Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

1948-02-06 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,

För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

(3:e och 4:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 2) ha under Utgifter å driftbudgeten, För

flera huvudtitlar gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan

under punkterna 1—5 angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 3 januari 1948).

1 :o) Avlönings- och omkostnadsanslagen m. m. Beträffande löner egleringsarbetet

må erinras, att sedan 1947 års riksdag bemyndigat Kungl. Maj :t att

intill den 1 juli 1948 utfärda provisoriska avlöningsbestämmelser för befattningshavare

i statens tjänst och vid det statsunderstödda skolväsendet,

Kungl. Maj :t utfärdat nya avlöningsreglementen, vilka trätt i kraft den 1

juli 1947.

I enlighet med vad som förutsattes vid 1947 års riksdag äro förslag till

definitiva avlöningsbestämmelser avsedda att underställas innevarande riksdag.

Förslag till principbeslut rörande lönereglering för övningslärare, beräknad

att genomföras tidigast från och med den 1 juli 1949, är jämväl avsett

att föreläggas årets riksdag.

Pågående tjänsteförteckningsrevision vid försvarsväsendet beräknas i vad

avser personal, som avlönas från sakanslag, vara avslutad omkring den 1

april 1948. Vissa förslag till ändrad löneställning och tjänstebenämning för

den från avlöningsanslag avlönade personal, som beröres av revisionen, ha

framlagts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln.

Då verkningarna av den allmänna löneregleringen i vissa hänseenden endast

voro ofullständigt kända vid anslagsberäkningarna för innevarande

budgetår, blevo avlöningsstaternas ordinarie- och icke-ordinarieposter för

budgetåret schablonmässigt beräknade på grundval av vissa genomsnittskalkyler.

I det nu föreliggande riksstatsförslaget ha avlöningsposterna omräknats

med utgångspunkt från de nya lönebestämmelserna. Tillvaron av olika övergångsproblem

har därvid medfört en del osäkerhetsmoment, ehuru av mera

begränsad räckvidd. Vad beträffar de av riksdagen eller Kungl. Maj:t maximerade

posterna har omräkning redan för innevarande budgetår skett under

hösten 1947 i samband med den reglering av medelsdispositionen under

dessa poster, som vid riksdagens behandling av dessa frågor förutsattes

1 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 6 samt. Nr 13—14.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 13.

skola ske efter de nya reglementenas utfärdande. De härvid fastställda beloppen

ha tagits till utgångspunkt vid beräkningarna under samma poster

i riksstatsförslaget.

Omräkningarna ha visat, att fjolårets schablonberäkning utom i några

undantagsfall icke lett till större fel. För de civila huvudtitlarna har totalresultatet

av omräkningarna blivit en sänkning med närmare 2 miljoner

kronor. Inom försvarshuvudtiteln har den nu gjorda beräkningen av de

största avlöningsanslagen, som äro preliminärt angivna i riksstatsförslaget,

icke skett på sådant sätt att utfallet av fjolårets schablonberäkning direkt

kommit fram, men tillgängliga siffror synas snarast tyda på att denna även

här givit något för högt resultat.

Den nya löneregleringen och icke minst införandet av reglerad befordringsgång

för stora personalgrupper har aktualiserat frågan om ändring i

avlöningsstaternas uppställning och sättet för beräkning av olika avlöningsposter.

Det grundläggande problemet gäller kostnadernas fördelning mellan

förslagsposter och obetecknade poster. Någon sådan omläggning har icke

kunnat ske i riksstatsförslaget, detta redan av den anledningen att principerna

för omläggningen behöva underställas riksdagen, innan omläggningen

kan genomföras i staterna. Ärendet, som inrymmer ett flertal svårlösta

spörsmål, är under beredning i syfte att det — om ej vissa föreliggande

principfrågor finnas kräva särskild, mera ingående utredning — skall kunna

underställas riksdagen samtidigt med förslag rörande de definitiva avlöningsreglementen,

som skola gälla från och med den 1 juli 1948.

Avsikten är att i samband därmed upptaga frågan om bemyndigande för

Kungl. Maj :t att under vissa förutsättningar medgiva överskridande av obetecknade

arvodes- och icke-ordinarieposter.

I den gällande riksstaten äro avlönings- och pensionsanslagen beräknade

med utgångspunkt från att den av levnadskostnadsstegringen betingade rörliga

delen av lönerna (motsvarigheten till »rörligt tillägg» i de tidigare avlöningsreglementena)

liksom det rörliga tillägget till pensioner skulle utgå

efter 6 procent. Tillägget blev emellertid genom riksdagsbeslut för innevarande

budgetår fastställt till 12 procent. För att den härav föranledda utgiftsstegringen

skulle komma till uttryck i riksstaten, upptogs under sjunde

huvudtiteln ett förslagsanslag av 40 milj. kronor under rubriken Täckning

av beräknat överskridande av anslagsmedlen för rörliga löne- och pensionsförmåner.

I riksstatsförslaget för nästa budgetår ha de särskilda anslagsposter,

som upptagits för redovisning av den procentuella höjningen av

grundlönerna — vilka poster fortfarande för enkelhetens skull benämnas

Rörligt tillägg — beräknats efter 12 procent. Detsamma gäller de rörliga

tillägg, som ingå i pensionsanslagen. Därmed bortfaller korrigeringsanslaget

under sjunde huvudtiteln.

Riksstatsförslaget för nästa budgetår har beträffande personalstaterna

präglats av nödvändigheten att strängt hushålla med arbetskraften. Sådana

anslagsbehov som innebära ökad bindning av arbetskraft vid den offentliga

förvaltningen utan motsvarande besparing på andra håll ha bedömts sär
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

3

skilt restriktivt. För tillmötesgående av krav på personalökning har genomgående

fordrats övertygande utredning om att ökningen är nödvändig med

hänsyn till nuvarande arbetsuppgifter som icke kunna åsidosättas eller för

angelägna nya uppgifter. Därvid har beaktats i vad mån förhållandena kunnat

medge en inskränkning av verksamheten i någon del eller annan standardsänkning

för någon tid framåt.

Såväl det ekonomiska läget som den allmänna löneregleringens genomförande

ha vidare motiverat en synnerlig återhållsamhet i fråga om höjd

löneställning för särskilda befattningshavare eller grupper av befattningshavare.

Härvid har man haft att taga hänsyn icke blott till nödvändigheten

att begränsa statsutgifterna utan också till lönefrågornas sammanhang med

den allmänna löne- och prisutvecklingen. Förbättringar i löneställning ha

därför — frånsett författningsreglerad eller sedvanlig befordringsgång —

endast i undantagsfall ansetts kunna förordas, närmast då i sådana fall där

ändrade arbetsförhållanden kunnat åberopas.

Under omkostnadsanslagen ha sådana omständigheter som höjda städningslöner,

tryckningskostnader eller materialpriser regelmässigt ansetts

böra föranleda höjning av respektive anslagsposter endast om proportionen

mellan kostnadsstegringarna och nuvarande medelsanvisning varit sådan,

att det icke skäligen kunnat förutsättas vara möjligt att möta kostnadsstegringarna

med besparingsåtgärder.

2:o) Tillsättande av tjänst i succession efter innehavare av förordnande

tills vidare. Kungl. Maj :ts förslag innebär, att en anordning, som med riksdagens

godkännande tillämpas då innehavare av pensionsberättigande befattning

i statens tjänst, uppförd på vederbörligen fastställd personalförteckning,

förordnas att inneha ordinarie befattning i statsdepartement, tillsatt

medelst förordnande tills vidare, eller under tiden för dylikt förordnande

befordras till annan pensionsberättigande statlig tjänst, skall tillämpas

jämväl när förordnandet gäller byråchefsbefattning hos justitieombudsmannen

eller hos militieombudsmannen.

3:o) Grunder för preliminära anslagsberäkningar. Vid utbrytning av anslagspunkter

i huvudtitlarna har preliminärberäkningen av anslagsbeloppen

tidigare icke varit enhetlig. I en del fall ha anslagen upptagits med samma

belopp som i gällande riksstat, i andra fall med mer eller mindre ungefärligt

uppskattade belopp. För att man så tidigt som möjligt skall kunna överblicka

utgiftsläget även i vad angår de preliminära anslagen, har tillvägagångssättet

i riksstatsförslaget varit mera enhetligt. Med ledning av uppgifter

från slutförda eller pågående utredningar har man inom departementen

sökt att i görligaste mån åstadkomma eu förhandsprövning av medelsbeliovet.

Syftet därmed har varit att, under hänsynstagande framför allt

till den återhållsamhet i fråga om utgifterna, som påkallas i nuvarande

läge, bestämma eu gemensam övre utgiftsgräns för nu emotsedda anslagsäskanden.

De under olika punkter preliminärt upptagna anslagen äro så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 13.

lunda beräknade med tanke på att deras summa, såvitt nu kan förutses,

icke skall behöva överskridas, även om de definitiva äskandena i enskilda

punkter skulle komma att avvika från de preliminära beräkningarna.

4:o) Anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I riksstatsförslaget

lör nästa budgetår upptagas flertalet kommittéanslag med oförändrade

eller något minskade belopp. Ändringarna i förhållande till innevarande

budgetår framgå av en i propositionen intagen tablå, vari även

redovisas de förstärkningar av vissa anslag, som i annat sammanhang äskats

å tilläggsstat. Summan för 1947/48 uppgår till 4 615 000 kronor och för

1948/49 till 4 350 000 kronor.

5:o) För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar. Beträffande

ersättning till statens allmänna fastighetsfond angivas i statsrådsprotokollet

de anslag, tillhopa 26 556 000 kronor, som under de olika huvudtitlarna erfordras

för ersättning till de olika delfonderna för upplåtna lokaler m. m.

I fråga om ersättning till statens domäners fond för upplåten mark redovisas

de å fonden bokförda kronoegendomar, som under budgetåret 1948/49

komma att disponeras för viss för domänstyrelsen främmande verksamhet,

och angives storleken av de anslag under andra, femte, åttonde, nionde och

elfte huvudtitlarna, som funnits böra anvisas till ersättning åt fonden.

Beträffande planering av allmänna arbeten anmäles, att en översyn över

behovet av fortsatt planering verkställts inom arbetsmarknadskommissionen.

Kommissionen har därvid funnit hittills anvisade anslagsmedel tillräckliga

för det fortsatta planeringsarbetet. Anslagsäskandena under vederbörande

huvudtitlar ha därför ansetts kunna begränsas till allenast formella

belopp.

I riksstatsförslaget för budgetåret 1948/49 ha utgifterna för rörligt tilllägg

preliminärt beräknats efter 12 procent. Bortsett från de af färsdrivande

verken uppskattas då ifrågavarande kostnader till 82 948 700 kronor med

angiven fördelning på de olika huvudtitlarna. Då emellertid regleringen av

nämnda avlöningsförmån för tiden efter budgetåret 1947/48 förutsatts skola

bliva beroende av nya förhandlingar med vederbörande organisationer

(prop. 1947:300, r. skr. 1947:442), kommer senare under riksdagen att

anmälas frågan om de bestämmelser rörande lönernas rörlighet, som böra

gälla under budgetåret 1948/49.

I gällande bestämmelser angående dgrtidstillägg ifrågasättes icke någon

ändring. Såsom en följd av de senaste löne- och pensionsregleringarna kommer

dock dyrtidstillägg under budgetåret 1948/49 att utgå endast i jämförelsevis

ringa omfattning och i huvudsak beredas professorer in. fl. vid universiteten

och karolinska institutet samt enstaka befattningshavare på gammal

lönestat. I anslutning till vad i bilaga 2 till 1947 års statsverksproposition

anfördes, föreslås att ännu förekommande dyrtidstilläggsutgifter i fortsättningen

regelmässigt skola bestridas från vederbörligt avlönings- eller statsbidragsanslag.

Under åttonde huvudtiteln skola dock fortfarande upptagas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

5

särskilda anslag till dyrtidstillägg för befattningshavare i statens tjänst och

för lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- in. fl. anstalter. Anslagen

beräknas till 900 000 respektive 1 100 000 kronor.

Kristillägg utgår under innevarande budgetår efter 24,4 procent. Då kristilläggen

äro anslutna till det rörliga tillägget — beträffande grunderna

härför torde få hänvisas till bilaga 2 till 1947 års statsverksproposition ■—

blir kristillägget för nästa budgetår beroende av de beräkningsgrunder för

rörligt tillägg, som komma att gälla för samma budgetår. Frågan om kristilläggsgrunderna

förutsättes därför få ånyo anmälas i samband med frågan

om det rörliga tillägget för nästa budgetår. Av enahanda skäl som gäller

beträffande dyrtidstillägget har området för kristilläggen väsentligt inskränkts.

I överensstämmelse härmed ha från och med innevarande budgetår

de särskilda huvudtitelsanslagen för kristillägg borttagits, dock med

undantag för anslaget under åttonde huvudtiteln. Detta anslag har för

nästa budgetår preliminärt beräknats till 2 miljoner kronor.

För budgetåret 1947/48 utgår provisoriskt lönetillägg till vissa befattningshavare,

som icke omfattats av den allmänna löneregleringen. Beräkningsgrunderna

variera för olika kategorier av befattningshavare. Med vissa

i propositionen särskilt angivna undantag förutsättas grunderna för

dylikt tillägg under nästa budgetår komma att upptagas i samband med

frågan om det rörliga tillägget för samma budgetår. Härav föranledda kostnader

ha ansetts i allmänhet böra bestridas av de anslag eller andra medel,

från vilka vederbörandes löner utbetalas, dock att under åttonde huvudtiteln

upptagits ett särskilt anslag för ändamålet å 2 miljoner kronor, av

vilket anslag drygt hälften avses för bestridande av statsverkets utgifter

för de provisoriska lönetillägg, som under innevarande budgetår utgå vid

det statsunderstödda skolväsendet.

Utskottet.

I nuvarande läge är sträng hushållning med arbetskraften och återhållsamhet

med statens utgifter för administrationen påkallad. De riktlinjer

för budgetarbetet beträffande avlönings- och omkostnadsanslagen, för vilka

chefen för finansdepartementet redogjort, har utskottet funnit väl motiverade.

Riksdagens år 1947 församlade revisorer ha under § 32 i sin berättelse

anmält vissa iakttagelser beträffande myndigheternas expensutgifter. Utskottet

återkommer i annat sammanhang till vad revisorerna i detta hänseende

anfört.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om förande över stat av pensionsberättigande

tjänst, som innehaves av byråchef hos justitieombudsmannen

och militieombudsmannen.

Beträffande det statliga kommittéväsendet ha riksdagens revisorer gjort

vissa uttalanden under § 31 i sin förenämnda berättelse. Till dessa uttalanden

återkommer utskottet i annat sammanhang, varvid jämväl vid denna

riksdag väckta motioner om beskäring och förbilligande av kommittékost
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 13.

naderna torde komma att upptagas till behandling. De vid denna riksdag

väckta motioner, som avse beloppen av för nästa budgetår äskade anslag till

kommittéer och utredningar genom sakkunniga, komma att behandlas i

samband med vederbörande anslagspunkter i de särskilda huvudtitlarna.

Den redovisning av kommittékostnaderna, som lämnats under förevarande

rubrik i statsverkspropositionen, har med hänsyn härtill icke ansetts nu böra

föranleda särskilt uttalande från utskottets sida.

Vad i propositionen anförts rörande ersättningar till statens allmänna fastighetsfond

och till statens domäners fond för upplåten mark, planering av

allmänna arbeten, rörligt tillägg, kristillägg samt provisoriskt lönetillägg föranleder

icke någon erinran från utskottets sida. Kungl. Maj :ts förslag med

avseende å dyrtidstillägg tillstyrkes av utskottet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i fall, där innehavare av

pensionsberättigande befattning i statens tjänst, uppförd på

vederbörligen fastställd personalförteckning, förordnas att

innehava medelst förordnande tills vidare tillsatt byråchefsbefattning

hos justitieombudsmannen eller hos militieombudsmannen

eller under tiden för dylikt förordnande befordras

till annan pensionsberättigande statlig tjänst, föra den

pensionsberättigande tjänsten över stat och återbesätta den

på stat befintliga tjänsten;

b) medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst in. fl. under budgetåret 1948/49 må i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 3 januari 1948 förordade grunder utgå

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl.

Maj :t;

c) besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skola, där ej

särskilt anslag för ändamålet är anvisat, bestridas från de

anslag eller andra medel, av vilka utgifterna i övrigt för

vederbörandes avlöning bestridas.

Stockholm den 6 februari 1948.

På statsutskottets vägnar;

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 14.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:32 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera Huvudtitlar geme a1 i texten