Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948j49 till riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap in. m.
1948-06-08 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1948:145, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948j49 till riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap in. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 145.
1
Nr 145.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1948j49 till riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap in. m.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under tolfte huvudtiteln, punkterna
3—5, föreslagit riksdagen att, i avhidan på särskild proposition i
ärendet, till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar,
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader samt Omkostnader
för statlig lagerhållning för budgetåret 1948/49 beräkna förslagsanslag
av respektive 638 600 kronor, 150 000 kronor och 1 000 000 kronor.
Sedermera har Kungl Maj :t i propositionen nr 100, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den
6 februari 1948, föreslagit riksdagen att
I. godkänna av chefen för folkhushållningsdepartementet angivna riktlinjer
för riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap uppgifter, befogenheter
och organisation;
II. fastställa av departementschefen angiven personalförteckning för riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap;
III. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1948/49;
IV. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1948/49 anvisa
dels till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar ett
förslagsanslag av 621 300 kronor,
dels till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader
ett förslagsanslag av 150 000 kronor,
dels ock till Omkostnader för statlig lagerhållning ett förslagsanslag av
1 000 000 kronor;
V. medgiva, att för finansieringen av riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap
inköps- och lagringsverksamhet må per den 30 juni 1948
bildas en ny kapitalfond, benämnd statens reservförrådsfond, och att till
denna fond må överföras statens reservförrådsnämnds tillgångar;
VI. medgiva, att den rörliga kredit, som jämlikt beslut av 1946 års riksdag
upplagts i riksgäldskontoret för finansiering av statens reservförrådsnämnds
inköps- och försäljningsverksamhet, må överföras på riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap samt alt riksnämnden må, efter beslut
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1948. ti sand. Nr 145.
2
Statsutskottets utlåtande nr Ilo.
av Kung'']. Maj:t, disponera denna kredit intill ett belopp av 100 000 000
kronor;
VII. bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela föreskrift, att av departementschefen
angivna förluster å reservförrådsnämndens verksamhet å tillhopa
omkring 7 222 000 kronor skola täckas ur förefintligt överskott å verksamheten
i övrigt.
Inledning.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap inrättades enligt beslut
av riksdagen hösten 1946 som ett centralorgan för den ekonomiska försvarsberedskapen
(propositionen nr 339, riksdagens skrivelse nr 511). Med
hänsyn till att de uppgifter och befogenheter, som skulle tillkomma ett
dylikt centralorgan, ansågos böra närmare utredas, erhöll nämnden en provisorisk
organisation med uppgift, bland annat, att överväga och till Kungl.
Maj :t inkomma med förslag angående nämndens framtida organisation.
Riksnämnden har nu i anledning av nämnda uppdrag med skrivelse den
20 oktober 1947 avgivit utlåtande angående ordnandet av den ekonomiska
försvarsberedskapen m. m. Detta utlåtande har lagts till grund för propositionen
nr 100, i vilken inledningsvis givits följande sammanfattning av
propositionens huvudsakliga innehåll.
1. Enligt den för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap gällande
provisoriska instruktionen är nämnden under Kungl. Maj:t centralorgan
för den ekonomiska försvarsberedskapen. Nämnden har i denna sin egenskap
att leda, övervaka och samordna landets försvarsförberedelser på det
ekonomiska området. För att riksnämnden skall kunna fullgöra dessa betydelsefulla
uppgifter, torde dess organisation nu böra utbyggas och dess
uppgifter och befogenheter mera definitivt angivas.
2. I syfte att undvika dubbelarbete och samtidigt främja en önskvärd
rörlighet i beredskapsarbetet på det ekonomiska området torde hithörande
arbetsuppgifter i möjligaste mån böra under riksnämndens ledning handhavas
av de myndigheter, som syssla med motsvarande fredsproblem. Härvid
torde vissa myndigheter, exempelvis arbetsmarknadsstyrelsen, kommunikationsverken,
den föreslagna sjukvårdsberedskapsnämnden samt den
blivande jordbruksnämnden (och i avvaktan på dennas inrättande livsmedelskommissionen)
böra under riksnämndens allmänna tillsyn ansvara
för beredskapsarbetet inom vissa delområden. Andra myndigheter torde
böra lämna riksnämnden biträde vid utformningen av beredskapen inom
deras områden. På de delområden, där lämpliga beredskapsorgan ej finnas,
torde riksnämnden själv böra taga hand om detaljplaneringen av försvarsberedskapen.
Det föreslås, att riksnämnden från och med den 1 juli
1948 skall övertaga de beredskapsuppgifter, som åvila krisorganen, dock
med undantag för livsmedelskommissionen, samt att reservförrådsnämnden
från samma dag skall uppgå i riksnämnden.
3. Riksnämnden föreslås organiserad på tre avdelningar, nämligen en
allmän avdelning, en särskild planeringsavdelning och en affärsavdelning.
Statsutskottets utlåtande nr 145.
3
4. Finansieringen av nämndens inköps- och lagringsverksamhet föreslås
ordnad på så sätt, att en särskild kapitalfond, benämnd statens reservförrådsfond,
inrättas per den 30 juni 1948. Till denna fond överföras reservförrådsnämndens
tillgångar. Det förutsättes, att reservförrådsnämndens
kredit i riksgäldskontoret kvarstår men att densamma icke får tagas i
anspråk annat än efter beslut av Kungl. Maj :t.
5. Det föreslås, att riksdagen måtte medgiva, att vissa i statens reservförrådsnämnds
verksamhet uppkomna förluster få täckas genom ianspråktagande
av erforderligt belopp av nämndens överskott.
Den ekonomiska försvarsberedskapen.
I propositionen har vidare — sedan en översikt lämnats över den nuvarande
organisationen på den ekonomiska försvarsberedskapens område —
behandlats frågan om den ekonomiska försvarsberedskapens innebörd samt
området för densamma. I fråga om vad riksnämnden i sitt förut berörda
utlåtande därvidlag anfört liksom i fråga om hithörande delar av avgivna
remissyttranden torde få hänvisas till propositionen s. 9—28 respektive
s. 29—37.
Departementschefen har biträtt det av riksnämnden i dess utlåtande framlagda
förslaget, att nämndens organisation skall utbyggas från och med
ingången av budgetåx-et 1948/49. Därvid har departementschefen anfört
bland annat följande.
Erfarenheterna av den moderna krigföringen ha ådagalagt vikten av att
det militära och civila försvaret effektivt underbygges av samhällsverksamheten
i övrigt. Ett framgångsrikt försvar förutsätter bland annat, att de
materiella behov av olika slag, som uppkomma under krig, kunna tillgodoses.
För att i händelse av krig åtgärder i detta syfte skola kunna genomföras
med erforderlig snabbhet, måste redan i fredstid omsorgsfulla förberedelser
vidtagas och en planering av hithörande verksamhet äga rum.
Även ett framgångsrikt mötande av de svårigheter, som följa av att landet
i samband med internationella förvecklingar avspärras från sin reguljära
varutillförsel, förutsätter att erforderliga förberedelser härför vidtagits.
Enighet torde också råda därom, att den militära och civila försvarsberedskapen
måste kompletteras med en ekonomisk försvarsberedskap.
Denna ekonomiska försvarsberedskap bör taga sikte icke endast på att
tillgodose de krav, som från försvarets sida måste ställas på landets produktionsförmåga
vid avspärrning eller under krig, utan även på att trygga
försörjningen i dylika situationer. För att dessa uppgifter skola kunna pa
bästa möjliga sätt genomföras erfordras såväl en omsorgsfull planering
som vidtagandet av vissa verkställighetsåtgärder redan under fredstid.
Vissa allmänna synpunkter, som riksnämnden anlagt på den ekonomiska
försvarsberedskapen och omfattningen av densamma, ha icke föranlett någon
erinran från departementschefen sida. Sålunda förordas, att beredskapsarbetet
inriktas dels på en planering av den ekonomiska verksam
-
4 Statsutskottets utlåtande nr 145.
heten i landet under krig eller avspärrning med åtföljande krigsfara, dels
på vissa verkställighetsatgärder, framför allt uppläggande av reservlager
av importerade varor. Med hänsyn till det nära samband, som bör råda
mellan dessa båda linjer i beredskapsarbetet bör även beredskapslagringen
i fortsättningen omhänderhavas av riksnämnden och reservförrådsnämnden
sålunda från och med ingången av nästkommande budgetår upphöra med
sin verksamhet och uppgå i riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.
I anslutning till riksnämndens förslag har departementschefen vidare uttalat,
att försvarsförberedelserna på det ekonomiska området i största möjliga
utsträckning böra handhavas av de myndigheter, som syssla med motsvarande
fredsproblem, medan riksnämnden själv övertager detaljplaneringen
av den ekonomiska försvarsberedskapen på de områden, där lämpliga
statliga oigan icke finnas. I anslutning härtill har departementschefen vidare
anfört följande.
Samtidigt som arbetsuppgifterna på lämpligt sätt fördelas, måste emellertid
organisationen givas sådan fasthet och enhetlighet, att garantier vinnas
för att beredskapsarbetet på olika områden genomföres på ett effektivt
sätt. Riksnämnden måste därför erhålla en ledande ställning på hela den
ekonomiska försvarsberedskapens område. I gällande instruktion för
nämnden har detta uttryckts så, att nämnden har att leda, övervaka och
samordna landets försvarsförberedelser på det ekonomiska området.
Denna nämndens ställning förutsätter, att densamma erhåller befogenhet
att lämna i beredskapsarbetet deltagande myndigheter anvisningar rörande
arbetets bedrivande. Givetvis böra dylika anvisningar föregås av
samråd mellan nämnden och ifrågavarande myndighet. Myndighet, som
icke anser sig böra följa de av riksnämnden lämnade anvisningarna, bör
vara skyldig att omedelbart bringa frågan under Kungl. Maj :ts prövning.
Dylika ärenden böra handläggas inom folkhushållningsdepartementet.
I fråga om beredskapsuppgifternas fördelning mellan olika centrala organ
har departementschefen, som med vissa modifikationer anslutit sig till riksnämndens
förslag, anfört följande.
Beredskapsuppgifterna på jordbrukets och livsmedelsförsörjningens område
böra under riksnämndens allmänna ledning ankomma på det ämbetsveik,
som enligt beslut av 1947 års riksdag skall inrättas för att handhava
den prisreglerande verksamheten på jordbrukets område. Frågan om
den närmare gränsdragningen mellan riksnämndens och jordbruksnämndens
arbetsuppgifter torde få upptagas till prövning i samband med inrättande
av jordbruksnämnden. I avvaktan härpå torde beredskapsuppgifterna
på dessa områden tills vidare på i stort sett samma sätt som hittills
få handhavas av livsmedelskommissionen, som härvid bör samråda»
med riksnämnden. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i den mån
så erfordras utfärda föreskrifter rörande den närmare ansvars- och arbetsfördelningen
mellan riksnämnden och kommissionen.
I enlighet med riksnämndens förslag böra beredskapsuppgifterna i fråga
om produktionen och omsättningen av industrivaror från och med den
1 juli 1948 överflyttas på riksnämnden. Härvid förutsättes dock, att industrikommissionen
— liksom vid behov givetvis även andra myndigheter —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr i\ö.
även i fortsättningen medverkar til! beredskapsfrågornas lösning inom sitt
verksamhetsområde.
Ansvaret för beredskapsarbetet på bränsle- och kraftförsörjningens område
bör likaledes åvila riksnämnden. På sådana områden av bränsleförsörjningen,
som för närvarande handhavas av bränslekommissionen (fossila
bränslen, brännved och eldningsolja), torde denna emellertid tills
vidare få under riksnämndens överinseende handhava vissa beredskapsuppgifter,
medan däremot riksnämnden får förutsättas helt övertaga planeringsarbetet
inom vissa andra hithörande områden, exempelvis beträffande
torv, inhemska flytande ersättningsbränslen, gengasdriften samt frågan
om upplagring av importerade flytande bränslen. Likaså får centrala
driftsledningen förutsättas komma att medverka i detaljarbetet i fråga om
planläggningen av kraftförsörjningen.
För beredskapsarbetet på arbetsmarknadens område torde, såsom riksnämnden
föreslagit, arbetsmarknadsstyrelsen höra svara.
Vad riksnämnden anfört rörande beredskapsarbetet på kommunikationsväsendets
område finner jag mig kunna i huvudsak biträda. Rörande de
statliga kommunikationsverkens medverkan i beredskapsarbetet torde mellan
dessa och riksnämnden få träffas närmare överenskommelser, vilka
böra underställas Kungl. Maj :t för godkännande. Härvid torde även de
olika verkens möjligheter att medverka som lagerhållare få närmare prövas.
Ansvaret för försvarsförberedelserna i fråga om motorfordonstrafiken
och sjöfarten hör från och med den 1 juli 1948 övertagas av riksnämnden.
Jag förutsätter emellertid, att riksnämnden härvid på motortrafikens område
kommer att biträdas i första hand dels av trafikkommissionen, så
länge denna består, dels av biltrafiknämnden och länsstyrelserna. Motsvarande
medverkan på sjöfartens område bör lämnas av, bland annat, kommerskollegium
och fartygsuttagningskommissionen.
Beredskapsuppgifterna på sjukvårdens område äro för närvarande splittrade
på tre olika myndigheter, nämligen försvarets sjukvårdsförvaltning,
civilförsvarsstyrelsen och medicinalstyrelsen. Denna uppdelning av ansvaret
för beredskapen på detta viktiga område mellan olika myndigheter medför
onekligen vissa svårigheter, såväl då det gäller att få erforderlig överblick
över de föreliggande behoven som beträffande den avvägning mellan
dem, som måste äga rum vid planeringen av beredskapen. Dessa brister
torde kunna avhjälpas därigenom att, i enlighet med vad riksnämnden
förutsatt, den av medicinalstyrelsens materielnämnd föreslagna civila sjukvårdsberedskapsnämnden
kommer till stånd. Förslag om inrättandet av en
dylik nämnd kommer också att framläggas av chefen för inrikesdepartementet.
Sjukvårdsberedskapsnämnden bör vara det centrala organet för beredskapen
på sjukvårdens område, i den mån detta är att hänföra till den
ekonomiska försvarsberedskapen. Det bör sålunda ankomma på densamma
att undersöka i vad mån de på detta område föreliggande behoven av
läkemedel, sjukvårdsartiklar och andra förnödenheter för sjukvården vid
avspärrning och i krig kunna tillgodoses med hänsyn till den beräknade
tillgången på färdiga varor och möjlig inhemsk produktion samt att, i
mån av behov och efter samråd med vederbörande sjukvårdsmyndigheter,
sammanjämka behoven. Den av sjukvårdsberedskapsnämnden sålunda upprättade
försörjningsplanen bör granskas av riksnämnden och av denna etter
erforderligt samråd med berörda myndigheter underställas Kungl. Maj:t.
6
Statsutskottets utlåtande nr 145.
Anskaffningen av de lager av sjukvårdsförnödenheter, som i beredskapssyfte
böra uppläggas under fredstid, bör ombesörjas av försvarets sjukvårdsförvaltning,
civilförsvarsstyrelsen och sjukvårdsberedskapsnämnden.
Var och en av dessa myndigheter bör svara för den beredskapslagring av
färdiga varor, som avser att tillgodose behoven i krig inom resp. myndighets
verksamhetsområde. Härutöver bör sjukvårdsberedskapsnämnden ombesörja
den lagring av färdiga varor, som erfordras för att tillgodose behoven
under en avspärrning. Lagringsplanerna böra godkännas av riksnämnden,
som även själv i allmänhet torde böra svara för anskaffning och
lagring av erforderliga råvaror.
Departementschefen har vidare uttalat, att beredskapsarbetet borde anknytas
även till lokala myndigheter — länsstyrelser, länsarbetsnämnder
och arbetsförmedlingsanstalter, krigsmaterielombud samt, tills vidare, kristidsstyrelser
och kristidsnämnder.
Riksnämnden har i sitt utlåtande framlagt ett detaljerat förslag till en
utbyggnad av nämndens organisation. Vid utformandet av detta förslag
har nämnden utgått ifrån att beredskapsverksamheten på det ekonomiska
området borde växla till sin omfattning med hänsyn till växlingarna i det
utrikespolitiska läget. I enlighet härmed borde nämndens organisation vara
i viss mån rörlig och dess arbete sålunda i stor utsträckning bedrivas med
mer eller mindre tillfälligt anställd personal och med anlitande av särskilda,
för speciella uppdrag tillkallade utredningsmän. Givetvis borde emellertid
en minimiorganisation av mera fast anställd personal finnas, dels för att
handhava de administrativa och affärsmässiga uppgifter, som åvilade nämnden,
dels för att följa och samordna utredningsarbetet och för att omhänderhava
sådana planeringsarbeten, som borde utföras inom själva nämnden.
Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som åvilade nämnden, borde denna
vara organiserad på tre avdelningar, en allmän avdelning, en planeringsavdelning
och en affärsavdelning. Den för nämnden erforderliga minimiorganisationen
borde upptaga följande befattningar.
Riksnämndens organisation,
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör ......
1 direktör
1 kanslichef ..........
1 överingenjör
3 byrådirektörer ........
1 byråsekreterare ......
1 arkivarie och registrator
1 kansliskrivare ........
Cp 22
Cp 17
Cp 14
Cp 14
Ca 31
Ca 24
Ca 15
Ca 15
Statsutskottets utlåtande nr 145.
7
1 förste expteditionsvakt .............. Ca 11
1 kanslibiträde ...................... Ca 11
1 expeditionsvakt .................... Ca 9
1 kontorsbiträde ...................... Ca 8
Tjänstemän å övergångsstat.
1 kanslichef ........................ Co 14
1 förste byråsekreterare .............. Ca 29
1 aktuarie .......................... Ca 24
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.
1 förrådschef ........................ Ce 33
1 direktörsassistent .................. Ce 31
2 byrådirektörer ...................... Ce 31
1 förste byråsekreterare .............. Ce 29
1 förste byråsekreterare .............. Ce 27
1 kamrerare .......................... Ce 27
1 förrådsingenjör .................... Ce 27
Departementschefen har anslutit sig till nämndens uppfattning, att organisationen
bör vara i viss mån rörlig och den mera fast anställda personalen
sålunda begränsas till vad som erfordras för att erhålla en effektivt
arbetande kärna, i vilken borde ingå ett icke alltför litet antal högt kvalificerade
personer. I fråga om detaljerna i den av nämnden föreslagna personalorganisationen
har departementschefen i stort sett icke gjort andra
erinringar än att dels befattningen som kanslichef föreslagits placerad i
lönegraden Cp 12 i stället för Cp 14, dels ock i stället för av nämnden föreslagna
två befattningar som extra ordinarie byrådirektör förordats inrättande
av endast en dylik befattning.
Finansieringen av riks nämndens inköps- och lagringsverksamhet.
Departementschefen har i fråga om finansieringen av riksnämndens inköps-
och lagringsverksamhet anfört följande.
Denna verksamhet finansieras för närvarande genom en rörlig kredit,
som upplagts i riksgäldskontoret. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni
1946 har statens reservförrådsnämnd erhållit bemyndigande att för sin
inköpsverksamhet disponera denna kredit intill ett belopp av 100 000 000
kronor. Till det konto, som öppnats för reservförrådsnämnden i riksgäldskontoret,
skola inflytande försäljningsmedel inbetalas. Reservförrådsnämnden
äger att, utöver nämnda kredit, disponera det tillgodohavande, som
uppkommer genom inbetalningen av försäljningsmedel. Reservförrådsnämnden
förfogar för närvarande över likvida medel till ett belopp av
8
Statsutskottets utlåtande nr I?i5.
43 000 000 kronor, sou) innestå hos riksgäldskolitoret och på hankräkningar.
Reservförrådsnämndens varulager upptogs den 30 juni 1947 till
omkring 125 000 000 kronor.
Såsom riksräkenskapsverket i sitt yttrande framhållit synes det mindre
lämpligt att tillgångar av denna storleksordning redovisas vid sidan av
riksbokföringen och utanför budgeten. Med hänsyn härtill synas dessa tillgångar
böra upptagas till redovisning under en ny kapitalfond. Denna bör
bildas per den 30 juni 1948 och benämnas statens reservförrådsfond. På
denna kapitalfond böra till redovisning upptagas reservförrådsnämndens
likvida medel och utestående fordringar samt varulagrets värde.
Av en sådan anordning följer, att, därest ytterligare medel komma att
erfordras för ökning av de statliga reservförråden, sådana böra anvisas
över kapitalbudgeten. Med hänsyn till de förhållandevis betydande likvida
medel, som för närvarande stå till förfogande, torde för budgetåret 1948/49
ytterligare belopp för detta ändamål ej behöva anvisas.
Vid detta ställningstagande har jag utgått ifrån, att även den kredit
för statlig lagerhållning, som öppnats i riksgäldskontoret, står till förfogande,
därest så skulle erfordras. Densamma bör emellertid få tagas i anspråk
allenast efter beslut av Kungl. Maj :t.
Av de medel, som sålunda komma att stå till förfogande för den statliga
lagringsverksamheten, böra även bestridas kostnaderna för den lagring av
läkemedel och sjukvårdsmateriel, vilken, såsom jag tidigare anfört, bör
ankomma på sjukvårdsberedskapsnämnden. För detta ändamål torde för
budgetåret ett belopp av 3 000 000 kronor böra beräknas.
Täckande av vissa förluster på statens reservförrådsnämnds
verksamhet.
De förluster å statens reservförrådsnämnds verksamhet å tillhopa omkring
7 222 000 kronor, vilka föreslagits täckta ur förefintligt överskott å
nämndens verksamhet i övrigt, ha i huvudsak uppkommit därigenom, att
sedan Kungl. Maj :t uppdragit åt reservförrådsnämnden att i prisutjämnande
eller produktionsstödjande syfte verkställa inköp av vissa varor till
pris motsvarande produktions- eller importkostnaderna, varorna sedermera
utförsålts till priser, som understigit inköpspriset. I ett fall har den redovisade
förlusten delvis en i viss mån annan karaktär, i det att reservförrådsnämnden
efter beslut av Kungl. Maj :t utbetalat ett visst belopp i stället
för att inköpa ytterligare kvantiteter zink. Denna utbetalning har ansetts
kunna åläggas reservförrådsnämnden, enär densamma i annat fall
blivit skyldig inköpa ifrågavarande parti zink och därefter nödsakad att
utförsälja detsamma till ett pris understigande inköpspriset. Ifrågavarande
utbetalning är därför närmast att jämställa med de övriga förlusterna och
torde lämpligen böra regleras i samma ordning som dessa.
Under tidigare år ha förluster av ifrågavarande slag täckts genom att
medel anvisats från det å förskottsstat upptagna anslaget till pris- och handelsreglerande
åtgärder eller från särskilt anslag för ändamålet å drift
-
Statsutskottets utlåtande nr Hö.
9
budgeten. Med hänsyn till det avsevärda överskottet å nämndens verksamhet
för räkenskapsåret 1945/46 medgav emellertid riksdagen år 1947, att
då föreliggande underskott finge täckas ur nämndens odisponerade reserv.
Departementschefen har ansett sistnämnda förfaringssätt kunna användas
även i år. Reservförrådsnämndens bokslut för räkenskapsåret 1946/47
visar nämligen, att om inneliggande varulager, vars förkrigsvärde (eller
nuvärde om detta är lägre) angives till omkring 59 000 000 kronor, nedskrives
till 0, en odisponerad reserv av omkring 53 000 000 kronor kvarstår.
Utskottet.
Utskottet är ense med departementschefen om att det med hänsyn till
de mycket betydande belopp, som måste användas för att vidmakthålla vårt
lands försvarsorganisation, är angeläget att effektiviteten hos försvarsberedskapen
icke äventyras genom bristande planläggning av försvarsförberedelserna
på det ekonomiska området. Utskottet anser det därför nödvändigt,
att riksnämndens organisation utbygges från och med ingången
av nästa budgetår. Till vad departementschefen anfört och föreslagit med
avseende å principerna för den närmare utformningen av den ekonomiska
försvarsberedskapen kan utskottet giva sin anslutning. Försvarsförberedelserna
på det ekonomiska området böra sålunda i största möjliga utsträckning
handhavas av de myndigheter, som syssla med motsvarande fredsproblem,
medan riksnämnden själv övertager detaljplaneringen av den ekonomiska
försvarsberedskapen på de områden, där lämpliga statliga organ
icke finnas. Utskottet finner emellertid liksom departementschefen, att
samtidigt som arbetsuppgifterna på lämpligt sätt böra fördelas, organisationen
måste givas sådan fasthet och enhetlighet, att garantier vinnas för
att beredskapsarbetet på olika områden genomföres på ett effektivt sätt.
Riksnämnden måste därför erhålla en samordnande och ledande ställning
på hela den ekonomiska försvarsberedskapens område.
Departementschefens förslag beträffande beredskapsuppgifternas fördelning
mellan olika centrala organ har utskottet funnit sig böra biträda.
Den ekonomiska försvarsberedskapen omfattar ett betydande antal problemkomplex
på vitt skilda områden. För att uppnå avsedd effektivitet i
beredskapsorganisationen är det av synnerlig vikt, att ändamålsenliga åtgärder
vidtagas i syfte att samordna de olika intressena. Detta torde —
såsom ovan framhållits — i första hand bliva riksnämndens uppgift, men
det synes utskottet i hög grad angeläget, att Kungl. Maj :t med största uppmärksamhet
följer utvecklingen på området. Riksnämnden lyder närmast
under folkhushållningsdepartementet. Det ligger emellertid i sakens natur
att — i den mån förekommande frågor komma att prövas och avgöras av
Kungl. Maj:t — dylika ärenden i betydande utsträckning bliva föremål för
gemensam handläggning av flera departement.
2— Bihang till riksdagens protokoll W''i8. 0 sand. Nr Utö.
10
Statsutskottets utlåtande nr 145.
Vad departementschefen föreslagit med avseende å riksnämndens organisation,
finansiering av riksnämndens inköps- och lagringsverksamhet
samt täckande av vissa förluster på reservförrådsnämndens verksamhet
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
I. godkänna de riktlinjer för riksnämndens för ekonomisk
förvarsberedskap uppgifter, befogenheter och orga
-
nisation, som angivits av departementschefen i
statsråds-
protokollet över folkhushållningsärenden för den 6 februari
1948;
II. fastställa följande personalförteckning för
den för ekonomisk försvarsberedskap:
riksnämn-
Personalförteckning.
Befattning
Tjänstemän å ordinarie stat.
Lönegrad
1 generaldirektör ...........................
. Cp 22
1 direktör .................................
Cp 17
1 överingenjör .............................
Cp 14
1 kanslichef ...............................
Cp 12
3 byrådirektörer .............................
Ca 31
1 byråsekreterare ...........................
Ca 24
1 registrator ...............................
Ca 15
1 kansliskrivare .............................
Ca 15
1 förste expeditionsvakt .....................
Ca 11
1 kanslibiträde .............................
Ca 11
1 expeditionsvakt ...........................
Ca 9
1 kontorsbiträde .............................
Ca 8
Tjänstemän å övergångsstat.
1 kanslichef ...............................
Co 14
1 förste byråsekreterare .....................
Ca 29
1 aktuarie .................................
Ca 24
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.
1 förrådschef ...............................
Ce 33
1 direktörsassistent .........................
Ce 31
1 byrådirektör ...............................
Ce 31
1 förste byråsekreterare .....................
. Ce 29
1 förste byråsekreterare .....................
.. Ce 27
1 kamrerare.................................
. Ce 27
1 förrådsingenjör ...........................
Ce 27;
Statsutskottets utlåtande nr 145.
11
III. godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 174 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 14 500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 366 200
4. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis ...... 22 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 44 600
Summa kronor 621300;
IV. för budgetåret 1948/49 under tolfte huvudtiteln anvisa
a)
till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar ett förslagsanslag av 621 300 kronor,
h) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader ett förslagsanslag av 150 000 kronor,
c) till Omkostnader för statlig lagerhållning ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor;
V. medgiva, att för finansieringen av riksnämndens för
ekonomisk försvarsberedskap inköps- och lagringsverksamhet
må per den 30 juni 1948 bildas en ny kapitalfond, benämnd
statens reservförrådsfond, och att till denna fond
må överföras statens reservförrådsnämnds tillgångar;
VI. medgiva, att den rörliga kredit, som jämlikt beslut av
1946 års riksdag upplagts i riksgäldskontoret för finansiering
av statens reservförrådsnämnds inköps- och försäljningsverksamhet,
må överföras på riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap samt att riksnämnden må, efter
beslut av Kungl. Maj :t, disponera denna kredit intill ett belopp
av 100 000 000 kronor;
VII. bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela föreskrift om
att av departementschefen i förutnämnda statsrådsprotokoll
angivna förluster å reservförrådsnämndens verksamhet
å tillhopa omkring 7 222 000 kronor skola täckas ur
förefintligt överskott å verksamheten i övrigt.
Stockholm den 8 juni 1948.
På statsutskottets vägnar:
,1. R. JOHANSSON.
12
Statsutskottets utlåtande nr Hd.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar
Olsson, Pauli, Lindström, Larsson, Andrén, Heiding, von Heland, Johan
Eric Ericson, Rosenberg, Bergh och Ohlon; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i
Grönvik, Ward, Malmborg i Skövde, Falla, Andersson i Malmö, Wallentheim,
Lindholm, Onsjö, Petterson i Degerfors, Sefve och Jansson i Kalix.
Iduns tirckeri, Esselte ab. Stockholm 1948
816962
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:317 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Norge träffat avtal om vissa fiskerifrågor. a1 i texten