensstämmer med

ett av de medicinska högskolornas organisationskommitté framlagt förslag

i dess den 28 november 1947 avgivna betänkande del II angående organisatoriska

åtgärder till främjande av medicinsk forskning (SOU 1947:66).

Till detta förslag liksom till kommitténs olika förslag i övrigt, vilka nyligen

varit föremål för remissbehandling, har Kungl. Maj:t ännu icke tagit ställning.

Utskottet kan för sin del i frågans nuvarande läge icke finna lämpligt

att i enlighet med motionärernas förslag utbryta frågan om inrättandet av

en ordinarie laboratorsbefattning i röntgendiagnostik, särskilt thoraxröntgenoch

neuroröntgendiagnostik, ur det sammanhang, vari kommittén framfört

detsamma. Utskottet anser sig därför icke böra biträda det i motionerna

I: 287 och II: 451 framställda yrkandet.

Utskottet har i likhet med departementschefen ansett sig böra ansluta sig

till universitetskanslerns förslag att med inrättande av en kanslibiträdesbefattning

vid var och en av de medicinska, kirurgiska samt obstetrisk-gynekologiska

klinikerna i Malmö kan anstå till dess samtliga professorsbefattningar

i nämnda tre ämnen vid Lunds universitet, förenade med överläkartjänster

vid allmänna sjukhuset i Malmö, blivit försedda med ordinarie innehavare.

Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna I: 286 och II: 450.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 287 och II: 451 samt I: 286

och II: 450

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets

samlingar och inrättningar m. m., som föranledas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 5 mars 1948 anfört;

2. besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1948/49, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129. 21

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön och tjänstgöringspenningar

kronor 1 169 000

Avgå pensionsavdrag

m. m.

kronor 90 700 kronor 1 078 300

Avlöning sstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis

........ kronor 43 800

c. Ersättningar till

vikarierande

akademiska lärare,

förslagsvis ..... » 30 000 kronor 1 152 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 1 840 700

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis....... » 175 000

Summa kronor 3 167 800.

Anmärkning till avdelning I. av avlöningsstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 527 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t......... » 12 540

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis............. » 36 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis .............. » 604 000

5. Rörligt tillägg, förslagvis .......... » 120 021

Summa kronor 1 299 561

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 129.

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl........kronor 3 167 800

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. in. . . » 1 299 561

Summa kronor 4 467 361

Särskilda uppbördsm edel:

--------------kronor 5 761

Nettoutgift kronor 4 461 600;

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande

särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl.,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

4. till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 4 461 600 kronor.

6:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

Kungl. Maj:t bär, såsom tidigare nämnts, föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 180 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet beträffande detta anslag

anfört under motsvarande för universitetsbiblioteket i Uppsala äskade anslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 159 och II: 283 till Lunds universitet:

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket för

budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 210 000 kronor.

7:o) Lunds universitet: Utrustning för medicinskt-klinisk undervisning

vid allmänna sjukhuset i Malmö. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(propositionen nr 152, avdelning IV, punkt 4, s. 76) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela föreskrift beträffande

av departementschefen omnämnd anslagsbehållning

i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 5 mars 1948 angivit;
b)

till Lunds universitet: Utrustning för medicinsktklinisk

undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö för

budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 80 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

23

8:o) Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset i Lund m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (propositionen nr 152, avdelning IV, punkt

5, s. 77—80) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset

i Lund m. m. för budgetåret 1948/49 under

statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 460 000 kronor.

9:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning

av institutets nybyggnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(propositionen nr 152, avdelning IV, punkt 6, s. 80—81) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Inredning och utrustning av institutets nybyggnader

för budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 364 000 kronor.

V. Vissa motioner.

Motionerna 1:160 och 11:288 samt 11:188.

Till stöd för det i motionerna 1:160 och 11:288 framförda yrkandet om

utredning angående inrättandet av ett universitet i Norrland har till en

början framhållits, att en rad forsknings- och utbildningsproblem äro speciella

för Norrland och inte kunna nöjaktigt lösas genom de universitet och

andra högskolor, som nu finnas i vårt land. Därtill komma de problem, som,

trots att de äro gemensamma med det övriga landets, aldrig kunna tillgodoses

för Norrlands vidkommande på grund av denna landsdels perifera läge.

Norrlands stora naturrikedomar äro inte på långt när utnyttjade. Den norrländska

befolkningens behov av kulturella resurser, hälso- och sjukvård,

tandvård, ändamålsenlig bostadsförsörjning m. m. är inte tillgodosett.

I motionerna har därnäst närmare utvecklats Norrlands behov av utökade

kulturella resurser på olika områden samt skisserats ett framtida norrländskt

universitet av ny typ med fakulteter för naturvetenskap, humaniora, odontologi,

medicin, teknologi, agrarpolitik och vetenskap, socialpolitik och eventuellt

ytterligare ämnen inom en organisatorisk ram. Därjämte har framhållits,

att de studentsociala synpunkterna icke finge lämnas obeaktade vid

planläggningen av ett nytt universitet. Det vore vidare nödvändigt att före

planläggningen göra en noggrann analys av bristerna i vår nuvarande forskning

och högskoleutbildning.

I motionen II: 188 har i fråga om behovet av en utredning av frågan om

inrättande av en högskola i Norrland anförts bland annat följande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 129.

Önskvärt är att utbildningsanstalter fördelas över olika delar av landet.

Ett sådant förhållande inverkar nämligen alltid fördelaktigt på elevrekryteringen,

enär detsamma i ökad grad möjliggör för bygdens och provinsens

ungdom att få ägna sig åt sådana teoretiska och praktiska studier, som de

kanske inte annars hade fått tillfälle att bedriva. Betydelsen av en fördelning

över landet kan inte överskattas, i varje fall inte i Norrland, där efterfrågan

på utbildat folk är större än inom andra delar av landet. Beträffande

Norrland pågår nämligen sedan några år tillbaka en kraftig expansion på

de ekonomiska, kulturella och administrativa områdena, som gjort rekryteringsfrågan

till ett verkligt allvarligt problem. Särskilt gäller detta de mera

betydande befattningarna inom industrien, de kulturella institutionerna och

administrationen.

Ett formerande och ett förbilligande av möjligheterna till högskoleutbildning

har därför kommit att anses påkallat. Utifrån dessa utgångspunkter

har då den tanken framförts att till lämplig plats i Norrland förlägga en

högskola. Frågan härom är emellertid också en statsfinansiell fråga. Med

hänsyn härtill anse sig motionärerna för dagen böra stanna vid yrkandet om

utredning. Tillkomsten av en högskola för Norrland är emellertid så ytterst

betydelsefull för landsdelens materiella och kulturella utveckling att en utredning

av frågan redan nu måste anses fullt motiverad. För en dylik talar

också förhållandet, att frågan om ökade möjligheter till högskoleutbildning

bör prövas i nära anslutning till den omprövning av frågan om folkskolan

och dess påbyggnader, som nu pågår inom 1946 års skolkommission.

Motionerna 1:162 och 11:266 samt 11:270.

Till stöd för det i motionerna 1:162 och 11:266 framförda yrkandet om

utredning beträffande psykologiens och pedagogikens behov m. in. har anförts

bland annat följande.

Det framstår alltmera klart att en specialutredning av de psykologiska

och pedagogiska vetenskapernas behov, forskningsvillkor, utbildningsfrågor

och institutionsförhållanden behöver företagas, icke minst med tanke på

dessa vetenskapers vidsträckta och alltmer ökande praktiska betydelse i samhällslivet

t. ex. när det gäller yrkesrådgivning, industriens personalfrågor,

skolväsendets behov av särskild psykologisk-pedagogisk rådgivning och

socialvårdens motsvarande behov.

Vid ett flertal tillfällen ha önskemål angående en förbättrad ställning av

de psykologiska och pedagogiska vetenskaperna i fråga om deras tillämpning

i samhällslivet uttryckts. Sålunda må här erinras om skrivelser angående

dylik utredning från bland annat Sveriges allmänna folkskollärareförening

och ingenjörsvetenskapsakademien samt framställningar av föreningen

Sveriges fackpsykologer direkt till Kungl. Maj:t. Universitetsberedningen

har senast i sitt betänkande om akademiska lärarbefattningar m. m.

(SOU 1946: 81) bland annat uttalat, att det vore uppenbart, att den psykologiska

och pedagogiska forskningen befunne sig i snabb utveckling och att

behovet av vetenskapligt utbildade psykologer och pedagoger inom olika

yrkesområden ökats. Detta gjorde i sin tur en utbyggnad av forsknings- och

undervisningsorganisationen beträffande detta ämne behövlig.

Tiden synes nu vara mogen för en snabb och effektiv utredning av de

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

25

psykologiska och pedagogiska vetenskapernas forskningsvillkor i anslutning

till universitetsberedningens redan framlagda förslag bland annat avseende

delning av de nuvarande professurerna i psykologi och pedagogik i en professur

närmast avseende pedagogik och pedagogisk, psykologi samt en avseende

psykologi. Universitetsberedningens förslag till dylik delning innebär

närmast" ett principyrkande för statsuniversitetens vidkommande.

Med tanke på de psykologiska och pedagogiska institutionernas särskilt

angelägna behov vid Stockholms och Göteborgs högskolor borde i samband

med en liknande uppdelning även vid dessa läroanstalter en utredning verkställas

av de institutionella behoven liksom det borde föranstaltas om granskning

av institutionsförhållandena vid statsuniversiteten.

Vid en utredning i anslutning till här ovan framförda synpunkter synes

det särskilt angeläget att frågan om en särskild

men för det praktiska livets behov (skolorna, socialvården, industrien och

yrkesvägledningen) utredes i samråd med universitetsberedningen. Vidare

böra förslag utarbetas angående psykologisk-pedagogiska forsknings- och

utbildningsinstitut samt granskning och överarbetning ske av redan föreliggande

förslag till sådana institut såväl med hänsyn till den psykologiska

grundforskningens som även den praktiskt inriktade målforskningens behov

samt institutionsförhållandena på detta område i USA och utlandet för övrigt

därvid särskilt uppmärksammas.

Slutligen borde en samordning av utbildningsformerna med hänsyn till

de psykologiska och pedagogiska vetenskapernas praktiska tillämpning i samhällslivet

med avseende på skolornas, industriens, arbetsförmedlingens och

social- och hälsovårdens behov av kvalificerade psykologer och psykologiska

assistenter övervägas samt önskvärdheten av kontakt med. närgränsande

medicinska och sociala vetenskaper (i främsta rummet psykiatri, barnpsykiatri,

pediatrik och sociologi med samhällslära) beaktas.

I motionen II: 270 har till stöd för den föreslagna medelsanvisningen till

utbildningskurser för skolpsykologer anförts bland annat följande.

Den skolpsykologiska rådgivningen är i Sverige mycket försummad, och

vi sakna ännu en lämplig utbildningsform på detta område. Såväl i Danmark

som i Norge har denna för skolväsendet vitala fråga redan passerat

experimentstadiet och kunnat lösas i praktiken. I vårt land ha representanterna

för psykologi och pedagogik vid universitet och högskolor till 1946 års

skolkommission överlämnat ett förslag till 38 veckors utbildning av lärare

med minst två betyg i ämnet pedagogik och hemställt att detta förslag efter

slutförd utredning måtte förverkligas från och med höstterminen 1948 vid

Stockholms och Göteborgs högskolor. Man har då tänkt sig ett deltagarantal,

motsvarande cirka 20 elever vid vardera högskolan. Skolkommissionen

har i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställt, att kostnader för denna utbildning

måtte upptagas i statsverkspropositionen under åttonde huvudtitelns

anslagsäskanden, men detta har ännu icke föranlett någon åtgärd. I

propositionsförteckningen för i år saknar man uppgift om att förslag är att

vänta.

I nuvarande budgetläge måste självfallet strängaste sparsamhet iakttagas.

Med hänsyn härtill har ett kostnadsförslag upprättats, vilket bifogats motionen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 129.

Utskottet.

Med anledning av motionerna I: 160 och II: 288 samt II: 188 får utskottet

erinra därom, att frågan om utredning angående inrättandet av ett

universitet i Norrland genom motionsvis gjorda yrkanden blev föremål för

prövning av 1946 års riksdag. Riksdagens statsutskott, som i ärendet

inhämtade yttranden från kanslern för rikets universitet, 1945 års universitetsberedning

och naturvetenskapliga forskningskommittén, hemställde på

anförda skäl att de då föreliggande motionerna i ämnet icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda (utlåtande nr 248). Riksdagen beslöt i enlighet

med vad utskottet sålunda hemställt. Då ifrågavarande spörsmål alltså så

nyligen som år 1946 prövats av riksdagen och enligt utskottets uppfattning

inga nya bärande skäl i ovannämnda motioner I: 160 och II: 288 samt II: 188

förebragts, som kunna föranleda till ett annat ståndpunktstagande till frågan

än den då intagna, har utskottet — under hänvisning jämväl till den år

1946 verkställda utredningen i ärendet — funnit sig böra avstyrka bifall

till nyssnämnda motioner. I detta sammanhang vill utskottet framhålla,

att den väsentliga upprustning av universitets- och högskoleorganisationen,

som beslutats under de två senaste åren bland annat även innebär ökade

utbildningsmöjligheter för den norrländska ungdom, som ägnar sig åt akademiska

studier. Förslag om ytterligare upprustning av nämnda organisation

har även i olika sammanhang förelagts innevarande års riksdag.

Vidkommande det i motionerna I: 162 och II: 266 framställda yrkandet

får utskottet meddela, att enligt vad utskottet har sig bekant en av professorn

i psykologi och pedagogik vid Göteborgs högskola John Elmgren uppgjord

och till ecklesiastikdepartementet ingiven promemoria rörande psykologiens

och pedagogikens ställning vid universitet och högskolor m. m. remitterats

för yttrande till universitetsberedningen. Beredningen har för närvarande

de i promemorian berörda frågorna under omprövning. Med hänsyn

till att spörsmålet om psykologiens och pedagogikens ställning och behov

sålunda redan är föremål för utredning saknas enligt utskottets mening anledning

för riksdagen att biträda motionärernas förslag. Motionerna torde

alltså icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Den i motionen II: 270 omförmälda framställningen, över vilken skolöverstyrelsen

numera avgivit utlåtande, är för närvarande föremål för Kungl.

Maj:ts prövning. Utskottet har med hänsyn härtill icke funnit skäl föreligga

att utan förslag i ämnet från Kungl. Maj:ts sida tillstyrka anvisande i enlighet

med motionärens förslag av medel för nästa budgetår till anordnande av

kurser för skolpsykologer. Utskottet avstyrker alltså bifall till ifrågavarande

motion.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att motionerna I: 160 och II: 288 samt II: 188 icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

27

b) att motionerna 1:162 och II: 266 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

c) att motionen II: 270 icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 25 maj 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Pauli, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Andrén, Heiding, fröken

Andersson, herrar Rosenberg, Ivar Persson och Ohlon; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Malmborg i Skövde, Falla, Andersson i Malmö, Rubbestad, Wallentheim,

fru Alvén, herrar Åkerström, Hoppe, Sefve och Thapper.

Reservationer:

1) av herr Andrén;

2) vid punkten 5:o) under avdelning IV (Lunds universitet: Avlöningar)

av herrar Pauli, Andrén, fröken Andersson, herrar Ohlon, Andersson i Malmö,

Hoppe och Sefve, vilka ansett, att utskottet i anledning av motionerna

I: 286 och II: 450 bort föreslå inrättande av en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning

och att därför

dels den del av utskottets yttrande å s. 20, som börjar med orden »Utskottet

har» och slutar med »II: 450» bort erhålla följande lydelse:

»Med hänsyn till att professuren i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet,

förenad med överläkartjänst vid allmänna sjukhuset i Malmö, blivit

tillsatt med ordinarie innehavare från och med den 1 juli 1948 har utskottet

funnit skäligt, att biträdeshjälp ställes till denne professors förfogande.

Utskottet får därför i anledning av motionerna I: 286 och II: 450 förorda,

att en kanslibiträdesbefattning i lönegraden Ce 11 inrättas redan från

och med nästa budgetår. I övrigt har utskottet icke funnit sig böra biträda

det i motionerna framställda yrkandet.

Anslagsposten 4 till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal i delstaten

II för Lunds universitet bör på grund av vad utskottet här ovan förordat

höjas med i runt tal 5 100 kronor eller från 604 000 kronor till 609 100

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande nr 129.

kronor och anslagsposten 5 till rörligt tillägg i samma delstat med i runt

tal 600 kronor eller från 120 021 kronor till 120 621 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort erhålla följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 286 och II: 450 samt med avslag å motionerna

I: 287 och II: 451

1. bemyndiga Kungl. Maj:t--- 1948 anfört;

2. besluta, att---följande lydelse:

Avlöningsstat.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. kronor 609 100

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... . » 120 621

Summa kronor 1 305 261;

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 3 167 800

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. . . » 1 305 261

Summa kronor 4 473 061;

Särskilda uppbördsmedel:

— — —----------kronor 5 761

Nettoutgift kronor 4 467 300;

3. bemyndiga Kungl. Maj:t---departementschefen

anfört;

4. till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 4 467 300 kronor.»

3) vid avdelning V (Vissa motioner) av herr Åkerström beträffande frågan

om inrättande av ett universitet i Norrland.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ‘proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till sprängämnesinspektionen. a1 i texten