Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1948/49 till avlöningar vid universiteten i Uppsala och Lund m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1948-05-25 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1948:129, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1948/49 till avlöningar vid universiteten i Uppsala och Lund m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 129.
1
Nr 129.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående
anslag för budgetåret 1948/49 till avlöningar vid universiteten
i Uppsala och Lund m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna
70, 76 och 84, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition,
för budgetåret 1948/49 beräkna
dels till Uppsala universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 000 000
kronor;
dels till Lunds universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 600 000
kronor;
dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning
av institutets nybyggnader ett reservationsanslag av 450 000
kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t i samma proposition under kapitalbudgeten,
bilagan 29, punkten 3, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset i Lund
in. in. för budgetåret 1948/49 beräkna ett investeringsanslag av 400 000
kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 152, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 mars
1948, framlagt de förslag i ämnet, vilka framgå av den följande redogörelsen,
varjämte Kungl. Maj:t i samma proposition föreslagit anvisande av anslag
dels till inköp av en bokföringsmaskin m. m. vid Uppsala universitet, dels
ock till utrustning för medicinskt-klinisk undervisning vid allmänna sjukhuset
i Malmö.
Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln,
punkterna 73 och 79, föreslagit anvisande av anslag till bokinköp och bokbindning
för universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund med 200 000 kronor,
respektive 180 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Holmbäck och Wahlund (I: 159) och den andra inom andra kamma
1
— Bihang till riksdagens protokoll 191(8. 6 samt. Nr 129—ISO.
2
Statsutskottets utlåtande nr 129.
ren av herr Hoppe m. fl. (II: 283), i vilka hemställts, att riksdagen ville för
budgetåret 1948/49 till bokinköp och bokinbindning anvisa för universitetsbiblioteket
i Uppsala ett anslag av 275 000 kronor och för universitetsbiblioteket
i Lund likaledes ett anslag av 275 000 kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Wehtje m. fl. (I: 286) och den andra inom andra kammaren av herr
Wiberg m. fl. (11:450), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av Kungl. Maj:ts proposition nr 152 måtte anvisa anslag för tre kanslibiträ - destjänster för undervisningsklinikema i Malmö i samma löneklass som motsvarande
tjänster vid klinikerna i Lund;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Anderberg (I: 287) och den andra inom andra kammaren av herr Wiberg
(II: 451), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att nuvarande
e. o. laboraturen i röntgendiagnostik vid Lunds universitet omändras till en
ordinarie laboratur i röntgendiagnostik, särskilt neuroröntgendiagnostik och
thoraxröntgendiagnostik;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Linderot (I: 160) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg
i Luleå m. fl. (11:288), i vilka hemställts, att riksdagen hos Kungl.
Maj:t måtte hemställa om utredning om inrättandet av ett universitet i
Norrland;
dels en inom andra kammaren av herrar Skoglund i Umeå och Jansson i
Kalix väckt motion (II: 188), i vilken hemställts, att riksdagen ville besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning av frågan att
till lämplig plats i Norrland förlägga en högskola;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Elmgren (1:162) och den andra inom andra kammaren av herr von
Friesen (II: 266), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t begära en utredning beträffande psykologiens och
pedagogikens behov, forskningsvillkor, utbildningsfrågor och institutionsförhållanden;
dels
ock en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion
(II: 270), vari hemställts, att riksdagen måtte anvisa medel till anordnande
av kortare utbildningskurser för skolpsykologer med början hösten 1948,
varvid till grund för beräkning av kostnaderna borde läggas den kostnadssumma,
som angivits i en vid motionen fogad bilaga 2.
I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i ovannämnda
motioner hänvisas till motionerna II: 283, I: 286, I: 287, II: 288,
11:188, 1:162 och II: 270.
Statsutskottets utlåtande nr 129.
3
I. Inledning.
För 1946 och 1947 års riksdagar framlades i propositionerna 1946:273
och 1947: 272 förslag till en betydande upprustning av våra universitet.
Propositionerna blevo i allt väsentligt godkända av riksdagen. De åtgärder,
som därvid beslutades, ingingo som led i den planmässiga utbyggnad och
upprustning av vårt lands högskoleorganisation, som statsmakterna eftersträva.
Departementschefen har nu i propositionen 152 i fråga om det fortsatta
upprustningsarbetet inledningsvis anfört i huvudsak följande.
Vid anmälan av 1947 års universitetsproposition framhöll jag, att behovet
av åtgärder med syfte att få till stånd gynnsammare arbetsförhållanden
för våra högskolor och andra vetenskapliga institutioner icke finge anses
helt tillgodosett, om i propositionen framlagda förslag bifölles. Åtskilliga
frågor av stor betydelse komme alltjämt att kvarstå på dagordningen. Jag
erinrade vidare om några av de frågor, som ännu återstodo att utreda och
avgöra. En av de viktigaste av dessa frågor har numera utretts av 1945 års
universitetsberedning, som i december 1947 framlagt sitt betänkande,
del III, angående universitetsbiblioteken, universitetsadministrationen
m. m. Vidare har medicinska högskolornas organisationskommitté vid ungefär
samma tidpunkt framlagt betänkande, del II, angående organisatoriska
åtgärder till främjande av medicinsk forskning. Även andra, icke oväsentliga
spörsmål äro aktuella.
Det torde icke från något håll bestridas, att upprustningsprogrammets
snara fullföljande är ett synnerligen angeläget önskemål. Emellertid ha nyssnämnda
kommittébetänkanden avlämnats för sent för att därpå grundade
förslag skulle kunna inom rimlig tid underställas innevarande års riksdag.
Därtill kommer, att det samhällsekonomiska läget för närvarande synes nödvändiggöra
en paus i den påbörjade utvecklingen. Det måste dock givetvis
tillses, att olägenheterna av en stagnation icke bli alltför stora. Jag syftar
härvid närmast på universitetens administrativa och kamerala organisationer
samt universitetsbiblioteken. Dessa institutioner skola betjäna universitetens
alla vetenskapliga inrättningar. Den starka expansion, de senare genomgått
och genomgå icke minst till följd av den beslutade upprustningen, har
fört med sig, att biblioteks-, kansli- och kontorsorganisationerna vid universiteten
enligt oemotsägliga vittnesbörd blivit ansträngda till bristningsgränsen.
I detta läge har jag funnit mig böra såsom ett provisorium förorda vissa
personalförstärkningar, varförutan dessa centrala organisationer enligt mitt
bedömande icke kunna nöjaktigt fungera ännu ett år.
II. Förstärkning av bibliotekspersonalen.
Universitetsbiblioteket i Uppsala. Universitetsheredningen
har föreslagit en personalförstärkning i fråga om den högre bibliotekspersonalen
med 7 tjänstemän (därav en förste bibliotekarie och fem
bibliotekarier), i fråga om den lägre bibliotekspersonalen med 10 tjänstemän
samt i fråga om vaktmiistarpersonalen med 4 tjänstemän. Beredningen har
4
Statsutskottets utlåtande nr 129.
därjämte föreslagit, att bokbinderipersonalen, en förman och två bokbindare,
vilka nu äro anställda enligt kollektivavtal samt avlönade med medel
från bokinköpsanslaget, skola uppföras å stat, förmannen i lönegraden Ce 13
och de båda bokbindarna i lönegraden Ce 11.
Universitetskanslern har i sina anslagsäskanden förordat en förstärkning
av bibliotekspersonalen i Uppsala med
2 bibliotekarier (1 ord. och 1 eo.) Ce 26, Ca 26
2 biblioteksassistenter ................ Ce 15
2 kanslibiträden ..................... Ce 11
1 expeditionsvakt.................... Ce 10
Kanslern har därvid framhållit, att den sedan lång tid tillbaka fortgående
ökningen av universitetsbibliotekens uppgifter ävensom den av 1946 och
1947 års riksdagar beslutade upprustningen av universiteten oundgängligen
krävde en avsevärd förstärkning av bibliotekens personal, såväl den vetenskapligt
utbildade som övrig personal. I annat fall komme bibliotekens
funktionsduglighet att allvarligt äventyras. Med hänsyn dels till rådande
statsfinansiella förhållanden, dels ock till att universitetsberedningens förslag
ännu icke i vedertagen ordning kunnat bli föremål för remissbehandling
har kanslern dock endast velat föreslå vissa provisoriska förstärkningar.
Vad angår bokbinderipersonalen har kanslern förordat, att denna — i likhet
med vad som ägt rum beträffande motsvarande personal vid riksarkivet
och landsarkiven — inplaceras å stat.
Universitetsbiblioteket i Lund. Universitetsberedningen
har föreslagit en personalförstärkning med 26 personer, därav 7 med högre
vetenskaplig utbildning (två förste bibliotekarier och sex bibliotekarier, varav
en i stället för en amanuens), 11 med lägre biblioteksutbildning och 8
i fråga om vaktmästarpersonalen. Beredningen har därjämte föreslagit, att
bokbinderipersonalen — för närvarande en bokbindare men enligt beredningens
förslag en bokbinderiförman och två bokbindare — inplaceras å stat.
Kanslern har som ett provisorium för nästa budgetår förordat att personalen
förstärkes med
2 bibliotekarier, därav 1 i Ca 26 och 1 i Ce 26,
2 biblioteksassistenter i Ce 15,
2 kanslibiträden i Ce 11 samt
1 vaktmästare i Ce 10,
varjämte kanslern tillstyrkt beredningens förslag i fråga om bokbinderipersonalen.
Departementschefen har liksom kanslern sett sig nödsakad att för närvarande
inskränka sig till att förorda vissa provisoriska åtgärder för att sätta
universitetsbiblioteken i stånd att åtminstone i någon mån följa med utvecklingen.
I fråga om personalorganisationen har departementschefen tillstyrkt
bifall till de av kanslern förordade förändringarna samt därutöver förordat
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 129.
ö
inrättandet av ytterligare en befattning som förste bibliotekarie i Lund,
tills vidare i extra ordinarie ställning (Ce 29). Vad särskilt angår kanslerns
förslag i fråga om bokbinderipersonalen har departementschefen anfört följande.
Jag anser mig i likhet med såväl statskontoret som lönenämnden böra
förorda bifall till kanslerns förslag, att bokbinderipersonalen vid universitetsbiblioteket
i Uppsala inplaceras på löneplan i de av kanslern angivna
lönegraderna, Ce 13 för förmannen och Cell för de två övriga. Jag tillstyrker
även att den nuvarande bokbindaren vid Lunda-biblioteket placeras
in på löneplan och att i samband därmed medel anvisas för två nya
befattningar av ifrågavarande slag. Jag finner det nämligen uppenbart, att
samma behov av sådan personal förefinnes vid båda biblioteken. Även i
Lund bör en av befattningarna placeras i Ce 13 och två i Ce 11.
Vid bifall till vad jag förordat med avseende på bokbinderipersonal
komma bokinköpsanslagen att avlastas från de nuvarande löneutgifterna
för dylik personal. Enligt uppgift uppgå dessa till omkring 15 000 kronor
i Uppsala och 5 500 kronor i Lund. Det synes icke böra ifrågasättas att
fördenskull minska det belopp som i årets statsverksproposition äskats
till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteken. Den förstärkning
av dessa medel som härigenom möjliggöres, är nämligen uppenbarligen
mycket välbehövlig. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att
Lundabibliotekets inköpsanslag på detta sätt avlastas icke endast med
nyssnämnda belopp å 5 500 kronor utan därjämte med en del utgifter för
bokbindning å andra verkstäder. Därigenom torde Lundabiblioteket komma
att bli minst lika väl tillgodosett som Uppsalabiblioteket.
Utskottet. Departementschefens förslag med avseende å förstärkning av
personalen vid universitetsbiblioteken har utskottet ansett sig böra biträda.
Utskottet har icke heller funnit något att erinra mot att bokbinderipersonalen
vid nämnda bibliotek — en förman och två bokbindare vid vartdera biblioteket
— inplaceras på löneplan i de av departementschefen angivna lönegraderna
.
III. Universitetens centrala förvaltning;
De akademiska kanslierna.
Departementschefen har i likhet med universitetsberedningen och kanslern
funnit behov föreligga av en förstärkning av personalen vid universitetens
centrala förvaltningsorgan, kanslierna och räntekamrarna. Departementschelen
har därför ansett sig biira utan att avvakta remissbehandlingen av universitetsberedningens
förslag redan för nästa budgetår förorda sådana personalförstärkningar,
som befunnits mest angelägna. Sålunda har departementschefen
tillstyrkt, att befattningen som akademinotarie och ombudsman
i Uppsala överflyttas från kansliet till räntekammaren samt att följande
nya befattningar inrättas, nämligen i Uppsala en kansliskrivar- och
Statsutskottets utlåtande nr 129.
6
två kontorsbiträdestjänster och i Lund en kontorsbiträdestjänst. Vidare har
departementschefen förordat en höjning av vederbörande anslagspost i avlöningsstaten
för Lunds universitet med 10 000 kronor för att provisoriskt
tillgodose behovet av en utökning av den mera kvalificerade personalen vid
den centrala kansliorganisationen, däri inberäknat fakultetsexpeditionema.
Beloppet är avsett att utnyttjas för anställande av en extra tjänsteman i
Cg 24 eller eventuellt på annat sätt.
Omreglering av räntmästarbefattningen i Uppsala.
Universitetsberedningens förslag beträffande Uppsala universitets ekonomiska
förvaltning bygger på ett av statens organisationsnämnd avgivet
förslag. Organisationsnämnden har inledningsvis lämnat följande redogörelse
för universitetets drätselverk och dess organisation.
Den ekonomiska förvaltningen vid Uppsala universitet omhänderhaves
av universitetets drätselverk. Den omfattar förvaltningen av dels de medel,
vilka av statsmakterna årligen i form av anslag för olika ändamål ställas
till universitetets förfogande, dels det kapital, som representeras av de
staten tillhöriga fastigheter, vilka redovisas under universitetets delfond av
statens allmänna fastighetsfond, »förvaltningsförmögenheten», dels ock det
kapital, som i form av tillgångar av olika slag — främst fast egendom, aktier
samt fordringar (obligationer, inteckningar, reverser samt banktillgodohavanden)
— genom donationer, köp och försäljning eller kapitalförräntning,
antingen tillförts universitetet såsom dess egendom eller eljest ställts under
dess förvaltning för att av universitetet disponeras för vissa bestämda
ändamål, den s. k. »finansförmögenheten».
För att belysa förvaltningens värdemässiga omfattning må några siffror
anföras. Under budgetåret 1945/46 utgjorde statsanslagen för universitetets
verksamhet inalles cirka 6 miljoner kronor. Förvaltningsförmögenheten vid
nämnda budgetårs slut representerade ett bokfört kapitalvärde å cirka 31
miljoner kronor. Vid samma tidpunkt redovisades finansförmögenheten till
cirka 45 miljoner kronor, därav cirka 20 miljoner i fast egendom, väsentligast
jordbruks- och skogsfastigheter, cirka 8 miljoner i inteckningar och
reverser, cirka 10 miljoner i aktier och obligationer samt cirka 4 miljoner
i diverse fordringar, därav cirka 1,5 miljoner banktillgodohavanden. Den
totala balansomslutningen uppgick sålunda till inemot 76 miljoner kronor.
Kassaomslutningen (inkomster och utgifter) under budgetåret uppvisade
siffrorna cirka 10 miljoner respektive cirka 15 miljoner kronor.
Drätsel nämnden, som står under ordförandeskap av universitetets
rektor, utgör den högsta verkställande myndigheten inom universitetet, vad
gäller skötseln av den ekonomiska förvaltningen, och synes närmast med
hänsyn till befogenhet och arbetsuppgifter (se därom i det följande) böra
liknas vid direktionen i ett större företag i aktiebolagsform.
Räntmästaren är närmast under drätselnämnden ansvarig för förvaltningen
och utövar chefskapet över de olika förvaltningsgrenarna, av
vilka räntekammaren står under hans direkta överinseende.
Räntekammaren och kontoret, det sistnämnda under ledning
av en akademikamrerare (i fortsättningen benämnd förste akademikamreraren),
kan numera med hänsyn till sin gemensamma personal och lokal
Statsutskottets utlåtande nr 129. 7
betraktas som en organisk enhet inom drätselverket. Vid räntekammaren
och kontoret handläggas ärenden rörande förvaltningsförmögenheten, vissa
delar av finansförmögenheten samt de årliga anslagen från statsmakterna,
vidare hela kassarörelsen vid drätselverket och kamerala ärenden i allmänhet.
Till räntekammaren är vidare koncentrerad den slutliga bokföringen
och redovisningen av den ekonomiska verksamheten vid universitetet i dess
helhet med undantag för sådana medel, som institutionerna m. fl. erhålla
från enskilda eller från vissa särskilda statliga organ.
Egendomsförvaltningen under chefskap av en akademifogde
handhar förvaltningen av universitetet tillhöriga jordbruksfastigheter, inalles
cirka 375, omfattande en areal av bland annat cirka 12 000 har åker,
huvudsakligen belägna i Uppsala län och angränsande län, liksom skogstörvaltningens
fastigheter. Samtliga gårdar äro utarrenderade. Verksamheten
inom detta förvaltningsorgan omfattar arbetsuppgifter av såväl teknisk
som ekonomisk natur. Egendomsförvaltningen har eget kontor, dit
redovisningen av den rent tekniska delen av verksamheten" i sin helhet är
förlagd, under det att den ekonomiska redovisningen i detalj sker delvis
vid förvaltningens kontor, delvis vid räntekammaren.
Skogsf örvaltningen under ledning av en skogsförvaltare svarar
för förvaltningen av universitetets skogsfastigheter, upptagande en
areal av cirka 40 000 har, varav cirka 30 000 utgöra produktiv skogsmark.
Den skogliga verksamheten bedrives helt i egen regi, under det att under
förvaltningen hörande mindre gårdar (torp) äro utarrenderade. Skogsförvaltningen
har likaledes eget kontor, som handhar detaljredo visningen av
förvaltningens verksamhet, såväl i tekniskt som ekonomiskt avseende. I
sistnämnda avseende sker redovisning till räntekammaren.
Räntmästaren har till uppgift, bland annat,
att närmast under drätselnämnden övervaka och ansvara för det löpande
arbetets behöriga gång;
att vara personalchef för drätselverkets personal;
att bereda eller låta bereda och föredraga samtliga ärenden, som skola
behandlas av drätselnämnden;
att själv handlägga ärenden rörande förvaltningen i dess helhet, i den
mån de icke hänskjutas till drätselnämnden;
att själv bereda samtliga ärenden rörande förvaltning av universitetets
värdepappersinnehav, såsom behandling av låneansökningar, placering av
nytillkommet kapital eller omplacering av kapital etc.;
att själv med biträde av särskilt härför anlitad byggnadstekniker handlägga
ärenden rörande skötseln och underhållet av fastighetsfondens fastigheter
samt sådana universitetets egna fastigheter, vilka icke stå under
egendoms- eller skogsförvaltningens omedelbara uppsikt, innebärande bland
annat infordrande av anbud å reparationer etc., verkställande av årliga besiktningar
av fastigheterna, upprättande av förslag till generalplan för reparationer,
tecknande av hyreskontrakt, träffande av avtal med kommunala
myndigheter i olika frågor som beröra fastigheterna etc.;
att handlägga ärenden, vilka efter särskild föredragning eller med yttrande
överlämnats av akademikamreraren, akademifogden eller skogsförvallaren;
samt
8
Statsutskottets utlåtande nr 129.
att sköta vissa expeditionsgöromål såsom daglig genomgång och fördelning
av ankommande post, fortlöpande sakgranskning av utgiftsverifikationer.
Organisationsnämnden framhåller att den räntmästaren åvilande arbetsuppgiften
att handlägga ärenden rörande förvaltningen av det i värdepapper,
fastigheter etc. placerade egna kapitalet och därmed förenade arbeten
med omplacering och nyplacering av frigjort eller nytillkommet kapital
syntes framstå som en av hans betydelsefullaste uppgifter och borde liksom
hittills i allt väsentligt åvila honom. I annat sammanhang hade nämnden
föreslagit vissa ökade befogenheter härutinnan för räntmästaren. Å andra
sidan syntes önskvärt, att räntmästaren vid detta arbete, vars resultat vore
av stor ekonomisk betydelse för verksamheten vid universitetet, ägde tillgång
till personal för verkställande av ekonomiska och juridiska utredningar,
uppletande och värderingar av eventuella kapitalplaceringsobjekt,
skötande av viss korrespondens, granskning av erbjudna säkerheter för lån
ur såväl formell som saklig synpunkt, med andra ord för att utföra förarbetet
och rutinarbetet ifråga om eventuella kapitalplaceringar-.
Nämnden förutsätter, att räntmästaren liksom hittills skall vara föredragande
i drätselnämnden samt i vissa personalfrågor inför högre instans
inom universitetet. Vidare föreslås, att räntmästaren göres till självskriven
ledamot i alla tillfälliga organ inom universitetet (kommittéer, delegationer
etc.), som ha att utreda, behandla eller förhandla i frågor, som gälla universitetets
ekonomi, dock med möjlighet att i vissa fall själv förordna annan
befattningshavare vid drätselverket i sitt ställe.
Slutligen framhåller nämnden, att nu gällande kompetensvillkor för räntmästarbefattningen
borde ändras. Sålunda syntes jämte det nuvarande
kravet på juridisk kompetens alternativt böra gälla ekonomisk examen
från handelshögskola. Vederbörande borde förutom nämnda formella kompetens
ha praktisk allmän-ekonomisk erfarenhet. Räntmästarens löneställning
borde ävenledes upptagas till omprövning med hänsyn till de ökade
befogenheter, som föreslagits.
Beträffande de krav, som böra ställas på innehavaren av räntmästarbefattningen,
har universitetsberedningen anfört, att innehavaren av befattningen
såsom räntmästare måste hava i allmän eller enskild tjänst ådagalagt
framstående förmåga att förvalta sådant slag av förmögenhet, varom vid
Uppsala universitet är fråga. Beredningen anser det därjämte erforderligt
att räntmästaren besitter den utbildning, som garanteras av en lämplig examen
vid universitet eller handelshögskola.
Beträffande räntmästarens lönest äIlning föreslår universitetsberedningen,
att befattningen placeras i lönegraden Ca 37 vartill borde komma
en löneförstärkning av 6 000 kronor från avkastningen av jord- och skogsegendomarna.
Nämnda löneförstärkning har motiverats med att räntmästa
-
Statsutskottets utlåtande nr l-£9.
9
ren har att taga befattning med de betydande jord- och skogsegendomar,
som tillhöra Uppsala universitet.
I en vid beredningens betänkande fogad reservation har ledamoten, riksdagsmannen
Hjalmar Svensson i Grönvik förklarat, att han icke ansett sig
kunna biträda beredningens förslag angående lönegradsplaceringen för
akademiräntmästarna.
Kanslern, som erinrar om att räntmästarbefattningen för närvarande är
vakant, har såsom ett provisorium för nästa budgetår föreslagit, att befattningen
ledigförklaras med vikariatslön jämte ett tillägg av 7 000 kronor,
att utgå av staten för universitetets egendoms- och skogsförvräkning.
Statskontoret avstyrker kanslerns förslag. Ämbetsverket har anfört följande.
Såvitt statskontoret kan bedöma, har räntmästaren icke ålagts några nya
mer ansvarskrävande arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill och med beaktande
av de konsekvenser ett bifall till kanslerns förslag om ett särskilt
årligt arvode å 7 000 kronor till räntmästaren utöver den fastställda lönen
skulle få för förvaltningen i övrigt, kan statskontoret alldeles icke tillstyrka,
att någon ändring av denne befattningshavares löneförmåner nu vidtages.
Statens lönenämnd har icke framställt annan erinran mot kanslerns förslag
än att det särskilda arvodet borde fastställas till 6 000 kronor.
Departementschefen har föreslagit, att den vid räntmästarbefattningen
utgående lönen skall från och med den 1 juli 1948 förhöjas med avlöningsförstärkning
till ett belopp av 6 000 kronor för år att Utgå från staten för
universitetets egendoms- och skogsförvaltning. Däremot har departementschefen
icke nu tagit ställning till frågan om en höjning av själva lönegradsplaceringen.
Departementschefen har anfört följande.
j
Räntmästarbefattningen vid Uppsala universitet torde intaga en egenartad
ställning inom den svenska statsförvaltningen. Innehavaren av befattningen
förenar med ämbetsmannaställning i vanlig mening ett betungande
ansvar för skötseln av ett mycket stort kapital, sammansatt av en mängd
olika förmögenhetsobjekt. Det är givet att på innehavaren av en sådan
befattning måste ställas särskilt stora fordringar i fråga om skicklighet,
erfarenhet och omdöme på både det ekonomiska och det administrativa
området. Jag instämmer därför i universitetsberedningens och kanslerns
uttalanden rörande kompetenskraven för tjänstinnehavaren.
Räntmästartjänstens dubbla karaktär av såväl administrativ som finansiell
chefsbefattning har icke alltid varit lika utpräglad som för närvarande.
De senaste årtiondenas utveckling har kommit tyngdpunkten att alltmer
förskjutas från det administrativa till det ekonomiska planet. Denna starkt
markerade förändring av befattningens art gör det enligt min mening befogat
att man nu, då befattningen är vakant, tar löneställningen under omprövning.
I lönefrågan hävda universitetsmyndigheterna och universitetsberedningen
med styrka, att en blivande innehavare av befattningen med
hänsyn till de uppställda kompetenskraven bör kunna påräkna högre löneförmåner
än de som åtfölja en placering i 33 lönegraden. Jag ansluter mig
i likhet med löneniimnden till denna uppfattning. På sätt lönenämnden
10
Statsutskottets utlåtande nr 129.
förordat torde löneförhöjningen böra få formen av en avlöningsförstärkning
(Saar 32 § 1 mom.), vilken tills vidare i enlighet med lönenämndens förslag
torde böra utgå med 6 000 kronor. Till frågan om en höjning av själva lönegradsplaceringen
är jag icke beredd att nu taga ställning. Jag vill även
framhålla, att avlöningsförstärkningens storlek vid bifall till vad jag här
förordat icke får anses definitivt fastslagen utan bör kunna upptagas till
omprövning i samband med frågan om en eventuell höjning av lönegradsplaceringen.
På sätt föreslagits bör avlöningsförstärkningen bestridas från
egendoms- och skogsförvaltningens stat och kommer således icke att belasta
universitetets avlöningsanslag.
Kanslern synes ha förutsatt, att räntmästarbefattningen tills vidare i avvaktan
på en definitiv omreglering icke skulle kunna redan från och med
nästa budgetår återbesättas med ordinarie innehavare utan att man skulle
nödgas ledigkungöra ett vakansförordnande med vikariatslön. Ett dylikt
provisorium synes emellertid kunna leda till betydande svårigheter när det
gäller att fa tillgång till väl kvalificerade sökande till befattningen. Jag är
därför beredd att tillstyrka, att befattningen må ledigförklaras i vanlig
ordning.
Personalförstärkning vid räntekamrarna.
Departementschejen har — utöver vad i det föregående nämnts — föreslagit
följande förändringar i fråga om personalen vid räntekamrarna nämligen
inrättande av två kanslibiträdestjänster (Ce 11) vid räntekammaren i
Uppsala samt en befattning som kassör (Ce 15) och en som kanslibiträde
(Ce 11) vid räntekammaren i Lund. Därutöver har departementschefen såsom
en engångsåtgärd förordat anvisande av 20 000 kronor till en omläggning
av bokföringen och till vissa rationaliseringsåtgärder i övrigt vid drätselverket
i Uppsala.
Byggnadsingenjör vid Uppsala universitets
egendoms- och skogsförvaltning.
I anslutning till ett av universitetsberedningen framlagt förslag, vilket i
huvudsak tillstyrkts av kanslern och statskontoret, har departementschefen
föreslagit att å personalförteckningen för Uppsala universitets egendomsoch
skogsförvaltning från och med den 1 juli 1948 uppföres en befattning
som byggnadsingenjör i lönegraden Ce 27.
Utskottet.
Utskottet är ense med departementschefen om att personalen vid de akademiska
kanslierna och vid räntekamrarna bör förstärkas redan från och
med nästa budgetår och har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen
i sådant avseende förordat.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår är räntmästarbefattningen i
Uppsala, vilken är placerad i 33 lönegraden, för närvarande vakant. Utskottet
— som i likhet med departementschefen icke är berett att nu taga ställ
-
Statsutskottets utlåtande nr 1%0.
11
ning till frågan om höjning av själva lönegradsplaceringen för denna tjänst
— har ansett att övertygande skäl blivit anförda för att en blivande innehavare
av befattningen bör kunna påräkna högre löneförmåner än de som
åtfölja en placering i förenämnda lönegrad. Departementschefens förslag,
att löneförhöjningen bör få formen av en avlöningsförstärkning tills vidare från
och med budgetåret 1948/49 utgående med 6 000 kronor för år, att bestridas
från staten för universitetets egendoms- och skogsförvaltning, har utskottet
funnit sig böra biträda. I likhet med departementschefen vill utskottet
understryka, att ett biträdande av detta förslag icke innebär, att avlöningsförstärkningen
blivit definitivt fastslagen, utan bör kunna upptagas till omprövning
i samband med frågan om en eventuell höjning av lönegradsplaceringen.
Utskottet delar jämväl departementschefens uppfattning om lämpligheten
av att befattningen må till ansökan ledigförklaras i vanlig ordning,
men anser för sin del, att ett dylikt ledigförklarande icke bör äga rum förrän
Kungl. Maj:t efter framställning från vederbörande universitetsmyndigheter
därtill lämnat sitt medgivande. Vidare har utskottet funnit det böra
ankomma på Kungl. Maj:t att så länge befattningen icke blivit med ordinarie
innehavare besatt bestämma om och i vilken mån den ovannämnda
avlöningsförstärkningen må utgå till den, som förordnas att såsom vikarie
uppehålla räntmästartjänsten.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, att å personalförteckningen för
Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning från och med den 1 juli
1948 uppföres en befattning som byggnadsingenjör i lönegraden Ce 27.
IV. Anslagsberäkningar.
l:o) Provisoriskt lönetillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (propositionen
nr 152, avdelning I, s. 4) hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att provisoriskt lönetillägg må
under budgetåret 1948/49 utgå till professorer, laboratorer
och med dem jämställda befattningshavare med oreglerad
lön enligt samma grunder, som gälla för budgetåret 1947/48.
2:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (propositionen
nr 152, avdelning IV, punkt 1, s. 30—58) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för vissa tjänstemän vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar
m. m., som föranledas av vad departementschefen anfört, dels besluta, att
avlöningsstaten för Uppsala universitet skall, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1948/49, i angivna delar erhålla av departementschefen
föreslagen lydelse, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de
ändringar i den till avdelning \ av nämnda avlöningsstat hörande särskilda
12
Statsutskottets utlåtande nr 129.
avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl., som föranledas av vad
departementschefen anfört, dels besluta, att vid Uppsala universitet skall
från och med professorn H. F. Laurells avgång från den för honom inrättade
personliga professuren i medicinsk radiologi, dock tidigast från och med
budgetåret 1949/50, inrättas en professur i röntgendiagnostik, dels ock till
Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 5 013 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande avlöningsanslaget innebär en anslagshöjning
med 419 000 kronor, varav i runt tal hälften är av automatisk
natur. Utöver de förslag i fråga om universitetsbiblioteket och den centrala
förvaltningen, för vilka i det föregående redogjorts, har departementschefen
efter framställning av större akademiska konsistoriet i Uppsala och kanslern
framlagt förslag om vissa ytterligare förändringar i personalorganisationen.
Dessa förslag framgå av följande sammanställning.
1. Professur i kyrkohistoria med missionshistoria (beslutad 1947).
2. Professur i nordisk och jämförande folklivsforskning, särskilt folkloristisk
(beslutad 1947).
3. Uppdelning av professuren i pedagogik (principbeslut 1947).
4. Uppdelning av professuren i engelska (principbeslut 1947).
5. Professur i röntgendiagnostik.
6. Observatör vid astronomiska observatoriet å Kvistaberg.
7. Omreglering av befattningen som preceptor i religionshistoria.
8. Sex nya klinikamanuenser.
9.. Biträdande lärare i klassisk fornkunskap och antikens historia samt
förste amanuens i stället för kursanslag.
10. Tredje amanuens vid seminariet för musikforskning.
11. Förste assistent, förste amanuens och kanslibiträde vid meteorologiska
institutionen.
12. Ytterligare en tredje amanuens inom matematisk-naturvetenskapliga
sektionen.
13. Institutionsvaktmästare vid fysikalisk-kemiska institutionen.
14. Ytterligare ett laboratoriebiträde vid zoologiska institutionen.
15. Ytterligare ett laboratoriebiträde vid fysiska institutionen.
16. Höjt arvode för tillsyningsmannen för Linnéanska stiftelsen å Hammarby.
17. Vaktmästare vid Dekanhuset.
18. Ökning av biträdande gymnastiklärarens tjänstgöring.
19. Höjning av anslagsposten till avlöningar till arbetare vid botaniska
trädgården.
20. Ordinarie intendentsbefattning vid gymnastik- och idrottsinstitutionen.
I fråga om den föreslagna uppdelningen av professuren i engelska har
departementschefen anfört följande.
I 1947 års proposition angående universiteten m. m. föreslog Kungl. Maj:t,
att professuren i engelska språket vid Uppsala universitet skulle uppdelas
Statsutskottets utlåtande nr 129.
13
i två från och med innevarande budgetår. Riksdagen biträdde detta förslag
endast såtillvida, att riksdagen fattade principbeslut därom att träda i kraft
vid tidpunkt, som framdeles bestämdes. I stället anvisade riksdagen medel
till en biträdande lärare i ämnet. Universitetet och kanslern ha nu hemställt,
att uppdelningen måtte komma till stånd från och med nästa budgetår.
1 enlighet med den ståndpunkt jag i fjol intog till detta spörsmål tillstyrker
jag bifall till kanslerns förslag på så sätt, att jag förordar, att den förra året
inrättade befattningen som biträdande lärare förändras till en ny professur.
Den nuvarande professuren bör därvid erhålla sin benämning ändrad till
att avse »engelska språket och engelskspråkig litteratur». Jag vill i detta
-ammanhang erinra om att ämnesområdets bestämning till att avse »engelska
språket och engelskspråkig litteratur» innebär, att full professorskompetens
fordras även i den senare delen av ämnesområdet. Till innehavare av
denna professur bör utses professorn S. B. Liljegren, vilken samtyckt till
den föreslagna förändringen av ämnesområdet. Den nya professuren bör i
stället avse enbart »engelska språket» och ledigförklaras i vanlig ordning.
Utöver de i ovanstående sammanställning upptagna förslagen har kanslern
även framlagt vissa andra förslag, som departementschefen icke ansett sig
böra biträda. Kanslern har i år liksom förra året föreslagit inrättandet av
en personlig professur i egyptologi för docenten T. Säve-Söderbergh och till
stöd härför anfört följande.
Professorn Axel Persson har i ärendet framhållit, att ett med samlingarna
i Stockholm nära nog likvärdigt museum funnes i Uppsala, nämligen Victoriamuseet
för egyptiska fornsaker, vilket på grund av dess karaktär av
donation och universitetets egendom icke kunde överflyttas till Stockholm.
Då det uppenbarligen icke heller vore möjligt eller lämpligt att flytta
Stockholms-samlingarna till Uppsala, bleve det enligt Perssons mening
oundgängligt, att för vården av landets synnerligen dyrbara egyptologiska
samlingar erfordrades två välkvalificerade befattningar, en i Stockholm
och en i Uppsala. Vidare vore att märka, att egyptologien vore av stor betydelse
för forskningen och undervisningen i en rad angränsande, i Uppsala
representerade ämnen både inom filosofiska och teologiska fakulteterna.
Under hänvisning till vad sålunda anförts och under åberopande i övrigt
av föreliggande handlingar i ärendet anser jag mig böra ånyo upprepa mitt
tidigare framställda förslag om inrättande av en personlig professur i egyptologi
för docenten Säve-Söderbergh, vilken såsom av ingivna sakkunnigutlåtanden
framgår är en internationellt välkänd, högt kvalificerad och
allsidig egyptolog.
Departementschefen, som förra året i motsvarande läge uttalade, bland
annat, att det torde kunna ifrågasättas, huruvida icke egyptologien med sin
starkt museala inriktning skulle kunna erhålla en fullgod representation inom
svensk humanistisk forskning och svenskt kulturliv även genom eu mera
direkt anknytning till ett centralt arkeologiskt museum, har under erinran
härom förklarat sig icke kunna för närvarande förorda inrättandet av en
personlig professur i egyptologi.
14
Statsutskottets utlåtande nr 129.
Utskottet. Vid 1947 års riksdag fattades principbeslut om att professuren
i engelska språket vid Uppsala universitet skulle uppdelas i två professurer,
varav den ena skulle avse »engelska språket och engelskspråkig litteratur».
Utskottet tillstyrker bifall till departementschefens förslag att denna
uppdelning kommer till stånd från och med nästa budgetår på så sätt, att
den förra året inrättade befattningen som biträdande lärare förändras till en
ny professur. Departementschefen har vidare förordat, att den nuvarande
professuren i engelska språket erhåller sin benämning ändrad till att avse
»engelska språket och engelskspråkig litteratur», samt erinrat att denna bestämning
av ämnesområdet innebär, att full professorskompetens fordrades
även i den senare delen av ämnet. I anslutning till detta departementschefens
uttalande vill utskottet framhålla vikten av att sålunda garantier skapas
för att professurens karaktär av professur i engelskspråkig litteratur blir
på fullt tillfredsställande sätt tillgodosett. I enlighet med vad departementschefen
förordat bör till innehavare av ifrågavarande professur utses professorn
S. B. Liljegren, vilken samtyckt till den föreslagna ändringen av ämnesområdet,
samt den nya professuren avse enbart »engelska språket» och ledigförklaras
i vanlig ordning.
Utskottet anser sig liksom departementschefen för närvarande icke kunna
tillstyrka inrättandet av en personlig professur i egyptologi.
Departementschefens i övrigt under detta avsnitt framställda förslag hava
icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.
Under åberopande av vad utskottet dels i det föregående under avdelningarna
II och III, dels ock under förevarande punkt anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må
1. medgiva, att vid Uppsala universitets räntmästarbefattning
utgående lönen må från och med den 1 juli 1948
förhöjas med avlöningsförstärkning till ett belopp av 6 000
kronor för år att utgå från staten för universitetets egendoms-
och skogsförvaltning;
2. besluta, att å personalförteckningen för Uppsala universitets
egendoms- och skogsförvaltning skall från och
med den 1 juli 1948 uppföras en extra ordinarie befattning
som byggnadsingenjör i lönegraden Ce 27;
3. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala universitets
samlingar och inrättningar m. m., som föranledas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 5 mars 1948 anfört;
4. besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet
skall med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1948/49, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 129.
15
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinäre tjänstemän:
a. Lön- och tjänstgöringspenningar
kronor 1 146 400
Avgå pensionsav
drag
. kronor 83 100 kronor 1 063 300
Avlöning sstater.
b. Ålderstillägg, förslagsvis
........kronor 45 400
c. Ersättningar till vi
karierande
akademiska
lärare, förslagsvis
........ > 30 000 kronor 1 138 700
2. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat:
Sahlgren,
G. F. J., professor i nordisk
ortnamnsforskning, personligen:
Lön...........kr. 8 000
Ålderstillägg......> 1000
Tjänstgöringspenningar • 4 000 kr. 13 000
Laurell, H. F., professor
i medicinsk radiologi personligen
:
kronor 61 000
Avgå pensionsavdrag » 6 000 kronor 55 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, jörsfagrsDts » 1 809 000
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie
tjänstemän, förslagsvis ..... » 200 000
Summa kronor 3 202 700
Anmärkningar till avdelning 1. av avlöning sstaten.
16
Statsutskottets utlåtande nr 1S9.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis....................kronor 782 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 20 030
3. Avlöningar till arbetare vid botaniska
trädgården, förslagsvis........... » 61000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............. » 800 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »___186 636
Summa kronor 1 849 666
_____ Sammandrag.
I. Professorer och lärare m. fl......kronor 3 202 700
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar in. m.. . » 1 849 666
Summa kronor 5 052 366
Särskilda uppbördsmedel:
1. — — — — — — — kronor 1 929
2. -------» 10152
3. —------> 14 785
4. Ersättning från gymnastik-
och idrottsin
stitutionen.
....... > 12 500 kronor 39 366
Nettoutgift kronor 5 013 000;
5. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande
särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl.,
som föranledas av vad departementschefen anfört;
6. besluta, att vid Uppsala universitet skall från och
med professorn H. F. Laurells avgång från den för honom
inrättade personliga professuren i medicinsk radiologi, dock
tidigast från och med budgetåret 1949/50, inrättas en professur
i röntgendiagnostik;
7. till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 5 013 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 129.
17
3:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
Kungl. Maj:t bär, såsom inledningsvis nämnts, föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma belopp som för innevarande
budgetår, ehuru medelsanvisningen nu är fördelad på två anslag.
Med hänsyn till det förslag i fråga om bokbinderipersonalen vid universitetsbiblioteken,
för vilket i det föregående redogjorts, innebär emellertid förslaget
i realiteten, att en viss anslagsförstärkning förordas. Som förut nämnts
kan denna beräknas uppgå till omkring 15 000 kronor. Vad beträffar universitetsbiblioteket
i Lund, för vilket Kungl. Maj:t likaledes föreslagit oförändrad
medelsanvisning till bokinköp och bokbindning — 180 000 kronor —
har på motsvarande sätt i realiteten förordats en anslagsförstärkning med
omkring 5 500 kronor jämte visst belopp motsvarande utgifterna för bokbindning
å verkstäder utanför biblioteket.
De större akademiska konsistorierna i Uppsala och Lund ha, i överensstämmelse
med av universitetsberedningen framlagt förslag, hos universitetskanslern
hemställt om utverkande av anslag till bokinköp och bokbindning
för universitetsbiblioteken å tillhopa 325 000 kronor vid vartdera universitetet.
Kanslern har förordat anvisande för ändamålet av 275 000 kronor vid vartdera
universitetet.
Till stöd för det i motionerna 1:159 och 11:283 framförda yrkandet om
anvisande av 275 000 kronor till bokinköp och bokbindning för vartdera
universitetsbiblioteket har anförts bland annat följande.
De ekonomiska resurser, som stått universitetsbiblioteken till buds, ha av
universitetsmyndigheterna vid många tillfällen med rätta betecknats som
otillräckliga. I själva verket ha de svenska universitetsbiblioteken alltid
varit ekonomiskt undernärda, en omständighet, som satt beklagliga spår i
deras bokbestånd och deras möjlighet att fylla forskningens krav. De nu
utgående anslagen äro i realiteten mindre än de anslag, som utgingo före
kriget; bok- och inbindningspriserna ha nämligen sedan 1939 undergått en
stegring, som i varje fall icke är lägre än 40 procent. Härtill kommer att
numera större krav ställas på biblioteken än för några år sedan. Universiteten
ha upprustats. Forskningsarbetet inom alla ämnesområden har uppmuntrats
genom höjda anslag. Nya lärostolar ha upprättats. Nya typer av lärartjänster
ha tillkommit. Antalet docentstipendier har höjts och genom frikostiga
doktorand- och licentiandstipendier ha de högre studierna stimulerats.
Den livliga utveckling, som dessa åtgärder möjliggjort, har tagit sitt kanske
starkaste uttryck i en ökad efterfrågan på vetenskaplig litteratur. Väsentligt
ökade krav ställas nu på biblioteken.
En riklig och obehindrad litteraturtillförsel är den viktigaste förutsättningen
för det vetenskapliga arbetets framgångsrika bedrivande. Det är där
2
— Bihan g till riksdagens protokoll 19f/8. G sand. Nr 129—130.
18
Statsutskottets utlåtande nr 1%9.
för en logisk konsekvens av universitetens upprustning, att en motsvarande
ökning äger rum av universitetsbibliotekens resurser.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, att till universitetsbiblioteken
anvisas för vartdera biblioteket ett anslag till bokinköp och bokbindning
i stället för den nu på två särskilda anslag fördelade medelsanvisningen.
Enligt vad utskottet under hand inhämtat erfordras för ett återställande
av bokinköps- och bokbindningsanslaget vid universitetet i Uppsala
till det realvärde detta anslag hade budgetåret 1937/38 en anslagshöjning
av omkring 27 000 kronor. För Lundabibliotekets vidkommande torde
i stort sett samma situation föreligga. Härtill kommer det behov av ökade
anslagsmedel för biblioteken, som står i samband med den under de två
senaste budgetåren beslutade upprustningen av universiteten. Med hänsyn
till anförda omständigheter och till vad i motionerna 1:159 och II: 283 framhållits
har utskottet funnit sig böra på så sätt tillmötesgå motionärernas
yrkanden, att utskottet tillstyrker, att universitetsbibliotekens ifrågavarande
anslag för nästa budgetår ökas vartdera med 30 000 kronor eller alltså till
respektive 230 000 kronor och 210 000 kronor. Beträffande universitetsbiblioteket
i Uppsala får utskottet här hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 159 och II: 283 till Uppsala universitet:
Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket för
budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 230 000 kronor.
4:o) Uppsala universitet: Inköp av en bokföringsmaskin m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (propositionen nr 152, avdelning IV, punkt
2, s. 58 och 59) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Inköp av en
bokföringsmaskin m. m. för budgetåret 1948/49 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 17 000
kronor.
5:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (propositionen
nr 152, avdelning IV, punkt 3, s. 59—75) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
vissa tjänstemän vid Lunds universitets samlingar och inrättningar m.m., som
föranledas av vad departementschefen anfört, dels besluta att avlöningsstaten
för Lunds universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med
budgetåret 1948/49, i angivna delar erhålla av departementschefen föreslagen
lydelse, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i den
till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten
för professorer och lärare m. fl., som föranledas av vad departementschefen
Statsutskottets utlåtande nr 129.
19
anfört, dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 4 461 600 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 318 600 kronor. Utöver
de förslag i fråga om universitetsbiblioteket och den centrala förvaltningen,
för vilka redogjorts i det föregående, har departementschefen i anledning
av framställningar av det större akademiska konsistoriet i Lund och
kanslern föreslagit vissa ytterligare förändringar i fråga om personalorganisationen.
Dessa förslag framgå i huvudsak av följande sammanställningar.
A.
1. Återbesättande av den vakanta professuren i jämförande språkforskning,
särskilt indoeuropeisk.
2. Klinikamanuens vid dermatologiska kliniken.
3. Biträdande lärare i klassisk fornkunskap samt förste amanuens i stället
för kursanslag.
4. Tredje amanuens vid institutionen för folklivsforskning.
5. Andre amanuens vid seminarierna för slaviska och semitiska språk.
6. Förste amanuens vid seminariet för romanska språk.
7. Laboratoriebiträde vid genetiska institutionen.
8. Vaktmästare vid zoologiska institutionen.
9. Gemensam vaktmästare vid geologisk-mineralogiska och geografiska
institutionerna.
10. Personlig befattning åt ett laboratoriebiträde.
11. Höjning av anslagsposten till avlöningar åt arbetare vid botaniska
trädgården.
B.
(avseende klinisk undervisning vid Malmö allmänna sjukhus)
12. Tre professurer.
13. Biträdande lärare, arvoden å tillhopa 30 000 kronor.
14. En förste assistent, sju klinikamanuenser.
15. En befattning som preparator.
Till stöd för det i motionerna I: 287 och II: 4-51 framförda yrkandet om
inrättande vid Lunds universitet av en ordinarie laboratur i röntgendiagnostik,
särskilt neuroröntgendiagnostik och thoraxröntgendiagnostik har framhållits,
bland annat, att betydelsen av de röntgendiagnostiska metoderna
ökat synnerligen snabbt. Utvecklingen kunde endast fortgå om en viss specialisering
ägde rum. Vid Lunds universitet och dess till Lunds lasarett förlagda
kliniska institutioner vore en dylik differentiering inom röntgendiagnostiken
i hög grad påkallad. Att neuroröntgendiagnostiken borde erhålla
en kvalificerad företrädare motiverades genom befintligheten av en neurokirurgisk
klinik och inrättandet av en professur i neuromedicin. Vad beträffade
thoraxröntgendiagnostiken vore denna motiverad genom förefintligheten
av en stor lungklinik samt de alltmer ökade anspråken från framför allt
invärtesmedicinarnas sida på ett noggrant klarläggande av sjukdomar i hjärtat
och de stora kärlen.
20
Statsutskottets utlåtande nr 129.
I motionerna 1:286 och 11: 450 har till stöd för yrkandet om medelsanvisning
till tre kanslibiträdestjänster vid undervisningsklinikerna i Malmö
framhållits, att dessa tjänster vore nödvändiga för att innehavare av, respektive
vakansvikarier å de tre nya kliniska professurerna i Malmö skulle erhålla
erforderlig hjälp såväl i forskningsarbetet som, icke minst, i det administrativa
arbetet.
Utskottet tillstyrker bifall till vad departementschefen under förevarande
avsnitt förordat.
Det i motionerna I: 287 och II: 451 gjorda yrkandet överensstämmer med
ett av de medicinska högskolornas organisationskommitté framlagt förslag
i dess den 28 november 1947 avgivna betänkande del II angående organisatoriska
åtgärder till främjande av medicinsk forskning (SOU 1947:66).
Till detta förslag liksom till kommitténs olika förslag i övrigt, vilka nyligen
varit föremål för remissbehandling, har Kungl. Maj:t ännu icke tagit ställning.
Utskottet kan för sin del i frågans nuvarande läge icke finna lämpligt
att i enlighet med motionärernas förslag utbryta frågan om inrättandet av
en ordinarie laboratorsbefattning i röntgendiagnostik, särskilt thoraxröntgenoch
neuroröntgendiagnostik, ur det sammanhang, vari kommittén framfört
detsamma. Utskottet anser sig därför icke böra biträda det i motionerna
I: 287 och II: 451 framställda yrkandet.
Utskottet har i likhet med departementschefen ansett sig böra ansluta sig
till universitetskanslerns förslag att med inrättande av en kanslibiträdesbefattning
vid var och en av de medicinska, kirurgiska samt obstetrisk-gynekologiska
klinikerna i Malmö kan anstå till dess samtliga professorsbefattningar
i nämnda tre ämnen vid Lunds universitet, förenade med överläkartjänster
vid allmänna sjukhuset i Malmö, blivit försedda med ordinarie innehavare.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna I: 286 och II: 450.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 287 och II: 451 samt I: 286
och II: 450
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets
samlingar och inrättningar m. m., som föranledas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 5 mars 1948 anfört;
2. besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1948/49, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 129. 21
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. Lön och tjänstgöringspenningar
kronor 1 169 000
Avgå pensionsavdrag
m. m.
kronor 90 700 kronor 1 078 300
Avlöning sstater.
b. Ålderstillägg, förslagsvis
........ kronor 43 800
c. Ersättningar till
vikarierande
akademiska lärare,
förslagsvis ..... » 30 000 kronor 1 152 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 1 840 700
3. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie
tjänstemän, förslagsvis....... » 175 000
Summa kronor 3 167 800.
Anmärkning till avdelning I. av avlöningsstaten.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ....................... kronor 527 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t......... » 12 540
3. Avlöningar till arbetare vid botaniska
trädgården, förslagsvis............. » 36 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis .............. » 604 000
5. Rörligt tillägg, förslagvis .......... » 120 021
Summa kronor 1 299 561
22
Statsutskottets utlåtande nr 129.
Sammandrag.
I. Professorer och lärare m. fl........kronor 3 167 800
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. in. . . » 1 299 561
Summa kronor 4 467 361
Särskilda uppbördsm edel:
--------------kronor 5 761
Nettoutgift kronor 4 461 600;
3. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande
särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl.,
som föranledas av vad departementschefen anfört;
4. till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 4 461 600 kronor.
6:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
Kungl. Maj:t bär, såsom tidigare nämnts, föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 180 000 kronor.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet beträffande detta anslag
anfört under motsvarande för universitetsbiblioteket i Uppsala äskade anslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 159 och II: 283 till Lunds universitet:
Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket för
budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 210 000 kronor.
7:o) Lunds universitet: Utrustning för medicinskt-klinisk undervisning
vid allmänna sjukhuset i Malmö. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(propositionen nr 152, avdelning IV, punkt 4, s. 76) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela föreskrift beträffande
av departementschefen omnämnd anslagsbehållning
i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 5 mars 1948 angivit;
b)
till Lunds universitet: Utrustning för medicinsktklinisk
undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö för
budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 80 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 129.
23
8:o) Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset i Lund m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (propositionen nr 152, avdelning IV, punkt
5, s. 77—80) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset
i Lund m. m. för budgetåret 1948/49 under
statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av 460 000 kronor.
9:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning
av institutets nybyggnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(propositionen nr 152, avdelning IV, punkt 6, s. 80—81) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Inredning och utrustning av institutets nybyggnader
för budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 364 000 kronor.
V. Vissa motioner.
Motionerna 1:160 och 11:288 samt 11:188.
Till stöd för det i motionerna 1:160 och 11:288 framförda yrkandet om
utredning angående inrättandet av ett universitet i Norrland har till en
början framhållits, att en rad forsknings- och utbildningsproblem äro speciella
för Norrland och inte kunna nöjaktigt lösas genom de universitet och
andra högskolor, som nu finnas i vårt land. Därtill komma de problem, som,
trots att de äro gemensamma med det övriga landets, aldrig kunna tillgodoses
för Norrlands vidkommande på grund av denna landsdels perifera läge.
Norrlands stora naturrikedomar äro inte på långt när utnyttjade. Den norrländska
befolkningens behov av kulturella resurser, hälso- och sjukvård,
tandvård, ändamålsenlig bostadsförsörjning m. m. är inte tillgodosett.
I motionerna har därnäst närmare utvecklats Norrlands behov av utökade
kulturella resurser på olika områden samt skisserats ett framtida norrländskt
universitet av ny typ med fakulteter för naturvetenskap, humaniora, odontologi,
medicin, teknologi, agrarpolitik och vetenskap, socialpolitik och eventuellt
ytterligare ämnen inom en organisatorisk ram. Därjämte har framhållits,
att de studentsociala synpunkterna icke finge lämnas obeaktade vid
planläggningen av ett nytt universitet. Det vore vidare nödvändigt att före
planläggningen göra en noggrann analys av bristerna i vår nuvarande forskning
och högskoleutbildning.
I motionen II: 188 har i fråga om behovet av en utredning av frågan om
inrättande av en högskola i Norrland anförts bland annat följande.
24
Statsutskottets utlåtande nr 129.
Önskvärt är att utbildningsanstalter fördelas över olika delar av landet.
Ett sådant förhållande inverkar nämligen alltid fördelaktigt på elevrekryteringen,
enär detsamma i ökad grad möjliggör för bygdens och provinsens
ungdom att få ägna sig åt sådana teoretiska och praktiska studier, som de
kanske inte annars hade fått tillfälle att bedriva. Betydelsen av en fördelning
över landet kan inte överskattas, i varje fall inte i Norrland, där efterfrågan
på utbildat folk är större än inom andra delar av landet. Beträffande
Norrland pågår nämligen sedan några år tillbaka en kraftig expansion på
de ekonomiska, kulturella och administrativa områdena, som gjort rekryteringsfrågan
till ett verkligt allvarligt problem. Särskilt gäller detta de mera
betydande befattningarna inom industrien, de kulturella institutionerna och
administrationen.
Ett formerande och ett förbilligande av möjligheterna till högskoleutbildning
har därför kommit att anses påkallat. Utifrån dessa utgångspunkter
har då den tanken framförts att till lämplig plats i Norrland förlägga en
högskola. Frågan härom är emellertid också en statsfinansiell fråga. Med
hänsyn härtill anse sig motionärerna för dagen böra stanna vid yrkandet om
utredning. Tillkomsten av en högskola för Norrland är emellertid så ytterst
betydelsefull för landsdelens materiella och kulturella utveckling att en utredning
av frågan redan nu måste anses fullt motiverad. För en dylik talar
också förhållandet, att frågan om ökade möjligheter till högskoleutbildning
bör prövas i nära anslutning till den omprövning av frågan om folkskolan
och dess påbyggnader, som nu pågår inom 1946 års skolkommission.
Motionerna 1:162 och 11:266 samt 11:270.
Till stöd för det i motionerna 1:162 och 11:266 framförda yrkandet om
utredning beträffande psykologiens och pedagogikens behov m. in. har anförts
bland annat följande.
Det framstår alltmera klart att en specialutredning av de psykologiska
och pedagogiska vetenskapernas behov, forskningsvillkor, utbildningsfrågor
och institutionsförhållanden behöver företagas, icke minst med tanke på
dessa vetenskapers vidsträckta och alltmer ökande praktiska betydelse i samhällslivet
t. ex. när det gäller yrkesrådgivning, industriens personalfrågor,
skolväsendets behov av särskild psykologisk-pedagogisk rådgivning och
socialvårdens motsvarande behov.
Vid ett flertal tillfällen ha önskemål angående en förbättrad ställning av
de psykologiska och pedagogiska vetenskaperna i fråga om deras tillämpning
i samhällslivet uttryckts. Sålunda må här erinras om skrivelser angående
dylik utredning från bland annat Sveriges allmänna folkskollärareförening
och ingenjörsvetenskapsakademien samt framställningar av föreningen
Sveriges fackpsykologer direkt till Kungl. Maj:t. Universitetsberedningen
har senast i sitt betänkande om akademiska lärarbefattningar m. m.
(SOU 1946: 81) bland annat uttalat, att det vore uppenbart, att den psykologiska
och pedagogiska forskningen befunne sig i snabb utveckling och att
behovet av vetenskapligt utbildade psykologer och pedagoger inom olika
yrkesområden ökats. Detta gjorde i sin tur en utbyggnad av forsknings- och
undervisningsorganisationen beträffande detta ämne behövlig.
Tiden synes nu vara mogen för en snabb och effektiv utredning av de
Statsutskottets utlåtande nr 129.
25
psykologiska och pedagogiska vetenskapernas forskningsvillkor i anslutning
till universitetsberedningens redan framlagda förslag bland annat avseende
delning av de nuvarande professurerna i psykologi och pedagogik i en professur
närmast avseende pedagogik och pedagogisk, psykologi samt en avseende
psykologi. Universitetsberedningens förslag till dylik delning innebär
närmast" ett principyrkande för statsuniversitetens vidkommande.
Med tanke på de psykologiska och pedagogiska institutionernas särskilt
angelägna behov vid Stockholms och Göteborgs högskolor borde i samband
med en liknande uppdelning även vid dessa läroanstalter en utredning verkställas
av de institutionella behoven liksom det borde föranstaltas om granskning
av institutionsförhållandena vid statsuniversiteten.
Vid en utredning i anslutning till här ovan framförda synpunkter synes
det särskilt angeläget att frågan om en särskild
men för det praktiska livets behov (skolorna, socialvården, industrien och
yrkesvägledningen) utredes i samråd med universitetsberedningen. Vidare
böra förslag utarbetas angående psykologisk-pedagogiska forsknings- och
utbildningsinstitut samt granskning och överarbetning ske av redan föreliggande
förslag till sådana institut såväl med hänsyn till den psykologiska
grundforskningens som även den praktiskt inriktade målforskningens behov
samt institutionsförhållandena på detta område i USA och utlandet för övrigt
därvid särskilt uppmärksammas.
Slutligen borde en samordning av utbildningsformerna med hänsyn till
de psykologiska och pedagogiska vetenskapernas praktiska tillämpning i samhällslivet
med avseende på skolornas, industriens, arbetsförmedlingens och
social- och hälsovårdens behov av kvalificerade psykologer och psykologiska
assistenter övervägas samt önskvärdheten av kontakt med. närgränsande
medicinska och sociala vetenskaper (i främsta rummet psykiatri, barnpsykiatri,
pediatrik och sociologi med samhällslära) beaktas.
I motionen II: 270 har till stöd för den föreslagna medelsanvisningen till
utbildningskurser för skolpsykologer anförts bland annat följande.
Den skolpsykologiska rådgivningen är i Sverige mycket försummad, och
vi sakna ännu en lämplig utbildningsform på detta område. Såväl i Danmark
som i Norge har denna för skolväsendet vitala fråga redan passerat
experimentstadiet och kunnat lösas i praktiken. I vårt land ha representanterna
för psykologi och pedagogik vid universitet och högskolor till 1946 års
skolkommission överlämnat ett förslag till 38 veckors utbildning av lärare
med minst två betyg i ämnet pedagogik och hemställt att detta förslag efter
slutförd utredning måtte förverkligas från och med höstterminen 1948 vid
Stockholms och Göteborgs högskolor. Man har då tänkt sig ett deltagarantal,
motsvarande cirka 20 elever vid vardera högskolan. Skolkommissionen
har i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställt, att kostnader för denna utbildning
måtte upptagas i statsverkspropositionen under åttonde huvudtitelns
anslagsäskanden, men detta har ännu icke föranlett någon åtgärd. I
propositionsförteckningen för i år saknar man uppgift om att förslag är att
vänta.
I nuvarande budgetläge måste självfallet strängaste sparsamhet iakttagas.
Med hänsyn härtill har ett kostnadsförslag upprättats, vilket bifogats motionen.
26
Statsutskottets utlåtande nr 129.
Utskottet.
Med anledning av motionerna I: 160 och II: 288 samt II: 188 får utskottet
erinra därom, att frågan om utredning angående inrättandet av ett
universitet i Norrland genom motionsvis gjorda yrkanden blev föremål för
prövning av 1946 års riksdag. Riksdagens statsutskott, som i ärendet
inhämtade yttranden från kanslern för rikets universitet, 1945 års universitetsberedning
och naturvetenskapliga forskningskommittén, hemställde på
anförda skäl att de då föreliggande motionerna i ämnet icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda (utlåtande nr 248). Riksdagen beslöt i enlighet
med vad utskottet sålunda hemställt. Då ifrågavarande spörsmål alltså så
nyligen som år 1946 prövats av riksdagen och enligt utskottets uppfattning
inga nya bärande skäl i ovannämnda motioner I: 160 och II: 288 samt II: 188
förebragts, som kunna föranleda till ett annat ståndpunktstagande till frågan
än den då intagna, har utskottet — under hänvisning jämväl till den år
1946 verkställda utredningen i ärendet — funnit sig böra avstyrka bifall
till nyssnämnda motioner. I detta sammanhang vill utskottet framhålla,
att den väsentliga upprustning av universitets- och högskoleorganisationen,
som beslutats under de två senaste åren bland annat även innebär ökade
utbildningsmöjligheter för den norrländska ungdom, som ägnar sig åt akademiska
studier. Förslag om ytterligare upprustning av nämnda organisation
har även i olika sammanhang förelagts innevarande års riksdag.
Vidkommande det i motionerna I: 162 och II: 266 framställda yrkandet
får utskottet meddela, att enligt vad utskottet har sig bekant en av professorn
i psykologi och pedagogik vid Göteborgs högskola John Elmgren uppgjord
och till ecklesiastikdepartementet ingiven promemoria rörande psykologiens
och pedagogikens ställning vid universitet och högskolor m. m. remitterats
för yttrande till universitetsberedningen. Beredningen har för närvarande
de i promemorian berörda frågorna under omprövning. Med hänsyn
till att spörsmålet om psykologiens och pedagogikens ställning och behov
sålunda redan är föremål för utredning saknas enligt utskottets mening anledning
för riksdagen att biträda motionärernas förslag. Motionerna torde
alltså icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Den i motionen II: 270 omförmälda framställningen, över vilken skolöverstyrelsen
numera avgivit utlåtande, är för närvarande föremål för Kungl.
Maj:ts prövning. Utskottet har med hänsyn härtill icke funnit skäl föreligga
att utan förslag i ämnet från Kungl. Maj:ts sida tillstyrka anvisande i enlighet
med motionärens förslag av medel för nästa budgetår till anordnande av
kurser för skolpsykologer. Utskottet avstyrker alltså bifall till ifrågavarande
motion.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att motionerna I: 160 och II: 288 samt II: 188 icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda;
Statsutskottets utlåtande nr 129.
27
b) att motionerna 1:162 och II: 266 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
c) att motionen II: 270 icke må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 25 maj 1948.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Pauli, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Andrén, Heiding, fröken
Andersson, herrar Rosenberg, Ivar Persson och Ohlon; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Malmborg i Skövde, Falla, Andersson i Malmö, Rubbestad, Wallentheim,
fru Alvén, herrar Åkerström, Hoppe, Sefve och Thapper.
Reservationer:
1) av herr Andrén;
2) vid punkten 5:o) under avdelning IV (Lunds universitet: Avlöningar)
av herrar Pauli, Andrén, fröken Andersson, herrar Ohlon, Andersson i Malmö,
Hoppe och Sefve, vilka ansett, att utskottet i anledning av motionerna
I: 286 och II: 450 bort föreslå inrättande av en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning
och att därför
dels den del av utskottets yttrande å s. 20, som börjar med orden »Utskottet
har» och slutar med »II: 450» bort erhålla följande lydelse:
»Med hänsyn till att professuren i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet,
förenad med överläkartjänst vid allmänna sjukhuset i Malmö, blivit
tillsatt med ordinarie innehavare från och med den 1 juli 1948 har utskottet
funnit skäligt, att biträdeshjälp ställes till denne professors förfogande.
Utskottet får därför i anledning av motionerna I: 286 och II: 450 förorda,
att en kanslibiträdesbefattning i lönegraden Ce 11 inrättas redan från
och med nästa budgetår. I övrigt har utskottet icke funnit sig böra biträda
det i motionerna framställda yrkandet.
Anslagsposten 4 till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal i delstaten
II för Lunds universitet bör på grund av vad utskottet här ovan förordat
höjas med i runt tal 5 100 kronor eller från 604 000 kronor till 609 100
28 Statsutskottets utlåtande nr 129.
kronor och anslagsposten 5 till rörligt tillägg i samma delstat med i runt
tal 600 kronor eller från 120 021 kronor till 120 621 kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort erhålla följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 286 och II: 450 samt med avslag å motionerna
I: 287 och II: 451
1. bemyndiga Kungl. Maj:t--- 1948 anfört;
2. besluta, att---följande lydelse:
Avlöningsstat.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m.
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............. kronor 609 100
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... . » 120 621
Summa kronor 1 305 261;
Sammandrag.
I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 3 167 800
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. . . » 1 305 261
Summa kronor 4 473 061;
Särskilda uppbördsmedel:
— — —----------kronor 5 761
Nettoutgift kronor 4 467 300;
3. bemyndiga Kungl. Maj:t---departementschefen
anfört;
4. till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 4 467 300 kronor.»
3) vid avdelning V (Vissa motioner) av herr Åkerström beträffande frågan
om inrättande av ett universitet i Norrland.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ‘proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till sprängämnesinspektionen. a1 i texten