Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948j49 till riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap in. m.

1948-06-08 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:145, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948j49 till riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap in. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 145.

1

Nr 145.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1948j49 till riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap in. m.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under tolfte huvudtiteln, punkterna

3—5, föreslagit riksdagen att, i avhidan på särskild proposition i

ärendet, till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar,

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader samt Omkostnader

för statlig lagerhållning för budgetåret 1948/49 beräkna förslagsanslag

av respektive 638 600 kronor, 150 000 kronor och 1 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl Maj :t i propositionen nr 100, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den

6 februari 1948, föreslagit riksdagen att

I. godkänna av chefen för folkhushållningsdepartementet angivna riktlinjer

för riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap uppgifter, befogenheter

och organisation;

II. fastställa av departementschefen angiven personalförteckning för riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap;

III. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1948/49;

IV. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1948/49 anvisa

dels till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar ett

förslagsanslag av 621 300 kronor,

dels till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader

ett förslagsanslag av 150 000 kronor,

dels ock till Omkostnader för statlig lagerhållning ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor;

V. medgiva, att för finansieringen av riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap

inköps- och lagringsverksamhet må per den 30 juni 1948

bildas en ny kapitalfond, benämnd statens reservförrådsfond, och att till

denna fond må överföras statens reservförrådsnämnds tillgångar;

VI. medgiva, att den rörliga kredit, som jämlikt beslut av 1946 års riksdag

upplagts i riksgäldskontoret för finansiering av statens reservförrådsnämnds

inköps- och försäljningsverksamhet, må överföras på riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap samt alt riksnämnden må, efter beslut

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1948. ti sand. Nr 145.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr Ilo.

av Kung'']. Maj:t, disponera denna kredit intill ett belopp av 100 000 000

kronor;

VII. bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela föreskrift, att av departementschefen

angivna förluster å reservförrådsnämndens verksamhet å tillhopa

omkring 7 222 000 kronor skola täckas ur förefintligt överskott å verksamheten

i övrigt.

Inledning.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap inrättades enligt beslut

av riksdagen hösten 1946 som ett centralorgan för den ekonomiska försvarsberedskapen

(propositionen nr 339, riksdagens skrivelse nr 511). Med

hänsyn till att de uppgifter och befogenheter, som skulle tillkomma ett

dylikt centralorgan, ansågos böra närmare utredas, erhöll nämnden en provisorisk

organisation med uppgift, bland annat, att överväga och till Kungl.

Maj :t inkomma med förslag angående nämndens framtida organisation.

Riksnämnden har nu i anledning av nämnda uppdrag med skrivelse den

20 oktober 1947 avgivit utlåtande angående ordnandet av den ekonomiska

försvarsberedskapen m. m. Detta utlåtande har lagts till grund för propositionen

nr 100, i vilken inledningsvis givits följande sammanfattning av

propositionens huvudsakliga innehåll.

1. Enligt den för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap gällande

provisoriska instruktionen är nämnden under Kungl. Maj:t centralorgan

för den ekonomiska försvarsberedskapen. Nämnden har i denna sin egenskap

att leda, övervaka och samordna landets försvarsförberedelser på det

ekonomiska området. För att riksnämnden skall kunna fullgöra dessa betydelsefulla

uppgifter, torde dess organisation nu böra utbyggas och dess

uppgifter och befogenheter mera definitivt angivas.

2. I syfte att undvika dubbelarbete och samtidigt främja en önskvärd

rörlighet i beredskapsarbetet på det ekonomiska området torde hithörande

arbetsuppgifter i möjligaste mån böra under riksnämndens ledning handhavas

av de myndigheter, som syssla med motsvarande fredsproblem. Härvid

torde vissa myndigheter, exempelvis arbetsmarknadsstyrelsen, kommunikationsverken,

den föreslagna sjukvårdsberedskapsnämnden samt den

blivande jordbruksnämnden (och i avvaktan på dennas inrättande livsmedelskommissionen)

böra under riksnämndens allmänna tillsyn ansvara

för beredskapsarbetet inom vissa delområden. Andra myndigheter torde

böra lämna riksnämnden biträde vid utformningen av beredskapen inom

deras områden. På de delområden, där lämpliga beredskapsorgan ej finnas,

torde riksnämnden själv böra taga hand om detaljplaneringen av försvarsberedskapen.

Det föreslås, att riksnämnden från och med den 1 juli

1948 skall övertaga de beredskapsuppgifter, som åvila krisorganen, dock

med undantag för livsmedelskommissionen, samt att reservförrådsnämnden

från samma dag skall uppgå i riksnämnden.

3. Riksnämnden föreslås organiserad på tre avdelningar, nämligen en

allmän avdelning, en särskild planeringsavdelning och en affärsavdelning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 145.

3

4. Finansieringen av nämndens inköps- och lagringsverksamhet föreslås

ordnad på så sätt, att en särskild kapitalfond, benämnd statens reservförrådsfond,

inrättas per den 30 juni 1948. Till denna fond överföras reservförrådsnämndens

tillgångar. Det förutsättes, att reservförrådsnämndens

kredit i riksgäldskontoret kvarstår men att densamma icke får tagas i

anspråk annat än efter beslut av Kungl. Maj :t.

5. Det föreslås, att riksdagen måtte medgiva, att vissa i statens reservförrådsnämnds

verksamhet uppkomna förluster få täckas genom ianspråktagande

av erforderligt belopp av nämndens överskott.

Den ekonomiska försvarsberedskapen.

I propositionen har vidare — sedan en översikt lämnats över den nuvarande

organisationen på den ekonomiska försvarsberedskapens område —

behandlats frågan om den ekonomiska försvarsberedskapens innebörd samt

området för densamma. I fråga om vad riksnämnden i sitt förut berörda

utlåtande därvidlag anfört liksom i fråga om hithörande delar av avgivna

remissyttranden torde få hänvisas till propositionen s. 9—28 respektive

s. 29—37.

Departementschefen har biträtt det av riksnämnden i dess utlåtande framlagda

förslaget, att nämndens organisation skall utbyggas från och med

ingången av budgetåx-et 1948/49. Därvid har departementschefen anfört

bland annat följande.

Erfarenheterna av den moderna krigföringen ha ådagalagt vikten av att

det militära och civila försvaret effektivt underbygges av samhällsverksamheten

i övrigt. Ett framgångsrikt försvar förutsätter bland annat, att de

materiella behov av olika slag, som uppkomma under krig, kunna tillgodoses.

För att i händelse av krig åtgärder i detta syfte skola kunna genomföras

med erforderlig snabbhet, måste redan i fredstid omsorgsfulla förberedelser

vidtagas och en planering av hithörande verksamhet äga rum.

Även ett framgångsrikt mötande av de svårigheter, som följa av att landet

i samband med internationella förvecklingar avspärras från sin reguljära

varutillförsel, förutsätter att erforderliga förberedelser härför vidtagits.

Enighet torde också råda därom, att den militära och civila försvarsberedskapen

måste kompletteras med en ekonomisk försvarsberedskap.

Denna ekonomiska försvarsberedskap bör taga sikte icke endast på att

tillgodose de krav, som från försvarets sida måste ställas på landets produktionsförmåga

vid avspärrning eller under krig, utan även på att trygga

försörjningen i dylika situationer. För att dessa uppgifter skola kunna pa

bästa möjliga sätt genomföras erfordras såväl en omsorgsfull planering

som vidtagandet av vissa verkställighetsåtgärder redan under fredstid.

Vissa allmänna synpunkter, som riksnämnden anlagt på den ekonomiska

försvarsberedskapen och omfattningen av densamma, ha icke föranlett någon

erinran från departementschefen sida. Sålunda förordas, att beredskapsarbetet

inriktas dels på en planering av den ekonomiska verksam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 145.

heten i landet under krig eller avspärrning med åtföljande krigsfara, dels

på vissa verkställighetsatgärder, framför allt uppläggande av reservlager

av importerade varor. Med hänsyn till det nära samband, som bör råda

mellan dessa båda linjer i beredskapsarbetet bör även beredskapslagringen

i fortsättningen omhänderhavas av riksnämnden och reservförrådsnämnden

sålunda från och med ingången av nästkommande budgetår upphöra med

sin verksamhet och uppgå i riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.

I anslutning till riksnämndens förslag har departementschefen vidare uttalat,

att försvarsförberedelserna på det ekonomiska området i största möjliga

utsträckning böra handhavas av de myndigheter, som syssla med motsvarande

fredsproblem, medan riksnämnden själv övertager detaljplaneringen

av den ekonomiska försvarsberedskapen på de områden, där lämpliga

statliga oigan icke finnas. I anslutning härtill har departementschefen vidare

anfört följande.

Samtidigt som arbetsuppgifterna på lämpligt sätt fördelas, måste emellertid

organisationen givas sådan fasthet och enhetlighet, att garantier vinnas

för att beredskapsarbetet på olika områden genomföres på ett effektivt

sätt. Riksnämnden måste därför erhålla en ledande ställning på hela den

ekonomiska försvarsberedskapens område. I gällande instruktion för

nämnden har detta uttryckts så, att nämnden har att leda, övervaka och

samordna landets försvarsförberedelser på det ekonomiska området.

Denna nämndens ställning förutsätter, att densamma erhåller befogenhet

att lämna i beredskapsarbetet deltagande myndigheter anvisningar rörande

arbetets bedrivande. Givetvis böra dylika anvisningar föregås av

samråd mellan nämnden och ifrågavarande myndighet. Myndighet, som

icke anser sig böra följa de av riksnämnden lämnade anvisningarna, bör

vara skyldig att omedelbart bringa frågan under Kungl. Maj :ts prövning.

Dylika ärenden böra handläggas inom folkhushållningsdepartementet.

I fråga om beredskapsuppgifternas fördelning mellan olika centrala organ

har departementschefen, som med vissa modifikationer anslutit sig till riksnämndens

förslag, anfört följande.

Beredskapsuppgifterna på jordbrukets och livsmedelsförsörjningens område

böra under riksnämndens allmänna ledning ankomma på det ämbetsveik,

som enligt beslut av 1947 års riksdag skall inrättas för att handhava

den prisreglerande verksamheten på jordbrukets område. Frågan om

den närmare gränsdragningen mellan riksnämndens och jordbruksnämndens

arbetsuppgifter torde få upptagas till prövning i samband med inrättande

av jordbruksnämnden. I avvaktan härpå torde beredskapsuppgifterna

på dessa områden tills vidare på i stort sett samma sätt som hittills

få handhavas av livsmedelskommissionen, som härvid bör samråda»

med riksnämnden. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i den mån

så erfordras utfärda föreskrifter rörande den närmare ansvars- och arbetsfördelningen

mellan riksnämnden och kommissionen.

I enlighet med riksnämndens förslag böra beredskapsuppgifterna i fråga

om produktionen och omsättningen av industrivaror från och med den

1 juli 1948 överflyttas på riksnämnden. Härvid förutsättes dock, att industrikommissionen

— liksom vid behov givetvis även andra myndigheter —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i\ö.

även i fortsättningen medverkar til! beredskapsfrågornas lösning inom sitt

verksamhetsområde.

Ansvaret för beredskapsarbetet på bränsle- och kraftförsörjningens område

bör likaledes åvila riksnämnden. På sådana områden av bränsleförsörjningen,

som för närvarande handhavas av bränslekommissionen (fossila

bränslen, brännved och eldningsolja), torde denna emellertid tills

vidare få under riksnämndens överinseende handhava vissa beredskapsuppgifter,

medan däremot riksnämnden får förutsättas helt övertaga planeringsarbetet

inom vissa andra hithörande områden, exempelvis beträffande

torv, inhemska flytande ersättningsbränslen, gengasdriften samt frågan

om upplagring av importerade flytande bränslen. Likaså får centrala

driftsledningen förutsättas komma att medverka i detaljarbetet i fråga om

planläggningen av kraftförsörjningen.

För beredskapsarbetet på arbetsmarknadens område torde, såsom riksnämnden

föreslagit, arbetsmarknadsstyrelsen höra svara.

Vad riksnämnden anfört rörande beredskapsarbetet på kommunikationsväsendets

område finner jag mig kunna i huvudsak biträda. Rörande de

statliga kommunikationsverkens medverkan i beredskapsarbetet torde mellan

dessa och riksnämnden få träffas närmare överenskommelser, vilka

böra underställas Kungl. Maj :t för godkännande. Härvid torde även de

olika verkens möjligheter att medverka som lagerhållare få närmare prövas.

Ansvaret för försvarsförberedelserna i fråga om motorfordonstrafiken

och sjöfarten hör från och med den 1 juli 1948 övertagas av riksnämnden.

Jag förutsätter emellertid, att riksnämnden härvid på motortrafikens område

kommer att biträdas i första hand dels av trafikkommissionen, så

länge denna består, dels av biltrafiknämnden och länsstyrelserna. Motsvarande

medverkan på sjöfartens område bör lämnas av, bland annat, kommerskollegium

och fartygsuttagningskommissionen.

Beredskapsuppgifterna på sjukvårdens område äro för närvarande splittrade

på tre olika myndigheter, nämligen försvarets sjukvårdsförvaltning,

civilförsvarsstyrelsen och medicinalstyrelsen. Denna uppdelning av ansvaret

för beredskapen på detta viktiga område mellan olika myndigheter medför

onekligen vissa svårigheter, såväl då det gäller att få erforderlig överblick

över de föreliggande behoven som beträffande den avvägning mellan

dem, som måste äga rum vid planeringen av beredskapen. Dessa brister

torde kunna avhjälpas därigenom att, i enlighet med vad riksnämnden

förutsatt, den av medicinalstyrelsens materielnämnd föreslagna civila sjukvårdsberedskapsnämnden

kommer till stånd. Förslag om inrättandet av en

dylik nämnd kommer också att framläggas av chefen för inrikesdepartementet.

Sjukvårdsberedskapsnämnden bör vara det centrala organet för beredskapen

på sjukvårdens område, i den mån detta är att hänföra till den

ekonomiska försvarsberedskapen. Det bör sålunda ankomma på densamma

att undersöka i vad mån de på detta område föreliggande behoven av

läkemedel, sjukvårdsartiklar och andra förnödenheter för sjukvården vid

avspärrning och i krig kunna tillgodoses med hänsyn till den beräknade

tillgången på färdiga varor och möjlig inhemsk produktion samt att, i

mån av behov och efter samråd med vederbörande sjukvårdsmyndigheter,

sammanjämka behoven. Den av sjukvårdsberedskapsnämnden sålunda upprättade

försörjningsplanen bör granskas av riksnämnden och av denna etter

erforderligt samråd med berörda myndigheter underställas Kungl. Maj:t.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 145.

Anskaffningen av de lager av sjukvårdsförnödenheter, som i beredskapssyfte

böra uppläggas under fredstid, bör ombesörjas av försvarets sjukvårdsförvaltning,

civilförsvarsstyrelsen och sjukvårdsberedskapsnämnden.

Var och en av dessa myndigheter bör svara för den beredskapslagring av

färdiga varor, som avser att tillgodose behoven i krig inom resp. myndighets

verksamhetsområde. Härutöver bör sjukvårdsberedskapsnämnden ombesörja

den lagring av färdiga varor, som erfordras för att tillgodose behoven

under en avspärrning. Lagringsplanerna böra godkännas av riksnämnden,

som även själv i allmänhet torde böra svara för anskaffning och

lagring av erforderliga råvaror.

Departementschefen har vidare uttalat, att beredskapsarbetet borde anknytas

även till lokala myndigheter — länsstyrelser, länsarbetsnämnder

och arbetsförmedlingsanstalter, krigsmaterielombud samt, tills vidare, kristidsstyrelser

och kristidsnämnder.

Riksnämnden har i sitt utlåtande framlagt ett detaljerat förslag till en

utbyggnad av nämndens organisation. Vid utformandet av detta förslag

har nämnden utgått ifrån att beredskapsverksamheten på det ekonomiska

området borde växla till sin omfattning med hänsyn till växlingarna i det

utrikespolitiska läget. I enlighet härmed borde nämndens organisation vara

i viss mån rörlig och dess arbete sålunda i stor utsträckning bedrivas med

mer eller mindre tillfälligt anställd personal och med anlitande av särskilda,

för speciella uppdrag tillkallade utredningsmän. Givetvis borde emellertid

en minimiorganisation av mera fast anställd personal finnas, dels för att

handhava de administrativa och affärsmässiga uppgifter, som åvilade nämnden,

dels för att följa och samordna utredningsarbetet och för att omhänderhava

sådana planeringsarbeten, som borde utföras inom själva nämnden.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som åvilade nämnden, borde denna

vara organiserad på tre avdelningar, en allmän avdelning, en planeringsavdelning

och en affärsavdelning. Den för nämnden erforderliga minimiorganisationen

borde upptaga följande befattningar.

Riksnämndens organisation,

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ......

1 direktör

1 kanslichef ..........

1 överingenjör

3 byrådirektörer ........

1 byråsekreterare ......

1 arkivarie och registrator

1 kansliskrivare ........

Cp 22

Cp 17

Cp 14

Cp 14

Ca 31

Ca 24

Ca 15

Ca 15

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 145.

7

1 förste expteditionsvakt .............. Ca 11

1 kanslibiträde ...................... Ca 11

1 expeditionsvakt .................... Ca 9

1 kontorsbiträde ...................... Ca 8

Tjänstemän å övergångsstat.

1 kanslichef ........................ Co 14

1 förste byråsekreterare .............. Ca 29

1 aktuarie .......................... Ca 24

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.

1 förrådschef ........................ Ce 33

1 direktörsassistent .................. Ce 31

2 byrådirektörer ...................... Ce 31

1 förste byråsekreterare .............. Ce 29

1 förste byråsekreterare .............. Ce 27

1 kamrerare .......................... Ce 27

1 förrådsingenjör .................... Ce 27

Departementschefen har anslutit sig till nämndens uppfattning, att organisationen

bör vara i viss mån rörlig och den mera fast anställda personalen

sålunda begränsas till vad som erfordras för att erhålla en effektivt

arbetande kärna, i vilken borde ingå ett icke alltför litet antal högt kvalificerade

personer. I fråga om detaljerna i den av nämnden föreslagna personalorganisationen

har departementschefen i stort sett icke gjort andra

erinringar än att dels befattningen som kanslichef föreslagits placerad i

lönegraden Cp 12 i stället för Cp 14, dels ock i stället för av nämnden föreslagna

två befattningar som extra ordinarie byrådirektör förordats inrättande

av endast en dylik befattning.

Finansieringen av riks nämndens inköps- och lagringsverksamhet.

Departementschefen har i fråga om finansieringen av riksnämndens inköps-

och lagringsverksamhet anfört följande.

Denna verksamhet finansieras för närvarande genom en rörlig kredit,

som upplagts i riksgäldskontoret. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni

1946 har statens reservförrådsnämnd erhållit bemyndigande att för sin

inköpsverksamhet disponera denna kredit intill ett belopp av 100 000 000

kronor. Till det konto, som öppnats för reservförrådsnämnden i riksgäldskontoret,

skola inflytande försäljningsmedel inbetalas. Reservförrådsnämnden

äger att, utöver nämnda kredit, disponera det tillgodohavande, som

uppkommer genom inbetalningen av försäljningsmedel. Reservförrådsnämnden

förfogar för närvarande över likvida medel till ett belopp av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr I?i5.

43 000 000 kronor, sou) innestå hos riksgäldskolitoret och på hankräkningar.

Reservförrådsnämndens varulager upptogs den 30 juni 1947 till

omkring 125 000 000 kronor.

Såsom riksräkenskapsverket i sitt yttrande framhållit synes det mindre

lämpligt att tillgångar av denna storleksordning redovisas vid sidan av

riksbokföringen och utanför budgeten. Med hänsyn härtill synas dessa tillgångar

böra upptagas till redovisning under en ny kapitalfond. Denna bör

bildas per den 30 juni 1948 och benämnas statens reservförrådsfond. På

denna kapitalfond böra till redovisning upptagas reservförrådsnämndens

likvida medel och utestående fordringar samt varulagrets värde.

Av en sådan anordning följer, att, därest ytterligare medel komma att

erfordras för ökning av de statliga reservförråden, sådana böra anvisas

över kapitalbudgeten. Med hänsyn till de förhållandevis betydande likvida

medel, som för närvarande stå till förfogande, torde för budgetåret 1948/49

ytterligare belopp för detta ändamål ej behöva anvisas.

Vid detta ställningstagande har jag utgått ifrån, att även den kredit

för statlig lagerhållning, som öppnats i riksgäldskontoret, står till förfogande,

därest så skulle erfordras. Densamma bör emellertid få tagas i anspråk

allenast efter beslut av Kungl. Maj :t.

Av de medel, som sålunda komma att stå till förfogande för den statliga

lagringsverksamheten, böra även bestridas kostnaderna för den lagring av

läkemedel och sjukvårdsmateriel, vilken, såsom jag tidigare anfört, bör

ankomma på sjukvårdsberedskapsnämnden. För detta ändamål torde för

budgetåret ett belopp av 3 000 000 kronor böra beräknas.

Täckande av vissa förluster på statens reservförrådsnämnds

verksamhet.

De förluster å statens reservförrådsnämnds verksamhet å tillhopa omkring

7 222 000 kronor, vilka föreslagits täckta ur förefintligt överskott å

nämndens verksamhet i övrigt, ha i huvudsak uppkommit därigenom, att

sedan Kungl. Maj :t uppdragit åt reservförrådsnämnden att i prisutjämnande

eller produktionsstödjande syfte verkställa inköp av vissa varor till

pris motsvarande produktions- eller importkostnaderna, varorna sedermera

utförsålts till priser, som understigit inköpspriset. I ett fall har den redovisade

förlusten delvis en i viss mån annan karaktär, i det att reservförrådsnämnden

efter beslut av Kungl. Maj :t utbetalat ett visst belopp i stället

för att inköpa ytterligare kvantiteter zink. Denna utbetalning har ansetts

kunna åläggas reservförrådsnämnden, enär densamma i annat fall

blivit skyldig inköpa ifrågavarande parti zink och därefter nödsakad att

utförsälja detsamma till ett pris understigande inköpspriset. Ifrågavarande

utbetalning är därför närmast att jämställa med de övriga förlusterna och

torde lämpligen böra regleras i samma ordning som dessa.

Under tidigare år ha förluster av ifrågavarande slag täckts genom att

medel anvisats från det å förskottsstat upptagna anslaget till pris- och handelsreglerande

åtgärder eller från särskilt anslag för ändamålet å drift
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Hö.

9

budgeten. Med hänsyn till det avsevärda överskottet å nämndens verksamhet

för räkenskapsåret 1945/46 medgav emellertid riksdagen år 1947, att

då föreliggande underskott finge täckas ur nämndens odisponerade reserv.

Departementschefen har ansett sistnämnda förfaringssätt kunna användas

även i år. Reservförrådsnämndens bokslut för räkenskapsåret 1946/47

visar nämligen, att om inneliggande varulager, vars förkrigsvärde (eller

nuvärde om detta är lägre) angives till omkring 59 000 000 kronor, nedskrives

till 0, en odisponerad reserv av omkring 53 000 000 kronor kvarstår.

Utskottet.

Utskottet är ense med departementschefen om att det med hänsyn till

de mycket betydande belopp, som måste användas för att vidmakthålla vårt

lands försvarsorganisation, är angeläget att effektiviteten hos försvarsberedskapen

icke äventyras genom bristande planläggning av försvarsförberedelserna

på det ekonomiska området. Utskottet anser det därför nödvändigt,

att riksnämndens organisation utbygges från och med ingången

av nästa budgetår. Till vad departementschefen anfört och föreslagit med

avseende å principerna för den närmare utformningen av den ekonomiska

försvarsberedskapen kan utskottet giva sin anslutning. Försvarsförberedelserna

på det ekonomiska området böra sålunda i största möjliga utsträckning

handhavas av de myndigheter, som syssla med motsvarande fredsproblem,

medan riksnämnden själv övertager detaljplaneringen av den ekonomiska

försvarsberedskapen på de områden, där lämpliga statliga organ

icke finnas. Utskottet finner emellertid liksom departementschefen, att

samtidigt som arbetsuppgifterna på lämpligt sätt böra fördelas, organisationen

måste givas sådan fasthet och enhetlighet, att garantier vinnas för

att beredskapsarbetet på olika områden genomföres på ett effektivt sätt.

Riksnämnden måste därför erhålla en samordnande och ledande ställning

på hela den ekonomiska försvarsberedskapens område.

Departementschefens förslag beträffande beredskapsuppgifternas fördelning

mellan olika centrala organ har utskottet funnit sig böra biträda.

Den ekonomiska försvarsberedskapen omfattar ett betydande antal problemkomplex

på vitt skilda områden. För att uppnå avsedd effektivitet i

beredskapsorganisationen är det av synnerlig vikt, att ändamålsenliga åtgärder

vidtagas i syfte att samordna de olika intressena. Detta torde —

såsom ovan framhållits — i första hand bliva riksnämndens uppgift, men

det synes utskottet i hög grad angeläget, att Kungl. Maj :t med största uppmärksamhet

följer utvecklingen på området. Riksnämnden lyder närmast

under folkhushållningsdepartementet. Det ligger emellertid i sakens natur

att — i den mån förekommande frågor komma att prövas och avgöras av

Kungl. Maj:t — dylika ärenden i betydande utsträckning bliva föremål för

gemensam handläggning av flera departement.

2— Bihang till riksdagens protokoll W''i8. 0 sand. Nr Utö.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 145.

Vad departementschefen föreslagit med avseende å riksnämndens organisation,

finansiering av riksnämndens inköps- och lagringsverksamhet

samt täckande av vissa förluster på reservförrådsnämndens verksamhet

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. godkänna de riktlinjer för riksnämndens för ekonomisk

förvarsberedskap uppgifter, befogenheter och orga
-

nisation, som angivits av departementschefen i

statsråds-

protokollet över folkhushållningsärenden för den 6 februari

1948;

II. fastställa följande personalförteckning för

den för ekonomisk försvarsberedskap:

riksnämn-

Personalförteckning.

Befattning

Tjänstemän å ordinarie stat.

Lönegrad

1 generaldirektör ...........................

. Cp 22

1 direktör .................................

Cp 17

1 överingenjör .............................

Cp 14

1 kanslichef ...............................

Cp 12

3 byrådirektörer .............................

Ca 31

1 byråsekreterare ...........................

Ca 24

1 registrator ...............................

Ca 15

1 kansliskrivare .............................

Ca 15

1 förste expeditionsvakt .....................

Ca 11

1 kanslibiträde .............................

Ca 11

1 expeditionsvakt ...........................

Ca 9

1 kontorsbiträde .............................

Ca 8

Tjänstemän å övergångsstat.

1 kanslichef ...............................

Co 14

1 förste byråsekreterare .....................

Ca 29

1 aktuarie .................................

Ca 24

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.

1 förrådschef ...............................

Ce 33

1 direktörsassistent .........................

Ce 31

1 byrådirektör ...............................

Ce 31

1 förste byråsekreterare .....................

. Ce 29

1 förste byråsekreterare .....................

.. Ce 27

1 kamrerare.................................

. Ce 27

1 förrådsingenjör ...........................

Ce 27;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 145.

11

III. godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 174 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 14 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 366 200

4. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis ...... 22 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 44 600

Summa kronor 621300;

IV. för budgetåret 1948/49 under tolfte huvudtiteln anvisa
a)

till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar ett förslagsanslag av 621 300 kronor,

h) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader ett förslagsanslag av 150 000 kronor,

c) till Omkostnader för statlig lagerhållning ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor;

V. medgiva, att för finansieringen av riksnämndens för

ekonomisk försvarsberedskap inköps- och lagringsverksamhet

må per den 30 juni 1948 bildas en ny kapitalfond, benämnd

statens reservförrådsfond, och att till denna fond

må överföras statens reservförrådsnämnds tillgångar;

VI. medgiva, att den rörliga kredit, som jämlikt beslut av

1946 års riksdag upplagts i riksgäldskontoret för finansiering

av statens reservförrådsnämnds inköps- och försäljningsverksamhet,

må överföras på riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap samt att riksnämnden må, efter

beslut av Kungl. Maj :t, disponera denna kredit intill ett belopp

av 100 000 000 kronor;

VII. bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela föreskrift om

att av departementschefen i förutnämnda statsrådsprotokoll

angivna förluster å reservförrådsnämndens verksamhet

å tillhopa omkring 7 222 000 kronor skola täckas ur

förefintligt överskott å verksamheten i övrigt.

Stockholm den 8 juni 1948.

På statsutskottets vägnar:

,1. R. JOHANSSON.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr Hd.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar

Olsson, Pauli, Lindström, Larsson, Andrén, Heiding, von Heland, Johan

Eric Ericson, Rosenberg, Bergh och Ohlon; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i

Grönvik, Ward, Malmborg i Skövde, Falla, Andersson i Malmö, Wallentheim,

Lindholm, Onsjö, Petterson i Degerfors, Sefve och Jansson i Kalix.

Iduns tirckeri, Esselte ab. Stockholm 1948

816962

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:317 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Norge träffat avtal om vissa fiskerifrågor. a1 i texten